Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Järfälla
|
|
- Kerstin Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Järfälla Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003
2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh 2
3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Järfälla bor nästan invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 2% ( personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom för 7 19-år samt år, som minskar något. Den procentuella ökningen är störst för 65 år och äldre, särskilt de allra äldsta. Tab 1. Antal invånare i Järfälla samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr % , , , , ,9 80 w ,9 Totalt ,0 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Järfälla en högre andel i åldersgruppen 7-19 år samt 65 år och äldre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Järfälla och Stockholms län. Åldersklass 2002 Järfälla 2006 Järfälla 2002 SLL 2006 SLL 0 6 7,9 8,1 8,0 8, ,2 16,6 15,7 15, ,7 26,6 30,3 29, ,8 33,8 32,0 33, ,4 11,3 9,6 9,6 80 w 3,0 3,6 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Järfälla Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Järfälla motsvarar andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Järfälla och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Järfälla 20,9 19,9 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Järfälla är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Järfälla anser lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Järfälla 67 SLL 66 Min Max Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Järfälla motsvarar andelen kariesfria 3- och 19-åringar genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Järfälla och Stockholms län år åringar 19-åringar Järfälla 92,1 20,0 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Järfälla och Stockholms län. Kvinnor Män Järfälla 82,6 78,1 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Högre genomsnittligt antal sjukdagar än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Järfälla är något högre än för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Järfälla och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Järfälla SLL Min - Max Genomsnittlig andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i Järfälla motsvarar genomsnittet för länet. Tab 8. Procentuell andel förtidspensionärer år 2001 i Järfälla och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Järfälla SLL Min - Max Medellivslängd samma som länet Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet. 5
6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. En lägre andel anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver i Järfälla jämfört med länet. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är som genomsnittet för länet. Förtroendet är något lägre. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Järfälla SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Järfälla. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Järfälla finns följande utbud av vård och tandvård Vårdcentraler: Barkarby, Jakobsberg, Kallhäll, Viksjö, Vibblaby husläkarmottagning, Toyers husläkarmottagning Barnhälsan Kvarnen AB, Kallhäll BVC inkl familjecentral MVC i Järfälla Avancerad sjukvård i hemmet Hembesöksläkare jourtid Närakut Primärvårdsrehab Dietist Fem privata sjukgymnastmottagningar Ungdomsmottagning Nordvästgeriatriken, Jakobsbergs sjukhus Samvård/-rehabilitering, Järfälla Rehabcentrum inkl fyr Epics-projekt Jakobsberg-Karolinska psykiatrisk öppenvård Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård Beroendemottagning, Riddarmottagningen samt ungdomsteam Allmänmedicinsk specialistmottagning, internspecialistmottagning, två gynekologiska mottagningar, barnläkarmottagn, barn- och ungdomsmedicinsk mottagn, ögonläkarmottagn Logopedmottagning (barn och äldre) Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby Habiliteringscenter för vuxna, Sollentuna Habiliteringscenter för barn och ungdom, Sundbyberg I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7
8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Järfälla gjorde förra året cirka öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Järfälla / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Järfälla hade förra året slutenvårdstillfällen. Det innebär 119 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal vtf Järfälla/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Järfälla är andelen 3-åringar som besökt tandvården högre än länet. 3-åringar 19-åringar Järfälla 92,4 91,3 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. Källa Tandvårdsenheten. 9
10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Järfälla. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 848 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Järfällas befolkning uppgick förra året 848 Mkr. Tab 13. Kostnaden för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Järfälla. Vårdområde MKr Järfälla Primärvård 164,4 Geriatrik 31,9 Psykiatri 93,3 Akutsjukvård 414,7 Läkemedel 124,7 Övrigt 18,7 Totalt 847,7 Kostnaden var kr per invånare, vilket skall jämföras med kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en något lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Järfälla. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Järfälla SLL Min - Max Även för hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Järfälla SLL Min - Max Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet. Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Järfälla SLL Min - Max exklusive tandvården 10
11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Järfälla finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Specifika avtal med kommunen: Lokala samverkansöverenskommelser i Järfälla: Samverkansavtal om beroendevård Samverkansavtal om vuxna psykiskt funktionshindrade Avtal om ungdomsmottagning Samverkansavtal avseende folkhälsoarbete Avtal kring äldre personers rehabilitering och vård Epics-projekt Uppsökande verksamhet avseende tandvården 4 11
12 Om Järfälla Av Järfällas drygt invånare bor en relativt liten del i hyresrätt. Kommunen räknar med ett bostadsbyggande på 400 lägenheter per år de närmaste åren. Betjäningsområdena Barkarby och Viksjö har goda hälsoförutsättningar. Kommunen har en relativt låg andel låginkomsttagare med undantag av Tallbohov. Andelen pensionärer är lite lägre än länsgenomsnittet. Mer information kan sökas på kommunens hemsida: Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 2%. (1 229 personer). Järfälla har en högre andel 7-19-åringar samt 65 år och äldre. Andelen med högst förgymnasial utbildning motsvarar länets genomsnittsnivå. Var femte invånare i Järfälla har utländsk bakgrund. Andelen kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd och andel förtidspensionerade motsvarar genomsnittsnivån för länet. I Vårdbarometern anser en lägre andel i Järfälla att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt att de har förtroende för sjukvården. Befolkningen i Järfälla gjorde förra året Det innebär öppenvårdsbesök per invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 335, dvs 119 per invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Järfälla var 848 Mkr. Kostnaden per invånare var kr, vilket kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vallentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vallentuna Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vaxholm
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vaxholm Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Salem Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Östermalm
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Östermalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sundbyberg Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms
Läs merFaktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett
Läs merLägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt? Anita Linell 26 april 2012 2012-06-27 Sid 1 Syfte med presentationen Årliga kostnader för ohälsa i Sverige Visa fyra exempel med beräkningar -
Läs merArbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merAntalet äldre - idag och imorgon
Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Älvsjö Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merMaj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Rinkeby Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merOm sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor
Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor Syfte med förmiddagens pass: öka medvetenheten om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor ta del av resultat från enkätundersökningarna Liv & Hälsa ung
Läs merFolkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merBEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015. Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merKristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun
Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun Västerbotten & fallskador Sammanställning av statistik i länet via Öppna Jämförelser. Dåligt resultat i jämförelse med övriga Sverige
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merTandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024
BU D G ET O C 20 15 - H 06 PL -0 AN 9 ER 20 16 2 02 0 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2015-2024 Bakgrund Befolkningsprognosen är
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merAlla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av 2012.
Förändringar resultatmål 2009 2015 Uppdaterad 2016-05-04/ÅL Utmaningarnas historik från år 2009 förändringar av resultatmål Nedan redovisas en samlad genomgång per utmaning över de resultatmål som funnits
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merHälso- och sjukvårdsberedning
Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Rapportens disposition: Så här tycker medborgarna. Sammanfattning av medborgarnas synpunkter utifrån diskussioner om vad medborgarna anser vara viktigt i en framtida
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merSvar på motion Utred vårdcentralernas öppettider
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-02-10 RS150251 Ola Johansson Uppdragsavdelningen Regionstyrelsen Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merStyrgruppens mål. 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1
Styrgruppens mål Ökad kunskap om vad norrbottningarna anser är viktigt i en framtida hälso- och sjukvård. En förutsättningslös diskussion där vi är öppna för nya idéer. Det ska vara tydligt för de som
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012
2012-06-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i slutet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Blekinges län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Blekinges län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är
Läs merAvgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-12 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsfullmäktige Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare
Läs merKan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merUtveckling av hälso- och sjukvården i Haninge
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-18 1 (4) HSN 1401-0108 Handläggare: Anders Olsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-04-01, p 3 Utveckling av hälso- och sjukvården i Haninge Ärendebeskrivning
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Stockholms län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merNya Perspektiv för värmlänningarnas bästa
1. Nya perspektiv Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv.
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merAndelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merKartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Läs merArbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Läs merKvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Läs merBrukarundersökning 2009
Socialförvaltningen Brukarundersökning 2009 i äldreomsorgen i Simrishamns kommun Innehållsförteckning Inledning/sammanfattning...3 Metod...4 Resultat...4 Resultat på särskilt boende...5 Resultat i ordinärt
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merAnalysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merFolkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)
1 Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer) 2 Innehåll i rapporten Elva sjukdoms-/skadeavsnitt samt nio om riskfaktorer: Förekomst Utveckling
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Läs mer