Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Östermalm

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Östermalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. På Östermalm bor nästan invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,7% (1 043 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet äldre förväntas minska. En ökning förväntas av antalet barn 0 6 år. Tab 1. Antal invånare på Östermalm samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) , , , , ,7 80 w ,4 Totalt ,7 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Östermalm en högre andel i åldersklassen år. Detsamma gäller personer 80 år och äldre som minskar fram till år Andelen 7-19 år är lägre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser på Östermalm och Stockholms län. Åldersklass 2002 Östermalm 2006 Östermalm 2002 SLL 2006 SLL 0 6 5,7 6,2 8 8, ,2 15,7 15, ,9 36,9 30,2 29, ,8 30, ,7 10,3 9,6 9,6 80 w 8 6,6 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund på Östermalm Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Östermalm är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) mycket lägre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund på Östermalm och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Östermalm 8,9 14,6 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa På Östermalm anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Östermalm 70 SLL 66 Min Max Högre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. På Östermalm är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genomsnittet i länet, särskilt för 19-åringarna där Östermalm ligger högst. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar på Östermalm och Stockholms län år Källa Tandvårdsenheten. 3-åringar 19-åringar Östermalm 95,4 39 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högre medellivslängd än länet Kvinnorna och framför allt männen på Östermalm har en högre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män på Östermalm och Stockholms län. Kvinnor Män Östermalm SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar på Östermalm är lägre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år på Östermalm och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Östermalm SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer på Östermalm är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 på Östermalm och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Östermalm SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Östermalm en högre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är lägre än genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Östermalm SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen på Östermalm. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende på Östermalm finns följande utbud av vård och tandvård Gärdets husläkarmottagning, Hjorthagens Husläkarmottagning, Husläkarmottagningen Kalle Meischner, Husläkarmottagningen Sibyllekliniken, Lill-Jans Husläkarmottagning, Narvavägens Husläkare och Stureplans husläkarmottagning, Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Legevisitten AB och Proffice Care AB Husläkarjouren Sabbatsberg samt kvälls- och nattpatrull från Östermalms distriktssköterskepatruller AB Mama Mia AB Barnmorskegruppen och Östermalms och Gärdets privata barnmorskemottagning AB BVC Mama Mia AB och Östermalms barnavårdscentraler Östermalms UM Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård (3 st) Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Östermalm. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Östermalmsmottagningen HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna allergologi, audiologi (2 st), barn- och ungdomsmedicin (2 st), gynekologi (6 st), handkirurgi, hjärtsjukvård (2 st), hudsjukvård (5 st), invärtesmedicin inkl gastroenterologi (3 st), kirurgi (3 st), klinisk fysiologi (2 st), neurologi, onkologi bröstmottagning, ortopedi (3 st), ortopedisk medicin, psykiatri, reumatologi, urologi, ögonsjukvård (2 st) och öron-, näs- och halssjukvård (2 st). Sophiahemmet AB har specialistläkarmottagningar inom allmänkirurgi, gastroenterologi, gynekologi, ortopedi samt urologi. Det finns 10 privata sjukgymnastmottagningar på Östermalm I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen på Östermalm gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Östermalm / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen på Östermalm hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 153 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år Vårdområde Antal vtf Östermalm/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården På Östermalm är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården lägre än genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Östermalm SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen på Östermalm. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 940 Mkr, dvs kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen på Östermalm kostade förra året 940 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen på Östermalm. Vårdområde MKr Östermalm Primärvård 141,5 Geriatrik 70,1 Psykiatri 102,0 Akutsjukvård 464,1 Läkemedel 148,5 Övrigt 14,1 Totalt 940,3 Kostnaden per invånare är kr per invånare, vilket skall jämföras med för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende på Östermalm. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Östermalm SLL Min - Max För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är lägre på Östermalm. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Östermalm SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Östermalm SLL Min - Max exklusive tandvården 10

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvalningarna i Stockholms stad/ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras. Lokala samverkansöverenskommelser på Östermalm: Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norrmalms- och Östermalms SDF år Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/ neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år Uppsökande verksamhet för tandvård Under utarbetande Samverkansplan för vård och omsorg avseende äldre. 11

12 Om Östermalm Till Östermalms stadsdelsområde hör förutom Östermalm även Hjorthagen, Gärdet samt Södra och Norra Djurgården. Med drygt invånare är Östermalm ett av Stockholms största stadsdelsområden både till yta och folkmängd. Som en del av innerstaden har Östermalm ett brett utbud av all tänkbar service, kultur och nöjesliv. Varje dag kommer över människor till sina arbetsplatser inom stadsdelen. Miljöstörande stora anläggningar alstrar tung lasttrafik som går igenom park- och bostadsområdena. Verksamheten är av stor betydelse för hela regionens näringsliv. Hamn- och färjetrafiken är också livlig. Djurgården är innerstadens största natur-, fritids- och kulturområde. Tunnelbanans linje 17 går genom stadsdelen. Mer information finns på stadsdelens hemsida. Sammanfattning På Östermalm bor nästan invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,7%. Östermalm har en högre andel år och 80 år och äldre Andelen med enbart förgymnasial utbildning är nästan lägst jämfört med länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än länets genomsnitt. Högre andel kariesfria barn, 19-åringarna har den högsta kariesfria andelen i länet, högre medellivslängd framförallt för männen, betydligt lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade i jämförelse med länet. Högre andel jämfört med länet som anser att det egna hälsotillståndet är bra. Befolkningen på Östermalm gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Befolkningen på Östermalm hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 153 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården på Östermalm var 940 Mkr. Kostnaden per invånare är kr, vilket kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12