Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi"

Transkript

1 Nr 134, 2008 Meteorologi Vintervägar med eller utan dubbdäck Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier Gunnar Omstedt och Stefan Andersson

2 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Norrköping. Tel Fax Omslagsbilden visar Sveavägen i Stockholm en februaridag år ISSN

3 Nr 134, 2008 Meteorologi Nr 134, 2008 Meteorologi Vintervägar med eller utan dubbdäck Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier Gunnar Omstedt och Stefan Andersson

4

5 Förord Denna undersökning har gjorts på uppdrag av Vägverket. Syftet är att belysa emissioner och halter av PM10 för Vägverkets olika regioner, för olika scenarier med reduktion av antalet dubbdäck. Vi vill tacka Martin Juneholm på Vägverket och de anonyma granskare, vars värdefulla synpunkter och kommentarer har bidragit till att förbättra rapporten.

6

7 Report Summary / Rapportsammanfattning Issuing Agency/Utgivare Swedish Meteorological and Hydrological Institute S NORRKÖPING Sweden Author (s)/författare Gunnar Omstedt och Stefan Andersson Title (and Subtitle/Titel Report number/publikation SMHI Meteorologi nr 134 Report date/utgivningsdatum November 2008 Vintervägar med eller utan dubbdäck Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier Abstract/Sammandrag Syftet med denna undersökning är att utreda dubbdäckens påverkan på emissioner och halter av PM10 i samtliga av Vägverkets regioner. Eftersom halterna är starkt påverkade av trafikmiljöernas utformning och trafiken, har beräkningar valts att utföras för 25 olika gaturum med indata av god kvalitet, merparten representerande stadsgator med sluten bebyggelse med hög trafikmängd. För beräkningarna används modellsystemet SIMAIR och antagande om linjärt samband mellan emissionsfaktorer för slitagepartiklar och dubbdäcksandelar. Vid beräkningarna används meteorologi, bakgrundshalter och avgasemissioner från 2004, och nuläget representeras av dubbdäcksandel rådande för år Beräkningarna förutsätter att sand/salt inte används för att kompensera eventuellt ökad halkrisk på grund av minskad dubbdäcksanvändning. För att undersöka dubbdäckens betydelse för partikelemissioner och halter har beräkningar gjorts dels för vad som benämns nuläge och dels för scenarier med minskning av antalet dubbdäck. De scenarier som beräkningar gjorts för är följande: Nuläge, 15% reduktion av antalet dubbdäck, 30% reduktion av antalet dubbdäck i södra Sverige (en tänkt linje söder om Värmland-Dalarna-Gävleborg), 50% reduktion av antalet dubbdäck, 70% reduktion av antalet dubbdäck samt 100% reduktion av antalet dubbdäck. Beräkningar för nuläget ger att totala emissionsfaktorn (avgas+icke-avgas) för PM10 varierar mellan ca 150 mg/fkm i södra Sverige och 275 mg/fkm i norra Sverige för de undersökta gaturummen, där icke-avgasdelen utgör 70-90% av totala emissionsfaktorn. Detta innebär att totala årsmedelhalter i inkluderade gaturum motsvarande nuläget beräknas till µg/m 3 i Götaland, µg/m 3 i Svealand och 8-31 µg/m 3 i Norrland. Eftersom regionala bakgrundshalter är lägre i Norrland, beror generellt höga PM10-halter i gaturum där på lokala haltbidrag från trafiken. I södra Götaland, där dubbdäcksanvändningen är lägre, är generellt det lokala haltbidraget mindre, men regionala bakgrundshalterna högre. 90-percentils dygnsmedelvärde varierade mellan µg/m 3 för gaturummen i Götaland, µg/m 3 i Svealand och µg/m 3 i Norrland. För huvudscenariot 30% reduktion av antalet dubbdäck minskar emissionsfaktorn för vägslitage i dessa gaturum med mg/fkm, vilket får till konsekvens att årsmedelvärdet av PM10 minskar med µg/m 3 i Götaland och µg/m 3 i Svealand. Motsvarande minskning av 90- percentils dygnsmedelvärde skulle bli µg/m 3 i Götaland och µg/m 3 i Svealand. Huvudscenariot kommer därigenom förbättra luftkvalitet i många trafikmiljöer, dock klaras inte miljökvalitetsnormen och delmiljömålet Frisk Luft för de högst belastade trafikmiljöerna. För det fordras också andra åtgärder. Övriga scenarier ger en minskning av årsmedelvärdet av PM10 med µg/m 3, beroende på scenario och plats. För 90- percentils dygnsmedelvärde är variabiliteten för minskningen också stor för olika scenarier och platser; från en minskning på 0.2 µg/m 3 i södra Sverige för 15% reducering av dubbdäck till en minskning på 26 µg/m 3 för 100% reducering i Norrland. Överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10, motsvarande 90-percentils dygnsmedelvärde (50 µg/m 3 ), förekommer i 5 gaturum enligt beräkningarna; Gårda i Göteborg, Hornsgatan/Norrlandsgatan/Sveavägen i Stockholm och Västra Esplanaden i Umeå. För att uppnå miljökvalitetsnormen för dessa gaturum krävs en reducering av antalet dubbdäck motsvarande %. Således kan miljökvalitetsnormen klaras i merparten av gaturummen enbart genom reduktion av dubbdäcksandelen, men detta kräver sannolikt omfattande minskning av andelen dubbdäck. Delmiljömålet Frisk Luft överskrids i 16 gatumiljöer enligt beräkningar för nuläget. Med dubbdäcksreduktion som enskild åtgärd skulle målet kunna klaras för 10 av dessa gator. Reduktionskravet skulle dock variera mycket mellan olika gaturum, från några få procent till 99%. Dubbdäcksreduktion är en effektiv åtgärd för att sänka PM10-halterna i svenska gaturum. För att klara miljökvalitetsnormen i alla trafikmiljöer torde emellertid bästa lösningen för att minska partikelhalter orsakat av vägtrafiken vara dubbdäcksreduktion parallellt med andra åtgärder. Key words/sök-, nyckelord Luftkvalitet, PM10, dubbdäck, vägslitage, SIMAIR Supplementary notes/tillägg Number of pages/antal sidor ISSN and title/issn och titel SMHI Meteorologi Report available from/rapporten kan köpas från: SMHI S NORRKÖPING Sweden 28 Language/Språk Svenska

8

9 Sammanfattning Vårt klimat har stor inverkan på luftkvaliteten. Under vintermånaderna är temperaturen i hela landet ofta under noll grader och snö och regn är vanligt förekommande, vilket bl.a. skapar hala vägar och behov av åtgärder för att minska halka, såsom användning av vinterdäck (med eller utan dubb), sandning och saltning. Detta ökar dock vägslitaget och mängden vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, som i sin tur leder till höga partikelhalter. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter och det finns därför behov att minska dem. En av de åtgärder som diskuteras för att uppnå det är minskad användning av dubbdäck. Syftet med denna undersökning är att utreda dubbdäckens påverkan på emissioner och halter av PM10 i samtliga av Vägverkets regioner. Eftersom halterna är starkt påverkade av trafikmiljöernas utformning och trafiken, har beräkningar valts att utföras för 25 olika gaturum med indata av god kvalitet, merparten representerande stadsgator med sluten bebyggelse med hög trafikmängd. För beräkningarna används modellsystemet SIMAIR och antagande om linjärt samband mellan emissionsfaktorer för slitagepartiklar och dubbdäcksandelar. Vid beräkningarna används meteorologi, bakgrundshalter och avgasemissioner från 2004, och nuläget representeras av dubbdäcksandel rådande för år Beräkningarna förutsätter att sand/salt inte används för att kompensera eventuellt ökad halkrisk på grund av minskad dubbdäcksanvändning. För att undersöka dubbdäckens betydelse för partikelemissioner och halter har beräkningar gjorts dels för vad som benämns nuläge och dels för scenarier med minskning av antalet dubbdäck. De scenarier som beräkningar gjorts för är följande: o o o o o o nuläge 15% reduktion av antalet dubbdäck motsvarande en månad mindre dubbdäcksanvändning 30% reduktion av antalet dubbdäck i södra Sverige (en tänkt linje söder om Värmland- Dalarna-Gävleborg) motsvarande två månader mindre dubbdäcksanvändning 50% reduktion av antalet dubbdäck 70% reduktion av antalet dubbdäck 100% reduktion av antalet dubbdäck Orsaken varför 15- respektive 30% reduktion av antalet dubbdäcken har valts är att dessa bäst motsvarar en månads respektive två månaders minskad dubbdäcksanvändning, vilka är alternativ som diskuteras. För scenarioberäkningarna framstår 30% reduktion i södra Sverige (en tänkt linje söder om Värmland- Dalarna-Gävleborg) som det mest rimliga scenariot, eftersom det ungefär motsvarar en minskning av dubbdäckssäsongen med 2 månader, vilket sannolikt är en rimlig nivå att uppnå i södra Sverige. Scenarierna 70- respektive 100% reduktion av antalet dubbdäck har valts i syfte att belysa konsekvenserna av de mest kraftfulla dubbdäcksåtgärderna. Beräkningar för nuläget ger att totala emissionsfaktorn (avgas+icke-avgas) för PM10 varierar mellan ca 150 mg/fkm i södra Sverige och 275 mg/fkm i norra Sverige för de undersökta gaturummen, där ickeavgasdelen utgör 70-90% av totala emissionsfaktorn. Detta innebär att totala årsmedelhalter i inkluderade gaturum motsvarande nuläget beräknas till µg/m 3 i Götaland, µg/m 3 i Svealand och 8-31 µg/m 3 i Norrland. Eftersom regionala bakgrundshalter är lägre i Norrland, beror generellt höga PM10- halter i gaturum där på lokala haltbidrag från trafiken. I södra Götaland, där dubbdäcksanvändningen är lägre, är generellt det lokala haltbidraget mindre, men regionala bakgrundshalterna högre. 90-percentils dygnsmedelvärde varierade mellan µg/m 3 för gaturummen i Götaland, µg/m 3 i Svealand och µg/m 3 i Norrland.

10 För huvudscenariot 30% reduktion av antalet dubbdäck minskar emissionsfaktorn för vägslitage i dessa gaturum med mg/fkm, vilket får till konsekvens att årsmedelvärdet av PM10 minskar med µg/m 3 i Götaland och µg/m 3 i Svealand. Motsvarande minskning av 90-percentils dygnsmedelvärde skulle bli µg/m 3 i Götaland och µg/m 3 i Svealand. Huvudscenariot kommer därigenom förbättra luftkvalitet i många trafikmiljöer, dock klaras inte miljökvalitetsnormen och delmiljömålet Frisk Luft för de högst belastade trafikmiljöerna. För det fordras också andra åtgärder. Övriga scenarier ger en minskning av årsmedelvärdet av PM10 med µg/m 3, beroende på scenario och plats. För 90-percentils dygnsmedelvärde är variabiliteten för minskningen också stor för olika scenarier och platser; från en minskning på 0.2 µg/m 3 i södra Sverige för 15% reducering av dubbdäck till en minskning på 26 µg/m 3 för 100% reducering i Norrland. Överskridande av miljökvalitetsnormen för PM10, motsvarande 90-percentils dygnsmedelvärde (50 µg/m 3 ), förekommer i 5 gaturum enligt beräkningarna; Gårda i Göteborg, Hornsgatan/Norrlandsgatan/Sveavägen i Stockholm och Västra Esplanaden i Umeå. För att uppnå miljökvalitetsnormen för dessa gaturum krävs en reducering av antalet dubbdäck motsvarande %. Således kan miljökvalitetsnormen klaras i merparten av gaturummen enbart genom reduktion av dubbdäcksandelen, men detta kräver sannolikt omfattande minskning av andelen dubbdäck. Delmiljömålet Frisk Luft överskrids i 16 gatumiljöer enligt beräkningar för nuläget. Med dubbdäcksreduktion som enskild åtgärd skulle målet kunna klaras för 10 av dessa gator. Reduktionskravet skulle dock variera mycket mellan olika gaturum, från några få procent till 99%. Dubbdäcksreduktion är en effektiv åtgärd för att sänka PM10-halterna i svenska gaturum. För att klara miljökvalitetsnormen i alla trafikmiljöer torde emellertid bästa lösningen för att minska partikelhalter orsakat av vägtrafiken vara dubbdäcksreduktion parallellt med andra åtgärder.

11 Innehållsförteckning 1. Inledning Kunskapsöversikt Variationer av dubbandelar Metod Beräkning av emissionsfaktorer SIMAIR-modellen Information om gaturum Förutsättningar för scenarioberäkningarna Resultat Nuläge Scenarier Diskussion Emissionsfaktorer Översiktlig jämförelse med mätdata Slutsatser...22 Referenser...24 Appendix A...25

12

13 1. Inledning Vårt klimat har stor inverkan på luftkvaliteten. Under vintermånaderna är temperaturen i hela landet oftast under noll grader och snö och regn är vanligt förekommande, vilket bl.a. skapar hala vägar och behov av åtgärder för att minska halka, såsom användning av vinterdäck (med eller utan dubb), sandning och saltning. Detta ökar dock vägslitaget och mängden vägdamm som ackumuleras i vägmiljön, som i sin tur leder till höga partikelhalter. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter och det finns därför behov av att minska dem. En av de åtgärder som diskuteras för att uppnå det är minskad användning av dubbdäck, som också är utgångspunkten för denna undersökning. Emissioner av partiklar sker således via fordonen av dels avgaser men också via väg- och fordonsslitage av icke-avgaser eller som det också kallas vägdamm. Partiklarna sprids i trafikmiljöerna beroende på en rad olika faktorer såsom vägens utformning, om det finns närliggande byggnader och hur de är utformade, aerodynamiska effekter runt fordonen samt meteorologiska faktorer som vind, turbulens, nederbörd och avdunstning. Bakgrundshalterna är också viktiga, eftersom närheten till stora emissioner i vägens närhet eller i Europa kan leda till en samverkan av halter från olika skalor som medför dålig luftkvalitet. Olika åtgärder har diskuterats för att förbättra luftkvalitet (ref.1). För att kvantifiera vad enskilda åtgärder betyder behövs studier göras där alla viktiga processer som påverkar dem finns med. För det fordras modeller. SIMAIR (Gidhagen et al., 2008) är en sådan modell som möjliggör detta. Det bör dock betonas att kunskapen delvis är bristfällig. Vi vet idag att dubbdäck i hög grad påverkar vägslitaget och därigenom bildningen av partiklar i luften, men osäkerheten är däremot större hur halkbekämpning av våra vägar via sandning och saltning påverkar partikelbildning. Syftet med denna undersökning är att belysa emissioner och halter av PM10 för Vägverkets olika regioner, för olika scenarier med reduktion av antalet dubbdäck. I avsnitt 2 ges en översiktlig beskrivning av kunskapsläget. Avsnitt 3 behandlar metodiken som används i studien, samt beskriver vilka gaturum som beräkningar görs för. I avsnitt 4 presenteras resultat från beräkningarna, och i avsnitt 5 och 6 presenteras och diskuteras slutsatserna. 2. Kunskapsöversikt Fordon påverkar luftkvaliteten genom flera olika processer. Viktiga sådana är utsläpp via avgaser och mekaniska processer i samband med kontakter mellan däck och vägbana, bromsar och motorer. Partiklar som deponeras på vägarna eller dess närhet kan återförs till atmosfären genom uppvirvling via den turbulenta vak som fordon i rörelse skapar. Effekten av vägslitage från dubbade och odubbade däck har studerats i laboratorium via vägsimulator av Gustafsson et al. (2005). De fann att dubbade däck gav avsevärt högre emissioner än odubbade däck. Flera fältstudier har också visat på dubbdäckens stora betydelse för bildning av partiklar (Norman och Johansson, 2006; Omstedt, 2006; Ketzel et al., 2007; Hussein et al., 2008). 1

14 Kupiainen (2007) har studerat hur bland annat sand påverkar emissionerna av PM10. Testresultat från simuleringar i laboratoriet har visat att sand ökar emissionerna av vägdamm samt att effekterna ökar med ökande sandmängd. Vintersandning i svenska kommuner är omfattande. Gustafsson och Yakoub (2007) har undersökt det genom enkäter till 92 olika kommuner. Av dessa kommuner använde nästan samtliga tillfrågade (90 stycken) vintersand på gator och merparten (78 stycken) använde vintersand på genomfartsleder. En viss variation med latitud syns i undersökningen. I norra Sverige används vintersand oftare än i södra Sverige. Halkbekämpning med hjälp av vintersand och användningen av dubbdäck ökar bildningen av partiklar under vintern som ackumuleras i snö och is i vägmiljön. På våren då snön och isen smälter och vägbanan torkar upp frigörs dessa och kan via fordonsinducerad turbulens skapa höga partikelhalter. Regn kan å andra sidan minska depån av vägdamm genom avrinning. Beläggningsslitaget är större på våta vägbanor jämfört med torra men också beroende på vilket typ av stenmaterial som används i beläggningen (Jacobson, 2007). Sand som tillförs vägar transportera via fordonsdäck och uppvirvling relativt snabbt från själva vägbanan till områdena kring vägbanan (Patra et al., 2008). Därigenom skapas depåer av vägdamm, som kan bli liggande kvar relativt länge beroende på om depåerna är fuktiga eller torra. Upptorkningsförloppet beror på meteorologiska faktorer som nederbördsmängd, temperatur, fuktighet, solstrålning men också på avrinning, trafikmängd och vägens egenskaper. Upptorkning sker relativt snabbt för den trafikerade delen av vägen men långsammare för dammdepån. Även saltning av vägarna kan medföra förhöjda partikelhalter. I en studie för staden Graz i Österrike (Oettl, 2008) där dubbdäck inte används utan vägsalt används som den huvudsakliga metoden för att bekämpa halka, uppskattas emissionsfaktorn för PM10 med hjälp av mätdata av NOx och PM10 för åren Emissionsfaktorn visar, i likhet med Sverige, samma starka säsongsvariation med kraftigt förhöjda värden under senvinter/vår. Emissionen varierar också mellan olika år beroende på meteorologin, då milda vintrar medför mindre behov av saltning än kalla. Fordonshastigheten påverkar också emissionerna. Gustavson et al. (2005) har visat via tester i laboratorium att emissionerna ökar med ökande hastighet och att ökningen är kraftigast för dubbade däck. Mätningar visar att för dubbade däck kan partikelgenereringen vara ca 4 gånger större om hastigheten ökas från 40 km/timme till 80 km/timme. Dessa resultat kan dock inte direkt överföras till verkliga trafikmiljöer. Vid ökande hastighet ökar också den fordonsinducerade turbulensen och därigenom minskar också emissionspotentialen för uppvirvlade partiklar genom effektivare borttagning av vägdamm (Kuhns et al., 2003). Liknande observationer gjordes också av Omstedt et al. (2005) vid studie av partikelhalter vid en motorväg norr om Stockholm. Emissionsfaktorn för PM10 var där av samma storleksordning som de som uppskattats för innerstadsgator i Stockholm. Jämförelse med emissionsfaktorer beräknade via källreceptormodellering visade också på stor samstämmighet (Johansson et al., 2004). En ökad emissionsfaktor med en faktor fyra skulle därför troligtvis resultera i alltför höga emissioner och halter nära motorvägen. Tillsvidare har vi därför inte infört något hastighetsberoende i vår emissionsmodell, som beskrivs nedan. Oettl (2008) hänvisar också till studier för dubbfria vägar i Tyskland där emissionsfaktorer för motorvägar är betydligt lägre än de som uppmäts i Graz. Orsaken kan vara att stadsgatorna i Graz 2

15 är smutsigare än motorvägar, vilket bero på faktorer som sandning av trottoarer, att uppvirvlingen av vägdamm är mindre i slutna gaturum jämfört med öppna motorvägar med högre hastigheter. SIMAIR innehåller en emissionsmodell för slitagpartiklar (Omstedt et al., 2005). Modellen löser två kopplade budgetekvationer i en tidsserie med timvisa trafik- och meteorologiska data. I den första ekvationen beräknas vägbanans fuktighet som funktion av nederbörd, avdunstning och avrinning. I den andra ekvationen beräknas förändringen av vägbanans damminnehåll som funktion av vägslitage från dubbade eller odubbade däck, sandning och uppvirvling på grund av fordonsinducerad turbulens. Ekvationerna är kopplade genom att uppvirvlingen beror på vägbanans fuktighet. Är vägbanan fuktig sker liten uppvirvling och därigenom ökar damminnehållet på gatan. Är vägbanan torr sker stor uppvirvling förutsatt att damminnehållet är stort. Modellen har jämförts mot uppmätta halter av PM10 och PM2.5 i olika trafikmiljöer med olika andelar dubbdäck och olika halkbekämpningsmetoder med gott resultat (Omstedt et al., 2005; Omstedt och Gidhagen, 2007; Andersson och Omstedt, 2009). I Tabell 1 visas för vilka miljöer jämförelser har gjorts och med vilka dubbdäcksandelar och halkbekämpningsmetoder. Det bör dock betonas att jämförelser inte har gjorts systematiskt för att studera hur sand, salt och dubbandelar påverkar emissioner och halter varför denna del i modellen är osäker. Modellen ger en ökad emissionsfaktor vid sandning på ca 50 mg/fkm. Dammbindning med hjälp av kalcium-magnesium-acetat, CMA, har visat på positiva effekter att minska PM10-halterna. Upprepade försök i Stockholm har visat att halterna kan minska med upp till 30% (Norman, 2008). I en nyligen genomförd studie har Andersson et al. (2008) undersökt emissioner och halter av PM2.5 i Sverige, dels för nuläge men också för olika scenarier. Studien kompletterar därför denna rapport med avseende på PM2.5. Tabell 1. Exempel på trafikmiljöer där SIMAIR har jämförts med mätdata. Trafikmiljö År Halkbekämpning Personbilar med dubbdäck i februari [%] Sundsvall/Skolhusallen 2002 sand 90 Uppsala/Kungsgatan 2001 sand 76 Stockholm/Hornsgatan 2000 sand (?) 75 Stockholm/Hornsgatan 2003 salt 75 Stockholm/Hornsgatan 2004 salt 75 Stockholm/Sveavägen 2003 salt 75 Stockholm/Norrlandsgatan 2003 salt 75 Malmö/Amiralsgatan 2005 salt 30 Köpenhamn/Jagtvej 2003 salt 0 Köpenhamn/H.C.Andersens Blvd 2003 salt 0 I Tabell 2 görs en sammanställning av emissionsfaktorer för PM10 uppskattade genom skalning av haltmätningar i olika trafikmiljöer där NOx använts som spårämne. Metoden går under beteckningen spårämnesmetoden. 3

16 Tabell 2. Plats/år Emissionsfaktorer för PM10 (mg/fkm) uppskattade med spårämnesmetoden. total avgaser epm 10 epm10 icke avgaser epm10 Andelar dubb [%] Halkbekämpning Umeå/2006 * sand Referens Sjöberg et al., 2008 Omstedt et al., 2005 Ketzel et al., 2007 Hornsgatan/ sand(?) Hornsgatan/ salt Göteborg/ 2006 * salt Sjöberg et al., 2008 Sjöberg Malmö/ 2005 * salt och Ferm, 2005 HCAB/ DK * salt Ketzel et al., 2007 JGTV/DK * salt Ketzel et al., 2007 LUET/DE * salt Ketzel et al., 2007 FFAL/DE 2004 * salt Ketzel et al., 2007 MEBG/DE * salt Ketzel et al., 2007 Graz/AU salt Oettl, * 1 maj-december,* 2 februari-december,* 3 mars-juni, * 4 H.C. Andersens Blvd./Köpenhamn, * 5 Jagtvej/Köpenhamn,* 6 Lutzer Str. /Leibzig,,* 7 Frankfurter Allee/Berlin,,* 8 Merseburger Strasse/Halle 2.1 Variationer av dubbandelar Användningen av dubbdäck beror på gällande bestämmelse och av vädret. I nuläget krävs vinterdäck när vinterväglag råder under perioden 1 december 31 mars och dubbdäck får användas under perioden 1 oktober 30 april. Tidpunkten för på och avtagning av dubbdäck beror på aktuellt väder och när helger infaller. Information om fördelningen mellan olika däckstyper i olika delar av landet kan fås via Däckbranschens Informationsråd (ref. 2). Värdena baseras på uppskattningar av däckstyper, från ett antal slumpvist valda bilar, under en till två dagar i februari, se Tabell 3. I Stockholm görs också regelbundna manuella räkningar, se Figur 1 (Johansson et al., 2006). Figur 1. Dubbandelar i Stockholmsregionen under Manuella räkningar vid Ekerövägen, Hornsgatan och Vallstanäs (Johansson et al., 2006). 4

17 Det finns naturligtvis en viss osäkerhet i dessa uppskattningar. Exempelvis uppskattas dubbandelarna i Stockholm för åren 2005 och 2006 av Däckbranschens Informationsråd till 72 respektive 69% medan Johansson et al. (2006) uppskattar dem till 70 respektive 75%. I modellen använder vi en enkel funktion för att beskriva dubbandelarnas variation i tid och rum. Detta visas i Figur 2, där funktionen (röd heldragen linje) har normaliserats mot sitt maxvärde. För att beräkna aktuella dubbandelar i olika delar av landet multipliceras de normaliserade värdena med värdena i Tabell 3. I Figur 2 visas också hur modellens funktion överensstämmer med de mätdata från Stockholm som visas i Figur 1. Likheterna är stora och skillnaden berör främst hösten. Enligt mätdata sker påsättningen av dubbdäck ca 3-4 veckor senare i Stockholmsregionen jämfört med vad modellen visar. Skillnaden är troligtvis större för södra Sverige men mindre för norra Sverige. Figur 2. Jämförelse mellan beräknade (röd linje) och uppmätta normaliserade dubbdäcksandelar från Stockholmsregionen. Mätdata från manuella räkningar vid Ekerövägen, Hornsgatan och Vallstanäs för fem år ( Johansson et al., 2006). Dubbdäcksanvändningen varierar i landet, exempelvis för år 2005 från 92% i norra Sverige till 46% i södra Sverige, se tabell3. Tabell 3. Uppmätta andelar som kör på respektive däcktyp i olika delar i Sverige i januari/februari 2008 samt resultat från liknande tidigare undersökningar (från Däckbranschens Informationsråd). 5

18 3. Metod 3.1 Beräkning av emissionsfaktorer Emissioner av partiklar från trafiken på en gata eller väg, trafik E PM, kan beräknas på följande sätt: E = Fe (1) trafik PM total PM total där F anger antal fordon per tidsenhet och e PM anger den totala emissionsfaktorn för partiklar. Beräkningar kan göras för såväl PM10 som PM2.5. Den totala emissionsfaktorn kan delas upp i en del som beror på avgaserna och en annan del som beror på andra faktorer än avgaser e total PM = e + e (2) avgaser PM icke avgaser PM Emissionsfaktorn för icke-avgaser kan delas upp på olika delar som vägslitage, fordonsslitage och externa faktorer icke avgaser slitage vägbana slitage fordonsdelar e PM = epm + epm + e externt PM (3) Den externa emissionsfaktorn beror på yttre faktorer t.ex. partikelnedfall från omgivningen, nedsmutsning via löv, sandning och saltning. Norman and Johansson (2006) har studerat samband mellan vägslitage orsakad av dubbdäck och PM10 halter i Stockholm och funnit ett linjärt samband. Det är också det som vi här antar för scenarioberäkningarna. Emissionsfaktorn för slitagepartiklar beräknas som en linjär funktion av dubbandelar och på följande sätt: e slitage vägbana PM = a * dubb + e (4) slitage vägbana PM, utan dubb slitagevägbana där a anger en konstant, dubb anger dubbandelar [%] och epm, utan dubb anger emissionsfaktorn för slitagepartiklar utan dubb. Konstanten a bestäms, för varje trafikmiljö som ingår i denna undersökning, genom att beräkna emissionsfaktorer för slitagepartiklar via SIMAIRs emissionsmodell och därefter utnyttja ekvation (4). En viktig förutsättning för beräkningarna är att vi antar att sand/salt inte används för att kompensera eventuellt ökad halkrisk på grund av minskad dubbdäcksanvändning. För beräkningarna behöver vi uppskatta en del av emissionsfaktorerna ovan. Fordonsslitaget beror på slitage från bromsar och däck. Dessa har tidigare uppskattats för bromsbelägget från lätta fordon till 5.9 mg/fkm och för tunga fordon till 29 mg/fkm och däckslitaget har uppskattats till 1.2 mg/fkm (Omstedt et al., 2005). Det totala fordonslitaget uppgår därför till ca 10 mg/fkm. externt Den externa emissionsfaktorn, e PM, är svår att bestämma. Oftast ingår den i uppskattningar av emissionsfaktorn för icke-avgaser, vilket också görs i SIMAIRs emissionsmodell. Den externa emissionsfaktorn sätts därför till noll i beräkningarna. För uppskattningar av emissionsfaktorn för vägslitaget utan dubb används data från Danmark och Tyskland, se Tabell 2. Som framgår av 6

19 tabellen avviker H.C. Andersens Blvd./Köpenhamn från de övriga genom ett relativt högt värde. Orsakerna till detta är inte klarlagda. Vi utesluter därför detta värde och bildar medelvärde på de fyra övriga dubbfria gatorna (JGTV/DK, LUET/DE, FFALD/DE, MEBG/DE). Emissionsfaktorn för icke-avgaser uppskattas därför till 59 mg/ fkm och därmed uppskattas emissionsfaktorn för vägslitage utan dubb till 49 mg/fkm. I Tabell 4 görs en sammanställning av dessa emissionsfaktorer. Tabell 4. Uppskattade emissionsfaktorer för PM10 (mg/fkm) som används i denna rapport. Emissionsfaktorer [mg/fkm] för PM10 fordonsdelar e slitage PM externt e 0 PM10 icke avgaser e PM 10,utan dubb 59 slitagevägbana epm 10, utan dubb SIMAIR-modellen För att beräkna emissioner och halter av PM10 används SIMAIR (Gidhagen et al., 2008). SIMAIR är ett Internetverktyg som kan användas för alla kommuner i Sverige för att beräkna halter av PM10, NO2, CO och bensen och hur dessa relaterar till miljökvalitetsnormer och EUdirektiv. Systemet innehåller en väg- och fordonsdatabas med emissionsfaktorer och en emissionsmodell för slitagepartiklar. Den senare beskrivs i Avsnitt 2. Systemet innehåller också olika spridningsmodeller som kopplats samman för att kunna beskriva halter lokalt, urbant, inom Sverige och från källor utanför Sverige. I Figur 4 ges en översiktlig bild av systemet. Figur 4. Databaser och modeller som används i SIMAIR 7

20 3.3 Information om gaturum Dubbdäckens påverkan på emissioner och halter av partiklar studeras för 25 gaturum i Sverige. Målsättningen har varit att undersöka dubbdäckens betydelse för samtliga regioner enligt Vägverkets indelning, och att varje region ska representeras av flera gator så att även hänsyn tas till variabilitet mellan olika platser och gator i regionerna. Eftersom halterna i hög grad påverkas av gaturummets utformning och trafiken, eftersträvades trafikmiljöer där högkvalitativa indata finns att tillgå. Detta har vi tillgängligt för platserna som visas i Figur 5. Vid merparten av dessa gaturum utförs också mätningar av luftkvalitet. Det bör poängteras att dessa gaturum inte speglar några genomsnittliga trafikmiljöer i Sverige, utan representerar snarare ogynnsamma miljöer med avseende på luftkvalitet. Vid SMHI pågår ett valideringsprojekt av SIMAIR mot mätdata, där data från dessa gaturum också kommer att användas (Andersson och Omstedt, 2009). I Tabell 5 återfinns data för gaturummens egenskaper, som fungerar som indata till beräkningarna i SIMAIR. På motsvarande sätt finns trafikinformation för de olika trafikmiljöerna i Tabell 6. Trafikmiljöerna varierar en hel del, och både gaturum och öppna vägar finnas representerade i studien. I Andersson och Omstedt (2009) finns en mer utförlig beskrivning av gaturummen Region Norr Region Mitt Region Stockholm Region Mälardalen Region Väst Region Sydöst Region Skåne 1. Malmö Amiralsgatan 2. Landskrona Eriksgatan 3. Helsingborg 1 Drottninggatan 4. Helsingborg 2 Malmöleden 5. Jönköping Barnarpsgatan 6. Nässjö Brogatan 7. Norrköping Kungsgatan 8. Göteborg Gårda 9. Göteborg Haga 10. Mariestad Nygatan 11. Karlstad Hamngatan 12. Karlskoga Katrinedalsgatan 13. Västerås 1 Kopparbergsvägen 14. Västerås 2 Stora gatan 15. Uppsala Kungsgatan 16. Stockholm 1 Hornsgatan 17. Stockholm 2 Norrlandsgatan 18. Stockholm 3 Sveavägen 19. Sollentuna Turebergsvägen 20. Gävle Staketgatan 21. Sundsvall Skolhusallén 22. Östersund Rådhusgatan 23. Umeå Västra Esplanaden 24. Lycksele Blåvägen 25. Skellefteå Viktoriagatan Figur 5. Gaturum som studien innefattar. 8

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Kartläggning av partiklar i Sverige

Kartläggning av partiklar i Sverige METEOROLOGI Nr 144, 2010 Kartläggning av partiklar i Sverige - halter, källbidrag och kunskapsluckor Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Cecilia Bennet, Robert Bergström, Lars Gidhagen, Christer Johansson

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Nationell presentation av emissioner och halter

Nationell presentation av emissioner och halter Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Grundläggande övningar

Grundläggande övningar Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt

Läs mer

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10

Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10 ITM Stockholms Universitet SMHI SLB Rapport 4:24 Partiklar i stadsmiljö källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM1 Slutrapportering av FoU projekt Christer Johansson 1,2 & Michael

Läs mer

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet

Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet SLB 2:2008 Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet Christer Johansson 1,2, Michael Norman 2 & Mats Gustafsson 3 1 Institutionen

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst

Åtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Vägverket 2006-11-03 Beställare Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping

Läs mer

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken Kartläggning och tilläggsprogram - Kartläggning av 2015 års halter av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle kommun och Sandvikens kommun. -

Läs mer

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter Mats Gustafsson Innehåll Varför är slitagepartiklar intressanta? Källor och egenskaper Emissioner Effekter Åtgärder Sammanfattning Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram

Läs mer

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson LVF 2012:10 Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2012 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

SIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata

SIMAIRkorsning. Innehåll. Bakgrund. Teori. Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata Stefan Andersson, SMHI Innehåll Bakgrund Teori Jämförelse mellan modellerna: Exempel från Umeå, hypotetisk oändlig rak väg, validering mot mätdata Lokala vägtrafikmodeller i och Gaturum: OSPM Vetenskaplig

Läs mer

Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten?

Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten? Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten? Gunnar Omstedt, SMHI 1. Vetenskapliga kvaliteter, modell utvärdering (validering), dokumentation 1. Hur väl är modellen integrerad

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

PM 10 partiklar i trafikmiljö

PM 10 partiklar i trafikmiljö PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod

Läs mer

Utvärdering av dubbdäcksförbudets effekt på luftkvaliteten på Friggagatan

Utvärdering av dubbdäcksförbudets effekt på luftkvaliteten på Friggagatan Utvärdering av dubbdäcksförbudets effekt på luftkvaliteten på Friggagatan Trafikkontoret i Göteborgs Stad Foto: Maria Holmes Miljöförvaltningen Utredningsrapport 2013:8 Hung N. Nguyen 2 Förord I denna

Läs mer

Modellering av exponering i Sverige

Modellering av exponering i Sverige Modellering av exponering i Sverige SIMAIRs kopplade modellkoncept och validering Gunnar Omstedt ROADSIDE projektet och SIMAIRhälsa Lars Gidhagen Modellering av exponering - vad vi är på väg mot Hög upplösning

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Sven Kindell 5$ SSGDWHUDGH VSULGQLQJVEHUlNQLQJDU I U gvwud.\unrjdwdq RFK QlUOLJJDQGH JDWXDYVQLWW L 8PHn

Sven Kindell 5$ SSGDWHUDGH VSULGQLQJVEHUlNQLQJDU I U gvwud.\unrjdwdq RFK QlUOLJJDQGH JDWXDYVQLWW L 8PHn Sven Kindell Pärmbild. Spridningsberäkningar har utförts för bland annat Östra Kyrkogatan i centrala Umeå. Författare: Uppdragsgivare: Sven Kindell WSP Samhällsbyggnad Granskningsdatum: Granskare: Dnr:

Läs mer