Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel SOU 2005:9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel SOU 2005:9"

Transkript

1 Stockholm, den 3 juni 2005 Gemensamt remissvar Amnesty International, svenska sektionen Diakonia Kristna Fredsrörelsen Svenska FN-förbundet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svenska Röda Korset Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel SOU 2005:9 Sammanfattning Amnesty International, svenska sektionen, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska FNförbundet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Svenska Röda Korset lämnar ett gemensamt remissvar på Krigsmaterielutredningen, SOU 2005:9. Organisationerna påpekar ett flertal allvarliga brister i utredningen. Om utredningens förslag fullföljs kommer regelverket luckras upp på ett oacceptabelt sätt och därför delar inte organisationerna utredningens slutsatser. Sveriges framtida regelverk bör av dessa skäl inte bygga på slutsatserna från Krigsmaterielutredningen. Samtidigt är organisationerna övertygade om att Sverige behöver ett nytt regelverk för krigsmaterielexport och att detta regelverk måste vara mer restriktivt än idag. Inledning Det är ett mål i sig att begränsa vapenproduktionen i världen, Sverige inkluderat. Denna insikt måste genomsyra det svenska regelverket för vapenexport. I dag har Sverige ett förhållandevis restriktivt regelverk för vapenexport. För oss organisationer i det civila samhället, framstår den restriktiva utgångspunkten som en grundbult i det svenska exportkontrollsystemet. Vapenexporten får aldrig stå i strid med Sveriges utrikespolitik. Grundläggande i denna politik är och bör vara centrala värden som fred, demokrati, mänskliga rättigheter och utveckling. Ett modernt och ansvarsfullt regelverk anpassat för morgondagen måste därför vara fortsatt restriktivt så att det är förenligt med våra utrikespolitiska målsättningar och dess centrala värden. Det är mot denna bakgrund oroväckande att ta del av förslagen från Krigsmaterielutredningen. Utredningens slutsatser går stick i stäv med de långtgående krav på restriktivitet som vi måste ställa på ett modernt regelverk för krigsmateriel. Förslaget genomsyras istället av ett näringspolitiskt tänkesätt och strävar i möjligaste mån efter att underlätta för industrins exportansträngningar. 1

2 Våra centrala ståndpunkter är följande: 1. Det är av största betydelse att det svenska regelverket för vapenexport snarast möjligt moderniseras och anpassas till nuvarande omvärld och de nya utmaningar vi idag står inför. Översynsarbetet måste av detta skäl fortgå och vi förväntar oss att regeringen skyndsamt underställer en proposition till riksdagen för beslut. 2. En sådan proposition bör inte bygga på slutsatserna från Krigsmaterielutredningen. Till den övervägande delen bör förslagen från utredningen lämnas utan åtgärd. De uppfyller inte kraven på en sammanhållen och ansvarsfull utrikespolitik. Regeringens proposition bör istället vidareutveckla de delar av det arbete för en restriktiv, effektiv exportkontroll som gjorts inom EU och det arbete som gjorts av svenska och utländska enskilda organisationer. Positiv presumtion till vapenexport Kapitel 3, Den svenska exportkontrollens sammanhang och kapitel 5, Förslag till nya riktlinjer Enligt Krigsmaterielutredningens förslag till riktlinjer ska tillstånd till vapenexport medges när det finns utrikes- och säkerhets-, försvars- eller näringspolitiska skäl för det och om det inte strider mot principerna och målen för Sveriges utrikespolitik eller mot internationella förpliktelser. Med denna inledning ges en positiv presumtion till vapenexport och i princip överges det sedan första världskriget instiftade generella förbudet mot att exportera krigsmateriel. I stället är utgångspunkten i utredningens förslag att export ska medges och att det finns flera skäl för detta. En annan förändring är synen på utrikespolitik som ett skäl för eller emot export. Vapenexport får idag inte godkännas om den står i strid med svensk utrikespolitik. Utrikespolitik kan alltså vara ett hinder för export. Krigsmaterielutredningen vill dessutom ange utrikespolitik som ett av flera argument för export. Utredningen anger flera överväganden bakom principerna för riktlinjerna. Enligt utredningen finns det ett svenskt intresse av att kunna exportera krigsmateriel. Skälen för att tillåta export av krigsmateriel har enligt utredningen på flera områden blivit starkare på senare tid. Detta gäller både de säkerhetspolitiska, utrikespolitiska och de försvarspolitiska skälen. Förutom att skälen här har blivit starkare enligt utredningen så anser utredningen att det också finns näringspolitiska skäl för att tillåta exporten. Vi anser att utredningen lämnar mycket bristfälliga motiveringar och resonemang till hur och varför dessa skäl har stärkts. De utrikespolitiska skälen diskuteras knappt alls, trots att riksdagen i december 2003 antog en i vissa avseenden nydanande Politik för Global Utveckling (PGU). Den genomgång som görs i avsnitt 3 av exportkontrollens sammanhang missar att ta med viktiga utvecklingar som även är av betydelse för exportkontrollpolitiken. I beskrivningarna av de nya hoten mot vår omvärld refereras uteslutande till hur omvärlden ser ut i förhållande till krigsmaterielexporten. Idag vet vi att världen inte är indelad i fack. En mer komplex bild än den förmedlade styr säkerhet för människor idag. Den globala fattigdomen är idag ett av de största hoten mot internationell fred och säkerhet. Fattigdomsbekämpning är en av de viktigaste utmaningarna Sverige och värl- 2

3 den gemensamt står inför. Detta kan inte ignoreras och krigsmaterielexport kan inte ses isolerat utan måste sättas i sitt sammanhang. Om vi kan lyfta blicken från den inhemska försvarsindustrimarknaden och istället placera denna i sin globala kontext så får vi en annan bild och även andra hänsyn måste tas. Krigsmaterielutredningens förhållningssätt är oacceptabelt. Den nya positiva presumtion till vapenexport som utredningen föreslår vänder i ett slag upp och ned på hela det svenska exportkontrollsystemets grundvalar. Om Krigsmaterielutredningens förslag till riktlinjer accepteras skulle Sverige sända en tydlig signal både till den inhemska industrin och till omvärlden om att vi uppmuntrar vapenhandel. Det är inte denna signal Sverige bör sända. Det bör istället framgå i det svenska regelverket att tillstånd till utförsel av eller samarbete gällande krigsmateriel i grunden är förbjudet och att undantag från detta förbud endast får göras om det gagnar internationell säkerhet och i övrigt är förenligt med Sveriges utrikespolitik. Sverige bör aktivt verka för en minskad internationell vapenhandel och en hård internationell kontroll av all vapenhandel och vapenproduktion. Minskad produktion av och handel med krigsmateriel är ett övergripande mål som genomsyrar och utgör en integrerad del av den svenska utrikespolitiken och det svenska exportkontrollarbetet. Det måste därför vara klart uttryckt i de svenska riktlinjerna att grundläggande utrikespolitiska målsättningar för Sverige är att verka för global nedrustning och internationell fred och säkerhet. Näringspolitisk utgångspunkt Fortsättning kapitel 3 och kapitel 5 Krigsmaterielutredningens förslag genomsyras av en näringspolitisk utgångspunkt och ett snävt militärt perspektiv. Utredaren föreslår att det nuvarande villkoret att vapenexport endast medges om det finns ett svenskt försvarsbehov ska tas bort. Enligt förslaget ska försvarspolitiska behov i stället vara ett argument av flera istället för ett grundvillkor för att bevilja export. Utredaren föreslår också att näringspolitiska skäl ska vara ytterligare ett motiv för att bevilja export. Dessutom föreslås att begreppet krigsmateriel ska byta namn till försvarsmateriel. Utredaren föreslår att vapenexport särskilt ska medges när det gäller export till ett antal länder som Sverige har eller vill ha långtgående militärt samarbete med, som USA och EU-länderna. Vi motsätter oss samtliga i föregående stycke nämnda förslag. Utredningens förslag att göra svenskt försvarsmaterielbehov till ett skäl för export istället för ett villkor riskerar att medverka till att vapenexporten blir ett mål i sig själv. Att utredningen samtidigt lägger till näringspolitiska skäl som ytterligare ett motiv för vapenexport gör att exporten avpolitiseras och istället underställs en renodlad marknadsekonomisk logik. Exporten kommer därmed i första hand att diskuteras och definieras utifrån dess möjligheter (t.ex. ekonomisk vinning och strategisk kompetens) inte utifrån dess problem (t.ex. upprustning och krig). Utredningen lägger Sveriges utrikespolitik, säkerhetspolitik, försvarspolitik och näringspolitik i den vågskål som stödjer exporten. I denna balansakt mellan olika värden som exportkontrollarbetet utgör kommer naturligtvis den restriktiva utgångspunkten att väga lätt. De vapenaffärer som skulle kunna tippa över vågskålen kommer att vara lätträknande. 3

4 Det står för oss klart att utredningen har en klar näringspolitisk utgångspunkt och att följden av utredningens slutsatser kommer att innebära en tydlig uppluckring och negativ ändring av den svenska krigsmaterielexportpolitiken. Förslagen strider därför mot den svenska utrikespolitiken och mot den globala politiken för en tryggare värld. Integrering av EU:s uppförandekod Kapitel 4, Jämförelse mellan riktlinjerna och EU:s uppförandekod Krigsmaterielutredningen föreslår att EU:s uppförandekod för vapenexport till viss del integreras i det svenska regelverket. Man vill på detta sätt lösa dagens situation där vi har två dokument, dels de svenska riktlinjerna, dels EU:s uppförandekod. Problemet är att utredningen genom sin lösning de facto får ett sämre dokument än ursprungstexterna var för sig. De ibland utförliga referenserna som finns i EU:s uppförandekod utelämnas så gott som uteslutande. Istället har man tagit in övergripande resonemang om utveckling, terrorism och annat och sedan lagt på uppförandekodens extremt luddiga formuleringar och inneboende motsättningar. Resultatet blir svårbegripligt och riktlinjerna blir istället än mer otydliga. Därför kan vi inte stödja förslaget till nya riktlinjer. Vi välkomnar intentionen att tydliggöra att EU:s uppförandekod är en del av det svenska regelverket för krigsmaterielexport men kan inte acceptera det sätt på vilket utredningen gör detta. Det är inte heller tillfredsställande att de svenska reglerna och riktlinjerna försvagas på flera punkter som en följd av detta. Det står uttryckligen i uppförandekoden att den utgör en miniminivå och att enskilda medlemsländer kan ha strängare regler nationellt om så önskas. Vi anser att Sverige kan och bör ha ett mer långtgående nationellt regelverk. Materielspecifik utgångspunkt Avsnitt ex. sid I och med att nuvarande regler infördes 1993 övergav Sverige ett materielspecifikt betraktelsesätt på vapenexporten. Det var inte längre relevant om materielen i sig skulle kunna komma att användas i krig eller för att kränka mänskliga rättigheter. Detta var ett framsteg som vittnar om en insikt i att krigsmaterielexport både stärker och legitimerar en stat och kan ha oönskade effekter oavsett om vapnen i fråga kommer till användning eller ej. Idag har vi kommit än längre i vår förståelse av behovet av att ha ett helhetsperspektiv. Idag talar vi om behovet av att föra en sammanhållen utrikespolitik där olika delar av politiken inte står i strid med varandra. Krigsmaterielutredningens förslag är därför ett olyckligt steg tillbaka. Vi är starkt kritiska till det materielspecifika angreppssättet. Det är av största vikt att man i bedömningen av krigsmaterielexport ser till hela situationen i landet och regionen, inte till den specifika användningen av vapnen som sådan. 4

5 Leveranssäkerhet Avsnitt Krigsmaterielutredningen ger ytterligare stöd för export av följdleveranser. Detta ges en framträdande position i de grundläggande principerna där de samlas i ett eget stycke om leveranssäkerhet. Man motiverar detta med att man ser ett ökat behov för Sveriges del av att kunna erbjuda leveranssäkerhet i olika former. I de föreslagna riktlinjerna framgår att man skall beakta om det finns en mellanstatlig överenskommelse som inkluderar leveranssäkerhetsgarantier. Vidare bör tillstånd medges förutsatt att det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser. Att inte exportera krigsmateriel i strid med internationella förpliktelser är en självklarhet. Men när Utredningen sätter leveranssäkerhet i detta sammanhang understryker utredningen snarast att Sverige skall förpliktiga sig att leverera följdleveranser och att export bör stoppas endast vid extraordinära fall som internationella vapenembargon. Detta är att gå för långt. Internationell säkerhet går före svensk leveranssäkerhet. Sverige bör inte under några omständigheter ge så långtgående leveransgarantier som föreslås i utredningen. Det måste istället tydligt klargöras under vilka omständigheter leveranser inte kommer att fullföljas. Människorättskriterium begränsas Avsnitt Nu gällande riktlinjer för vapenexport formulerades första gången i mitten av 1950-talet antogs riksdagens riktlinjer för vapenexport. En av de grundläggande förutsättningarna för vapenexport är sedan dess att mottagarländerna ska respektera de mänskliga rättigheterna. Detta är emellertid inte endast humanitärt motiverat. Att inte sälja vapen till länder som kränker mänskliga rättigheter är också en säkerhetspolitiskt grundad hållning. Sambandet mellan respekt för de mänskliga rättigheterna och en fredlig utveckling är ett sedan länge erkänt faktum. Omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter kan utgöra ett hot mot stabiliteten såväl inom ett land som i dess omgivning, står det i regeringens proposition från 1992 om krigsmateriel. Dåvarande utredaren ansåg det vara klart att det inte står i samklang med svensk utrikespolitik att samarbeta på krigsmaterielområdet med stater som grovt och på ett systematiskt sätt förtrycker de mänskliga rättigheterna förändrades riktlinjerna när det gäller mänskliga rättigheter. Enligt nuvarande riktlinjer spelar det ingen roll om vapnen i sig kan komma att användas för att kränka mänskliga rättigheter eller ej, det räcker att kränkningarna förekommer i landet för att vapenexporten bör stoppas. Vidare lyfts kriteriet för mänskliga rättigheter fram särskilt och det sägs att respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att vapenexport skall beviljas. Samtidigt som denna skärpning gjordes specificerade man graden av brott mot de mänskliga rättigheterna för att avslå export så som omfattande och grova. Krigsmaterielutredningen föreslår att nuvarande kriterium, som innebär att export inte bör medges om det förekommer grova kränkningar av mänskliga rättigheter i mottagarlandet, ska överges. I stället föreslås ett nytt kriterium för mänskliga rättigheter som utgår från ett så kallat materielspecifikt angreppssätt. Utredaren föreslår därför att export endast bör avslås om det finns en up- 5

6 penbar risk för att den exporterade krigsmaterielen kan komma att användas för att kränka mänskliga rättigheter. Många typer av vapen kan användas till internt förtryck. Amnesty International har de senaste åren publicerat flera rapporter om människorättsliga konsekvenser av bl.a. lätta vapen. Problemet med ett materialspecifikt synsätt är att det, i jämförelse med nuvarande ordalydelse, ökar risken för att vapenexport godkänns till länder som förtrycker. Dessutom kommer det att leda till mycket svåra avvägningar. Vi är oroliga att kriteriet som det föreslås idag kommer att bli irrelevant för export av t.ex. JAS 39 Gripen. Brott mot mänskliga rättigheter är tyvärr inte bara tortyr som drabbar den enskilde i en förhörssituation den irakiska regimens gasbombning av staden Halabja är ett exempel på en annan typ av "internt förtyck", där även stridsflygplan användes. Det är omöjligt att försöka förutse exakt vad en regering som kränker mänskliga rättigheter kommer att göra med de vapen den köper. Därför uppmanar vi starkt till att inte anta ett materielspecifikt synsätt. För att helt undvika att sälja vapen till dessa länder bör riktlinjerna göra klart att inga vapen skall exporteras till länder där grova och/eller omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker. Demokratikriterium avfärdas Avsnitt Ett utmärkande drag i svensk utrikespolitik som blivit än mer framträdande under senare år är att Sverige på olika sätt sökt understödja demokratiska krafter och en demokratisk utveckling i olika delar av världen. Demokrati är en hörnsten i Sveriges politik för global utveckling. Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv. I rättighetsperspektivet ingår demokrati och mänskliga rättigheter. De förstärker varandra och är varandras förutsättningar skriver regeringen propositionen om Sveriges politik för global utveckling. Under flera år har det framförts förslag om att införa ett demokratikriterium i det svenska regelverket kring krigsmaterielexport, vilket är något som hittills inte har existerat. Men utrikesutskottet föreslog att regeringens utredning skulle se över möjligheterna till införandet av ett demokratikriterium och i direktiven till Krigsmaterielutredningen tas demokrati upp som ett exempel på ett nytt tänkbart kriterium i regelverket. Utredningen avfärdar emellertid det av flera partier framförda förslaget att införa ett särskilt demokratikriterium som skulle begränsa möjligheten att vapen exporteras till diktaturer. Som ett av skälen till att ett demokratikriterium avfärdas anger utredningen att det är svårt att definiera innebörden av demokrati och att det skulle vara svårt att tillämpa. Detta är dock att göra det lite väl lätt för sig. Det är också märkligt eftersom man uppenbarligen inte ens försökt: Utredningen har varken ansett det möjligt eller tillrådligt att inom ramen för sitt uppdrag försöka definiera begreppet demokrati. Idag ställer vi krav på demokrati när vi beviljar bistånd. Självklart kan och bör vi göra detta även när vi beslutar om vapenexport. Att främja demokrati är en huvudlinje i svensk utrikespolitik. Om vi tar detta på allvar bör det få som konsekvens att krigsmaterielexport till diktaturer förbjuds. Det borde vara en självklarhet att inte tillåta export till länder där medborgarna inte har 6

7 inflytande över importen eller till och med riskerar att fängslas om de protesterar mot densamma. Krigsmaterielexport till diktaturer legitimerar diktaturen och motverkar möjligheterna till en demokratisk utveckling. Det andra och som det verkar egentliga skälet för att avfärda ett demokratikriterium är enligt utredningen att Sverige i ett internationellt perspektiv skulle bli ensamt om att ha ett sådant och att detta därmed skulle hämma möjligheterna till att inleda samarbeten med andra länders försvarsindustrier. Att man inte tagit denna fråga på allvar vittnar påståendet om att utredningen inte känner till något svenskt samarbetsland som infört eller planerar att införa ett demokratikriterium. Det är mycket märkligt eftersom världens största vapenproducent och en av Sveriges största samarbetspartner på området USA sedan 1999 har haft ett demokratikriterium. Det är mycket beklagansvärt att utredningen lägger sig platt för andra länders regelverk och inte vågar gå utanför den gemensamma norm som för närvarande gäller inom EU. Sverige bör gå i bräschen för att utveckla exportkontrollpolitiken inom EU och driva krav för att ytterligare förfina instrumenten för att kontrollera exporten. Här har Sverige en möjlighet att driva på en nödvändig internationell utveckling. Vi kan och bör ta tillvara på denna möjlighet genom att införa ett demokratikriterium i Sveriges riktlinjer för krigsmaterielexport. Vapenexport till krig Avsnitt Krigsmaterielutredningen öppnar upp för att sälja vapen till krigförande länder. Detta är ett brott mot en lång svensk tradition om att inte delta i eller stödja krig. Denna hållning grundar sig i värderingen att krig alltid är fel, att vi kan och så långt som möjligt bör lösa konflikter utan våld. Utredningen föreslår en i grunden positiv presumtion till vapenexport till stater med vilka Sverige vill stärka sitt samarbete på försvarsmaterielområdet, som EU-länderna, Norge, Schweiz, USA och andra stater. Vapenexport till dessa utvalda samarbetsländer kommer med de föreslagna förändringarna knappast att kunna ifrågasättas även om länderna är inblandade i väpnad konflikt. Konsekvensen kan bli att långtgående militärsamarbeten kan binda upp Sverige och undergräva möjligheterna att bedriva en självständig utrikespolitik. Det är oacceptabelt att på detta sätt ge ett frikort på förhand till denna länderkrets som utgör mer än två tredjedelar av den totala vapenexporten. För dessa länder kommer alltså de begränsande delarna av riktlinjerna inte att väga särskilt tungt, och grundinställningen kommer istället att vara att vapenexport ska medges. Det är problematiskt att på detta sätt dela upp mottagarländerna i två kategorier. Särskilt problematiskt är det då man öppnar upp för en mycket diffus krets av andra stater som Sverige vill stärka sitt militära samarbete med. Detta är knappast en tillfredsställande nivå av tydlighet. Utredningens förslag till kriterium om fred, säkerhet och stabilitet är mycket luddigt. Konsekvenserna i detta avseende skall beaktas. Enligt kriteriet bör tillstånd inte beviljas om det finns en uppenbar risk för att den tilltänka mottagar- eller samarbetsstaten kan komma att använda den aktuella materielen för annat än legitima säkerhets- och försvarsändamål. I bedömningen skall 7

8 dessutom särskilt uppmärksammas om den tilltänkta exporten kan skada säkerheten för någon EU-medlemsstat eller annan vänligt sinnad stat. Detta kriterium exemplifierar på ett tydligt sätt hur de föreslagna riktlinjerna snarare försvårar tolkningen än bidrar till ökad förståelse: a) Vad innebär egentligen skall beaktas? b) Vad innebär bör inte? c) Vad innebär en uppenbar risk? d) Vad innebär legitima säkerhets- och försvarsändamål? e) Vad innebär särskilt uppmärksammas? f) Vem klassas som vänligt sinnad stat? Ett grundläggande problem med detta kriterium är att även detta genomsyras av en materielspecifik utgångspunkt. Grundhållningen bör vara att Sverige inte ska bidra till krig, oavsett om materielen riskerar användas i det specifika kriget eller ej. Det måste vara en självklarhet att Sverige inte ska exportera exempelvis ubåtar till Pakistan om man befinner sig i krig med Indien. Detta oavsett om den väpnade konflikten utspelar sig i Kashmir och det förefaller osannolikt att ubåtarna kommer till användning i konflikten. Utredningen föreslår också att tillstånd inte bör beviljas om mottagarstaten kan komma att använda materielen till annat än legitima säkerhets- och försvarsändamål. Med den föreslagna formuleringen riskerar vi att ställa oss som part i en konflikt och bli tvungna att exportera krigsmateriel till ett krigförande land om det kan påvisas att landet har ett legitimt försvarsbehov. Även krigförande icke-demokratiska länder kan ju rent juridiskt ha legitima försvarsbehov. Sverige har dock ingen anledning eller förpliktelse att stödja ett annat lands krigföring oavsett hur legitimt landets försvarsbehov kan anses vara. Utredningen föreslår slutligen att införa begreppet vänligt sinnad stat. Denna term som är direkt överförd från EU-terminologin för tankarna till andra tidevarv än 2000-talet. Att i svenska riktlinjer referera till dikotomier som ond/god och vän/fiende är direkt opassande och detta bör inte anammas av Sverige. Uppträdande gentemot det internationella samfundet Avsnitt Utredningen föreslår att en prövning ska göras om den mottagande statens respekterar den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Detta ligger i linje med EU-kodens kriterium 6, och vi välkomnar att detta föreslås ingå i nya riktlinjer. Svagt utvecklingskriterium Avsnitt Det är ett grundläggande problem att världen väljer att prioritera militära satsningar istället för att lösa problemen med fattigdom. Världen lägger idag ner omkring 1000 miljarder US dollar på militär rustning medan endast omkring 50 miljarder dollar satsas på bistånd. 8

9 Det är samtidigt oroande att många utvecklingsländer idag lägger mer resurser på militär rustning istället för utveckling. Huvuddelen av vapnen exporteras ofta med statligt stöd från rika länder till fattiga. Visserligen anger FN stadgans artikel 51 ländernas rätt till självförsvar. Men på samma gång anger FN stadgan i artikel 1, 55 och 56 att regeringarna är skyldiga att främja de mänskliga rättigheterna, att verka för ekonomisk och social utveckling och att på så sätt gynna utvecklande av och vidmakthållande av internationell fred och säkerhet. I den av riksdagen beslutade politiken för global utveckling från december 2003 är huvudpunkten att Sveriges politik måste vara samstämmig: Det Sverige säger och gör i ett sammanhang måste stämma med svenskt agerande i ett annat. Alla politikområden skall sträva mot samma mål. Målet är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv och kännetecknas av de fattigas perspektiv på utveckling. Det innebär att de fattiga människornas behov, intressen och förutsättningar skall vara utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling. Glädjande nog markerade riksdagen genom ett särskilt tillkännagivande att även krigsmaterielpolitiken måste underordnas den nya politiken. Mot bakgrund av detta är det välkommet att utredningen föreslår ett nytt fattigdomskriterium i regelverket för vapenexport. Enligt kriteriet ska hänsyn tas till den ekonomiska och hållbara utvecklingen i mottagarlandet innan vapenexport godkänns. Detta måste dock samtidigt ställas mot mottagarlandets rätt till självförsvar. Tyvärr riskerar Krigsmaterielutredningens förslag att bli verkningslöst eftersom det innehåller vaga formuleringar och stora kryphål. En stor risk är att om mottagarlandets rätt till självförsvar uppfattas som viktigare än den hållbara utvecklingen så kommer export ändå att medges. Detta kriterium är också underordnat den nya inriktningen där näringspolitiska skäl kan vara grund för export och det materielspecifika synsätt som utredningen föreslår som grund. Den sammantagna effekten av ett fattigdoms- och utvecklingskriterium blir därför i krigsmaterielutredningens förslag mycket marginell. Vad som behövs är ett tydligt utvecklingskriterium utan kryphål, utan ett materialspecifikt förhållningssätt och utan exportorienterade utgångspunkter. Regeringens ansvar Kapitel 6, Svenska Exportkontrollorganisationen 1996 delegerades beslut om vapenexport från regeringen till krigsmaterielinspektionen som samtidigt bytte namn till Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Ett problem med denna förändring är att regeringen därigenom i viss mån sluppit undan ansvaret för den kontroversiella vapenexporten. Detta är också problematiskt då ISP är en myndighet som i ökande grad är med och driver utvecklingen på exportkontrollområdet genom direkta förhandlingar och överläggningar. Detta innebär att både de faktiska besluten samt utvecklingen av exportkontrollpolitiken mer och mer kommit att handhas av tjänstemän som inte kan utkrävas politiskt ansvar. Krigsmaterielutredningen tycker att den svenska organisationen för exportkontroll fungerar i allt väsentligt väl och man föreslår inga förändringar av förhållandet mellan ISP och regeringen. Vi delar inte denna uppfattning. Beslut om vapenexport bör tillbaka till regeringens bord. Det ska gå 9

10 att utkräva ansvar av dem som fattar besluten och det måste klargöras att nya, större eller principiellt viktiga ärenden ska avgöras av regeringen. Inom regeringskansliet ska ansvaret för krigsmaterielexporten ligga på utrikesministern eller annat statsråd inom utrikesdepartementet. Utöver detta organisatoriska klargörande bör inflytandet i och diskussionen kring krigsmaterielexport breddas ytterligare. Därför bör även riksdagen involveras ytterligare inför exportbeslut av större karaktär. Beslut om export eller samarbete av rutinkaraktär kan fattas av krigsmaterielinspektören. Exportkontrollrådet ska löpande redovisas samtliga beslut och ge vägledning inför ärenden som inte är att beteckna som rutinärenden. Även andra aktörer så som Sida och enskilda organisationer bör involveras i diskussionen inför beslut om exporttillstånd. Oreglerad vapenimport Kapitel 8, Importreglering Vad gäller importreglering, så anger regeringen i direktiven till Krigsmaterielutredningen ganska tydligt vad man inte vill se för resultat: De begränsningar och särskilda restriktioner som gäller för export av svensk krigsmateriel inte är direkt tillämpbara när Sverige importerar krigsmateriel för eget behov. Därför är det inte aktuellt att applicera de riktlinjer Sverige använder för export av krigsmateriel på importen till Sverige. Krigsmaterielutredningen som i några andra avseenden varit självständig i förhållande till direktiven (vilket den ju är fri att vara) är på denna punkt mer än nogsam och tar detta som en intäkt för att man inte behöver behandla eventuella riktlinjer för import överhuvudtaget. Utredningen finner ingen anledning att beröra frågan. Bara för att regeringen anser att riktlinjerna för vapenexport inte är direkt tillämpbara innebär detta att frågan ska avfärdas helt och hållet från dagordningen. Man kan mycket väl tänka sig andra riktlinjer för vapenimport än riktlinjerna för vapenexport. Det är därför beklagligt att utredningen inte ens bemödar sig att undersöka detta. Det är för oss helt orimligt att Sverige har omfattande militärt samarbete med brutala diktaturer och människorättskränkare samtidigt som vapenexporten till dessa länder är förbjuden. Precis som med vapenexporten kan det finnas eventuella försvarspolitiska motiv för vapenimport samtidigt som det finns utrikespolitiska motiv mot importen. Precis som när det gäller vapenexporten kan dessa behöva vägas mot varandra. Men detta är i sig inget argument mot att införa riktlinjer i frågan. Tvärtom. Vi anser att det bör införas riktlinjer för vapenimport under vilka vi ska ta hänsyn till om samarbetslandet befinner sig i väpnad konflikt eller om det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Försvarsmateriel Avsnitt 9.1 Enligt utredningen är begreppet försvarsmateriel ett modernare begrepp och används idag parallellt med krigsmateriel i exportsammanhang och är etablerat i närliggande politikområden. Enligt utredningen är försvarsmateriel också en mer rättvisande benämning, eftersom viss materiel inte kan användas i applikationer som varken är att betrakta som krigföring eller militära och 10

11 därför bör enligt utredningens förslag till ändring i lagen om krigsmaterielexport ordet krigsmateriel ändras till försvarsmateriel. Resonemanget är märkligt. Försvarsmateriel är inte ens ett erkänt ord i svenskan. Det finns inte medtaget i Svenska akademins ordlista. Däremot finns krigsmateriel. I det allmänna språkbruket är vapenexport den absolut vanligaste termen. Därefter följer krigsmaterielexport. Materielen är avsedd att användas i krig oavsett om det är för att försvara sig eller för att anfalla någon. Detta bör naturligtvis avspeglas i namnet. Förslaget att ändra begreppet krigsmateriel till försvarsmateriel blir helt enkelt ett sätt att försöka dölja det självklara faktum att de vapen vi exporterar faktiskt är avsedda att kunna användas i krig. För övrigt leder det till en onödig begreppsförvirring att byta ut ett begrepp som använts i nära 100 år. Slutsats Vi anser att de förslag som Krigsmaterielutredningen presenterar i SOU 2005:9 är bristfälligt då de inte bygger på en korrekt omvärldsanalys. Förslagen tar inte hänsyn till utvecklingen inom områden som är relevanta även för krigsmaterielpolitiken såsom politiken för en hållbar utveckling där fattigdom utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Vi är övertygade om att en förändring av det svenska regelverket är nödvändig med hänsyn till den utveckling som vi sett i vår omvärld under 1990-talet och 2000-talet. När det gäller den senaste tidens praxisutveckling, som är en av anledningarna till att översynen av regelverket behövt göras, så anser vi inte att denna redovisas i utredningen, men den sägs samtidigt ligga till grund för utredningens slutsatser. Vi välkomnar intentionen att tydliggöra att EU:s uppförandekod är en del av det svenska regelverket för krigsmaterielexport men kan inte acceptera det sätt på vilket utredningen gör detta. Det är inte heller tillfredsställande att de svenska reglerna och riktlinjerna försvagas på flera punkter som en följd av detta. Sverige kan och bör istället ha ett mer långtgående nationellt regelverk. Sverige bör fortsätta att arbeta för strängare regler inom krigsmaterielområdet, nationellt, regionalt och internationellt. Att acceptera krigsmaterielutredningens förslag skulle motverka detta arbete och innebära ett steg bort från internationell fred och säkerhet. Carl Söderbergh Generalsekreterare, Amnesty International, svenska sektionen Bo Forsberg Direktor, Diakonia 11

12 Anna Åkerlund Generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen Bonian Golmohammadi Generalsekreterare, Svenska FN-förbundet Frida Blom Ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Christer Zettergren Generalsekreterare, Svenska Röda Korset 12

Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29)

Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29) YTTRANDE Ks 2010/0706 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29) Svenska kyrkan har beretts tillfälle

Läs mer

Yttrande ang. Ds 2013:74 Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT)

Yttrande ang. Ds 2013:74 Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Stockholm 2014-02-05 Till: Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Från: Svenska sektionen av Amnesty International; Diakonia; svenska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet; Kristna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel inom EU, m.m. (Ds 2010:29)

Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel inom EU, m.m. (Ds 2010:29) Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Gemensamt remissvar från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Kristna Fredsrörelsen Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel

Läs mer

1 Vapenvalets riksdagsledamotenkät Frågor

1 Vapenvalets riksdagsledamotenkät Frågor 1 Vapenvalets riksdagsledamotenkät Frågor Här följer åtta frågor om Sveriges export av krigsmateriel (vapenexport). Utveckla gärna dina svar i kommentarsfältet som du hittar i slutet. På nästa sida får

Läs mer

Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen

Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2015- 0369 Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen RiR 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel RIKSREVISIONEN

Läs mer

Inför Krigsmaterielexportöversynskommitténs (KEX) slutsatser

Inför Krigsmaterielexportöversynskommitténs (KEX) slutsatser Inför Krigsmaterielexportöversynskommitténs (KEX) slutsatser Praktisk information Den 15 april lämnar den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén (Kex) sina slutsatser efter att slutdatumet

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Uppdaterad och omtryckt oktober 2013. Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport

Uppdaterad och omtryckt oktober 2013. Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport Uppdaterad och omtryckt oktober 2013 Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport Sverige är idag världens åttonde största vapenexportör. Att ha en betydande roll på den internationella vapenmarknaden

Läs mer

Stockholm, 31 juli 2009. Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm.

Stockholm, 31 juli 2009. Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm. Stockholm, 31 juli 2009 Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm Genom Anna Ek Ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Läs mer

Uppdaterad version 20/1-2014 Underlag till Krigsmaterielexportutredningen (Kex)

Uppdaterad version 20/1-2014 Underlag till Krigsmaterielexportutredningen (Kex) Uppdaterad version 20/1-2014 Underlag till Krigsmaterielexportutredningen (Kex) Den 15 oktober 2013 höll Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en presentation inför ledamöterna i Krigsmaterielexportutredningen

Läs mer

Stockholm den 21 oktober 2015 R-2015/1298. Till Utrikesdepartementet UD2015/1023/NIS

Stockholm den 21 oktober 2015 R-2015/1298. Till Utrikesdepartementet UD2015/1023/NIS R-2015/1298 Stockholm den 21 oktober 2015 Till Utrikesdepartementet UD2015/1023/NIS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 augusti 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Skärpt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Dir. 2012:50. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2012

Kommittédirektiv. Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Dir. 2012:50. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2012 Kommittédirektiv Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel Dir. 2012:50 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2012 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska tillkallas för att utreda den framtida

Läs mer

17 Svar på interpellation 2007/08:59 om försäljning av JAS Gripen till Thailand Anf. 112 Statsrådet EWA BJÖRLING (m):

17 Svar på interpellation 2007/08:59 om försäljning av JAS Gripen till Thailand Anf. 112 Statsrådet EWA BJÖRLING (m): 17 Svar på interpellation 2007/08:59 om försäljning av JAS Gripen till Thailand Anf. 112 Statsrådet EWA BJÖRLING (m): Fru talman! Hans Linde har frågat mig vilka krav jag avser att ställa på Thailand vad

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Stockholm 2014-02-03 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Sammanfattning Svenska Röda

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Stockholm den 16 december 2016

Stockholm den 16 december 2016 R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Yttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Bakgrund Svenska ILO-kommittén har genom remiss den 26 februari 2016 (Fi2016/00530/UR) ombetts att yttra sig

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Försvarsexportmyndighetens ansökan om överföring av domännamnet www.forsvarsexportmyndigheten.se

Försvarsexportmyndighetens ansökan om överföring av domännamnet www.forsvarsexportmyndigheten.se Stockholm, den 26 april 20 Bilaga Till.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Angående Försvarsexportmyndighetens ansökan om överföring av domännamnet www.forsvarsexportmyndigheten.se

Läs mer

Remiss; Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:42) samt Sanktionsväxling effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83)

Remiss; Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:42) samt Sanktionsväxling effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) 1 (8) Remissyttrande 2015-11-05 Utrikesdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss; Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:42) samt Sanktionsväxling effektivare sanktioner på exportkontrollområdet

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Skärpt exportkontroll av krigsmateriel DEL 2, bilagor Slutbetänkande av Krigsmaterielexportöversynskommittén, KEX Stockholm 2015 SOU 2015:72 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010

EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 www.isp.se EXPORTKONTROLL- SEMINARIUM 2010 Exportkontroll ett gemensamt ansvar Andreas Ekman Duse, GD VÄLKOMNA! INLEDANDE PRESENTATION produkter 1 Program Välkomna, inledande presentation Aktuellt inom

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Redovisning av praxisutvecklingen avseende ISP:s tillståndsprövning av ärenden rörande utförsel av krigsmateriel

Redovisning av praxisutvecklingen avseende ISP:s tillståndsprövning av ärenden rörande utförsel av krigsmateriel is INSPEKTIONEN FÖR STRATEGISKA PRODUKTER Yttrande 2014-02-17 Dm: 2012-7.5.2-0004 Utredningen om översyn av exportkontrollen av krgsmateriel, UD 2012:01 Stockholm Redovisning av praxisutvecklingen avseende

Läs mer

Strategisk exportkontroll 2015 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Strategisk exportkontroll 2015 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU19 Strategisk exportkontroll 2015 krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Sammanfattning Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet Novus Politikers inställning till det svenska biståndet 2010 Slutrapport 2010-06-30 Arne Modig 1749 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Sida. Undersökningen har

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar

De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för

Läs mer

Sveriges vapenexport till USA under Irakkriget

Sveriges vapenexport till USA under Irakkriget Lunds universitet FKV 002 Statsvetenskapliga institutionen HT 06 Handledare: Karin Aggestam Sveriges vapenexport till USA under Irakkriget Angelika Svensson Josefin Ydringer Abstract År 2003 gick USA och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Rätten att söka skydd

Rätten att söka skydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) Rätten att söka skydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Strängare svenska exportkontrollregler krav på demokrati och mänskliga rättigheter samt ny sanktionsavgift för företag

Strängare svenska exportkontrollregler krav på demokrati och mänskliga rättigheter samt ny sanktionsavgift för företag Strängare svenska exportkontrollregler krav på demokrati och mänskliga rättigheter samt ny sanktionsavgift för företag Av Carolina Dackö och Olof Johannesson I denna artikel av advokat Carolina Dackö 1

Läs mer

för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden

för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden Handlingsprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden 2016-2020 Antaget av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens 133-årskongress 18 juni i Stockholm 2016 1. Inledning Svenska

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Centralstyrelsens förslag till. Handlingsprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden

Centralstyrelsens förslag till. Handlingsprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden Centralstyrelsens förslag till Handlingsprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden 2016-2020 Inför Svenska Freds 133-årskongress i Stockholm 18-19 juni 2016 1 1. Inledning Svenska

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Stockholm den 25 januari 2017

Stockholm den 25 januari 2017 R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Nya exportregler för vapen

Nya exportregler för vapen 1992 Nya exportregler för vapen Nya lagar ska strama upp, Sveriges export av högteknologivaror, krigsmateriel och kärnteknologi. Men tullen i Göteborg kräver ökade insatser inom tullkriminalen för att

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer