Inför Krigsmaterielexportöversynskommitténs (KEX) slutsatser

Transkript

1 Inför Krigsmaterielexportöversynskommitténs (KEX) slutsatser Praktisk information Den 15 april lämnar den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén (Kex) sina slutsatser efter att slutdatumet skjutits upp från planerade 15 december Enligt direktivet är det huvudsakliga syftet med utredningen att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. 1 Utredningen ska även särskilt pröva regelverket och definitionen av följdleveransbegreppet. Utredningen ska också se hur öppenhet och transparens kan öka och om regelverket bör göras tydligare. Bakgrunden till utredningen är ett riksdagsbeslut som togs i maj I oktober 2012 påbörjades arbetet. 3 Ett delbetänkande vad gäller sanktioner lämnades 15 december Den parlamentariska kommittén består av: Socialdemokraterna: Anna-Lena Sörenson, Lars Johansson och Lena Hjelm-Wallén Folkpartiet: Allan Widman Centerpartiet: Kerstin Lundgren Kristdemokraterna: Désirée Pethrus Moderaterna: Jessica Polfjärd, Ulrik Nilsson och Hans Wallmark (ordförande) Sverigedemokraterna: Mikael Jansson Vänsterpartiet: Lars Ohly Miljöpartiet: Bodil Ceballos Kommitténs sekretariat består av: -Richard Tornberg, Tfn , richard.tornberg@gov.se -Hannes Magnergård, Tfn , hannes.magnergard@gov.se -Marcus Nadelius (strategisk rådgivare 1 juli-15 november 2014) Ansvarig kontaktperson på UD:s enhet för nedrustning och icke-spridning är: Johan Matz Ämnessakkunnig Telefon: Mobil: E-post: johan.matz@gov.se 1 Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel Kommittédirektiv 2012: Skärpt exportkontroll av vapen till icke-demokratier föreslås 3 Exportkontrollen av krigsmateriel granskas av parlamentarisk kommitté 4 Sanktionsväxling Effektivare sanktioner på exportkontrollområdet SOU 2014:83 1

2 Viktiga punkter för Krigsmaterielexportöversynskommittén För att kunna uppnå målen i svensk utrikespolitik krävs ett regelverk som i praktiken inte tillåter krigsmaterielexport till ickedemokratier, till länder i väpnad konflikt/där risken för väpnad konflikt är stor eller till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna sker. Detta förutsätter att värdena demokrati, fred och mänskliga rättigheter sätts framför försvars- och säkerhetspolitiska intressen. En utredning som i praktiken stärker krigsmaterielexportkontrollen behöver lägga förslag där Sverige tar ställning för dessa värden utan kompromisser och kryphål eller snäva materielspecifika bedömningar. Vid varje fall måste prövningen göras offentlig och undantag motiveras. Om situationen i köparlandet kraftigt försämras efter godkänt exporttillstånd bör det i avtal anges att Sveriges åtaganden om följdleveranser och service upphör. 1. Totalförbud för krigsmaterielexport till icke-demokratier utan undantag Krigsmaterielexporten undergräver främjandet av demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Genom att stärka regimers militärmakt rent konkret, men också genom att knyta upp Sverige i beroenden gentemot odemokratiska stater och devalvera våra möjligheter att effektivt och med trovärdighet stötta människors kamp för demokrati i dessa stater. Genom vapenexporten legitimeras regimers makt och förtryck. Dagens kriterium vad gäller mänskliga rättigheter är inte tillräckligt strikt formulerat för att förhindra denna export. Detta får inte bli fallet med ett demokratikriterium utan kriteriet måste vara gällande utan kompromisser. Det kan inte heller få genomslag om tolkningen av regelverket rör sig mot en mer materielspecifik syn som blundar för krigsmaterielexportens politiska och legitimerande roll. Ett totalförbud för krigsmaterielexport till länder som inte uppfyller politiska och medborgerliga rättigheter såsom fria och oberoende val, fri media och ett oberoende rättssystem, måste införas. Förbudet måste gälla även följdleveranser. Demokratikriteriet måste beakta situationen i mottagarstaten som helhet och omfatta all krigsmateriel. 2. Ingen krigsmaterielexport till MR-kränkare inte heller följdleveranser Demokrati och mänskliga rättigheter hänger nära samman. I de nuvarande riktlinjerna för krigsmaterielexport står att respekten för mänskliga rättigheter ska vara ett centralt villkor när beslut ska tas om export av krigsmateriel ska tillåtas. Trots det beviljas gång på gång export av krigsmateriel till länder där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter sker. De nuvarande riktlinjerna är otillräckliga för att förhindra svensk krigsmaterielexport till länder som kränker mänskliga rättigheter. I avvägningen av de faktorer som idag påverkar bedömningarna måste respekten för mänskliga rättigheter och hänsyn till den internationella humanitära rätten ges högsta prioritet. Först då kan man få stopp på exporten till länder som skulle kunna klassas som odemokratiska. Detta gäller både nya avtal och följdleveranser. En politik som trovärdigt vill stå upp för kvinnors rättigheter och jämställdhet kan inte heller blunda för vilka signaler vapenexport med regimer som systematiskt kränker kvinnor som grupp skickar och vad exporten konkret kan bidra till, inte minst i regimer som tar till vapen mot kvinnorättsaktivister som kämpar för jämställdhet och demokrati. Att avsluta vapenexporten helt till ickedemokratier och länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter borde vara en självklar del av en trovärdig feministisk utrikespolitik som ska ge resultat i praktiken. 2

3 Ett land med stora fattigdomsproblem och könsdiskriminering som fått köpa krigsmateriel från Sverige är Indonesien. Om situationen i Indonesien konstaterar Sveriges ambassad i Jakarta att De sociala sektorerna i samhället (utbildning och hälsovård), liksom landets infrastrukturer är fortfarande påfallande eftersatta. 5 UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Indonesien konstaterar att landets siffror för mödra- och spädbarnsdödlighet är de högsta i Sydostasien. Samma rapport anger att regeringen i Indonesien hade planerat att införa en nationell allomfattande hälsovårdsförsäkring år 2014, men i början av 2013 uppgavs det att planen skjutits upp till 2019, med hänvisning till de kostnader den innebär. 6 Indonesiens regering har däremot ansett sig ha råd att öka militärbudgeten avsevärt på senare år. 7 Sverige riskerar nu bidra ytterligare till detta då man sedan en tid tillbaka försökt få Indonesiens regering att lägga stora summor pengar på det dyra svenska stridsflyget JAS Gripen. 3. Ökad tydlighet i regelverket får inte innebära försvagning - ingen materielspecifik bedömning För att öka tydligheten behöver det framtida svenska regelverket innehålla också de internationella åtaganden som Sverige har, till exempel genom EU:s gemensamma ståndpunkt för vapenexport och FN:s globala vapenhandelsfördrag ATT. Men detta får inte leda till en försvagning av regelverket som helhet. Det svenska regelverkets ansats är idag bredare och i de allra flesta hänsyn striktare än EU:s gemensamma ståndpunkt och ATT, till exempel i synen på hur riskerna med vapenexport ska bedömas. Både ATT och EU:s gemensamma ståndpunkt har en materielspecifik ansats för hur exportlicenser ska prövas. Det innebär att varje materielsystem bedöms utifrån hur just det systemet skulle kunna användas för att till exempel kränka mänskliga rättigheter eller bidra till väpnad konflikt. Ofta är det svårt att göra en sådan koppling och det är också svårt att veta hur ett visst system kommer att användas, särskilt som livslängden ofta är flera decennier. Det kan även handla om att vapenaffärer legitimerar en regims förtryck eller att affären tar resurser från viktiga utvecklingssatsningar. De svenska riktlinjerna utgår däremot från att situationen i mottagarstaten som helhet ska bedömas. Finns det omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter eller stora utvecklingsbehov bör inte exporten tillåtas. Att anpassa vårt regelverk till den gemensamma ståndpunktens materielspecifika syn skulle innebära en allvarlig försvagning av existerande förbud och är inte förenlig med den syn på mänskliga rättigheter som både alliansregering och nuvarande regering ställer sig bakom. Internationella överenskommelser kan utgöra bra instrument, men blir samtidigt ofta vaga och föremål för tolkning. Villkoren i dessa bör därmed ses som miniminivå och absolut inte användas som ursäkt för att försvaga existerande regelverk med argumentet att Sverige ska ligga i linje med internationella instrument. Det är ingen plikt att exportera vapen Sverige kan och bör välja att etablera ett striktare nationellt regelverk. Att ATT ska vara ett golv och inte ett tak var också någonting som UD anförde i sin analys av avtalet. 4. PGU bör integreras tydligare i krigsmaterielexporten Både den nuvarande och den tidigare regeringen har vid upprepade tillfällen betonat vikten av 5 Landrapport Indonesien, av Sveriges ambassad i Jakarta (2014) 6 Mänskliga rättigheter i Indonesien 2013, av Utrikesdepartementet 7 Se till exempel SIPRI Fact Sheet: Trends in World Military Expenditure,

4 Politik för global utveckling (PGU), vars syfte är att blottlägga och åtgärda målkonflikter och att säkerställa att mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv är vägledande. I avvägningen av de faktorer som idag påverkar bedömningar om krigsmaterielexport måste respekten för mänskliga rättigheter ges förtur, inklusive respekten för kvinnors rättigheter, fackliga rättigheter och barns rättigheter, samt hänsyn till den internationella humanitära rätten. De mänskliga rättigheterna är odelbara. Alla politiska beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter, människors demokratiska delaktighet, bekämpningen av fattigdom och sträva mot en hållbar utveckling globalt sa Stefan Löfven i regeringsförklaringen (2014). Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat är - liksom respekt för folkrätten - fundamentala principer för vårt agerande, sa Carl Bildt i utrikesdeklarationen Vi delar både nuvarande och tidigare regerings strävan. Det är uppenbart att den tidigare avgränsningen till grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter måste omprövas då den inte fångar upp allvarliga konsekvenser som exporten kan ha. Till exempel på rätten till hälsa i form av minskade resurser till mödrahälsovård eller på möjligheterna för flickor att få undervisning. Materialspecifika bedömningar är inte förenliga med en seriös analys av effekten på mänskliga rättigheter och fattigdom. 5. Ingen vapenexport till länder i krig eller väpnad konflikt. Tillgången på vapen har en tydlig påverkan på hur väpnade konflikter utvecklas. I situationer av väpnad konflikt kan också läget på marken ändras snabbt och det är svårt att kontrollera hos vem vapnen hamnar och hur de används, vi har t.ex. sett hur amerikanska vapen hamnat i händerna på IS. 8 Det är viktigt att Sverige noga bedömer riskerna för väpnad konflikt, internationell, regional och inomstatlig, vid all exportkontroll gick 46% av Sveriges krigsmaterielexport till stater med väpnad konflikt, som definierat av Uppsala Universitet. Under 2000-talet har andelen ökat markant. 6. Ökad insyn som möjliggör politiskt ansvarsutkrävande. Ökad hänsyn till korruptionsrisker när vapenexport prövas. Det finns stora brister i möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande i dagens system för exportkontroll. Det är absolut centralt att riksdagens beslut om ökad transparens reflekteras konkret i KEX förslag. Ska Exportkontrollrådet (EKR) behållas måste det i framtiden bedriva sin verksamhet med en betydligt lägre grad av sekretess. Partiernas ställningstaganden i EKR i fråga om tillstånd måste bli offentliga och EKR måste få ökat ansvar. Det måste finnas en möjlighet att få information om hur ledamöter i EKR har röstat, samt om hur myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) gjort bedömningen i enskilda affärer. En ledamot i EKR måste också få lov att diskutera med sin partiledare om de affärer som behandlas. En stor del av exporten av krigsmateriel har under senare år gått till länder i vilka korruptionen anses vara utbredd (så som den mäts genom Transparency Internationals Corruption Perception Index). En kartläggning av OECD visar att riskerna för korruption är särskilt stora i offentlig upphandling. Det är mot den bakgrunden av vikt att tydliga regler etableras som ställer krav på berörda myndigheter att i samband med tillståndsgivningen för export göra robusta riskanalyser. Viktigt är också för tilltron till tillståndsgivningen att skapa ökad transparens kring dessa processer. Sådana regler måste också införas och efterlevas om Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt vapenhandelsfördraget ATT. Tydliga regler om riskbedömning för korruption vid vapenexport krävs. Särskild vikt ska fästas vid om 8 Se t.ex. 4

5 företaget tidigare varit inblandat i korruptionsaffärer. 7. Näringspolitiska hänsyn I utredningens direktiv står det att en översyn ska göras av vilka ekonomiska konsekvenser förslaget att skärpa exporten till icke-demokratier kan få, dels för industrin, dels för ekonomin i stort. Näringspolitiska intressen får aldrig vara en faktor i bedömningen om tillstånd för krigsmaterielexport. Men var gränsen går för försvarspolitiska hänsyn, som t.ex. Försvarsmaktens behov av materiel, och försvarsindustrins behov av beställningar och utvecklingssamarbeten, är långt ifrån tydligt. Det finns en stor risk att de försvarspolitiska intressena definieras så brett att de också i praktiken blir näringspolitiska hänsyn och ger upphov till kompromisser. Definitionen av försvars- och/eller säkerhetspolitiska hänsyn får inte bli så bred att den i praktiken blir näringspolitik. 8. Försvars- och säkerhetspolitik Dagens regelverk ska bedöma säkerhets- och försvarspolitiska skäl för export. Utredningen måste vara öppen för att försvarspolitik och säkerhetspolitik i vissa fall kan stå i motsats till varandra. Det kan finnas säkerhetspolitiska skäl som talar emot vapenexport, om detta till exempel förstärker en förtryckande regim. Detta även om det försvarspolitiskt kan finnas en logik i att till exempel bevilja licenser som gynnar försvarsindustrins överlevnad och därmed materielförsörjningen till Försvarsmakten. Dagens syn på säkerhet erkänner att befolkningars och staters säkerhetsbehov kan skilja sig åt och denna insikt om vikten av mänsklig säkerhet måste även speglas i utredningens förslag. För mer information kontakta: Linda Åkerström Ansvarig för vapenexport och nedrustningsfrågor Svenska Freds och Skiljedomsföreningen linda.akerstrom@svenskafreds.se 5

6 Bakgrundsmaterial Räknat per capita är Sverige ett av de länder som exporterar krigsmateriel för det högsta värdet i världen var Sverige högst upp på listan och 2013 hamnade Sverige på tredje plats, efter Ryssland och Israel, enligt Svenska Freds årliga per capita-uträkning exporterade Sverige krigsmateriel för 11.9 miljarder kronor. 9 Sedan 2005 har vapenexporten från Sverige konsekvent överstigit 9 miljarder kronor årligen. Sedan 2001 har vapenexporten nästan fyrdubblats, vilket motsvarar en ökning på 290 procent. Under den senaste 10-årsperioden har vapenexporten ökat med 64 procent. 10 Krigsmaterielexport till icke-demokratier 2013 gick 40% av Sveriges krigsmaterielexport till länder som av organisationen Freedom House klassats som Partly Free eller Not Free samma år som exporten skedde. År 2000 var som en jämförelse exporten till icke-demokratier 26%. 11 Andelen svensk krigsmaterielexport som går till icke-demokratiska stater har ökat markant de senaste fem åren. 9 Regeringens skrivelse för strategisk exportkontroll Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Strategisk-exportkontroll-2013_H103114/?text=true 10 Svenska Freds sammanställning av regeringens årliga skrivelser om strategisk exportkontroll. 11 Regeringens skrivelser om strategisk exportkontroll och organisationen Freedom House demokratiindex. Statistik sammanställd av Svenska Freds. 6

7 År % av exporten till ickedemokratier och diktaturer Varav % till diktaturer % 7,3 % % 7 % % 9 % % 9,5 % % 26 % % 16 % % 10,5% Krigsmaterielexport till länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter Enligt svenska riktlinjer för vapenexport ska respekt för mänskliga rättigheter vara ett centralt villkor för att exporttillstånd ska beviljas. Vapenexporten från Sverige har de senaste fem åren gått till ett flertal länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. Exempel är: Saudiarabien, Bahrain, Pakistan, Brasilien, Indien, Malaysia, Mexiko, Thailand, 7

8 Tunisien, Förenade Arabemiraten, Egypten och Algeriet visar en sammanställning gjord av Amnesty. 12 Krigsmaterielexport till länder i väpnad konflikt År 2013 uppgick värdet av svensk vapenexport till länder i väpnad konflikt till 5,4 miljarder kronor. Det totala värdet av vapenexporten var 11,9 miljarder kronor. Andelen export till länder i väpnad konflikt år 2013 var således ungefär 45%. De åtta mottagarländerna i väpnad konflikt var Algeriet, Indien, Malaysia, Pakistan, Ryssland, Thailand, Turkiet och USA. 13 Utöver dessa gick även vapenexport från Sverige till länder som enligt UCDP räknas som sekundära parter i väpnad konflikt. Krigsmaterielexport och korruption År 2013 stod de tio största köparna av svensk krigsmateriel för 79% av värdet på den totala vapenexporten. 50,6% av denna export gick till länder med ett Transparency International Corruption Perceptions Index-värde på under 50: Thailand, Saudiarabien och Indien. 14 Krigsmaterielexport till utvecklingsländer Andelen av svensk vapenexport som gått till länder med ett Human Development Index på under 0,8 var 2011, 62%; 2012, 44%; och 2013, 38% enligt Svenska Freds siffror. Åren 2001 och 2002 var summan av exporten till utvecklingsländer knappt en miljard kronor. Tio år senare, 2011 och 2012, exporterade Sverige till utvecklingsländer för nästan tretton miljarder kronor. Detta kan ställas i relation till Utrikesutskottets betänkande kring Sveriges politik för global utveckling, som framhäver att: Det är enligt utskottets mening angeläget att svensk vapenexport inte motverkar arbetet för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling, ej heller målet för utvecklingssamarbetet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. (2003/04:UU3 s. 59) 12 Fyra saker du inte vill veta om svensk vapenexport: 13 Uppsala universitets Conflict Data Program UCDP Battle Deaths dataset 2013, 14 Uppgifter från Transparency International Sverige, 8

9 Utrikesdepartementets skrivelse om samstämmighet för utveckling har en liknande ståndpunkt: Sverige har ett genuint engagemang för att medverka till stärkandet av demokrati och mänskliga fri- och rättigheter globalt, och vår krigsmaterielexport ska givetvis inte undergräva denna strävan. Sveriges politik för global utveckling, liksom EU:s uppförandekod, utgör också verktyg för att styra mot en sådan utveckling. Nuvarande lag och riktlinjer finns samlade här: 15 Skr 2011/12:

10 Opinonsundersökningar om vapenexport Amnesty/Ipsos juni 2014 presenterades en rapport om allmänhetens inställning till vapenexport av Amnesty. Tycker du att Sverige ska tillåta vapenexport till andra länder? ja: 33 % nej: 52 % osäker, vet ej: 14 % ej svar: 1 % Ska Sverige tillåta vapenexport till länder där allvarliga och/eller utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer? ja: 8 % nej: 84 % osäker, vet ej: 7 % ej svar: 1 % Tycker du att Sverige ska införa ett förbud mot att exportera vapen till länder som kan betecknas som diktaturer? ja: 79 % nej: 15 % osäker, vet ej: 5 % ej svar: 1 % Ska Sverige tillåta vapenexport till länder i väpnad konflikt? ja: 12 % nej: 75 % osäkert, vet ej: 12 % ej svar: 1 % Källa: Amnesty Sveriges rapport Allmänhetens syn på vapenexport (se nyhetsartikel från Amnesty, se rapporten i sin helhet). Rapporten bygger på en undersökning utförd av Ipsos där personer tillfrågades under maj SVT/Sifo mars 2012 presenterades en opinionsundersökning om vapenexport som SVT beställt. Bör Sverige exportera vapen till länder som är diktaturer? ja: 9 % nej: 78 % vet ej: 13 % Bör Sverige överhuvudtaget ägna sig åt export av militära vapen? ja: 42 % nej: 39 % vet ej: 19 % Källa: SVT/Sifo, artikel här. I Sifos undersökning tillfrågades personer. Re:public/Demoskop

11 I november 2009 presenterades en opinionsundersökning som tidningen Re:public beställt. Ska Sverige tillåta vapenexport till andra länder? ja: 37 % nej: 55 % vet ej: 8 % Ska Sverige tillåta vapenexport till länder där allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer? ja: 5 % nej: 92 % vet ej: 3 % Ska Sverige tillåta vapenexport till länder i krig? ja: 14 % nej: 81 % vet ej: 5 % Källa: Tidningen Re:public / Demoskop, se artikel i Fria Tidningen här personer tillfrågades. 11