Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013"

Transkript

1

2 Vår vision den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens principer om frihet, jämlikhet och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över- och underordning, utan könsförtryck och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har den fria rätten att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det är en värld där demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på hela samhället och alla mänskliga relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv och där människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan att kommande generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras. Våra grundläggande värderingar Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i synen på människan och människors förhållanden till varandra. SSU menar att människan är en social och skapande varelse som behöver, mår och utvecklas bäst av samhörighet och gemenskap. Vi har därför en i grunden positiv människosyn men anser att människan starkt påverkas av sitt sociala sammanhang. De villkor vi lever under har stort inflytande på hur vi beter oss mot varandra, enskilt och kollektivt. Vi är därför alla ömsesidigt beroende av varandra. De socialdemokratiska värderingarna bygger på dessa insikter. Frihet, jämlikhet, solidaritet Den unga socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla ska vara fria att forma sina liv och förverkliga sina drömmar. Det innebär frihet från fruktan och förtryck, frihet att uttrycka sin mening och friheten som finns i rätten till social och ekonomisk trygghet, bildning och meningsfull sysselsättning och att fritt röra sig och söka lyckan varhelst så önskas. Socialdemokratin ser inte frihet som något som ska vinnas på andras bekostnad. Friheten för var och en är allas angelägenhet. Den skapas bäst i reformer som röjer undan de förtryckande strukturer som begränsar människor. Friheten har inga gränser. Först i gemenskapen med andra har individen tid att utvecklas som människa. I samarbetet blir den personliga friheten möjlig. Den kräver jämlikhet i de resurser som avgör de faktiska möjligheterna att styra sin vardag och gemensamt påverka framtiden. Förverkligandet av jämlikheten är ett uttryck för alla människors lika värde. Det ska inte förväxlas med en önskan om likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för mångfald. Jämlikhet för oss innebär att alla människor inte bara ska ha samma rättigheter till påverkan utan också ha samma förutsättningar att utöva makt och inflytande över hela livet. Det är bara i ett jämlikt samhälle människor kan vara sig själva och utvecklas efter egen fri vilja utan att det leder till över- och underordning. Solidaritet utgår från insikten om människors ömsesidiga beroende. Solidaritet är inlevelse i andras livsvillkor och en väg till samverkan och gemensamt ansvar för samhället. Solidaritetens gemenskap överbryggar nationsgränser, omfattar kommande generationer och utsträcker sig även till naturen och de ekosystem som utgör förutsättningarna för fortsatt liv på den här planeten. Den är därför en kraft för hållbar utveckling. Hållbarhet En ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling är förutsättningen för mänsklighetens framtid. Ekonomisk hållbarhet innebär att vi hushåller medmänskliga och materiella resurser så att förutsättningar skapas för en långsiktigt god och grön ekonomisk utveckling. Social hållbarhet uppstår när jordens resurser fördelas jämlikt och alla människors grundläggande behov och rättigheter tillgodoses. Ekologisk hållbarhet betyder att all mänsklig och ekonomisk aktivitet sker med hänsyn till de ekosystem vi alla är beroende av. Dessa tre dimensioner förutsätter varandra. Att skapa en hållbar värld är kanske mänsklighetens svåraste och viktigaste utmaning. Vi är övertygade om att den är möjlig att lösa med en progressiv politik som binder samman ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. 2

3 Antirasism Ett jämlikt samhälle förutsätter ett samhälle fritt från alla former av förtryck. Genom tillämpningen av en antirasistisk klassanalys möjliggörs erkännandet och synliggörandet av de rasistiska strukturer som föranlett och normaliserat ojämlika makt- och resursförhållanden i samhället. SSU verkar utifrån övertygelsen om att ojämlikhet på basis av etnisk tillhörighet, religion eller utseende är oacceptabelt och något som aldrig får begränsa människors förutsättningar att forma och åtnjuta ett gott och värdigt liv. Ett samhälle fritt från rasism förutsätter ett medvetandegörande och normkritiskt arbete samt lagstiftande och politiska åtgärder. Demokrati SSU:s strävan att låta demokratins ideal prägla hela samhället grundar sig i övertygelsen om alla människors lika värde. Det är bara genom demokratin alla på lika villkor kan styra sin vardag och tillsammans med andra forma framtiden. Demokratin är både ett värn mot de strukturer som håller tillbaka människor och ett verktyg för att främja individens frigörelse. De politiska fri- och rättigheterna är grundläggande. Det förutsätter en mer deltagande och mindre hierarkisk demokrati. Den politiska makten ska vara en reell möjlighet, inte enbart en lagstadgad rättighet. Demokratin får inte inskränkas till att endast omfatta politiskt beslutsfattande. Att ha makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället. Med frihet och jämlikhet som mål fördelas makt och välfärd jämlikt. Vi kallar det för egenmakt. Det ekonomiska systemets utformning påverkar hela samhället och framtiden. SSU strävar efter att produktionen av varor och tjänster i första hand ska syfta till att förse varje människa med de materiella, sociala och kulturella resurser som behövs för ett gott liv, utan att framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov omintetgörs. Det förutsätter en ekonomi där produktionens inriktning och fördelning svarar mot samhällsmedlemmarnas efterfrågan och behov och där arbetslivets organisation och villkor kan påverkas genom demokratiska processer. Vi sätter det gemensamma bästa före kapitalets och ägandets intressen. Valet av ägandeform och styrningslogik ska avgöras av vad som lämpar sig bäst för att nå frihet, jämlikhet och hållbarhet. I detta syfte har demokratin alltid rätt att ändra form och villkor för ekonomin för att viktiga mänskliga eller miljömässiga behov ska kunna uppfyllas. Rörelse för förändring Socialdemokratin är en reformistisk rörelse som vill förändra samhället med demokratin som arbetssätt. Denna vilja är ett uttryck för allas rätt till medbestämmande och delaktighet och för att frigörelsen aldrig kan vara någon annans verk utan måste komma från människorna själva, från rörelsen. Grunden för den socialdemokratiska kampen är således folkrörelsen av människor som tillsammans strävar mot att omdana samhället efter den demokratiska socialismens principer. Arbetarrörelsen binds samman av övertygelsen om att en bättre värld är möjlig och att människor kan leva tillsammans i fred och frihet med hänsynstagande till de ekologiska system vi alla är beroende av. I rörelsen organiseras människors goda vilja till skapande makt. Det ger insikt om eget ansvar, känsla av förmågan att förändra världen och tillförsikt om att idealen kan förverkligas. Med det utgör arbetarrörelsen och andra folkrörelser grunden för demokratin och är avgörande för att samhället hålls ihop och att de många människornas rätt till makt och inflytande värnas. Det demokratiska samtalet är ett mål i sig, och en förutsättning för att också ha en politik i rörelse. 3

4 Feminism I strävan efter människans frigörelse och förverkligandet av allas lika värde och rätt är en feministisk grundsyn nödvändig. SSU menar att genus är en social konstruktion. Kvinnors underordning i fråga om makt över det egna livet och över samhället och den norm som kringskär allas identitet och livsval är inga naturliga företeelser, utan en djupt orättfärdig politisk struktur. Den kan därför upphävas. Vi verkar utifrån denna övertygelse och insikt för ett fritt och jämställt samhälle. Vi vill att alla ska ha makt över sina egna kroppar, sin identitet och sin sexualitet. Vi vill att människor ska kunna göra sina livsval, fria från begränsande traditioner och värderingar. Detta kräver en bred politisk kamp mot flera samverkande förtryck. Kvinnans frigörelse förutsätter en demokratisering av samhället, en omfördelning av samhällets ekonomiska resurser och ett nedbrytande av rådande maktordningar. Vår intersektionella samhällsanalys Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på varandra. För att förstå utvecklingen i världen och för att kunna upphäva förtryck krävs en intersektionell analys av dessa maktordningar och hur de samverkar med varandra. Marknad och kapitalism Världens resurser är ojämlikt fördelade. När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö. Men när marknaden fungerar som bäst är den en kraftfull katalysator för människors uppfinningsrikedom och kreativitet. Vi tror därför att marknaden kan användas som ett medel för utveckling men att den måste regleras med det överordnade målet om ett jämlikt och hållbart samhälle. Vissa områden kommer aldrig att lämpa sig för marknadslogiken. De sociala rättigheter, som ska komma alla till del oberoende av inkomst, ska inte fördelas av marknaden. Ekonomiska intressen har heller aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin. Kapitalismen är marknadens destruktiva sida. I det kapitalistiska systemet har makten isolerats hos ett fåtal, på bekostnad av det stora flertalet. Den som äger kapitalet ges rätten att bestämma över alla andra intressen, och där människors värde och rättigheter bestäms av deras ekonomiska lönsamhet. Därför är SSU en antikapitalistisk rörelse. SSU strävar i stället efter ekonomisk ordning som tar sin utgångpunkt i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill se en ekonomi som utgår från egenmakt där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Arbete och klass Den unga socialdemokratin vet att den svenska modellen är en grundsten i vårt samhällsbygge och en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Arbetet är nämligen grunden för människans frihet och välfärd. Därför har varje människa rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Men vi vet också att den enskildes position på arbetsmarknaden är beroende av klass. Och klassrelationerna utvecklas ständigt. De är komplexa och påverkas av många faktorer. Utöver ägandeförhållandena spelar också kunskapsnivå, inkomst och socialt inflytande en avgörande roll. Människors tillgång till makt begränsas även av patriarkala och rasistiska strukturer. Dessa strukturer förstärks även i det kapitalistiska klassamhället genom att grupper ställs mot varandra. Kunskap ökar i betydelse i arbetslivet. Företagens framgångar blir allt mer beroende av de anställdas kompetens. Behovet av kvalificerad utbildning har ökat. Det har också kravet på sociala kompetenser, som förmåga att samarbeta och att självständigt arbeta med olika arbetsuppgifter. 4

5 Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras i stora delar av samhället och arbetets position förstärks. Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper fram med svag anknytning till arbetsmarknaden. Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mest privilegierade är stort och växande. De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är centrala för förståelsen av ojämlikhetens problem. Klassklyftorna beskär människors frihet. De klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden. Men över- och underordning skapas inte bara av förhållanden inom arbetslivet, utan också innehav av socialt och kulturellt kapital. Patriarkatet och heteronormen Vi lever i en värld där patriarkala strukturer ger män som grupp både makt och privilegier på kvinnors bekostnad. Kvinnor som grupp förtrycks politiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt, både i privatlivet och i det offentliga. Det yttersta uttrycket för den patriarkala ordningen är mäns våld och hot om våld mot kvinnor. Ojämlikheterna mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska kön utan att detta ges politisk och social betydelse. Kön är en social konstruktion och relation. Det som anses manligt hålls isär från det som anses kvinnligt, och att det som anses manligt värderas oftast högre. De patriarkala strukturerna skapar och upprätthåller ett system som begränsar människors valmöjligheter och fria vilja genom att reproducera stereotypa könsroller. Klassamhället kännetecknas av en arbetsdelning mellan könen, där kvinnor och män utför olika uppgifter och arbeten, och där de uppgifter och arbeten som i huvudsak utförs av kvinnor värderas lägre, socialt och ekonomiskt. Kvinnor utför mer arbete i hemmet än män och har betydligt lägre inkomster och en avsevärt lägre andel av ägandet. Kapitalismen och könsmaktsordningen samverkar ibland för att upprätthålla varandra. Den könssegregerade arbetsmarknaden och de lägre kvinnolönerna är exempel på hur maktstrukturer samverkar. Den patriarkala ordningen är global men på vilket sätt och i vilken omfattning kvinnor drabbas beror bland annat på deras ställning i produktionen och var i världen de bor. I patriarkatet underordnas också femininitet och feminina attribut gentemot maskulinitet och maskulina attribut, vilket gör att till exempel en stereotypt kvinnlig man underordnas en stereotypt manlig man. I dag finns det många som inte känner igen sig i den feministiska kamp som bedrivs och den kan ofta omedvetet synliggöra endast den vita heterosexuella kvinnan. Det är därför viktigt att vi försöker bedriva en mer normkritisk feministisk kamp, för och av alla som underordnas i patriarkatet. Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa strukturer som könsmaktsordningen. Den framställer och återskapar en stereotypiserad heterosexualitet, med starka föreställningar om hur sex, sexuell identitet och samliv ska manifesteras, som det normala. Heterosexualiteten premieras och styr över de förutsättningar också icke- heterosexuella personer har att leva efter. Normöverskridande människor berövas i stor utsträckning sin personlighet, identifieras i stället utifrån normavvikelsen och utsätts dagligen för såväl ifrågasättande som osynliggörande och stigmatisering. Det yttersta uttrycket för detta är de trakasserier och det våld som riktas mot icke- heterosexuella och transpersoner. SSU vänder sig mot denna ordning. Vi vill skapa ett jämlikt samhälle fritt från förtryckande normer, där alla människor fritt ska få bestämma över sin sexualitet och samlevnadsform utan att riskera diskriminering, förtryck eller underordning. Rasismen Liksom makt och privilegier fördelas ojämlikt efter klass och kön behandlas människor olika utifrån 5

6 hudfärg och kulturell bakgrund. I vårt land premieras vithet. Stora delar av världen präglas av denna rasistiska struktur, där människor också tillskrivs särskilda egenskaper, och där människans frigörelse och enskildas handlingsmöjligheter begränsas. Nära rasismen återfinns auktoritära och våldsbejakande fascistiska och nazistiska åsiktsinriktningar. Dessa uttrycker förhärligande idéer om ett visst folk eller en viss nation som rättfärdigar förtryck av dem som genom sin bakgrund eller sina värderingar står utanför den antidemokratiska, rasistiska idealbilden. Det är i tider av hög arbetslöshet, vidgade klyftor och förlorad framtidstro som rasistiska och fascistiska rörelser har vuxit sig starka. Dessa samband gäller också i dag och förklarar till stor del främlingsfientliga krafters valframgångar, medan ökad jämlikhet, full sysselsättning och social demokrati har visat sig vara de mest effektiva verktygen för att pressa tillbaka antidemokratiska krafter. Samtidigt måste alltid rasismens uttryck bekämpas, och vi kan aldrig acceptera en utveckling där främlingsfientlig politik bedrivs som ett sätt att förhindra att öppet rasistiska organisationer vinner mark. Rasismen tar i västvärlden i dag inte sina huvudsakliga uttryck genom öppet rasistiska och fascistiska rörelser och organisationer. Rasismen finns och frodas i vardagen, på alla nivåer. I hela samhället särbehandlas, nedvärderas och bortprioriteras individer och grupper på rasistiska grunder, många gånger utan att direkta rasistiska avsikter ligger bakom. För att detta, som konstant återskapas, ska stoppas måste föråldrade arbetssätt och etablerade strukturer ständigt analyseras och ifrågasättas. SSU ser att i kampen för ett jämlikt samhälle är den icke organiserade rasismen ett lika stort problem som den organiserade. Samhällets strukturer samexisterar och samverkar. Det innebär att rådande förtrycksmekanismer förstärker varandra på så väl kollektiv som individuell nivå, vilket begränsar människor från att leva ett fritt liv. Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt. Den fysiska normen Vi lever i ett samhälle med en tydlig norm om genomsnittsmänniskan. Normen påverkar allt från lokaler och gators uppbyggnad till skolväsendet och arbetslivet. De som inte är en del av den fysiska normen riskerar att stigmatiseras och diskrimineras. Funktionshinder uppstår när samhället skapar hinder för människor att delta på lika villkor. SSU menar att alla har lika rätt att delta i samhället på lika villkor. Normer ska aldrig påverka möjligheter för personer med funktionsnedsättning, oavsett om de är fysiska, psykiska eller kognitiva. Det är därför viktigt att ständigt ifrågasätta de normer som hindrar människor från att nå sin potential. Som en del i det arbetet behöver vi ständigt arbeta för ett tillgängligt samhälle. Ett tillgängligt samhälle handlar lika mycket om tillgängliga lokaler som en kvalitativ och kompetent sjukvård eller om en stark arbetsförmedling. Till djurens försvar Relationen mellan människa och djur utmärks av människans sociala överordnande. Med makt kommer också skyldigheter. Alla levande och kännande varelser har en rättighet att slippa lidande och att användas enbart som ett medel för vinst. Det är därför viktigt att uppmärksamma även djurens behov av detta och deras rätt till positiva rättigheter. För att djurens försvar och välbefinnande ska värnas krävs ett fungerande djurskydd. Djurskyddslagen måste därför skärpas och uppföljningen och tillämpningen förbättras. 6

7 Vår politik Den socialdemokratiska politiken syftar till att frigöra människor så att vi tillsammans kan bygga framtiden. Få företeelser begränsar lust och arbete för förändring som känslan att ens ansträngning är lönlös. Därför måste människor beredas rätt och möjlighet att styra sin vardag. Människor måste själva och tillsammans med andra få större egenmakt genom att inflytande överförs till dem från system utanför deras kontroll. Så kan ett växande samhällsengagemang formas. Alla människors engagemang och deltagande i samhällsbygget efter förmåga är avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. SSU verkar därför för full sysselsättning, som utöver att tillvarata mänskliga resurser också ger varje människa den frihet som en egen försörjning innebär. Därtill stärker den fulla sysselsättningen arbetet i förhållande till kapitalet. En förutsättning för att kräva allas insats är att sysselsättningen är meningsfull. Den fackliga rörelsens krav, organisering och politik för full sysselsättning stärker vår rörelses positioner i arbetet för den demokratiska socialismen. En god arbetsmiljö och en meningsfull sysselsättning ökar friheten för den enskilda människan. En långsiktig finansiering av välfärden kräver fler arbetade timmar i ekonomin. Det motsätter inte att en ökad produktivitetstillväxt kan, förutom i löneförhöjningar, tas ut i minskad arbetstid för att människan ska kunna leva i hållbar frihet. I strävan efter jämlika livsvillkor och varje människas frihet är den generella välfärden avgörande. Välfärden är det politiska uttrycket för varje människas rätt till en värdig tillvaro. Den medför att makt och inflytande omfördelas och är ett viktigt verktyg för demokratisering genom att centrala samhällsfunktioner undandras marknadens logik. Välfärden frigör också människor från påtvingade sociala band, vilket inte minst stärker kampen för kvinnors rättigheter. Strävan efter frihet och möjligheter för människor är en kamp som ska föras i hela landet med olika förutsättningar. En aktiv regionalpolitik är viktig för att hela Sverige ska få möjlighet att utvecklas. En sådan politik, där samhället har ett ansvar för att samhällsservice och sysselsättning finns i hela Sverige, bidrar till att mer resurser kan tillföras den generella välfärden. Omfördelningspolitiken har underlättat arbetarrörelsens organisering i kampen för samhällets demokratisering. Historiskt har socialdemokratin genom lagar, kollektivavtal och folkrörelsearbete utökat demokratins verkningsområde och stärkt människors frihet. I vår jämlikhetsstrategi har välfärdsstaten en dubbel funktion. Dels har den fungerat som ett verktyg för utjämning av klyftor, dels för utökad demokrati. Nedskärningar och försämringar av välfärden är ett hot mot denna strategi för jämlikhet och demokratisk socialism. Framtidens välfärd och välstånd är beroende av hur mänskligheten förhåller sig till jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har tillväxten drivits av ett ökat uttag av icke förnyelsebara naturresurser. Det har lett till att ekonomiska, energimässiga och ekologiska kriser. Socialdemokratin ser därför som sin främsta uppgift att inleda omställningen till en hållbar utveckling. SSU betraktar inte detta som en uppoffring utan som en verklig möjlighet till en bättre värld. Omställningen har goda förutsättningar att medföra stora satsningar på utbildning och forskning, att försätta många människor i arbete och att innebära ett nytt förhållningssätt, där vi i stället för att mäta välstånd utifrån vad vi äger i stället utgår från hur vi mår. Hållbarheten vilar på tre ben som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Det handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet för en hållbar utveckling måste ske på samhällets alla nivåer. Mycket av det som är viktigt kan beslutas på lokal och regional nivå. Men hållbarheten är sist och slutligen en global utmaning som sträcker sig bortom nationalstaten, och politiken för den måste som sådan bedrivas i globala samarbeten. För att nå detta behöver globala institutioner reformeras i demokratisk anda och de rörelser som verkar för demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter stärkas. 7

8 I ständig opposition mot orättvisor Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de värderingar SSU utgår från. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje gång människan vinner större makt över sitt liv. Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är inte opåverkbar. Den kan formas av oss människor. Men för det måste vi gå samman i de rörelser som utgör grunden för demokratin. Så kan vi bekämpa de strukturer som i dag begränsar oss och våra livsvillkor. Det är denna kamp för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Tillsammans har vi makten att förändra världen! 8

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Valda till kommunfullmäktigelistan i Malmö 1. Hanna Thomé, 37 år, kommunalråd Vilka politiska frågor är du mest intresserad av?

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015 I. Inledning 5 Jämlikhetsprogrammet 10 Det är i det jämlika samhället som vi blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar

SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Partiprogram för Socialdemokraterna

Partiprogram för Socialdemokraterna Socialdemokraterna Partiprogram för Socialdemokraterna Programkommissionens remissförslag 2 (50) Innehållsförteckning Välkommen med dina synpunkter!... 3 FÖRORD: ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 VÅR VISION...

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer