Transkript

1 Principprogram Visionen: Den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld där alla människor ges möjlighet att förverkliga sina innersta drömmar. Människan hindras och begränsas idag av olika former av förtryck och strukturella hinder. Klassklyftor skapar ekonomiska och andra orättvisor som leder till ojämlikhet i livschanser och makt. Men lika begränsande är de sociala och kulturella klyftor som begränsar och skiljer oss åt. Alla de människor som inte vill eller kan finna sig i dagens samhällsnorm har det per definition svårare. Kvinnor förtrycks av könsmaktsordningen. Människor med utländsk bakgrund tvingas assimilera sig. Homo- och bisexuella samt transpersoner tvingas leva i garderoben av rädsla för hot och våld. Funktionsnedsatta möts av dagliga, ibland ointagliga hinder i kampen för att själva få välja sin livsstil. Vi bygger vår ideologi på övertygelsen om alla människors lika värde och på insikten att människan är en social varelse som växer och utvecklas tillsammans med andra. Vårt mål är ett demokratiskt socialistiskt samhälle byggt på frihetens, solidaritetens och jämlikhetens principer. Varje människa ska ha rätt att styra över sitt eget liv och tillsammans med andra forma framtiden. Den unga socialdemokratin drivs av viljan att bygga en framtid i verklig mångfald, där människorna lever tillsammans i en rättvis värld. Människans kulturella, politiska, sociala och ekonomiska frigörelse förutsätter både trygghet och möjligheter till självförverkligande. Den starka människan Människan är föränderlig och i grunden god och har förmåga att utvecklas livet igenom. Vi är sociala varelser som behöver gemenskap och samhörighet för att må bra. Samtidigt måste vi vara fria att forma våra egna liv, ensamma och tillsammans med andra. Socialdemokratin har en positiv människosyn. Vi är alla individer, med olika viljor och förmågor. Men i ett avseende är vi lika: vi är alla lika mycket värda. Människan behöver trygghet för att utvecklas. Men alla föds inte till en trygg tillvaro. I stora delar av världen råder svält, förtryck och misär. Hot, våld och krig är den enda verklighet många människor känner till. I ett samhälle där konkurrensen tillåts dominera skapar otryggheten osäkra och egoistiska individer. Samhällen som bygger på utslagning föder uppgivenhet och ilska. Vi motsätter oss en sådan ordning. De samhällen som inte erkänner människors styrka och förmåga att styra över sina egna liv och sin framtid är dömda att misslyckas. En värld som bygger på utslagning och egoism är inte ett hållbart alternativ för framtiden. Människan är en stark varelse men beroende av samhällsgemenskapen. Genom att gå samman kring idéer vi tror på har vi makten att förändra verkligheten och göra det omöjliga möjligt. Makten över framtiden Alla människors lika värde är grunden för vår demokratisyn. Det betyder bland annat att alla människor ska ha lika rätt och möjlighet att påverka samhället och framtiden. För att detta jämlikhetsideal ska vara möjligt att uppnå krävs ett demokratiskt system som fördelar den politiska makten efter principen en människa - en röst. Socialdemokratin har valt den demokratiska och reformistiska vägen. SSU tycker att det är rätt väg att gå och en väg fler stater ska uppmuntras att gå. Vi tar avstånd från alla former av totalitära samhällssystem där människorna inte kan välja eller avsätta sina ledare eller påverka

2 sina liv och samhällen. I system som på detta sätt begränsar människans makt gror istället vanmakten, och vanmakt leder ibland till att människor tar till våld eller olika former av skadegörelse. Denna utveckling är förståelig i totalitära system, men kan aldrig vara acceptabel i en demokrati som vår. SSU vill låta demokratins idéer inte bara prägla det politiska beslutsfattandet utan hela samhället och människornas förhållande till varandra. Vi vill skapa en värld där ekonomisk demokrati ger människor möjlighet att tillsammans styra över utvecklingen. Där makten utövas under lagar, där resurserna omfördelas via skatter, där starka fackföreningar hävdar löntagarnas intressen och där konsumentorganisationerna ställer krav på företagens varor och tjänster. Idag upplever många människor maktlöshet. Vanmakten finns överallt; i skolan, på jobbet, i bostadsområdet och i politiken. Många vänder därför demokratin ryggen och allt fler struntar i att rösta. Uppgivenheten skapar en allt djupare klyfta mellan politiker och väljare som hotar demokratin. Vi menar att demokratin måste stärkas både internationellt och lokalt. Även om vi i Sverige lever i en parlamentarisk demokrati är det viktigt att komma ihåg att hundratals miljoner människor på jorden fortfarande saknar de mest grundläggande mänskliga rättigheterna som allmän rösträtt, åsiktsoch mötesfrihet samt fackliga rättigheter. Vår kamp för demokrati är därför global. Vi vill bryta människors känsla av vanmakt genom att skapa egenmakt. Alla ska, oavsett inkomst, utbildning eller ursprung äga makten att påverka sin egen vardag. Egenmakt måste växa underifrån, ur människans egna engagemang och drömmar. Samhället måste ge möjlighet till eget ansvar. Makten ska ligga så nära de som berörs av besluten som möjligt. Denna folkrörelsetradition har djupa rötter inom svensk arbetarrörelse. Vi är övertygande om att det ur egenmakt också växer en större vilja och förmåga att påverka de större samhällsfrågorna. Egenmakt blir på så sätt inte ett mål i sig utan också ett medel att stärka demokratin i stort. Folkrörelsetraditionen där människor fritt sluter upp kring en idé har förändrat maktförhållandena i hela samhället. Denna strategi är fortfarande aktuell och levande när vi vill besegra orättvisor idag. Oavsett om det är läxläsning i en förort eller aktiviteter i en politisk förening handlar det om att ta makten över sin situation, sitt liv och sin vardag. De kämpande folkrörelserna utgör en motkraft i samhället, som är en viktig garant för demokrati och dialog men också en balanserande kraft mot marknadskrafterna. I den ekonomiska globaliseringens tid har makten allt mer förskjutits från politikens arena till marknadens. Internationella företag och penningplacerare spelar ut enskilda länder mot varandra i jakt på avkastning. Vår tids kanske största utmaning handlar om att stärka demokratin internationellt. För det krävs ett större politiskt samarbete över gränserna och tydliga internationella spelregler. När ekonomin globaliserats måste också politiken globaliseras. SSU vill därför fördjupa samarbetet inom den Europeiska unionen och utveckla det globala samarbetet inom ramen för Förenta Nationerna. Vi måste även stärka socialistinternationalens röst som gemensam röst för demokratiska socialister i hela världen. Även fackföreningar måste fortsätta att arbeta med internationellt samarbete. Nationellt självbestämmande måste i ökad utsträckning ersättas av gemensamt beslutsfattande. Frigör människan SSU är en frihetsrörelse. Vi vill frigöra människan och ge henne möjligheten att förverkliga sig själv. Frihet är en mänsklig rättighet för alla, inte bara för några få. Frihet är inte något vi ska behöva kämpa för och vinna i konkurrens med andra, utan en självklar rättighet från födseln i Sverige och i hela världen.

3 Frihet kan vara frihet från någonting frihet från fattigdom, förtryck eller förföljelse. En sorts trygghet som tillåter oss att bestämma över de mest grundläggande sakerna i våra liv. Men frihet är mycket mer än så. Frihet handlar också om möjligheterna att vara fri att resa, flytta och bo var vi vill, ha råd att studera och välja yrke efter intresse. Frihet är tätt sammanknutet med samhället och med andra människor. Ingen är fri förrän alla är fria. Det vi gör påverkar andra och det andra gör påverkar oss. Ingen människa lever i ett vakuum. Det innebär att den starkes frihet inte får inkräkta på den svages frihet. Inskränkningar måste till om alla människors frihet ska kunna garanteras. För att arbetstagarens frihet ska garanteras krävs ibland att arbetsgivarens frihet begränsas. De rika ländernas miljöskadliga utsläpp begränsar de fattigare ländernas möjlighet till tryggt liv. Det är de, och kommande generationer, som drabbas värst av de globala miljöproblemen. För att garantera frihet för alla människor krävs det därför vissa gemensamt överenskomna lagar för hur vi får bete oss. Utan dem blir friheten en frihet bara för vissa: för de rika, de välutbildade eller de med vassa armbågar. Samtidigt finns det många områden som bara den enskilde ska få råda över, som inte politiken eller samhället ska lägga sig i. Välfärden skall utformas så att den frihet som uppnås med reformen är större än den frihet som begränsas. Alla ska ha samma möjligheter Människor är olika. Vi är egna individer, med vitt skilda viljor och drömmar. Vi kommer att leva våra liv olika och vi kommer att utvecklas åt olika håll. Alla ska vi ändå ha samma rätt att styra över våra liv och förverkliga våra livsprojekt. Det är vad jämlikhet handlar om att ge människor oavsett ålder, kön, klasstillhörighet, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning maktresurser nog att bestämma över sin framtid. Än så länge kan vi inte mötas på lika villkor i samhället. Än är vi inte jämlika. Både inom Sverige och i världen är villkoren dramatiskt olika för människor. För att skapa det jämlika samhället krävs naturligtvis allmän och lika rösträtt. Men det räcker inte. Lika viktigt är ekonomisk jämlikhet. Den som ständigt oroar sig för om pengarna ska räcka kan knappast hävda sin rätt eller ta makten över sitt liv. På samma sätt är det inte den arbetslöses makt särskilt stor och inte heller kan den som är sjuk stå upp för sin sak. Arbete åt alla och en god sjukvård och omsorg är centralt för det jämlika samhället. I dagens samhälle är dessutom kunskap en viktig maktfaktor och god utbildning för alla är därför en oerhört viktig rättighet. Inte heller betydelsen av samhällets kulturella klyftor kan underskattas. Den som från barndomen fått tillgång till en dagstidning, den som tillsammans med sina föräldrar gått till bibliotek och fått tillgång till litteraturen och den som diskuterat samhällsfrågor vid köksbordet har bättre förutsättningar i livet. Jämlika människor kan vara annorlunda utan att betraktas som vare sig för mer eller mindre värda. Skillnader i lön som beror på olika lång utbildning eller olika stort ansvar kan vara berättigat. Vi kan dock aldrig acceptera den sneda marknadsvärdering av olika arbetsuppgifter som gör vissa underbetalda och ger andra fantasilöner. Genom den solidariska lönepolitiken kräver vi lika lön för likvärdigt arbete. Inkomstskillnaderna får inte vara så stora att de leder till motsättningar och orättvisor och att människor som tjänar minst inte kan leva på sin lön. Solidariteten gör världen fri Aldrig har det varit tydligare än nu: världen hänger ihop. Exemplen är många. Västvärldens miljöförstöring leder till översvämningar i tredje världen och till en

4 förvärrad växthuseffekt. När svenska arbetare kräver bättre arbetsvillkor hotar företagen att flytta utomlands, och när stater skaffar kärnvapen darrar världen. Allting hänger ihop. Lika tydligt visar sig behovet av samarbete. En orättvis värld är en osäker värld. Med ohejdad konkurrens, egoism och utslagning faller i längden alla samhällen sönder. En hållbar värld bygger tvärtom på solidaritet, att människor känner ansvar och tar hand om varandra. Framtida solidaritet handlar också om att tänka på kommande generationer, på barn och barnbarn. Den värld vi lämnar efter oss ska vara en bra värld att leva i. Vi människor måste sluta förbruka jorden. Den är inte till för människan att utnyttja, skövla och förgifta. Därför får inte vår konsumtion slita på miljön utan att reparera sina skador. All produktion måste bära sina egna miljökostnader om världen ska hålla för kommande generationer. Ur solidaritetens trygghet kan människor växa och utvecklas. Solidariteten är, genom att den fungerar som ett sammanhållande kitt i samhället, en förutsättning för verklig frihet och jämlikhet. Solidariteten är något helt annat än välgörenhet att någon hjälper efter eget godtycke, solidaritet förutsätter en ömsesidig relation. Solidariteten handlar naturligtvis också om värderingar. Det är en inställning till livet och inte något vi gör för att vi tjänar på det. Välfärden bekämpar klassamhället Sverige är ett samhälle där makten och möjligheterna är orättvist fördelade mellan människor. Stora ekonomiska klyftor och en orättvis fördelning av makt ger människor olika villkor och förutsättningar att kunna påverka sitt och hela samhällets utveckling. Sverige är på så sätt ett klassamhälle som begränsar medborgarna att förverkliga sina innersta drömmar. SSU vill därför avskaffa klassamhället och kapitalismen som maktsystem. Denna socialdemokratiska kritik och vilja till förändring formulerades för mer än hundra år sedan. Den är fortfarande giltig trots att dagens system till viss del ser annorlunda ut. Villkoren för både arbete och kapital har förändrats. Idag har många människor i Sverige en ekonomisk trygghet. Genom att gå samman i fackföreningar har vi också fått en förhandlingsstyrka gentemot arbetsgivarna som vi tidigare saknade. Men fortfarande har de flesta mycket lite att säga till om på sin arbetsplats. Under 1990-talet har otryggheten dessutom ökat i spåren av arbetslöshet och utslagning. Allt färre vågar protestera mot orättvisorna på sin arbetsplats. Huvuddelen av allt kapital ägs idag av antingen ensamma som små aktiesparare eller tillsammans i form av försäkringsbolag eller pensionsfonder. Men det hindrar inte att makten över kapitalet fortfarande ligger hos några få. Dessa kan mycket väl vara färre nu än när arbetarrörelsen bildades. Några få kapitalförvaltare har alltför stor inverkan på våra liv. Många yrken idag kräver lång utbildning och stor kunskap. Människor med kunskap inom rätt område kan hamna i en stark position på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Man kallar detta ibland humankapital. Samtidigt som fler skaffar sig rätt utbildning och erfarenheter finns både behoven av enklare arbeten och okvalificerad arbetskraft kvar. Detta innebär att klyftorna växer. Även det sociala utanförskapet ökar återigen i Sverige. Klyftan mellan det etablerade och det glömda Sverige växer. I storstäderna är skillnaderna mellan dem som har en plats i samhället och de som står helt utanför tydligast. När klassklyftorna vidgas drabbas de utsatta hårdast. Fler än tidigare lever som uteliggare och tiggeri har blivit allt vanligare inslag i vardagen. Bland de som flytt eller invandrat märks ett Sverige som inte omfattar alla, ett samhälle som är djupt segregerat. Detta kan vi inte acceptera.

5 Personer med utländsk bakgrund diskrimineras ofta innan de kommit till anställningsintervjun. De som får ett arbete erbjuds oftast otrygga och tillfälliga anställningar. Regionala obalanser mellan stad och landsbygd har också skapat nya klyftor. Orter avbefolkas och kommunerna får det svårt att upprätthålla servicen. Många går också fortfarande utan arbete, andra hänvisas till enklare jobb utan utvecklingsmöjligheter. Lågutbildade människor arbetar ofta med låga löner och med dåliga arbetsförhållanden. Arbetslöshet och ofrivilliga deltidsjobb gör att många får gå till socialtjänsten för att få pengarna att räcka månaden ut. Ungdomar och funktionsnedsatta står ofta utanför välfärds- och försäkringssystemen. Maktlösheten och uppgivenheten över att inte kunna påverka sitt liv växer. Det sociala utanförskapet har många ansikten. Samhället präglas fortfarande av skillnader mellan de som har makt och inflytande och de som står maktlösa utan möjligheter att förändra sin livssituation. Ett fåtal bestämmer över det som är angeläget för ett flertal. Alla människor räknas inte som jämbördiga utan tvingas se sina liv utvecklas utan egen styrning. Inflytande och ekonomiska resurser fördelas orättvist mellan de anställda och ägarna. Att makten och möjligheterna ligger hos de som äger är inte förenligt med SSUs syn på demokrati. Ett spritt ägande är viktigt. SSU försvarar dagens blandekonomi med sin variation av offentligt, privat och kollektivt ägande. SSU är en antikapitalistisk rörelse. SSU ser samtidigt positivt på marknadsekonomin och den privata äganderätten. Vi ser marknadsekonomin som förutsättningen för välfärd och utveckling. Marknaden är överlägsen när det gäller att skapa förutsättningar för produktion av varor och tjänster i samhället. Däremot inte sagt att vi vill ha en oreglerad marknadsekonomi. Utan politiska ingripanden och regleringar fungerar marknaden inte så att den tjänar alla medborgare i samhället. SSU vill därför balansera marknadsekonomins krav mot andra värden. På olika sätt vill vi skapa ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi vill utveckla och stärka välfärdssamhället. Genom en väl utbyggd offentlig sektor med en service som omfattar alla skapas de bästa förutsättningarna för jämlika villkor. Vissa områden måste undandras marknadsinflytande. Sjukvård, omsorg och utbildning får inte fördelas utifrån marknadsprinciper och betalningsvilja utan utifrån behov. Alternativa driftsformer och olika pedagogiker inom offentlig sektor kan berika samhället mycket. Men för oss är det vitigt att dessa verksamheter är offentligt finansierade, har samma spelregler och är demokratiskt kontrollerade av brukare och folkvalda. En, i Sverige, underskattad driftsform är den kooperativa. Med sin unika förmåga att sammanfläta ansvarstagande med konsumtion eller produktion kan denna driftsform bidra till att samhällets resurser i framtiden nyttjas än mer effektivt. Sverige har länge haft en stark konsumentkooperation, men det är först på senare år som de kooperativa tankegångarna har fått fäste i produktionen. Inom den offentliga sektorn finns idag mängder av exempel på hur föräldrar, vårdbrukare och anställda tagit över drift och planering såväl ekonomiskt som kvalitativt. Många gånger har dessa exempel visat sig överensstämma med socialdemokratins vilja att samhällets resurser, via skatter, ska fördelas enligt principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. På arbetsmarknaden vill vi ge anställda ökad makt över sin arbetssituation. De anställda ska ges inflytande över hur arbetet läggs upp, hur arbetstiden förläggs och hur arbetsmiljön ska se ut. På ett vidare plan ska anställda även äga medinflytande över företaget. Därför bistår SSU fackföreningarnas kamp för att stärka de anställdas intressen.

6 Tillsammans med en kraftfull lagstiftning för medbestämmande och egenmakt i arbetslivet kan maktrelationerna inom arbetslivet förändras. Politiken och demokratin måste vidgas till att på allvar bli internationell för att balansera de internationella kapitalrörelserna. De politiska partierna, fackföreningarna och folkrörelserna är centrala i det internationella arbetet. Ökat politiskt och fackligt samarbete kan lösa problemet med att länder och företag konkurrerar genom att ha sämre villkor i arbetslivet. Konsumentrörelsen kan komplettera den traditionella politiska kampen som ett redskap om den kan samordnas väl och tillsammans sätter upp gemensamma krav för en rättvis värld. Genom samarbete inom olika internationella organ ska Sverige verka för en ordning där världsekonomin kontrolleras och används för att bryta fattigdomen och svälten. Feminismen frigör människan SSU är ett feministiskt ungdomsförbund. Vi menar att kvinnan aldrig kan bli fri om inte politiken utgår från att människor diskrimineras inte bara därför att de befinner sig i ett klassamhälle utan också i ett könsdiskriminerande samhälle. Jämlikhetspolitiken räcker inte för att bryta den patriarkala samhällsordningen. Att vara kvinna innebär fortfarande lägre lön, mindre inflytande i samhället och huvudansvaret för hem och barn. Den här orättvisa automatiken begränsar kvinnan som individ och försämrar hennes möjligheter att påverka sin egen livssituation. Om man inser detta och vill förändra ordningen är man feminist. Socialdemokratins jämställdhetspolitik har traditionellt formats efter en klassanalys. Det vill säga kvinnors plats i produktionslivet har varit utgångspunkten när politiska reformer har tagit form. En jämförelse mellan Sverige och många andra industrialiserade länder visar att vi kommit långt. Men jämlikhetspolitiken har inte varit ett tillräckligt verktyg för att uppnå jämställdhet. Det är viktigt att förstå att underordning och överordning i samhället inte enbart skapas av klasstillhörighet. Kvinnors ekonomiska och sociala situation beror också på ett annat strukturellt mönster patriarkatet. SSU är feministiskt därför att vi försvarar människors rätt att vara sig själva. SSU är likhetsfeministiskt. Det vill säga att vi betonar människors grundläggande likheter. Alla människor ska vara fria att välja sitt eget liv. Alla människor föds olika, inte för att de är pojkar eller flickor utan för att varje människa är unik. Tyvärr är det inte så idag. Kvinnor och män stöps i olika former. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper där manliga egenskaper värderas högre och blir ofta norm i samhället. Detta är en av de sätt på vilket kvinnor underordnas män. Vi anser att de egenskaper och betydelser som vi kopplar samman med kön till största delen är socialt skapade. Genom uppfostran och samhällets tryck anpassar vi oss successivt till normerna för manligt och kvinnligt. SSU menar att genusordningen, att det bilogiska könet tillskrivs sociala egenskaper, är ett hinder för den mänskliga frigörelsen. Alla dessa normer begränsar oss som individer. När vi redan från födseln stängs in i en av samhället bestämd kvinno- eller mansroll hindras vi från att utveckla hela vår personlighet. Både kvinnor och män kan vilja ta hand om barn eller jobba inom vården, och både kvinnor och män kan vilja bli direktörer eller köra lastbil. Valet måste ligga hos individen och inte i föråldrade samhällsnormer. Det patriarkala samhället är skadligt för alla. Alla individer hindras från att utvecklas till den människa man själv önskar då möjligheterna för män och kvinnor är förutbestämda. Släpp kärleken fri

7 Individers sexualitet eller val av sätt att leva får inte innebära inskränkta rättigheter eller diskriminering. Kärleken och familjen måste befrias från fördomar. I Sverige är det bara socialt accepterat att vara kvinna eller man. Det finns större könsvariationer än så, hur många olika kön det är relevant att prata om är svårt att säga. Som det ser ut idag tvingas alla människor in i två fack, antingen kvinna eller man. Ovanpå detta läggs starka patriarkala normer som genomsyrar hela vårt samhälle. Detta är en del av det vi kallar genussystemet. Det är viktigt att alla människor har rätt att definiera sin egen sexualitet. Synen på heterosexualitet som norm gör att andra sexualiteter idag betraktas som något avvikande och mindre värt. Heteronormativiteten framställer och återskapar heterosexualiteten som det allmänt gällande och normala och framställer alla andra former av sexualitet som avvikande. Heteronormativiteten är också aktivt normerande, det vill säga att de som avviker på olika sätt bestraffas för sitt avvikande från normen. Heteronormativiteten innebär också att heterosexualiteten framställs som den enda vägen till lycka. Detta kan också märkas på likakönade förhållanden där heteronormativiteten tvingar den ena att inta ett annat genus. Vi vill vara med och skapa en norm som ger utrymme åt alla människor kärlek. Människor ska själva ha rätt att bestämma över sin lust, sin sexualitet och samlevnadsform. Vi vänder oss mot den konservativa och moraliserande kritik som finns i samhället. Samhället ska stå neutralt till människors personliga val av samlevnadsform och sexualitet med enda begräsning att alla måste vara med på det i fria val. Mångfalden ersätter enfalden Sverige ska vara ett land där alla individer får leva sitt liv utan att begränsas och styras av människors fördomar, rasism eller främlingsfientlighet. Oberoende av kulturell bakgrund, religiös trosuppfattning, hudfärg eller funktionsnedsättning ska individen ha makt över sitt liv, kunna förverkliga sina drömmar och ha ett jämlikt inflytande i samhället. SSU menar att människans rätt att vara sig själv är en grundläggande princip som samhället ska byggas kring. Sverige blir mer rikt om mångfalden tillåts blomstra och om respekt får ersätta den inskränkthet som finns. Sverige är ett samhälle som i alltför hög utsträckning utestänger människor som inte ser ut som normalsvansken, inte talar språket korrekt eller har andra i enligt svenska normer oklara kunskaper och erfarenheter i sitt livsbagage. Alldeles för många människor hindras från att omfattas av samhällsgemenskapen. Människor med utländsk bakgrund diskrimineras från att vara fullvärdiga samhällsmedborgare genom etnisk segregation. När det gäller tillgången till utbildning, arbetslöshet och inkomster är det tydligt att människor med utländsk bakgrund befinner sig i ett underläge, i en underordnad ställning. Denna strukturella diskriminering sker ofta och har sin grund i okunskap, fördomar samt i historiska och religiösa traditioner som har det vita, svenska som norm. Diskrimineringen sorterar och rangordnar människor och folkgrupper i förhållande till varandra. Vi får heller aldrig glömma att vi tror på en värld utan gränser, därför måste Sveriges migrationspolitik bli mer human ingen människa är illegal. Vid sidan av detta finns den organiserade rasismen. Den organiserade rasismen är en medveten ideologi vars syfte är att exkludera vissa människor från samhällsgemenskapen. All form av diskriminering och rasism måste krossas. Klasskillnaderna förstärks av den diskriminering som sker mot människor med utländsk bakgrund. Denna diskriminering skär genom och förstärker klasstrukturen. Trots hög utbildning och goda kunskaper blir människor med annorlunda klingande namn bortsorterade inför arbetsintervjuer. Trots tillräcklig

8 inkomst blir bostadssökande nekade lägenhet eller hus för att de kommer från en annan kultur än den svenska. I skolan är det många elever med utländsk bakgrund som känner att deras lärare behandlar dem sämre eller annorlunda. Den etniska segregationen och strukturella diskrimineringen i Sverige är ett farligt utanförskap. Denna utveckling är inte ödesbestämd eller opåverkbar. Politiken tillsammans med människors öppenhet och vilja kan skapa ett Sverige med möjligheter för alla, där ingen stängs ute och alla respekteras för sin bakgrund och sitt sätt att leva. Detta är en förutsättning för att socialdemokratin ska kunna förverkliga drömmen om ett jämlikt samhälle. Som villkor för detta krävs en aktiv antidiskrimineringspolitik som bekämpar den strukturella rasistiska diskrimineringen och de etniska fördomar som finns i vårt samhälle. I ständig opposition mot orättvisor Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de redskap vi har för att fortsätta den svenska arbetarrörelsens hittills framgångsrika arbete mot orättvisor och förtryck. Våra mål förverkligas stegvis varje gång människan vinner större makt över sitt liv. Vi tror inte att det finns ett drömsamhälle som kan uppnås en gång för alla. Istället för vi en stadig kamp mot orättvisor och vanmakt och för människans frigörelse. Det innefattar frihet från förtryck, frihet från at bli diskriminerad, frihet att ha samma möjligheter och rättigheter oavsett klass, etnicitet, kön och sexuell läggning. Det är kampen för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Alla människors rätt till ett rikt och gott liv kräver att vi handlar enligt våra visioner. Tillsammans har vi makten att förändra världen.