Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige TRV 2012/87263

Transkript

1 Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige TRV 2012/87263

2 Titel: Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige, TRV 2012/87263 Utgivningsdatum: Januari 2013 Utgivare: Trafikverket Produktion: Trafikverket Tryck: Trafikverket Distributör: Trafikverket

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund ERTMS i Europa ERTMS i Sverige Beskrivning av uppdraget och dess genomförande Uppdraget och dess genomförande Trafikverkets ansvar för ERTMS Organisation Remissens omfattning Arbetssätt Hantering av remissynpunkter Förslag till plan Införande av ERTMS längs korridor B Etappvis införande Tidsplan Kartor... 7 Omfattning av korridor B i Sverige... 7 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under 2017: Mjölby-Alvesta... 8 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under : Alvesta-Lund, Järna-Mjölby... 9 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under : Lund-Pepperholmen, Älvsjö-Järna... 10

4 1. Bakgrund 1.1 ERTMS i Europa Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att införa ett standardiserat trafikstyrningssystem på Europas järnvägar. Systemet fick namnet ERTMS European Rail Traffic Management System. ERTMS består av ETCS (mark- och ombordutrustning för signalering och säkerhet) och GSM-R (standard och utrustning för radiokommunikation). I juni 2009 undertecknades en avsiktsförklaring av samtliga berörda länders regeringar om att ERTMS ska vara fullt uppbyggt längs Korridor B (Stockholm Neapel) senast år Målet är att järnvägen ska stå sig stark i konkurrensen med övriga transportalternativ och att den gränsöverskridande trafiken ska underlättas. ERTMS är en viktig del i arbetet för att nå målet. Eftersom systemet på sikt ska införas i samtliga EU-länder skapas en gemensam plattform, som förenklar transporter och resor över landsgränserna. I förlängningen möjliggörs också gemensamma trafikeringsregler som underlättar den gränsöverskridande trafiken ytterligare. Säkerheten och tillförlitligheten ökar, då information via radio ersätter tidigare optiska signaler. Den ökade kapacitet och hastighet som systemet förväntas medföra ger mer plats på banan. På sikt förväntas ERTMS även medföra minskade investerings- och underhållskostnader. Det nuvarande systemet ATC börjar nå slutet av sin tekniska livslängd. Reservdelshållning till systemet kommer på sikt att bli ett problem. Ett teknikskifte är därför nödvändigt. 1.2 ERTMS i Sverige Sverige har överenskommit med EU om införande av ERTMS på sträckan Stockholm (Älvsjö) Malmö (Pepparholmen), Hallsberg Katrineholm samt Hallsberg Mjölby senast 2020 som en del av Korridor B. Därefter planeras fortsatt införande av ERTMS på övriga banor. Det finns i huvudsak två olika strategier för hur man inför ERTMS i ett järnvägssystem fordonsstrategin och infrastrukturstrategin. Sverige, liksom många andra länder, har valt fordonsstrategin. Den innebär att fordon som ska trafikera ERTMS-banor utrustas med ombordsystem (ETCS-ombord och STM*) innan signalsystemet driftsätts. Fordonsstrategin bedöms vara fördelaktigare när det gäller införande och kapacitet. *) Specific Transmission Modules 2

5 2. Beskrivning av uppdraget och dess genomförande 2.1 Uppdraget och dess genomförande Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för införandet av ERTMS i Sverige. Nu föreliggande remiss omfattar införandet av ERTMS längs Korridor B (se punkt 4). 2.2 Trafikverkets ansvar för ERTMS Trafikverket ansvarar för att: - Planera införande av ERTMS i Sverige utifrån regeringens uppdrag N2012/6352/E (december 2012) - Utveckla, installera, driva och förvalta marksystem enligt gällande TSD* Trafikstyrning och signalering. - Anvisa möjligheter att testa ombordsystem för att säkerställa kompatibilitet mellan godtyckliga godkända ombordsystem och svenska marksystem. - Övervaka hela systemet för att säkerställa en fungerande felsökning och analys i hela kedjan från fordon till marksystem. Som systemansvarig utövar Trafikverket avgörande över vem som är ansvarig för att avhjälpa fel i systemet. - Säkerställa tillgång till svensk STM som uppfyller gällande TSD Trafikstyrning och signalering. (Trafikverket ansvarar däremot inte för ETCS ombordsystem.) - Utge trafikeringsregler för trafikeringssystem E. - Pröva och besluta om dispenser gällande E-banor. - Representera Sverige i ERTMS Users Group, EIM European Infrastructure Managers och UIC International Union of Railways (gällande GSM-R). *) Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet 3

6 3. Organisation Trafikverkets arbete med införande av ERTMS har gått in i en genomförandefas, och en ny projektorganisation har skapats med ansvar både för utveckling och anläggningsbyggande. Tidigare har ansvaret varit splittrat på olika delar inom Trafikverkets organisation, men sedan våren 2012 ligger projektet samlat inom Trafikverkets verksamhetsområde Stora Projekt. Projektets styrgrupp består av delar av Trafikverkets högsta ledning. ERTMS-projektet är indelat i fem delprojekt: - Säkerhets- och godkännandestyrning - Mark/Utveckling - Ombordutrustning/Utveckling - Anläggningsprojekt - Mark-/Pilotprojekt Mark-/Pilotprojekten för ERTMS Level 2 som genomförs på Botniabanan, Ådalsbanan och Haparandabanan är en viktig förutsättning för Korridor B. Ett pilotprojekt med ERTMS Regional genomförs på Västerdalsbanan. Samordning med Banedanmark gällande ERTMS-införandet vid Öresund är en förutsättning för att den gränsöverskridande trafiken ska fungera under alla skeden av införandefaser i bägge länderna. 4. Remissens omfattning Det material som Trafikverket nu remitterar gäller förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B:s sträckning i Sverige: Stockholm (Älvsjö) Malmö (Pepparholmen) Katrineholm Hallsberg Hallsberg Mjölby 5. Arbetssätt Under hösten 2012 har arbetet med planerna för införande av ERTMS i Sverige fördjupats med fokus på den svenska delen av Korridor B. Det är ett komplext projekt med många beroenden och många intressenter. En viktig del i arbetet har varit att skapa en gemensam bild av de aktiviteter och beroenden som krävs för att införandet av ERTMS ska bli framgångsrikt. Under flera seminarier har Trafikverket tillsammans med representanter för operatörer, leverantörer och branschorganisationer arbetat med att identifiera samband och belysa de osäkerheter som finns idag. 4

7 6. Hantering av remissynpunkter Förslaget till plan för införande av ERTMS på Korridor B i Sverige är på remiss under perioden till Efter remisstidens slut kommer inkomna synpunkter på remissen att behandlas, sammanställas och delges via Trafikverkets hemsida. Trafikverket fattar beslut om plan för införande längs korridor B. Denna kommer att utgöra en del av den genomförandeplan för ERTMS i det svenska järnvägssystemet som lämnas till regeringen den 30 april 2013 (regeringens uppdrag N2012/6352/E, december 2012). Genomförandeplanen fastställs av regeringen i beslut om Nationell Plan under våren Förslag till plan 7.1 Införande av ERTMS längs korridor B Med utgångspunkt i de seminarier med branschen som genomförts har Trafikverket gjort avväganden och tagit fram ett förslag till reviderad plan. Enligt denna kommer införandet av ERTMS för Korridor B att vara fullständigt infört i Sverige först 2021 för att tillgodose operatörernas inledande behov av tid för installation av ombordutrustning. Detta är ett avsteg från överenskommelsen med EU, vilket kan kräva omförhandling av överenskommelsen innan planen fastställs. Plan för införande av ERTMS på Korridor B förutsätter att: - Finansiering av ombordsystem avgörs under första halvåret GSM-R fungerar med en utbyggnad av 3G/4G - Sverige är en intressant marknad för leverantörer av ERTMS mark- och ombordsystem. Planering för införande av ERTMS på övriga banor pågår och kommer att tas med i den uppdatering av Nationella planen som sker under

8 7.2 Etappvis införande På kommande sidor visas förslag till det etappvisa införandet av ERTMS längs Korridor B i Sverige. Angivna årtal avser inkoppling av ERTMS på respektive etapp. För trafik på sträckor eller driftplatser där ERTMS införts krävs att fordon har ombordutrustning med tågskyddssystemet ETCS. Krav på ombordutrustning gäller även för trafik som passerar genom eller går fram till knutpunkt. Trafikverket har arbetat fram förslaget till plan enligt följande förutsättningar och villkor för utbyggnad: - Marksystemen ska vara stabila och väl fungerande på pilotbanor innan ERTMS införs på korridor B. - Målsättningen är att hålla samman ERTMS-utbyggnaden och inte skapa ERTMSöar. Införande av ERTMS söder om Alvesta sker tidigast 2018 för att samordna vårt arbete med BaneDanmarks planer och för att inte påverka den stora flottan Öresundståg i första skedet. - Järnvägsföretagen ska ha rimliga förutsättningar att utrusta tillräckligt många av sina fordon före första sträckan tas i drift. - Under överskådlig tid blir standarden för marksystemet d. 7.3 Tidsplan Aktivitet Pilotbanor färdigställs Införandeplan för ERTMS på Korridor B beslutas Finansieringsmodell för ombordsystem beslutas Upphandlingar av ombordsystem Typinstallationer inklusive driftserfarenhet Serieinstallationer på fordon ERTMS på 1:a etappen på korridor B ERTMS införande för respektive sträcka: Älvsjö - Järna Järna - Mjölby via Hallsberg och Norrköping Mjölby - Alvesta Alvesta - Lund Lund - Pepparholmen Milstolpe 6

9 8. Kartor Omfattning av korridor B i Sverige Knutpunkt 7

10 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under 2017: Mjölby-Alvesta Sträckan inkl Nässjö förses med ERTMS, dock inte driftsplatserna Mjölby och Alvesta. Knutpunkt För trafik på anslutande linjer erfordras fordon med ETCSombordutrustning. 8

11 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under : Alvesta-Lund, Järna-Mjölby Resp. sträcka förses med ERTMS, dock inte driftsplatserna Lund resp. Järna. Knutpunkt För trafik på anslutande linjer erfordras fordon med ETCSombordutrustning. 9

12 Järnvägslinjer som kommer att få ERTMS under : Lund-Pepperholmen, Älvsjö-Järna Knutpunkt För trafik på anslutande linjer erfordras fordon med ETCSombordutrustning. 10

13

14 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. Januari PRODUKTION:grafisk form. TRYCKERI: trafikverket. Foto: Igor Tumarkin /Mostphotos.