DALARNA MINSKAR MATSVINNET REGIONALT SEMINARIUM OM MAT OCH MATSVINN
|
|
|
- Margareta Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DALARNA MINSKAR MATSVINNET REGIONALT SEMINARIUM OM MAT OCH MATSVINN Falun 6 april 2016 Hur är det med köttet och vilka erfarenheter och resultat har vi fått från det nationella Minska matsvinnsprojektet Anita Lundström, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
2 Erfarenheter och resultat från regeringsuppdraget Minska matsvinnet Uppdraget Huvudresultat En bra start FN:s Hållbarhetsmål till 2030 Vad händer sen? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
3 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
4 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
5 Analysera möjligheter och ev. hinder Primärproduktion Sallat, Nötkött, Värphöns Förluster redan i lantbruksledet. Åtgärdsförslag. Matavfall till foder Handelsnormer: Fisk, Frukt och grönt. I liten utsträckning svinndrivande. Livsmedelsindustri: Åtgärdsförslag. Stor potential. Dagligvaruhandel: Åtgärdsförslag. Litteraturstudien. Åtgärdslistor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
6 Analysera möjligheter och ev. hinder, forts Konsumentundersökning. Inte jag Temperatur i kylkedjan. Sänkt temperatur kan minska svinnet. Hur mår maten vid utgångsdatum? Mat och dryck till avlopp. Samhällsekonomisk nytta Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency MAT OCH DRYCK VIA AVLOPPET - rapport 6624, augusti 2014
8 Att fylla i varje dag Allt i dl, schablon 1 dl = 100 g Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
9 Mängd i vasken totalt och i olika hushåll Totalt ton matavfall slängs varje år via avloppet Det motsvarar 26 kg/person och år Att jämföras med ton fast matavfall från hushållen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
10 Mängd i vasken av olika livsmedelskategorier Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
11 Mängd fast matavfall i Sverige 2012 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
12 HUSHÅLLEN SLÄNGER EN HALV MILJON ÄTBAR MAT OCH DRYCK Antal kg ätbar mat och dryck per person som slängs i svenska hushåll, 2012 samt flytande * Baserat på en skattad population där hushåll med matavfallskvarn inte ingår. Illustration SCB:s kommunikationsavdelning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
13 Minskat matavfall - miljönytta och kostnadsbesparingar (2015) Den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med tjugo procent beräknas till cirka miljarder kronor. Livsmedelsindustrin, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll skulle tillsammans kunna spara mellan 7,6-8,6 miljarder kronor. Miljönyttan i form av bland annat minskade övergödningseffekter och minskade utsläpp av växthusgaser som i den här rapporten räknats om till kronor. urvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
14 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
15 Hur såg det ut i hushållen 2013? SLV:s Undersökning av befolkningens attityd, kunskap och beteende kopplade till matsvinn Ungefär hälften av konsumenterna hävdar att de aldrig slänger mat Det man slänger oftast är frukt och grönt Att maten blivit stående för länge är den största orsaken Man litar i första hand på sina sinnen när man slänger mat Troligtvis finns ett gap mellan vad man faktiskt gör och hur man tror att man gör (Ipsos 2013) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
16 Riktad information till konsument Kampanj Stoppamatsvinnet.nu + Facebook, Tävling, SLV webb; Info & Tips, Test Matsvinnskollen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
17 RIKTAD INFORMATION TILL KONSUMENT, FORTS. EXEMPEL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
18 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
19 SaMMa = samverkan för att minska matsvinnet Nätverk för myndigheter, branschaktörer, forskare, intresseorganisationer, kommuner, med flera. Kunskapsutbyte och dialog. Cirka 80 medlemsorganisationer. Öppet för alla som vill arbeta gemensamt med frågan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
20 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
21 Sprida information om goda exempel Material, webb: Information på myndigheternas vanliga webbsidor, kommunskrift, biogasmaterialet, litteraturstudien, Faktablad storkök, Faktablad: Vad kan olika yrkesgrupper i kommunen göra? powerpointpresentation Möten: SaMMa-nätverket, Kvalitetsmässan 2013, Växjö Mat 2014/15 seminarier, Avfall Sveriges kommunikatörs-konferens, Kfs lärarseminarium, SLV:s Vintermöten, NV talar avfallsförebyggande i kommuner mm,webinarium (kommun) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
22 Skilj på Bäst före och Sista förbrukningsdag Bäst före-datum Kvalitet Kasta inte! Titta, Lukta, Smaka! Sista förbrukningsdag Säkerhet Inte tillåtet att sälja/skänka bort mat som passerat datum. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
23 Ta hand om maten, minska svinnet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
24 -halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-matenminska-svinnet/rapporter-ochpublikationer/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
25 Matsvinn på restauranger, i storkök och skolor Faktorer som påverkar matsvinnet: Köksorganisation Kunskap och kompetens Kommunikation Måltidsmiljö Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
26 Så kan restauranger, i storkök och skolor minska matsvinnet Mäta och följ upp matsvinnet Planera för att undvika matsvinn. Titta, lukta, smaka och skilja på Bäst före-datum och Sista förbrukningsdag. Hålla låg kyltemperatur, 4-5 grader. Införa rutiner för bufféservering. Ha trivsam miljö. Involvera matgäster. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
27 Faktablad - Tips för att minska matsvinnet: Råd för minskat matsvinn, faktablad för inspektörer Minska matsvinnet - tips för olika yrkesgrupper Mindre matsvinn i storkök, faktablad Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
28 Vägledning om matavfall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
29 Matavfallet behöver minska -MAR-MILJON/MARK/AVFALL/MATAVFALL/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
30 Matsvinn Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggandeprogram/Matsvinn/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
31 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn Uppdragets fem huvudområden 1. Analysera möjligheter och eventuella hinder 2. Riktad information till konsument 3. Ökad samverkan mellan aktörer 4. Sprida information om goda exempel 5. Stimulera till ökad utnyttjande av det oundvikliga matavfallet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
32 Befintligt etappmål till Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Minst 50 procent från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut o behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, minst 40 procent av energin tas till vara. Figur 5 Insamlade mängder matavfall till rötning och kompostering Mängden matavfall som rötas behöver öka med nästan 50 procent Läs mer: et.se/miljoarbete-isamhallet/sverigesmiljomal/etappmal/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
33 Webbmaterial för ökad biogasproduktion i kommuner Biogas är bra, men - Minskat matsvinn bäst! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
34 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
35 MÄNGDEN MATAVFALL FRÅN BUTIKER, RESTAURANGER OCH HUSHÅLL I SVERIGE MINSKAR Uppkommet matavfall 2012 Uppkommet matavfall 2014 Sektor Ton Kg/person Ton Kg/person Procent matsvinn Livsmedelsbutiker Restauranger Storkök Hushåll MÄNGD UPPKOMMET matavfall 2012 och 2014, medianvärden, SMED:s nya kartläggning (december 2015) av matavfallsmängder från 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
36 FN:S 17 HÅLLBARHETSMÅL TILL 2030 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
37 FN:S HÅLLBARHETSMÅL DELMÅL FÖR MATSVINN 12.3 Matsvinnet ska till 2030: halveras i butik- och konsumentledet och minskas i alla andra led Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
38 Vad händer sen? - SaMMa nätverket möts 2 ggr Basnivå i övrigt - Behov av en strategi/handlingsplan Vad gör ni? Vad kan ni göra? Kan regionala dialoger minska mat och produktionssvinn? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
39 Hur är det med maten och köttet? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
40 Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 Rapport 6707 (2016) Läs mer: Naturvårdsverket samordnar den årliga uppföljningen. Ansvarar tillsammans med sju nationella myndigheter för uppföljningen av miljökvalitets- och etappmålen. Lst o SkS regionalt ga_myndigheter/2016/au2016.pdf Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
41 Utmaningar inför framtiden Begränsa klimatpåverkan Behålla förutsättningar för biologisk mångfald Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
42 Växthusgasutsläpp per sektor Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med cirka 24 % sedan Samtidigt har de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv (med en metod där hänsyn tas till import/export) inte minskat under 2000-talet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
43 Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion
44 Sveriges totala utsläpp av växthusgaser från privat konsumtion. Ton koldioxidekvivalenter per person och år. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
45 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency HUR LÅNGT KAN VI NÅ OM VI FÖRÄNDRAR BÅDE PRODUKTIONEN OCH KONSUMTIONEN?
46 Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Olika koster orsakar olika stora utsläpp av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
47 Vad äter vi 2050? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
48 Planering av menyn Följer svenska näringsrekommendationer och kostråden Kvinna år med måttlig fysisk aktivitet Energibehov 9,2 MJ/2200 kcal Livsmedel som finns idag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
49 Vad äter vi 2050? Förändringar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
50 Förbrukning av kött erket.se/ Andelen svenskt kött av förbrukningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
51 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN PRIVAT KONSUMTION AV MAT I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER , TON KOLDIOXIDEKVIVALENTER (KOLDIOXID, METAN OCH LUSTGAS SAMMANVÄGT) PER PERSON OCH ÅR. SOM FRAMGÅR AV DIAGRAMMET HAR UTSLÄPP I ANDRA LÄNDER FRÅN DEN PRIVATA KONSUMTIONEN AV MAT ÖKAT UNDER PERIODEN. OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
52 Förändringar i matvalen till två alternativa menyer - jämfört med dagens intag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
53 Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Kostråds meny: Från dagens 2000 kg per person och år Till ca kg per person och år Klimatsmart meny: Från dagens 2000 kg per person och år Till ca kg per person och år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
54 Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Konsumtion + produktion + extra Om 30 procents minskning av produktionsutsläppen oavsett produktionsland. Om meny baserad på klimatmeny med kostrådens och näringsrekommendationer uppfyllda Om 30 50* procents minskning av produktionsutsläppen oavsett produktionsland. Om meny baserad på klimatmeny med kostrådens och näringsrekommendationer uppfyllda Osäkert men det bör vara möjligt att klara 0,6-0,9 ton koldioxidekvivalenter per person och år till Osäkert men kanske möjligt att klara minskning till 0,5-0,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år till * Dvs större minskning än vad SJV beräknade Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
55 Exempel på nudging Genom en fysisk förändring minskade svinnet med 20 % då buffet tallrikarnas diameter minskades från 24 till 21 cm. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
56 Klimatsmarta matvanor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
57 Tack för uppmärksamheten! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN Stockholm 6 december Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-12-05 1 Bakgrund
Minska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin
Minska matsvinnet Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin Regeringsuppdrag 3 myndigheter. 3 år, 2013-2015. Slutrapport 31/3 2016. analysera möjligheter och eventuella hinder
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn är mat som skulle kunna ha ätits om maten behandlats annorlunda och
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-03 1 = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn
Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös
Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen
HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN: MINSKA MATSVINNET!
160322 1(47) HANDLEDNING TILL PRESENTATIONEN: MINSKA MATSVINNET! Naturvårdsverket har tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram en Powerpoint-presentation om matsvinn. Presentationen
Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Ämne: Biologi, Matematik, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna får undersöka hur mycket mat som kastas i skolrestaurangen. Eleverna får också arbeta
Konsumentföreningen Stockholm. Enkätundersökning. Juni 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Doggy bag - en god miljögärning eller bara pinsamt? Enkätundersökning Juni 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,
Klimatrapport 2014. Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)
Klimatrapport 2014 Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är MariaPia
Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan
Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Vad ekologer behöver veta om ekonomi
Vad ekologer behöver veta om ekonomi Ficre Zehaie Enheten för miljöekonomi, Naturvårdsverket (NV) 2014-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Syfte Öka förståelsen för det ekonomiska
Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Vi tjänar på att minska matsvinnet
Vi tjänar på att minska matsvinnet Sanna Due Sjöström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-04 1 Jag kommer ta upp Hur mycket mat slänger vi och varför? Vilka
MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför
Institutionen för energi och teknik Frukostseminarium, HUI, 25 okt, 2013 MATSVINN I BUTIK - vad som slängs och varför Ingrid Strid Sveriges lantbruksuniversitet Foto: Anna Åhnberg SLU Institutionen för
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
I regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.
Detta dokument är uppbyggd på ett 26 veckor långt marknadstest av RotoShelf 1250/2 I två livsmedelsbutiker och på hyllorna som var monterade I kyldiskar stod primärt mjölk och yoghurt-produkter. Resultaten
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Feb mar 11. Aug 12. Feb mar 12. Mar apr 14. Sep 11. Apr 10. Nov 11.
Ekonomi-SKOP 28 december - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Så ser det ut inför år 16 - Fortsatt stark aktivitet under senaste kvartalet - men exportföretagen släpar efter - Ökad optimism på sex månaders
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
2013-06-11. Matkonsult/Projektledare. Mindrematsvinn.nu 2011-mars 2013. Vad är matsvinn? Vad är matavfall?
Mindrematsvinn.nu 2011-mars 2013 1 workshop pilot + 11 workshop ca 200 deltagare Matkonsult/Projektledare Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se
Ekokvitto för Arla Foods
1(5) Ekokvitto för Arla Foods Ekologisk mjölk 2011 2(5) Positiva effekter av den ekologiska mjölkproduktionen hos Arla Sammanfattning Totalt har Arla Foods vägt in 286 miljoner kilo ekologisk mjölk under
Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan
Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
FOOD & FRIENDS MATRAPPORT 2016
FOOD & FRIENDS MATRAPPORT Vad vi äter i Sverige? Allt förändras med tiden. Håret skulle vara kortare i luggen och på sidorna, och längre bak i nacken. Utan att ha några exakta data, så vågar vi som minns
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Motion Vegetarisk veckodag
YTTRANDE 2012-02-21 LK11-0322 Landstingsstyrelsen Motion Vegetarisk veckodag Inledning I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet att en vegetarisk dag i veckan införs
Laxabon Frågor, svar och praktiska tips
Laxabon Frågor, svar och praktiska tips Laxabon frågor, svar och praktiska tips Svaren är baserade på bipacksedel för Laxabon pulver oral lösning daterad 2010-03-26. Observera att information kan komma
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012
Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.
Mat och måltider. i förskola och skola. Mål och riktlinjer för måltidsverksamheten i Kungsörs kommun
i förskola och skola för måltidsverksamheten i Kungsörs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2013-09-18 Att servera mat i förskola och skola ingår i kommunens uppdrag. Måltiderna ska följa svenska
Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen
2012-12-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik september 2012 Veckostatistik vecka 41, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014
Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid
Osårbara? Kommunernas roll för en hållbar framtid Ekologiska fotavtryck och REAP ett mått på vår konsumtion på lokal nivå 14 mars, 2013 Katarina Axelsson Stockholm Environment Institute Översikt Konsumtionsbaserat
Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050
Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050 Tea Alopaeus Mats Björsell Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11/04/2013 1 Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:
3-poängsproblem : = + + Vilket tal ska frågetecknet ersättas med A: B: C: D: E: : Sex tal står skrivna på korten här intill. Vilket är det minsta tal man kan bilda genom att lägga korten efter varandra
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Ers Majestät Leif Denneberg Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar
2016-04-18 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2016 Ers Majestät Leif Denneberg Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Något har hänt i den offentliga
DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Hjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Göteborg, 26 september 2012 Karin Månsson Bo bra på äldre dar Boendehandläggare 08-620 1801 Karin.mansson@hi.se Hjälpmedelsinstitutet
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Sollentuna. Motioner och utlåtanden
Sollentuna Motioner och utlåtanden Årsmötet den 28 mars 2015 Motion 1 Motion till AK om arbetsmarknadspolitik Att få sitt första arbete för en ungdom är nog det bästa han/hon kan tänka sig för då tjänar
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Jun 10. Mar Jun apr 14. Feb mar 12. Dec 10. Aug 09. Dec Feb.
Ekonomi-SKOP, 25 ember - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Minskad aktivitet i de svenska företagen - Nedåtriktad aktivitetstrend har etablerats inför riksdagens budgetbehandling - Även efterfrågan
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström
Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga
Högre kvalitetskrav, rimliga(re) krav på hållbarhetstider rätt recept för minskat matsvinn?
Högre kvalitetskrav, rimliga(re) krav på hållbarhetstider rätt recept för minskat matsvinn? Eva Edin, Helena Robling, Monica Sihlén UHM Eva Sundberg, Ingela Dahlin SLV 19 sep Malmö 20 sep Stockholm 21
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Kostanamnes/matdagbok - instrument för kartläggning och utvärdering av matsituationen (Instruktion till behandlare)
Överviktsenheten MM5 Kostanamnes/matdagbok - instrument för kartläggning och utvärdering av matsituationen (Instruktion till behandlare) Att kartlägga matvanor är viktigt för att utforma behandling och
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet
Budgetpropositionen 2013 - Stora satsningar för ökad hållbarhet Anna-Karin Hatt på Riksdagsgruppen den 25 september 2012 8 satsningar för ökad hållbarhet: 1. Stor permanent satsning på energiforskning
Barn är också anhöriga. Dom finns där, ser, hör, känner men glöms ofta bort
Barn är också anhöriga Dom finns där, ser, hör, känner men glöms ofta bort Lagstadgad rätt till stöd Syftet med arbetet med barn som anhöriga- Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna De som har vuxna
SNABBMATSBAROMETERN 2016 EN RAPPORT OM SVENSKA BARN FAMILJER OCH SNABBMAT
EN RAPPORT OM SVENSKA BARN FAMILJER OCH SNABBMAT Vi serverade vår första korv redan 1932 och är det något vi lärt oss genom åren så är det att laga god mat som våra kunder älskar. Korven är en riktig klassiker
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén
Grön Inspiration Dagens matgäster efterfrågar i allt högre grad mer grönt och mer gröna alternativ. Antingen utökar man mängden grönt på tallriken eller väljer att äta helt vegetariskt! Mera grönt smakar
Förutsättningar för. Några Småland av våra och förutsättningar
The success of Småland, Blekinge and Öland is representing something of a paradox.. Förutsättningar för Några Småland av våra och förutsättningar Blekinge 1.0% population growth 1991-2009 population density
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14).
1 LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14). Gå till Normer på översta raden och välj där Aktiviteter. Skriv in uppgifterna för den aktuella personen och använd kcal. Mata in ungefär 7-15 aktiviteter och
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010
PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 Stockholm den 28 oktober 2008 Johan Deremar, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist Sida 1 Sammanfattning Finanskrisen och konjunkturnedgången
Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Arbetsmaterial Marknadsplan Affärsidé VAD? Vad erbjuder företaget kunderna och vad är kundbehovet eller kundnyttan? (Value Proposition)
2013-10- 03 Arbetsmaterial Marknadsplan Affärsidé VAD? Vad erbjuder företaget kunderna och vad är kundbehovet eller kundnyttan? (Value Proposition) Produktbeskrivning Produkt består av tre delar. Kärnprodukt:
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR
INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR INITIATIVET FÖR MILJÖANSVAR Initiativet för Miljöansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera i flera
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn
EN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen
Kvaliteten i din hemtjänst Stadsledningskontorets brukarundersökning 20 November 20 1 Inledning Beskrivning av genomförandet av undersökningen Metod: Postala enkäter med två skriftliga påminnelser Målgrupp:
Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?
Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt? Karin Svanäng, Trögdsgården den 29 november 2014 En levande, smart och hållbar landsbygd i Uppsala län Prioriterat i landsbygdsprogrammet
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Apr maj 11. Maj 12. Nov 11. Okt 10. Feb mar 11. Jun 10. Sep 11.
Ekonomi-SKOP - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Företagens aktivitetsökning den högsta sedan juni 2 - Två av fem företag redovisar ökad aktivitet - Två av fem tror dessutom på ytterligare ökad aktivitet
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa
Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de
Bilaga 5 Relaterade lagar, fö rördningar öch ma l
Bilaga 5 Relaterade lagar, fö rördningar öch ma l På EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå finns lagar, förordningar och planer som reglerar avfallsområdet. Därtill finns det också mål på olika
Upprättat av: Anders Stegersjö, Helsingborg stad och Frida Mattelin, Skåne Nordväst Datum: 2013-03-15
Fördjupnings PM HR Servicecenter Skåne Nordväst Upprättat av: Anders Stegersjö, Helsingborg stad och Frida Mattelin, Skåne Nordväst Datum: 2013-03-15 Bakgrund Föreliggande PM kompletterar och fördjupar
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med
Koncept Katalog 2009
Koncept Katalog 2009 Pro-Safe Security Pro-Safe Security System Sweden AB är företaget som ger dig som kund möjlighet att exponera stöldbegärliga varor på ett öppet och säljfrämjande sätt, samtidigt som
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering