Kulturen i siffror. Studieförbunden 2001

Transkript

1 Kulturen i siffror 2002:1 Studieförbunden 2001 Statens kulturråd

2 Adult Educational Associations 2001 Studieförbunden 2001 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare: Statens kulturråd producent: Statistiska centralbyrån förfrågningar: Sten Månsson, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post sten.mansson@kur.se Marcia Olavarría Gaete, Statistiska centralbyrån, Örebro. Tfn , e-post marcia.olavarria@scb.se Printed in Sweden by SCB-Tryck, Örebro 2002 issn isbn

3 3 Innehåll Contents Sida/ Page 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Studieförbund 6 Folkbildning 6 Definitioner 6 Bra att veta 6 Så görs statistiken 6 Annan statistik 7 Statistik med kommentarer 7 Studieförbundens samlade verksamhet 8 Studiecirklar 13 Kulturprogram 15 Övrig folkbildningsverksamhet 16 Engelsk sammanfattning 16 Ordlista 18 Tabellförteckning Contents Summary in Swedish Adult educational associations Popular adult education Definitions Useful information How statistics are produced Additional data Statistics with comments Activities of adult educational associations Study circles Cultural programmes Other popular educational activities Summary in English List of terms List of tables

4 4 Sammanfattning Studiecirklar År 2001 anordnades studiecirklar med över 2,6 miljoner deltagare. Jämfört med föregående år har antalet studiecirklar minskat med ungefär 4,2 procent. Antalet studietimmar har ökat med 0,4 procent. I genomsnitt hade en studiecirkel 8,3 deltagare och omfattade 41,3 studietimmar. ABF anordnade flest studiecirklar, 28 procent av samtliga studiecirklar. Därefter följde Studieförbundet Vuxenskolan med 18 procent och Studiefrämjandet med 12 procent av studiecirklarna. Bland studieförbunden anordnades flest cirklar inom estetiska huvudämnesgruppen, över cirklar, vilket motsvarar ca 40 procent av samtliga cirklar. Inom huvudämnesgruppen samhällsvetenskap, information anordnades drygt cirklar, 21 procent av samtliga cirklar. Studiecirkeldeltagandet varierade mellan landets kommuner. I genomsnitt var det i hela riket 300 cirkeldeltagare per invånare. I Norsjö var det 897 deltagare men i Salem endast 90 cirkeldeltagare per invånare. Kulturprogram Under år 2001 arrangerades kulturprogram med över 15 miljoner deltagare. I genomsnitt bevistades programmen av 74 deltagare. 36 procent av alla kulturprogram var sång- och musikarrangemang och 32 procent var föreläsningar. Studieförbundet Vuxenskolan anordnade flest kulturarrangemang, 22 procent av samtliga program, följt av ABF med 21 procent. Västra Götalands län anordnade flest antal kulturarrangemang och hade också flest antal deltagare. Övrig folkbildningsverksamhet Under år 2001 genomfördes över arrangemang med drygt deltagare. I genomsnitt hade verksamheten 11 deltagare per arrangemang.

5 5 Studieförbund ABF Arbetarnas bildningsförbund bildat Bland medlemmarna märks organisationer inom arbetarrörelsen, konsumentkooperationen, hyresgäströrelsen samt andra organisationer som handikapporganisationer och invandrarorganisationer. FS Frikyrkliga studieförbundet bildat 1947, har som medlemmar frikyrkliga organisationer och invandrarkyrkor. FU Folkuniversitetet bildat 1942, är en sammanslutning av kursverksamheterna vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. KFUK KFUMs studieförbund 1 bildat Medlemmar är KFUK-KFUMs riksförbund (KFUK = kristliga förbundet av unga kvinnor, KFUM = Kristliga förbundet av unga män) och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Mbsk Studieförbundet Medborgarskolan bildat Medlemmar är organisationer inom Moderata samlingspartiet och vissa andra organisationer som Aktiv Ungdom och Förbundet Aktiva Seniorer. NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet bildat 1971 genom sammanslagning av tre studieförbund inom nykterhetsrörelsen, bildade 1894, 1904 och Medlemmar är nykterhetsorganisationer och hälsoorganisationer. Sfr Studiefrämjandet bildat Medlemsorganisationerna är i huvudsak friluftsoch miljöorganisationer. SISU Idrottsutbildarna bildat Medlemmar är till Sveriges riksidrottsförbund anslutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideella föreningar med idrottslig verksamhet. Även annan riksorganisation kan beviljas medlemskap. SKS 1 Sveriges kyrkliga studieförbund bildat Medlemmarna är från Svenska Kyrkans organisationer men också från andra organisationer som Katolska Kyrkan, Svenska Scoutförbundet och Sveriges Unglottor. SV Studieförbundet Vuxenskolan bildat 1967 genom sammanslagning av Svenska Landsbygdens studieförbund (bildat 1930) och Liberala Studieförbundet (bildat 1948). Medlemsorganisationer är organisationer inom centerpartiet, folkpartiet och miljöpartiet de gröna samt Lantbrukarnas Riksförbund, Förbundet Vi Unga m.fl. TBV Tjänstemännens bildningsverksamhet bildat 1935, har som medlemmar olika fackförbund för tjänstemän. 1 KFUK-KFUM: s studieförbund ingår fr.o.m. den 1 maj 2002 i Sensus studieförbund, tidigare SKS -

6 6 Folkbildning SCB har tagit fram statistiken om Studieförbunden 2001 på uppdrag av Statens kulturråd, som är ansvarig för statistiken på kulturområdet fr.o.m. den 1 juli Definitioner I studiecirkeln bygger arbetet på deltagarnas eget kunskapssökande utifrån upplevda behov och intressen. Arbetsformerna ska präglas av demokratiska värderingar där människors erfarenhetsutbyte och egna analyser sätts i förgrunden. Studierna förutsätter deltagarnas aktiva insats i planering och genomförande. Organisatoriskt är studiecirkeln en liten grupp människor, som under en längre tid, återkommande träffas och planmässigt bedriver studier eller utövar kulturverksamhet under ledning av godkänd ledare. Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. Programmen mäts i bl. a. antal arrangemang. Övrig folkbildningsverksamhet är gruppverksamhet som inte uppfyller de organisatoriska och pedagogiska kraven för studiecirkelverksamhet. Bra att veta Inför verksamhetsåret 1991/92 fattade riksdagen beslut om förändring av folkbildningsarbetets villkor. Det statliga regelsystemet upphörde och ersattes med ett bidragssystem som bygger på målstyrning av verksamheten. Till folkbildningens organisationer överfördes ansvaret för fördelning av folkbildningsanslaget och utvärdering av verksamheten. För att sköta dessa uppgifter bildades den ideella föreningen Folkbildningsrådet, bestående av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet (Lf). Riksdagsbeslutet innebar också att folkbildningsanslaget skulle ingå i en treårig budgetperiod med årliga löne- och prisomräkningar. Regeringen utfärdade 1991 en ny förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977 med ändring 1992:737 och 1998:973). Förordningen reglerar statsbidragets syften. Statsbidraget syftar till att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Dessutom föreskrivs att verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör viktiga målgrupper för statens stöd (Förordningen 1998:973). Villkoren för statsbidraget föreskriver att verksamheten skall ha den inriktning som angetts ovan samt att statsbidraget inte får användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor har angetts för statsbidrag till studieförbund som föreskriver att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det dessutom finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkbildningsrådets uppgifter är enligt regeringens förordning: att besluta vilka studieförbund och folkhögskolor som skall få statsbidrag och att fördela bidraget mellan dem, att årligen lämna en anslagsframställning till regeringen, att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statsbidragets syften och villkoren för bidraget, att lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Medlemmarna kan också ge i uppdrag åt rådet att handlägga andra uppgifter. Så görs statistiken Redovisningssystemet för studieförbundens verksamhet (STUV) överläts till Folkbildningsrådet den 1 juli 1991 från Skolöverstyrelsen. Från och med detta datum gäller nya förutsättningar för studieförbundens verksamhet som anordnas med stöd av statsbidrag. För STUV innebär detta att regelkontroller försvinner. Varje enskilt studieförbund har fortsättningsvis i uppgift att utforma den policy som gäller för verksamheten. Som kompletterande underlag för studieförbundens egna ställningstaganden till avgränsningar och riktlinjer har folkbildningsförbundets styrelse bl.a. använt sig av följande formulering: Verksamhetsformer med statsbidrag som redovisas genom STUV är studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. De tidigare kulturgrupperna har avskaffats. Vid ett antal tidpunkter under året avrapporterar studieförbunden studiecirklar och kulturverksamhet till STUVsystemets driftställe, som är SEMA GROUP i Örebro. Systemet omfattar en rad statistikuttag för internt bruk inom studieförbunden och systemets huvudman Folkbildningsrådet. Tabellerna över studieförbunden är en statistisk bearbetning av ett register i STUV-systemet. Studieförbunden erbjuds en frivillig möjlighet att inom STUV redovisa verksamhetsformer som finansieras med andra medel än statsbidrag. Dessa verksamheter redovisas inte i denna rapport. Vissa resultat redovisas i tidsserier. I de sammanhangen beaktas de förändrade reglerna för studieförbunden, vilket innebär att bidragsberättigade studietimmar inte kan redovisas fr.o.m. verksamhetsåret 1991/92. Jämförelserna över tiden görs i stället med totala antalet studietimmar. Sedan verksamhetsåret 1992/93 har studieförbunden erhållit ett särskilt uppdrag att genomföra utbildning för arbetslösa. Uppgifter om den verksamheten ingår i redovisningen. Redovisningen avser kalenderåret Annan statistik Uppgifterna om kommunernas bidrag till studieförbunden finns att hitta i Statens kulturråds serie Kulturstatistik 2002.

7 7 Statistiken med kommentarer Studieförbundens samlade verksamhet Studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i studietimmar, ökade år 2001 med 0,4 procent i jämförelse med Den verksamhet för arbetslösa som studieförbunden arrangerade våren 2001 med särskilda medel redovisas i tabellen nedan, under delrubriken varav arbetslösa. Studieförbundens samlade verksamhet budgetåren 2001 och 2000 Under samma år minskade antalet genomförda kulturprogram med 1,3 procent och antalet arrangemang i form av övrig folkbildningsverksamhet ökade med 18 procent. Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare därav kvinnor Studietimmar varav arbetslösa varav arbetslösa Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande Övrig folkbildningverksamhet Arrangemang Deltagare därav kvinnor Studietimmar

8 8 Studiecirklar Studiecirklar, antal studietimmar 1973/ Studietimmar i tal /74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/ Antalet studietimmar ökade kraftigt under hela 1970-talet. 1980/81 minskade antalet studietimmar med 5 procent. 1981/82 infördes nya regler för statsbidrag till studiecirklar och antalet studietimmar minskade med 20 procent. Samtidigt med införandet av nya bidragsregler överfördes också stora delar av ensembleverksamheten (körsång, musikensembler, teater etc.) från studiecirklar till gruppverksamhet. En studiecirkel omfattade i genomsnitt 38,2 studietimmar År 2000 ökade studietimmarna till 39,4 timmar per cirkel. År 2001 har studietimmarna ökat till 41,3 procent per cirkel, vilket medför en ökning med 0,4 procent från föregående år. Uppgifterna ovan inkluderar arbetsmarknadsanpassade utbildningar som t.o.m. den 30 juni 1997 genomförts med stöd av särskilt anslagna medel. Antalet deltagare år 2001 har jämfört med 2000 minskat med 5,5 procent. År 2001 var antalet deltagare i genomsnitt 8,3 per cirkel. Studiecirklar 1994/ / Procentuell förändring senaste året Antal cirklar ,2 Antal deltagare ,5 Antal studietimmar ,4 varav arbetsmarknadsutbildning 2 Antal cirklar ,7 Antal deltagare ,4 Antal studietimmar ,3 1) 2/3 av utfallet för 18-månadersperioden den 1 juli den 31 december ) Genomfördes med stöd av särskilt anslagna medel t.o.m. den 30 juni 1997 Källa: Folkbildningsrådet, årsredovisning 2001.

9 9 40 procent av studiecirklarna inom estetiska ämnen Allmänna studiecirklar redovisas efter ämnesinriktning i ca 160 ämnesgrupper som i sin tur sammanförs till 9 huvudämnesgrupper. Nedan framgår att av totalt studiecirklar under kalenderåret 2001 var 40 procent cirklar i estetiska ämnen, 21 procent avsåg samhällsvetenskap/information och 11 procent var beteendevetenskap, humaniora. Antalet cirklar har under det senaste året minskat i de flesta huvudämnesgrupperna. Den procentuellt största minskningen återfinns i gruppen företagsekonomi, handel, kontor. Endast gruppen medicin, hälso- och sjukvård samt ämnesgrupper ej hänförliga till andra grupper uppvisar en ökning. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp Huvudämnesgrupp Antal cirklar Procentuell förändring senaste året Estetiska ämnen ,2 Samhällsvetenskap, information ,6 Beteendevetenskap, humaniora ,9 Språk ,7 Matematik, naturvetenskap ,1 Ämnesgrupper ej hänförliga, till andra grupper ,2 Medicin, hälso- och sjukvård ,8 Teknik ,9 Företagsekonomi, handel, kontor ,2 Totalt ,2

10 10 Antal studiecirklar per studieförbund 2001 Studieförbund ABF NBV SISU FU FS TBV SKS Sfr SV KFUK/M ABF anordnade flest antal studiecirklar ABF var år 2001 det studieförbund med flest antal studiecirklar och stod för 28 procent av samtliga studiecirklar följt av Studieförbundet Vuxenskolan med 18 procent och Studiefrämjandet med 12 procent. I tabell 8 (sid. 67) redovisas uppgifter om antal cirklar, deltagare och studietimmar per studieförbund verksamhetsåren 1976/ Antal cirklar Studiecirklar inom de 20 största ämnesgrupperna 2001 Ämnesgrupp Antal cirklar Procentuell andel Ackumulerad av samtliga cirklar procent Föreningskunskap ,9 7,9 Improvisatorisk musik ,2 14,2 Sång o musik i grupp ,1 19,3 Info kommunikation media ,7 23,0 Körsång ,4 26,4 Åkerbruk husdjursskötsel ,8 29,2 Religion ,3 31,5 Engelska ,3 33,8 Hälso-och sjukvård ,2 36,0 Utövande teater ,1 38,1 Folklig dans ,1 40,2 Instrumentalmusik ensemble ,1 42,3 Målning ,9 44,2 Övrig textilslöjd ,9 46,2 Matlagning ,8 48,0 Vävning ,6 49,6 Övriga sociala ämnen ,6 51,2 Skönlitteratur ,6 52,8 Historia ,6 54,3 Övrigt konsthantverk ,5 55,8 Ovan framgår att den största enskilda ämnesgruppen var föreningskunskap med ca studiecirklar, följd av improvisatorisk musik med samt sång och musik i grupp med över studiecirklar. Den ackumulerade procenten visar att antalet cirklar i de 20 största ämnesgrupperna svarar för över hälften av totala antalet cirklar.

11 11 Kvinnor och män Andelen kvinnliga deltagare i studiecirklar uppgick till 57 procent av samtliga studiedeltagare, en andel som varierade stort mellan ämnesgrupperna. I cirklar inom porslinsmålning, vävning, övrig textilslöjd, klädsömnad-klädvård och konstsömnad var över 90 procent av deltagarna kvinnor. Inom ämnesgruppen jakt-viltvård, träslöjd, skogsbruk, improvisatorisk musik samt fiske var andelen män runt 80 procent eller högre. Urval av ämnesgrupper med mer än deltagare Högst resp. lägst andel kvinnor. Porslinsmålning Vävning Konstsömnad Övrig textilslöjd Klädsömnad klädvård Keramik Balett, klassisk dans Datorteknik Politiska ideologier Modersmål för invandrare Övr enskilda instrument Föreningskunskap Beteendevet. humaniora (tvärvet.) Trafik, trafiksäkerhet Navigation Instrumentalmusik - ensemble Jakt viltvård Träslöjd Skogsbruk Improvisatorisk musik Fiske Procent kvinnor

12 12 Länsvis redovisning Stor variation mellan kommunerna I tabell 7 (sid. 64) visas studiecirkeldeltagande i kommuner och län för kalenderåret Antal cirkeldeltagare per invånare redovisas. Observera att en person räknas som deltagare flera gånger om han/hon deltar i flera cirklar under ett år. För hela riket var det i genomsnitt 300 deltagare per invånare år Studiecirkeldeltagandet varierade mycket mellan olika kommuner. Högst var det i Norsjö och lägst i Salem. Kommuner med högst resp. lägst cirkeldeltagande 2001 Norsjö Storuman Malå Lycksele Åsele Arvidsjaur Hofors Robertsfors Vilhelmina Dorotea Län med högst resp. lägst cirkeldeltagande 2001 Västerbotten Gävleborg Norrbotten Gotland Kronoberg Kopparberg Västmanland Uppsala Skåne län Stockholm Antal deltagare per 1000 invånare Åtta av de tio kommunerna med det högsta cirkeldeltagandet återfinns i Västerbottens län. De övriga ingår i Norrbottens resp. Gävleborgs län. Nio av de tio kommunerna med det lägsta cirkeldeltagandet ligger i Stockholms län. Bjuv Danderyd Nynäshamn Tyresö Lidingö Värmdö Nykvarn Vallentuna Nacka Salem Antal deltagare per 1000 invånare

13 13 Kulturprogram Studieförbundet Vuxenskolan anordnar flest kulturprogram Under hela 90-talet ökade antalet arrangemang hos kulturprogrammen regelbundet. Under början av 2000-talet nådde kulturprogrammen över arrangemang. Under år 2001 redovisade studieförbunden ca genomförda kulturprogram. Jämfört med 2000 har antalet minskat med 1,3 procent. Omkring 36 procent av alla kulturprogram var sång/musik, 32 procent föreläsningar samt 9 procent dramatisk framställning. SV var det studieförbund som anordnade flest kulturprogram, 22 procent, följt av ABF med 21 procent av alla kulturprogram. På tredje plats återfanns Sfr med 13 procent av kulturprogrammen. Kulturprogram fördelade efter studieförbund 2001 Studieförbund SV ABF Sfr FS SKS FU SISU NBV Mbsk KMS TBV Antal arrangemang Studieförbundens kulturprogram 1982/ Antal arrangemang /83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/ Antal arrangemang

14 14 Över 15 miljoner besökte något kulturprogram under 2001 Kulturprogrammen hade över 15 miljoner deltagare (besökare) under år En jämförelse med 2000 tyder på att besöksfrekvensen minskat med omkring 8 procent. Antalet medverkande i kulturprogram översteg 1 miljon kalenderåret 2001, vilket i genomsnitt var runt 5 medverkande per program. Drygt fyra femtedelar av kulturprogrammen anordnades i samverkan med institutioner eller andra organisationer. Huvuddelen av kulturprogrammen, 94 procent, anordnades i samverkan/medverkan med kulturarbetare och amatörer. Över hälften av de kulturarbetare som studieförbunden sam- och medverkade med var musiker/sångare. Kulturprogram kan även anordnas av föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar. Statistik över dessa redovisas inte i denna rapport. Sång och musik dominerade hos kulturprogrammen Flest kulturprogram ägnades åt sång/musik, 36 procent av samtliga arrangemang. Inom SKS var 52 procent och inom ABF 45 procent av de anordnade kulturprogrammen sång/- musikarrangemang. Kulturprogrammen bevistades i genomsnitt av 74 deltagare per arrangemang. Utställningsverksamheten, med sina 176 deltagare per arrangemang, besöktes flitigast. Därefter följer dans med i genomsnitt 161 deltagare och litteratur med 93 deltagare per arrangemang. Kulturprogram Antal arrangemang, deltagare och medverkande Ämnesinriktning Antal Antal Antal Deltagare/ Medverkande/ arrangemang deltagare medverkande arrangemang arrangemang Sång/musik ,4 Föreläsning ,1 Dramatisk framställning ,2 Tvärkulturell verksamhet ,1 Utställningar ,1 Film/foto/bild ,5 Dans ,6 Litteratur ,6 Konst/konsthantverk ,6 Summa ,9 Västra Götalands län toppade i antal arrangemang och antal deltagare Tabell 3 (sid. 22) visar samvariationen mellan antalet arrangemang och deltagare i länen. Västra Götalands län anordnade flest antal kulturarrangemang och hade också flest antal deltagare. Skåne län kom på andra plats. Gotlands län anordnade minst antal arrangemang och hade minst antal deltagare. Antalet deltagare per arrangemang var för riket i genomsnitt 74 deltagare. Stora variationer förekom mellan länen. Lägst antal deltagare per arrangemang hade Stockholms, Kalmar och Blekinge län, med 67 deltagare per arrangemang vardera, medan Södermanlands län hade flest, 98 deltagare per arrangemang. Det finns stora skillnader mellan länen även vad gäller deltagandet i kulturprogram per invånare. I detta avseende hade Stockholms län den lägsta deltagartätheten med 752 deltagare per invånare, medan Gotlands län hade den högsta med deltagare per invånare. Riksgenomsnittet för kulturprogrammen uppgick till 1740 deltagare per invånare. I tabell 7 (sid. 64) redovisas antal deltagare per invånare för samtliga kommuner och län. Den länsvisa kulturprogramprofil som presenteras i tabell 4 (sid. 23) visar att: bland alla län var intresset för föreläsningar störst i Gotlands län. Drygt 26 procent av länets deltagare bevistade den typen av kulturprogram. Blekinge län toppade alla län med den största andelen deltagare i sång- och musikprogrammet (61 procent). i Gotlands län bevistade runt 25 procent av länets besökare arrangemang med dramatisk framställning, vilket var den högsta andelen bland alla län. inom samtliga län var besöksandelarna relativt låga för film/foto/bildprogram. utställningar lockade till sig 28 procent av besökarna i Dalarnas län, vilket var den högsta andelen bland alla län. högst andel deltagare inom kulturprogram med inriktning mot tvärkulturell verksamhet återfanns i Värmlands län med 15 procent.

15 15 Kulturprogram Arrangemang i samverkan/ medverkan med annan arrangör Part för samverkan/medverkan Antal Procentuell arrangemang andel Bibliotek Museer ,9 Teater ,4 Musik ,3 Dans 393 0,2 Övriga kulturinstitutioner ,9 Summa kulturinstitutioner ,6 Utbildningsinstitutioner ,7 Medlemsorganisationer ,6 Andra organisationer ,9 Andra studieförbund 824 0,4 Kommuner/landsting ,3 Övriga medarrangörer ,7 Ej medarrangör ,7 Summa ,0 Kulturprogram Arrangemang i samverkan/ medverkan med kulturarbetare Part för samverkan/medverkan Antal Procentuell arrangemang andel Författare ,1 Bildkonstnärer/konsthantverkare ,9 Scenkonstnärer - teater ,3 Musiker/sångare ,4 Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare ,9 Summa kulturarbetare ,5 Rörelseanknutna grupper/artister ,6 Studieförbundens egna grupper/artister ,2 Övriga medverkande ,7 Ingen medverkan Summa ,0 Övrig folkbildningsverksamhet En halv miljon deltagare Under år 2001 redovisas över arrangemang med över deltagare. Jämfört med 2000 ökade arrangemangen med 18 procent. Antalet deltagare ökade med drygt 13 procent jämfört med 2000, se tabell 2 (sid. 20). SISU anordnade flest antal arrangemang SISU stod för 44 procent av arrangemangen. ABF stod för 12 procent och FS stod för 10 procent av arrangemangen. I genomsnitt deltog 11 personer per arrangemang. Högst antal deltagare per arrangemang återfanns hos KFUK/M med i genomsnitt 19 personer. NBV och SISU redovisade lägst antal, 9 deltagare per arrangemang. Övrig folkbildningsverksamhet i studieförbund 2001 Studieförbund SISU ABF FS SKS Sfr SV Mbsk FU TBV NBV KFUK/M Antal arrangemang

16 16 Summary This report presents statistics on the activities study circles and cultural activities of the eleven officially recognised adult educational associations in Sweden. The adult educational associations administer study courses for adults in the form of studiecirklar (study circles, classes). These classes are based on voluntary participation and are mostly held in the participants spare time. In 2001 more than study circles were arranged with a total of 2.6 million participants. It should be noted that many individuals were counted several times, since reporting for the period occurred on a group basis. Besides study circles the adult educational associations arranged cultural programmes e.g., lectures, music and dancing performed for an audience. Of these programmes 36 per cent consisted of musical performances (song/music) and 32 per cent of lectures. These cultural events attracted 15.5 million visitors over the course of the year. The adult educational associations also arranged other events, which do not meet the organisational and pedagogical requirements for popular education. In 2001, events were arranged with slightly more than participants. Ordlista List of terms andel antal arrangemang beteendevetenskap, humaniora bidragsgrundande blandade program dans deltagare estetiska ämnen exkl. film folkbildning Folkbildningsrådet föreläsningar företagsekonomi, handel, kontor fraction, share number event(s) behavioural sciences, humanities qualifying for a grant mixed programmes dance participant(s) aesthetic subjects excluding cinema film popular adult education Swedish National Council of Adult Education lectures business, economics, commerce, office maintenance länsbildningsförbund offentliga programtyp procent samhällsvetenskap, information språk studiecirkel studieförbund county federation of adult educational associations public type of programme per cent social sciences, information languages study circle adult educational associations studietimmar study hours (1 hour = 45 minutes) teater teknik teknisk personal utställningar theatre technology technical personnel exhibitions ideell förening non-profit association verksamhet activity kommun kostnad kulturarrangemang kulturprogram kurser, konferenser municipality costs/expenditure cultural events cultural programme courses, conferences ämnesgrupp övrig verksamhet övriga ämnen field of study other events other subjects

17 Tabeller 17

18 18 Tabellförteckning List of tables Sida/Page 19 Tabell 1 Studiecirkelverksamhet 2001 och Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 20 Tabell 2 Kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet fördelad efter typ av verksamhet och studieförbund Antal arrangemang och deltagare. 22 Tabell 3 Kulturprogram Antal arrangemang och deltagare länsvis. 23 Tabell 4 Andel deltagare i kulturprogram 2001 efter huvudtyp av program. Länsvis procentuell fördelning. 24 Tabell 5 Studiecirklar fördelade efter huvudämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 26 Tabell 6 Studiecirklar fördelade efter ämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 64 Tabell 7 Studiecirklar och kulturprogram Deltagande per invånare i kommuner och län. 67 Tabell 8 Studiecirklar 1976/ Antal cirklar, deltagare och studietimmar fördelade efter studieförbund. Övriga tabeller Förutom de tabeller som publicerats i denna rapport, finns ytterligare tabeller som beskriver studieförbundens verksamhet. De tabellerna kan köpas på uppdragsbasis av programmet Utbildning Arbetsmarknad, SCB, Örebro, tfn: och kostar ca 150 kr exkl. moms. Du kan också e- posta till: ua@scb.se. Table 1 Study circle activity 2001 and Number of circles, participants, and study hours. Table 2 Cultural programmes and other popular adult education activities, by type of activity and adult educational associations Number of events and participants. Table 3 Cultural programmes Number of events and participants, by province. Table 4 Share of participants in cultural programmes 2001 by main type of programme and province, in per cent Table 5 Study circles by main fields of study and adult educational associations Number of circles, participants, and study hours. Table 6 Study circles by fields of study and adult educational associations Number of circles, participants, and study hours. Table 7 Study circles and cultural programmes By participants per capita, municipalities, and provinces. Table 8 Study circles 1976/ Number of circles, participants, and study hours by adult educational associations. Tabellernas nummer hänvisar till SCB: s interna numrering och är följande: Tabell 10A Tabell 99 Studieförbundens kulturprogram, efter län, kommun och studieförbund 2001 Studieförbundens cirkelverksamhet, efter län, kommun, huvudämnesgrupp och studieförbund; studietimmar 2001

19 19 Tabell 1 Studiecirkelverksamhet 2001 och Antal cirklar, deltagare och studietimmar Studieförbund Kalenderåret 2001 Antal Cirklar Deltagare Studietimmar Deltagare Timmar Totalt Kvinnor per cirkel per cirkel ABF ,3 40,7 FS ,4 42,0 FU ,0 47,6 Sfr ,2 50,2 KFUK/M ,6 48,7 SV ,7 37,3 NBV ,1 44,8 SISU ,3 30,7 Mbsk ,0 41,5 SKS ,5 39,4 TBV ,6 60,8 Summa ,3 41,3 Studieförbund Kalenderåret 2000 Antal Cirklar Deltagare Studietimmar Deltagare Timmar Totalt Kvinnor per cirkel per cirkel ABF ,5 38,5 FS ,7 39,2 FU ,1 46,6 Sfr ,3 48,3 KFUK/M ,5 43,0 SV ,8 36,7 NBV ,2 43,3 SISU ,3 28,7 Mbsk ,1 39,3 SKS ,5 37,9 TBV ,3 53,7 Summa ,4 39,4 Studieförbund Procentuell förändring mellan 2000 och 2001 Cirklar Deltagare Timmar ABF -7,2-9,5-1,8 FS -1,4-5,2 5,5 FU -0,8-0,9 1,5 Sfr 0,6-1,1 4,7 KFUK/M 0,6-8,2 14,0 SV 0,2-0,3 1,8 NBV -13,0-13,8-10,0 SISU -2,3-1,1 4,4 Mbsk -6,6-7,3-1,4 SKS -2,7-3,4 1,1 TBV -14,8-22,7-3,5 Summa -4,2-5,5 0,4

20 20 Tabell 2 Kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet fördelad efter typ av verksamhet och studieförbund Antal arrangemang och deltagare Typ av verksamhet Studieförbund ABF FS FU Sfr KFUK/M SV NBV Kulturprogram Föreläsning Antal arrangemang Antal deltagare Sång/musik Antal arrangemang Antal deltagare Dramatisk framställning Antal arrangemang Antal deltagare Film/foto/bild Antal arrangemang Antal deltagare Dans Antal arrangemang Antal deltagare Utställningar Antal arrangemang Antal deltagare Litteratur Antal arrangemang Antal deltagare Konst/konsthantverk Antal arrangemang Antal deltagare Tvärkulturell verksamhet Antal arrangemang Antal deltagare Kulturprogram summa Antal arrangemang Antal deltagare Övrig folkbildningsverksamhet Antal arrangemang Antal deltagare

21 21 Summa Procentuell SISU Mbsk SKS TBV förändring , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2

22 22 Tabell 3 Kulturprogram Antal arrangemang och deltagare länsvis Län Arrangemang Deltagare Invånare Antal deltagare per Antal Place- Antal Place- Antal Place- arrange ring i ring i ring i mang invånare riket riket riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Län 26** Hela riket **Till län 26 hänförs program som avser mer än ett län.

23 23 Tabell 4 Andel deltagare i kulturprogram 2001 efter huvudtyp av program. Länsvis procentuell fördelning Län Procent deltagare fördelade efter programtyp Föreläs- Sång/ Dramatisk Film/ Utställ- Tvärkult Övrigt* Summa ning musik framst foto/ ningar verksam- (inkl, dans) bild het Stockholms 23,7 32,6 22 1,2 7,5 9,6 3,4 100 Uppsala 20,3 38,4 18,4 1,7 15,8 3,8 1,6 100 Södermanlands 14,3 40,3 17,1 1,4 16 8,2 2,7 100 Östergötlands 15,9 43,8 18,9 3,4 12,3 2,9 2,8 100 Jönköpings 15,3 51,7 11,2 1,7 6,5 11,2 2,5 100 Kronobergs 16,2 40,9 17,7 4,1 11,4 8,1 1,7 100 Kalmar 25 46,9 10 1,5 7 8, Gotlands 26,1 25,8 24,7 1,9 9,1 8,3 4,1 100 Blekinge 15,7 60,5 11,3 2,5 6,7 2, Skåne 18,5 43,5 11,5 2,5 12,8 4,9 6,4 100 Hallands 15,2 45,6 13,7 2,3 13,4 6,9 2,9 100 Västra Götalands 19,5 35,3 16,1 3,8 15,2 7,6 2,5 100 Värmlands 11,2 42,9 13,5 1,9 13,6 14, Örebro 20,5 41,8 14,1 2,3 10,5 9,2 1,7 100 Västmanlands 19 44,7 17,2 2,1 5,9 9,1 1,9 100 Dalarnas 13 29,2 13,8 3,8 27,8 9,1 3,4 100 Gävleborgs 13, ,2 16,1 11,4 3,1 100 Västernorrlands 12,7 53,1 11,6 1,4 6,6 11,9 2,8 100 Jämtlands 17 39,6 20,3 2,2 5,9 9,6 5,5 100 Västerbottens 14,4 52,6 11,1 3,4 9,2 6 3,3 100 Norrbottens 12,9 39,7 18,7 1,3 11,9 10,9 4,6 100 Län 26** 57,6 33,4 2,4 0,3 1,5 4,1 0,8 100 Hela riket 17,5 41,4 15,3 2,4 12 8,1 3,2 100 * Konst/konsthantverk, litteratur. ** Till län 26 hänförs program som avser mer än ett län.

24 24 Tabell 5 Studiecirklar fördelade efter huvudämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar Huvudämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr KFUK/M SV Beteendevetenskap, humaniora Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Estetiska ämnen Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Företagsekonomi, handel, kontor Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Matematik, naturvetenskap Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Medicin, hälso- och sjukvård Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Samhällsvetenskap, information Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Språk Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Teknik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Övrigt Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Samtliga ämnen Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

25 25 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk SKS TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3

26 26 Tabell 6 Studiecirklar fördelade efter ämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar Ämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr KFUK/M SV - Beteendevetenskap, humaniora Filosofi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Idé- och lärdomshistoria Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Livsåskådningsfrågor Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Arkeologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Biografi med genealogi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Etnografi, folklivsforskning Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Historia Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Litteraturhistoria Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Skönlitteratur Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

27 27 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk SKS TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8

28 28 Tabell 6 (forts.) Ämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr KFUK/M SV Metodik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Pedagogik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Uppfostran, undervisn.väsen Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Barn- och ungdomspsykologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Psykologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Religion Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Sociologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Beteendev. humaniora tvärv. Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Beteendev. humaniora övrigt Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Summa Beteendevetenskap, humaniora Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

29 29 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk SKS TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3

30 30 Tabell 6 (forts.) Ämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr KFUK/M SV Estetiska ämnen Musikhistoria, förståelse Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Körsång Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Solosång Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Sång och musik i grupp Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Instrumentalmusik- ensemble Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Piano (enskilt instrument) Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Stränginstrument (enskilt instrument) Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Övriga enskilda instrument Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Improvisatorisk musik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

31 31 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk SKS TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6