STUDIEFÖRBUNDEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:2

Transkript

1 STUDIEFÖRBUNDEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:2

2 Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån, SCB Förfrågningar: Sten Månsson, Kulturrådet, tel eller Marcia Olavarría, SCB, tel Printed in Sweden by SCB Tryck, Örebro 2003 ISSN ISBN Adult Educational Associations 2002 Studieförbunden 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Kulturrådet, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2003

3 3 Innehåll Contents Sida/ Page 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Studieförbund 6 Folkbildning 6 Definitioner 6 Bra att veta 6 Så görs statistiken 6 Annan statistik 7 Statistik med kommentarer 7 Studieförbundens samlade verksamhet 8 Studiecirklar 12 Kulturprogram 14 Övrig folkbildningsverksamhet 15 Offentliga bidrag 16 Engelsk sammanfattning 16 Ordlista 17 Tabellförteckning Contents Summary in Swedish Adult educational associations Popular adult education Definitions Useful information How statistics are produced Additional data Statistics with comments Activities of adult educational associations Study circles Cultural programmes Other popular educational activities Public grants Summary in English List of terms List of tables

4 4 Sammanfattning Studiecirklar År 2002 anordnades studiecirklar med 2,6 miljoner deltagare. Jämfört med föregående år har antalet studiecirklar minskat med 1,1 procent. Antalet studietimmar har ökat med 1,3 procent. I genomsnitt hade en studiecirkel 8,2 deltagare och omfattade 42,3 studietimmar. ABF anordnade flest studiecirklar, 28 procent av samtliga studiecirklar. Därefter följde Studieförbundet Vuxenskolan med 18 procent och Studiefrämjandet med 12 procent av studiecirklarna. Bland studieförbunden anordnades flest cirklar inom estetiska huvudämnesgruppen, nära cirklar, vilket motsvarar ca 41 procent av samtliga cirklar. Inom huvudämnesgruppen samhällsvetenskap, information anordnades drygt cirklar, 20 procent av samtliga cirklar. Studiecirkeldeltagandet varierade mellan landets kommuner. I genomsnitt var det i hela riket 292 cirkeldeltagare per invånare. I Norsjö var det 906 deltagare och i Salem endast 58 cirkeldeltagare per invånare. Kulturprogram Under år 2002 arrangerades nära kulturprogram med 15,6 miljoner deltagare. I genomsnitt bevistades programmen av 73 deltagare. Drygt 34 procent av alla kulturprogram var sång- och musikarrangemang och 34 procent var föreläsningar. ABF anordnade flest kulturarrangemang, vilket motsvarade 23 procent av samtliga program, följt av Studieförbundet Vuxenskolan med 17 procent. Västra Götalands län anordnade flest antal kulturarrangemang och hade också flest antal deltagare. Övrig folkbildningsverksamhet Under år 2002 genomfördes över arrangemang med runt deltagare. I genomsnitt hade verksamheten 11 deltagare per arrangemang.

5 5 Studieförbund ABF Arbetarnas bildningsförbund bildat Bland medlemmarna märks organisationer inom arbetarrörelsen, konsumentkooperationen, hyresgäströrelsen samt andra organisationer som handikapporganisationer och invandrarorganisationer. FS 1 Frikyrkliga studieförbundet bildat 1947, har som medlemmar frikyrkliga organisationer och invandrarkyrkor. FU Folkuniversitetet bildat 1942, är en sammanslutning av de fem stiftelserna, Kursverksamheterna vid Stockholms, Uppsala, Göteborgs, Lund och Umeå universitet. KFUK KFUM:s studieförbund bildat Medlemmar är KFUK-KFUM:s riksförbund (KFUK = kristliga förbundet av unga kvinnor, KFUM = Kristliga förbundet av unga män) och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Blev medlem i Sensus studieförbund kalenderåret Mbsk Studieförbundet Medborgarskolan bildat Medlemmar är organisationer inom Moderata samlingspartiet och vissa andra organisationer som Aktiv Ungdom och Förbundet Aktiva Seniorer. NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet bildat 1971 genom sammanslagning av tre studieförbund inom nykterhetsrörelsen, bildade 1894, 1904 och Medlemmar är nykterhetsorganisationer och hälsoorganisationer. Sensus studieförbund Den 1 maj år 2002 gick Sensus studieförbund och KFUK- KFUMs studieförbund samman under namnet Sensus studieförbund. Sensus studieförbund har 32 medlemsorganisationer, bland annat KFUK-KFUM-rörelsen och SKS studieförbund. Arbetet är inriktat på livsfrågor, etik, humanitära frågor och musik. Sfr Studiefrämjandet bildat Medlemsorganisationerna är i huvudsak friluftsoch miljöorganisationer. SISU Idrottsutbildarna bildat Medlemmar är till Sveriges riksidrottsförbund anslutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideella föreningar med idrottslig verksamhet. Även annan riksorganisation kan beviljas medlemskap. SKS Sveriges kyrkliga studieförbund bildat Medlemmarna är från Svenska Kyrkans organisationer men också från andra organisationer som Katolska Kyrkan, Svenska Scoutförbundet och Sveriges Unglottor. SKS heter fr.o.m. 1 maj 2002 Sensus studieförbund. SV Studieförbundet Vuxenskolan bildat 1967 genom sammanslagning av Svenska Landsbygdens studieförbund (bildat 1930) och Liberala Studieförbundet (bildat 1948). Medlemsorganisationer är organisationer inom centerpartiet, folkpartiet och miljöpartiet de gröna samt Lantbrukarnas Riksförbund, Förbundet Vi Unga m.fl. TBV Tjänstemännens bildningsverksamhet bildat 1935, har som medlemmar olika fackförbund för tjänstemän. 1 Frikyrkliga studieförbundet heter fr.o.m. den 1 april 2003 Studieförbundet Bilda

6 6 Folkbildning SCB har tagit fram statistiken om Studieförbunden 2002 på uppdrag av Statens kulturråd, som är ansvarig för statistiken på kulturområdet fr.o.m. den 1 juli Definitioner I studiecirkeln bygger arbetet på deltagarnas eget kunskapssökande utifrån upplevda behov och intressen. Arbetsformerna ska präglas av demokratiska värderingar där människors erfarenhetsutbyte och egna analyser sätts i förgrunden. Studierna förutsätter deltagarnas aktiva insats i planering och genomförande. Organisatoriskt är studiecirkeln en liten grupp människor, som under en längre tid, återkommande träffas och planmässigt bedriver studier eller utövar kulturverksamhet under ledning av godkänd ledare. Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. Programmen mäts i bl. a. antal arrangemang. Övrig folkbildningsverksamhet är gruppverksamhet som inte uppfyller de organisatoriska och pedagogiska kraven för studiecirkelverksamhet. Bra att veta Inför verksamhetsåret 1991/92 fattade riksdagen beslut om förändring av folkbildningsarbetets villkor. Det statliga regelsystemet upphörde och ersattes med ett bidragssystem som bygger på målstyrning av verksamheten. Till folkbildningens organisationer överfördes ansvaret för fördelning av folkbildningsanslaget och utvärdering av verksamheten. För att sköta dessa uppgifter bildades den ideella föreningen Folkbildningsrådet, bestående av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet (Lf). Riksdagsbeslutet innebar också att folkbildningsanslaget skulle ingå i en treårig budgetperiod med årliga löne- och prisomräkningar. Regeringen utfärdade 1991 en ny förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977 med ändring 1992:737 och 1998:973). Förordningen reglerar statsbidragets syften. Statsbidraget syftar till att möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och till att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Dessutom föreskrivs att verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör viktiga målgrupper för statens stöd (Förordningen 1998:973). Villkoren för statsbidraget föreskriver att verksamheten skall ha den inriktning som angetts ovan samt att statsbidraget inte får användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor har angetts för statsbidrag till studieförbund som föreskriver att studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det dessutom finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkbildningsrådets uppgifter är enligt regeringens förordning: att besluta vilka studieförbund och folkhögskolor som skall få statsbidrag och att fördela bidraget mellan dem, att årligen lämna en anslagsframställning till regeringen, att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statsbidragets syften och villkoren för bidraget, att lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Medlemmarna kan också ge i uppdrag åt rådet att handlägga andra uppgifter. Så görs statistiken Redovisningssystemet för studieförbundens verksamhet (STUV) överläts till Folkbildningsrådet den 1 juli 1991 från Skolöverstyrelsen. Från och med detta datum gäller nya förutsättningar för studieförbundens verksamhet som anordnas med stöd av statsbidrag. För STUV innebär detta att regelkontroller försvinner. Varje enskilt studieförbund har fortsättningsvis i uppgift att utforma den policy som gäller för verksamheten. Som kompletterande underlag för studieförbundens egna ställningstaganden till avgränsningar och riktlinjer har folkbildningsförbundets styrelse bl.a. använt sig av följande formulering: Verksamhetsformer med statsbidrag som redovisas genom STUV är studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. De tidigare kulturgrupperna har avskaffats. Vid ett antal tidpunkter under året avrapporterar studieförbunden studiecirklar och kulturverksamhet till STUVsystemets driftställe, som är SEMA GROUP i Örebro. Systemet omfattar en rad statistikuttag för internt bruk inom studieförbunden och systemets huvudman Folkbildningsrådet. Tabellerna över studieförbunden är en statistisk bearbetning av ett register i STUV-systemet. Studieförbunden erbjuds en frivillig möjlighet att inom STUV redovisa verksamhetsformer som finansieras med andra medel än statsbidrag. Dessa verksamheter redovisas inte i denna rapport. Vissa resultat redovisas i tidsserier. I de sammanhangen beaktas de förändrade reglerna för studieförbunden, vilket innebär att bidragsberättigade studietimmar inte kan redovisas fr.o.m. verksamhetsåret 1991/92. Jämförelserna över tiden görs i stället med totala antalet studietimmar. Sedan verksamhetsåret 1992/93 har studieförbunden erhållit ett särskilt uppdrag att genomföra utbildning för arbetslösa. Uppgifter om den verksamheten ingår i redovisningen. Redovisningen avser kalenderåret Annan statistik Uppgifterna om kommunernas bidrag till studieförbunden finns att hitta i Statens kulturråds serie Kulturstatistik 2002.

7 7 Statistiken med kommentarer Studieförbundens samlade verksamhet Studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i studietimmar, ökade år 2002 med 1,3 procent i jämförelse med Den verksamhet för arbetslösa, funktionshindrade och invandrare 1 som studieförbunden arrangerade våren 2002 med särskilda medel redovisas i tabellen nedan. Under samma år ökade antalet genomförda kulturprogram med 3,3 procent och antalet arrangemang i form av övrig folkbildningsverksamhet ökade med ca 16 procent. Studieförbundens samlade verksamhet budgetåren 2002 och 2001 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare därav kvinnor Studietimmar varav arbetslösa funktionshindrade invandrare varav arbetslösa funktionshindrade invandrare Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande Övrig folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare därav kvinnor Studietimmar Med invandrare avses utlandsfödda, med behov av särskilda insatser i fråga om rekrytering, anpassningar av material, tolk m.m., som deltar i studieförbundets verksamhet. Uppgift om antal invandrare är en uppskattning, där gruppens deltagare rapporteras och mer än hälften av deltagarna är att betrakta som invandrare enligt ovan.

8 8 Studiecirklar Studiecirklar, antal studietimmar 1973/ Studietimmar i tal /74 75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/ Antalet studietimmar ökade kraftigt under hela 1970-talet. 1980/81 minskade dock antalet studietimmar med 5 procent. Budgetåret 1981/82 infördes nya regler för statsbidrag till studiecirklar och antalet studietimmar minskade med 20 procent. Samtidigt med införandet av nya bidragsregler överfördes också stora delar av ensembleverksamheten (körsång, musikensembler, teater etc.) från studiecirklar till gruppverksamhet. Antalet studietimmar per studiecirkel har ökat de senaste åren. År 2002 omfattade en studiecirkel 42,3 timmar, vilket är en ökning med 1 timme per cirkel från föregående år. Antalet deltagare år 2002 har jämfört med 2001 minskat med 2,4 procent. År 2002 var antalet deltagare i genomsnitt 8,2 per cirkel. Studiecirklar Procentuell förändring det senaste året Antal cirklar ,1 Antal deltagare ,4 Antal studietimmar ,3 varav arbetsmarknadsutbildning Antal cirklar ,0 Antal deltagare ,3 Antal studietimmar ,2 Källa: Folkbildningsrådet, årsredovisning 2002.

9 9 41 procent av studiecirklarna inom estetiska ämnen Allmänna studiecirklar redovisas efter ämnesinriktning i ca 160 ämnesgrupper som i sin tur sammanförs till 9 huvudämnesgrupper. Nedan framgår att av totalt studiecirklar under kalenderåret 2002 var 41 procent cirklar i estetiska ämnen, 20 procent avsåg samhällsvetenskap/information och 11 procent var beteendevetenskap/humaniora. Antalet cirklar har under det senaste året minskat i flera av huvudämnesgrupperna. Den procentuellt största minskningen återfinns i gruppen företagsekonomi, handel, kontor. Den största ökningen återfinns i gruppen teknik. Nedan framgår att den största enskilda ämnesgruppen var föreningskunskap med ca studiecirklar, följd av improvisatorisk musik med samt sång och musik i grupp med över studiecirklar. Studiecirklar efter huvudämnesgrupp Huvudämnesgrupp Antal cirklar Procentuell förändring senaste året Estetiska ämnen ,4 Samhällsvetenskap, information ,7 Beteendevetenskap, humaniora ,8 Språk ,6 Matematik, naturvetenskap ,6 Ämnesgrupper ej hänförliga, till andra grupper ,3 Medicin, hälso- och sjukvård ,3 Teknik ,2 Företagsekonomi, handel, kontor ,4 Totalt ,1 Studiecirklar inom de 20 största ämnesgrupperna 2002 Ämnesgrupp Antal cirklar Procentuell andel Ackumulerad av samtliga cirklar procent 1 Föreningskunskap ,6 8,6 Improvisatorisk musik ,5 15,1 Sång o musik i grupp ,7 20,8 Info kommunikation media ,6 24,3 Körsång ,4 27,8 Åkerbruk husdjursskötsel ,2 30,9 Religion ,5 33,4 Instrumentalmus. ensemble ,3 35,6 Utövande teater ,3 37,9 Folklig dans ,3 40,2 Hälso-och sjukvård ,3 42,4 Övrig textilslöjd ,2 44,7 Engelska ,2 46,9 Målning ,1 48,9 Matlagning ,0 50,9 Skönlitteratur ,7 52,6 Vävning ,7 54,3 Övrigt konsthantverk ,7 56,0 Historia ,6 57,6 Övriga sociala ämnen ,6 59,2 2 Den ackumulerade procenten visar att antalet cirklar i de 20 största ämnesgrupperna svarar för över hälften av totala antalet cirklar.

10 10 ABF anordnade flest antal studiecirklar ABF var år 2002 det studieförbund med flest antal studiecirklar och som stod för 28 procent av samtliga studiecirklar följt av Studieförbundet Vuxenskolan med 18 procent och Studiefrämjandet med 12 procent. I tabell 8 (sid. 67) redovisas uppgifter om antal cirklar, deltagare och studietimmar per studieförbund verksamhetsåren 1975/ Kvinnor och män Andelen kvinnliga deltagare i studiecirklar uppgick till 58 procent av samtliga studiedeltagare, en andel som varierade stort mellan ämnesgrupperna. I cirklar inom porslinsmålning, vävning, konstsömnad, övrig textilslöjd och klädsömnad-klädvård var över 90 procent av deltagarna kvinnor. Inom ämnesgruppen jakt-viltvård, träslöjd, improvisatorisk musik samt fiske var andelen män runt 80 procent eller högre. Antal studiecirklar per studieförbund 2002 Studieförbund ABF SV Sfr SISU Mbsk Sensus FU NBV FS TBV Antal studiecirklar Urval av ämnesgrupper med mer än deltagare Högst resp. lägst andel kvinnor. Procent kvinnor Porslinsmålning Vävning Konstsömnad Övrig textilslöjd Klädsömnad klädvård Keramik Jazzdans- jazzbalett Politiska ideologier Stränginstrument (enskilt) Metodik Övriga enskilda instrument Modersmål för invandrare Beteendevenskap humaniora tvärvet. Trafik, trafiksäkerhet Föreningskunskap Navigation Instrumentalmusik - ensemble Jakt viltvård Träslöjd Improvisatorisk musik Fiske

11 11 Länsvis redovisning Högt studiedeltagande i Norrlands kommuner I tabell 7 (sid. 64) visas studiecirkeldeltagande i kommuner och län för kalenderåret Antal cirkeldeltagare per invånare redovisas. Observera att en person räknas som deltagare flera gånger om han/hon deltar i flera cirklar under ett år. För hela riket var det i genomsnitt 292 deltagare per invånare år 2002, vilket är en minskning med 8 deltagare per invånare jämfört med år Studiecirkeldeltagandet varierade mycket mellan olika kommuner. Högst var det i Norsjö och lägst i Salem. Kommuner med högst resp. lägst cirkeldeltagande Promille Kommun Norsjö Storuman Malå Lycksele Åsele Arvidsjaur Dorotea Jokkmokk Hofors Sju av de tio kommunerna med det högsta cirkeldeltagandet återfinns i Västerbottens län. De övriga ingår i Norrbottens respektive Gävleborgs län. Sju av de tio kommunerna med det lägsta cirkeldeltagandet ligger i Stockholms län. De övriga ingår i Skåne respektive Västra Götalands län. Län med högst resp. lägst cirkeldeltagande Promille Län Västerbottens Norrbottens Gävleborgs Gotlands Kronobergs Kopparbergs Västmanlands Uppsala Skåne Stockholms Antal deltagare Vilhelmina Burlöv Öckerö Kävlinge Nynäshamn Nykvarn Vallentuna Värmdö Lidingö Nacka Salem Antal deltagare

12 12 Kulturprogram ABF anordnar flest kulturprogram Under hela 90-talet ökade antalet arrangemang bland kulturprogrammen. Under början av 2000-talet nådde kulturprogrammen över arrangemang. Under år 2002 redovisade studieförbunden genomförda kulturprogram. Jämfört med 2001 har antalet arrangemang ökat med 3,3 procent. Av alla kulturprogram stod sång/musik och föreläsningar för 34 procent vardera. Dramatisk framställning stod för 9 procent av kulturprogrammen. ABF var det studieförbund som anordnade flest kulturprogram, 23 procent, följt av SV med 17 procent av alla kulturprogram. På tredje plats återfinns Sensus med 13 procent av kulturprogrammen. Kulturprogram fördelade efter studieförbund 2002 Studieförbund ABF SV Sensus Sfr FS FU SISU Mbsk NBV TBV Antal arrangemang Studieförbundens kulturprogram 1982/ Antal arrangemang Antal arrangemang /83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/

13 13 Över 15 miljoner besökte något kulturprogram under 2002 Kulturprogrammen hade runt 15,6 miljoner deltagare (besökare) under år En jämförelse med 2001 tyder på att besöksfrekvensen ökat med omkring 1 procent. Antalet medverkande i kulturprogram översteg 1 miljon kalenderåret 2002, vilket i genomsnitt var 5 medverkande per arrangemang. Drygt 80 procent av kulturprogrammen anordnades i samverkan med institutioner eller andra organisationer. Huvuddelen av kulturprogrammen, 94 procent, anordnades i samverkan/medverkan med kulturarbetare och amatörer. Över hälften av de kulturarbetare som studieförbunden sam- och medverkade med var musiker/sångare, (se sid. 15). Kulturprogram kan även anordnas av föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar. Statistik över dessa redovisas inte i denna rapport. Sång och musik dominerade bland kulturprogrammen Flest kulturprogram ägnades åt sång/musik, 34 procent av samtliga arrangemang. Inom ABF var 43 procent och inom SV 39 procent av de anordnade kulturprogrammen sång/- musikarrangemang. Kulturprogrammen bevistades i genomsnitt av 73 deltagare per arrangemang. Dansverksamheten, med sina 164 deltagare per arrangemang, besöktes flitigast. Därefter följer utställningar med i genomsnitt 150 deltagare och konst/konsthantverk med 121 deltagare per arrangemang. Kulturprogram Antal arrangemang, deltagare och medverkande Ämnesinriktning Antal Antal Antal Deltagare/ Medverkande/ arrangemang deltagare medverkande arrangemang arrangemang Sång/musik ,6 Föreläsning ,5 Dramatisk framställning ,3 Tvärkulturell verksamhet ,4 Film/foto/bild ,6 Utställningar ,0 Dans ,6 Konst/konsthantverk ,6 Litteratur ,8 Summa ,9 Västra Götalands län toppade i antal arrangemang och antal deltagare Tabell 3 (sid. 22) visar samvariationen mellan antalet arrangemang och deltagare i länen. Västra Götalands län anordnade flest antal kulturarrangemang och hade också flest antal deltagare. Stockholms län kom på andra plats. Gotlands län anordnade lägst antal arrangemang och hade också lägst antal deltagare. Antalet deltagare per arrangemang var för riket i genomsnitt 73 deltagare. Stora variationer förekom mellan länen. Lägst antal deltagare per arrangemang hade Gävleborgs och Västerbottens län, med 62 deltagare per arrangemang vardera, medan Kronobergs län hade flest, 111 deltagare per arrangemang. Det finns stora skillnader mellan länen även vad gäller deltagandet i kulturprogram per invånare. I detta avseende hade Stockholms län den lägsta deltagartätheten med 826 deltagare per invånare, medan Gotlands län hade den högsta med deltagare per invånare. Riksgenomsnittet för kulturprogrammen uppgick till 1750 deltagare per invånare. I tabell 7 (sid. 64) redovisas antal deltagare per invånare för samtliga kommuner och län. Den länsvisa "kulturprogramprofil" som presenteras i tabell 4 (sid. 23) visar bland annat att sång/musik var det kulturprogram som hade den största andelen deltagare i samtliga län. Särskilt utmärkande var det i Blekinge och Västernorrlans län, där över hälften av andelen deltagare i kulturprogram (föredrog) deltog i sång/musik. Även programtyperna föreläsning och dramatisk framställning lockade till sig en stor andel deltagare i flera län. Det kulturprogram som hade minst andel deltagare i samtliga län var film/foto/bild.

14 14 Kulturprogram Arrangemang i samverkan/ medverkan med annan arrangör Kulturprogram Arrangemang i samverkan/ medverkan med kulturarbetare Part för samverkan/ medverkan Antal arrangemang Procentuell andel Part för samverkan/ Antal Procentuell medverkan arrangemang andel Bibliotek ,0 Museer ,8 Teater ,1 Musik ,7 Dans 167 0,1 Övriga kulturinstitutioner ,3 Summa kulturinstitutioner ,9 Utbildningsinstitutioner ,7 Medlemsorganisationer ,2 Andra organisationer ,9 Andra studieförbund 804 0,4 Kommuner/landsting ,2 Övriga medarrangörer ,1 Ej medarrangör ,6 Summa Författare ,2 Bildkonstnärer/ ,0 Scenkonstnärer ,4 Musiker/sångare ,6 Scenkonstnärer ,9 Övriga kulturar ,1 Summa kulturarbetare ,1 Rörelseanknutna grupper/artister ,1 Studieförbundens egna grupper/artister ,2 Övriga medverkande ,3 Ingen medverkan ,3 Summa Övrig folkbildningsverksamhet En halv miljon deltagare Under år 2002 redovisas över arrangemang med ca deltagare. Jämfört med 2001 ökade arrangemangen med 16 procent. Antalet deltagare ökade med omkring 16 procent jämfört med 2001, se tabell 2 (sid ). SISU anordnade flest antal arrangemang SISU stod för 44 procent av arrangemangen. ABF stod för 12 procent och FS stod för 10 procent av arrangemangen. I genomsnitt deltog 11 personer per arrangemang. Högst antal deltagare per arrangemang återfanns hos Sensus och TBV med i genomsnitt 15 personer vardera. NBV och SISU redovisade lägst antal, 9 deltagare per arrangemang. Övrig folkbildningsverksamhet i studieförbund 2002 Studieförbund SISU ABF FS Sensus Sfr SV Mbsk FU NBV TBV Antal arrangemang

15 15 Offentliga bidrag Offentliga bidrag till folkbildningen år 2002 De offentliga bidragen till folkbildningen uppgick år 2002 till sammanlagt 3,5 mdr kr varav staten svarade för 2,6 mdr kr, landstingen drygt 0,3 och kommunerna för drygt 0,6 mdr kr. Offentliga bidrag till bildningsförbunden 2002, mnkr Mnkr Statliga bidrag till bildningsförbund 2 606,5 därav bidrag till länsbildningsförbund m.fl. 4,9 bidrag till folkbildningen 2 522,6 bidrag till handikappåtgärder inom folkbildninge 69,7 bidrag till kontakttolkutbildningen 9,4 Landstingens bidrag till bildningsförbund 303,9 därav kostnader för länsbildningsförbund 32,3 kostnader för studieförbund 271,6 Kommunernas stöd till studieorganisationer 592,7 Summa bidrag 3 503,2 Källa: Kulturens pengar 2002, Statens kulturråd Kommunernas bidrag till studieförbunden år 2002 Sammanlagt uppgick kommunernas bidrag till studieförbunden under 2002 till knappt 721 milj. kr. Mätt som kronor per invånare betalade Nykvarn högst bidrag, 309 kr per invånare. Sex av de tio kommunerna med det lägsta bidraget tillhörde Stockholms län. Järfälla och Emmaboda hade lägst stöd med 1 kr per invånare (Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Strömstad och Nora utbetalade inget stöd till studieförbunden 2002). I riket var de kommunala bidragen i genomsnitt 53 kr per invånare. De tio kommuner med högst bidrag till studieförbunden 2002: Kommun Nykvar 309 Bromölla 257 Växjö 236 Båstad 212 Torsby 163 Katrineholm 158 Eskilstuna 151 Stockholm 147 Kiruna 141 Överkalix 137 Bidrag till studieförbund Kronor per invånare De tio kommuner med lägst bidrag till studieförbunden 2002: Kommun Bidrag till studieförbund Kronor per invånare Ekerö 15 Eksjö 14 Österåker 13 Nordanstig 13 Smedjebacken 13 Salem 9 Orust 8 Täby 8 Järfälla 1 Emmaboda 1 Källa: Kulturens pengar 2002, Statens kulturråd

16 16 Summary This report presents statistics on the activities study circles and cultural activities of the eleven officially recognised adult educational associations in Sweden. The adult educational associations administer study courses for adults in the form of studiecirklar (study circles, classes). These classes are based on voluntary participation and are mostly held in the participants spare time. In 2002 more than study circles were arranged with a total of 2.6 million participants. It should be noted that many individuals were counted several times, since reporting for the period occurred on a group basis. Besides study circles the adult educational associations arranged cultural programmes e.g., lectures, music and dancing performed for an audience. Of these programmes 34 per cent each consisted of musical performances (song/music) and lectures. These cultural events attracted 9.3 million visitors over the course of the year. The adult educational associations also arranged other events, which do not meet the organisational and pedagogical requirements for popular education. In 2002, events were arranged with slightly more than participants. Ordlista List of terms andel fraction, share antal number arrangemang event(s) beteendevetenskap, behavioural sciences, humaniora humanities bidragsgrundande qualifying for a grant blandade program mixed programmes dans dance deltagare participant(s) estetiska ämnen aesthetic subjects exkl. excluding film cinema film folkbildning popular adult education Folkbildningsrådet Swedish National Council of Adult Education föreläsningar lectures företagsekonomi, handel, business, economics, comkontor merce, office maintenance ideell förening non-profit association kommun municipality kostnad costs/expenditure kulturarrangemang cultural events kulturprogram cultural programme kurser, konferenser courses, conferences länsbildningsförbund offentliga programtyp procent samhällsvetenskap, information språk studiecirkel studieförbund county federation of adult educational associations public type of programme per cent social sciences, information languages study circle adult educational associations studietimmar study hours (1 hour = 45 minutes) teater teknik teknisk personal utställningar verksamhet ämnesgrupp övrig verksamhet övriga ämnen theatre technology technical personnel exhibitions activity field of study other events other subjects

17 Tabeller 17

18 18 Tabellförteckning List of tables Sida/Page 18 Tabell 1 Studiecirkelverksamhet 2002 och Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 19 Tabell 2 Kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet fördelad efter typ av verksamhet och studieförbund Antal arrangemang och deltagare. 21 Tabell 3 Kulturprogram Antal arrangemang och deltagare länsvis. 22 Tabell 4 Andel deltagare i kulturprogram 2002 efter huvudtyp av program. Länsvis procentuell fördelning. 23 Tabell 5 Studiecirklar fördelade efter huvudämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 25 Tabell 6 Studiecirklar fördelade efter ämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar. 63 Tabell 7 Studiecirklar och kulturprogram Deltagande per invånare i kommuner och län. 66 Tabell 8 Studiecirklar 1975/ Antal cirklar, deltagare och studietimmar fördelade efter studieförbund. Table 1 Study circle activity 2002 and Number of circles, participants, and study hours. Table 2 Cultural programmes and other popular adult education activities, by type of activity and adult educational associations Number of events and participants. Table 3 Cultural programmes Number of events and participants, by province. Table 4 Share of participants in cultural programmes 2002 by main type of programme and province, in per cent Table 5 Study circles by main fields of study and adult educational associations Number of circles, participants, and study hours. Table 6 Study circles by fields of study and adult educational associations Number of circles, participants, and study hours. Table 7 Study circles and cultural programmes By participants per capita, municipalities, and provinces. Table 8 Study circles 1975/ Number of circles, participants, and study hours by adult educational associations. Övriga tabeller Förutom de tabeller som publiceras i denna rapport, finns ytterligare tabeller som beskriver studieförbundens verksamhet. De tabellerna kan köpas på uppdragsbasis från programmet Utbildning Arbetsmarknad, SCB, Örebro, tfn: och kostar 200 kr exkl. moms. Du kan också e- posta till: ua@scb.se. Tabellernas nummer hänvisar till SCB: s interna numrering och är följande: Tabell 10A Tabell 99 Studieförbundens kulturprogram, efter län, kommun och studieförbund 2002 Studieförbundens cirkelverksamhet, efter län, kommun, huvudämnesgrupp och studieförbund; studietimmar 2002

19 19 Tabell 1 Studiecirkelverksamhet 2002 och Antal cirklar, deltagare och studietimmar Studieförbund Kalenderåret 2002 Antal Cirklar Deltagare Studietimmar Deltagare Timmar Totalt Kvinnor per cirkel per cirkel ABF ,2 42,1 FS ,6 43,0 FU ,8 50,1 KFUK/KFUM Mbsk ,8 44,1 NBV ,0 46,6 Sensus ,0 41,6 Sfr ,1 50,5 SISU ,5 31,0 SKS SV ,5 37,1 TBV ,4 65,1 Summa ,2 42,3 Studieförbund Kalenderåret 2001 Antal Cirklar Deltagare Studietimmar Deltagare Timmar Totalt Kvinnor per cirkel per cirkel ABF ,3 40,7 FS ,4 42,0 FU ,0 47,6 KFUK/KFUM ,6 48,7 Mbsk ,0 41,5 NBV ,1 44,8 Sensus Sfr ,2 50,2 SISU ,3 30,7 SKS ,5 39,4 SV ,7 37,3 TBV ,6 60,8 Summa ,3 41,3 Studieförbund Procentuell förändring mellan 2001 och 2002 Cirklar Deltagare Timmar ABF -1,1-2,3 2,3 FS -11,5-9,5-9,3 FU -1,6-3,8 3,5 KFUK/KFUM Mbsk 2,1-0,3 8,6 NBV -4,6-5,6-0,9 Sensus Sfr -0,6-2,2 0,0 SISU 4,6 6,3 5,5 SKS SV -3,0-5,8-3,6 TBV 6,9 4,5 14,4 Summa -1,1-2,4 1,3 1. Fr.o.m. år 2002 redovisas SKS studieförbund och KFUK/KFUM under Sensus studieförbund. 2. SKS och KFUK/KFUM ingår fr.o.m. år 2002 i redovisningen för Sensus studieförbund.

20 20 Tabell 2 Kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet fördelad efter typ av verksamhet och studieförbund Antal arrangemang och deltagare Typ av verksamhet Studieförbund ABF FS FU Sfr SV NBV Kulturprogram Föreläsning Antal arrangemang Antal deltagare Sång/musik Antal arrangemang Antal deltagare Dramatisk framställning Antal arrangemang Antal deltagare Film/foto/bild Antal arrangemang Antal deltagare Dans Antal arrangemang Antal deltagare Utställningar Antal arrangemang Antal deltagare Litteratur Antal arrangemang Antal deltagare Konst/konsthantverk Antal arrangemang Antal deltagare Tvärkulturell verksamhet Antal arrangemang Antal deltagare Kulturprogram summa Antal arrangemang Antal deltagare Övrig utbildningsverksamhet Antal arrangemang Antal deltagare

21 21 Summa Procentuell SISU Mbsk Sensus TBV förändring , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6

22 22 Tabell 3 Kulturprogram Antal arrangemang och deltagare länsvis Län Arrangemang Deltagare Invånare Antal deltagare per Antal Placering Antal Placering Antal Placering arrange i riket i riket i riket mang invånare Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Län Hela riket Till län 26 hänförs program som avser mer än ett län.

23 23 Tabell 4 Andel deltagare i kulturprogram 2002 efter huvudtyp av program. Länsvis procentuell fördelning Län Procent deltagare fördelade efter programtyp Föreläsning Sång/ Dramatisk Film/ Utställ- Tvärkulturell Övrigt 1 Summa musik framställning foto/ ningar verksamhet (inkl. dans) bild Stockholms 24,5 35,2 19,0 2,4 7,3 8,9 2,7 100 Uppsala 21,9 37,3 13,5 1,3 17,7 4,4 4,0 100 Södermanlands 20,0 36,4 17,6 2,1 9,6 11,1 3,2 100 Östergötlands 14,9 41,1 20,2 3,9 11,3 6,1 2,5 100 Jönköpings 12,1 44,2 21,9 1,4 8,0 10,3 2,1 100 Kronobergs 14,2 30,9 20,7 4,4 22,9 4,8 2,0 100 Kalmar 24,6 42,6 10,6 1,7 9,8 9,3 1,4 100 Gotlands 29,7 30,5 7,6 12,9 7,2 7,4 4,8 100 Blekinge 16,1 53,0 12,8 2,0 6,6 6,3 3,1 100 Skåne 19,4 40,6 11,7 2,6 8,2 4,5 13,1 100 Hallands 20,6 44,3 13,5 2,0 10,3 5,8 3,5 100 Västra Götalands 22,1 39,2 15,2 4,5 9,5 7,2 2,3 100 Värmlands 12,6 49,3 12,6 3,0 8,1 10,2 4,2 100 Örebro 19,6 46,9 13,3 1,7 7,7 8,6 2,2 100 Västmanlands 15,7 40,7 19,4 2,6 16,3 4,0 1,4 100 Dalarnas 16,2 35,5 18,3 4,7 11,6 10,9 2,8 100 Gävleborgs 13,2 42,1 15,5 3,0 14,4 7,3 4,5 100 Västernorrlands 13,0 53,0 11,1 1,0 6,1 14,0 1,8 100 Jämtlands 20,5 37,5 21,1 3,9 6,0 5,4 5,6 100 Västerbottens 16,5 45,6 12,3 4,3 8,6 6,9 5,9 100 Norrbottens 16,4 40,8 19,2 3,5 7,9 8,4 3,8 100 Län ,8 38,6 4,0 0,0 15,3 23,7 2,7 100 Hela riket 18,3 41,2 15,8 3,1 9,7 7,8 4, Konst/konsthantverk, litteratur 2. Till län 26 hänförs program som avser mer än ett län

24 24 Tabell 5 Studiecirklar fördelade efter huvudämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar Huvudämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr SV Beteendevetenskap, humaniora Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Estetiska ämnen Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Företagsekonomi, handel, kontor Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Matematik, naturvetenskap Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Medicin, hälso- och sjukvård Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Samhällsvetenskap, information Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Språk Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Teknik Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Övrigt Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Samtliga ämnen Antal arrangemang Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

25 25 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk Sensus TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3

26 26 Tabell 6 Studiecirklar fördelade efter ämnesgrupp och studieförbund Antal cirklar, deltagare och studietimmar Ämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr SV Beteenden humaniora Filosofi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Idé- och lärdomshistoria Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Livsåskådningsfrågor Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Arkeologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Biografi med genealogi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Etnografi, folklivsforskning Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Historia Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Litteraturhistoria Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Skönlitteratur Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

27 27 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk Sensus TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6

28 28 Tabell 6 (forts.) Ämnesgrupp Studieförbund ABF FS FU Sfr SV Metodik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Pedagogik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Uppfostran, undervisnings.väsen Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Barn- och ungdomspsykologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Psykologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Religion Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Sociologi Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Beteendevetenskap, humaniora, tvärv. Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Beteendevetenskap, humaniora, övrigt Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Summa Beteendevetenskap, humaniora Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar

29 29 Summa Genomsnitt NBV SISU Mbsk Sensus TBV per cirkel , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6

30 30 Tabell 6 (forts.) Ämnesgrupp Estetiska ämnen Studieförbund ABF FS FU Sfr SV Musikhistoria, förståelse Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Körsång Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Solosång Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Sång och musik i grupp Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Instrumentalmusik - ensemble Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Piano (enskilt instrument) Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Stränginstrument (enskilt instrument) Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Övriga enskilda instrument Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar Improvisatorisk musik Antal cirklar Antal deltagare Därav kvinnor Antal studietimmar