STUDIEFÖRBUNDEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:5

Transkript

1 STUDIEFÖRBUNDEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:5

2 Adult Educational Associations 2004 Studieförbunden 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Annika Jonsson, tel eller Siv Junback, tel Printed in Sweden by Tryckjouren i Uppsala AB ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Statens kulturråd 2005

3 INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING STUDIEFÖRBUNDEN VERKSAMHETEN EFTER STUDIEFÖRBUND STUDIECIRKLAR KULTURPROGRAM ANNAN GRUPPVERKSAMHET FOKUS: BARN OCH UNGDOM REGIONALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL BILAGA 1. TABELLER EFTER LÄN SAMT NYCKELTAL BILAGA 2. KVALITETSDEKLARATION BILAGA 3. OM STUDIEFÖRBUNDEN BILAGA 4. ANTAL STUDIECIRKLAR EFTER ÄMNE BILAGA 5. KULTURÄMNEN BILAGA 6. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 3

4 4

5 1. SAMMANFATTNING Under år 2004 anordnade studieförbunden sammanlagt aktiviteter inom verksamhetsformerna studiecirklar, kulturprogram och så kallad annan gruppverksamhet. Arbetarnas bildningsförbund (ABF) anordnade flest aktiviteter - totalt Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna var dock störst inom annan gruppverksamhet, där de anordnade aktiviteter. Antal deltagare i de olika verksamheterna uppgick till sammanlagt 18,7 miljoner. Kulturprogrammen lockade 15,2 miljoner deltagare medan studiecirklar och annan gruppverksamhet samlade 2,5 miljoner, respektive 1 miljon deltagare. I genomsnitt deltog 30 personer per arrangemang, fördelat på 69 personer per kulturprogram, 11 personer per arrangemang inom annan gruppverksamhet och 8 personer per studiecirkel. Det totala antalet studietimmar inom studiecirklar har ökat från 8 miljoner timmar läsåret 1975/76 till 13 miljoner, år Orsaken ligger inte främst i fler deltagare utan i att omfattningen av studiecirklarna har ökat från i genomsnitt 30 timmar till 41 timmar under perioden. Under året omfattade det totala kursutbudet för studiecirklarna 177 olika ämnen. Humaniora och konst var den ämnesgrupp som samlade flest deltagare och hade drygt 50 procent av cirklarna. Föreningskunskap och improvisatorisk musik var de ämnen med flest studiecirklar respektive Inom kulturprogrammen anordnades föreläsningar under året. Sång och musik var den enskilt mest populära formen av kulturprogram och lockade 6,4 miljoner deltagare. Utställningar och dans var de kulturprogramsformer som i genomsnitt drog flest deltagare per arrangemang respektive 135 personer. Deltagandet bland barn och ungdomar är högt och närmare var fjärde deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet är under 25 år. Både pojkar och flickor deltar i samma utsträckning. Det finns dock stora regionala skillnader i deltagandet bland barn och ungdomar. I Skåne deltog 212 av invånare i åldern år i en studiecirkel medan motsvarande siffra för Västerbotten var 658. Det finns även stora regionala skillnader mellan länen för studieförbundsverksamheten som helhet. Jönköpings län har ett mycket högt deltagande i förhållande till länets folkmängd, och deltog 4,2 gånger per invånare, medan storstadslänen, Stockholms, Skånes och Västra Götalands län, har ett relativt lågt deltagande. I Stockholm deltog invånarna i genomsnitt 1,2 gånger per invånare, i Skåne 1,4 gånger och i Västra Götaland 1,6 gånger. Studieförbunden 2004 bygger på samma uppgifter som i fjol, men presentationen har omarbetats jämfört med föregående år. Förutom att redovisningen har strukturerats tematiskt, innehåller årets rapport ett fokuskapitel som avser att lyfta fram en viss fråga. I år fokuseras barn och ungdom och deras deltagande i verksamheter som anordnas av studieförbunden. Nytt för i år är dessutom att nyckeltal har beräknats och redovisas på riks-, läns- och kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i den tryckta utgåvan, medan tabellerna på kommunnivå finns tillgängliga på Kulturrådets webbplats ( 5

6 2. SUMMARY In 2004, the adult educational associations organized a total of 617,000 events within the following types of activities: study circles, cultural programs and other so-called group activities. The Worker s Educational Association (ABF) organized the largest number of activities a total of 143,000. The educational association SISU Idrottsutbildarna was, however, largest within other group activities, where they organized 39,000 activities. The number of participants in the various activities amounted to a total of 18.7 million. Cultural programs attracted 15.2 million participants, while study circles and other group activities attracted 2.5 million and 1 million participants, respectively. On average, 30 persons participated in each activity, the exact distribution being 69 participants per cultural program, 11 participants per activity within other group activities and 8 participants per study circle. The total number of study hours within a study circle has increased from 8 million hours in the school year 1975/76 to 13 million in The reason for this is not an increase in the number of participants, but mainly that the time for each study circle has increased from an average of 30 hours to 41 hours. During the year, the courses on offer for study circles covered 177 different subjects. Humanities and arts was the group of subjects that attracted most participants and constituted about 50 percent of the circles. Study circles on organizing and on music by improvisation were the subjects with the largest number of circles 28,000 and 26,000, respectively lectures were organized within the cultural programs during the year. Singing and music was the single most popular form of cultural program and attracted 6.4 million participants. Exhibitions and dancing were the culture programs that, on average, attracted most participants per activity 147 and 135 people, respectively. Participation is high among children and adolescents and almost every fourth participant in study circles and other group activities was under 25 years of age. Both boys and girls participate to the same extent. However, there are large regional differences in participation among children and young people. In Skåne, 212 out of 1000 inhabitants aged participated in a study circle, while the corresponding figure for Västerbotten was 658. There are also large differences between counties concerning activities organized by educational associations overall. Jönköping county has a very high level of participation as compared to the total population of the county, the level of participation was 4.2 per inhabitant, while counties with large cities, i.e. the counties of Stockholm, Skåne and Västra Götaland, have a relatively low level of participation. In Stockholm the level of participation was 1.2 per inhabitant, in Skåne the same figure was 1.4 and in Västra Götaland it was 1.6. Studieförbunden 2004 (Educational Associations 2004) is based on the same information as last year, but the presentation has been revised compared to previous years. Besides the presentation being structured thematically, this year s report also contains a special focus chapter. This year, the focus is on children and adolescents and their participation in activities organized by adult educational associations. Another novelty is that key figures have been calculated and are presented at the national, county and municipal levels. Tables at the national and county level are available in the printed issue, while tables at the municipal level are available on the web site of the Swedish National Council for Cultural Affairs ( 6

7 3. INLEDNING Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. I mer än hundra år har människor i Sverige samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar och deltagit i kulturprojekt. Till folkbildningen brukar räknas den verksamhet som bedrivs av studieförbunden, folkhögskolorna och av folkbiblioteken 2. Folkbildningen finansieras till största delen genom stöd från staten, landstingen och kommunerna. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1998:973). Där anges att ett av syftena med statsbidraget till folkbildningen är att det ska bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Det statliga stödet till studieförbunden och folkhögskolorna fördelas främst av Folkbildningsrådet. Kulturrådets stöd till studieförbunden begränsar sig i första hand till bidrag till länsbildningsförbundens verksamhet och stöd till de lokalhållande organisationerna. Som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet ansvarar Kulturrådet för statistik om studieförbundens verksamhet. Folkbildningsrådet tar också fram statistik om folkbildningen som ett led i sin uppföljning och utvärdering av verksamheten. Under 2005 genomför Folkbildningsrådet en undersökning om deltagarnas upplevelser av studiecirklar som arrangeras av studieförbunden och resultatet kommer att presenteras under Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker främst i studieförbunden - i form av studiecirklar och olika kulturverksamheter - men också inom folkhögskolor som har både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser och liknande bedriver studieförbunden även annan verksamhet på uppdrag av exempelvis kommunerna och arbetsförmedlingarna. Så gott som alla de stora folkrörelserna och en rad andra organisationer är medlemmar i något studieförbund. Studieförbunden omfattar därmed en stor del av organisations- och föreningslivet. Det finns studieförbundsverksamhet i Sveriges alla kommuner. Studieförbunden är stora arrangörer av seminarier, debatter, författarträffar, konstutställningar, konserter, poesikvällar, föreläsningar och teaterföreställningar. För många människor är det ofta enda möjligheten att ta del av olika kulturarrangemang och att få möta olika kulturpersonligheter. På många orter är studieförbunden de enda aktörerna som kan förmedla och finansiera professionell kultur och de har därför en nyckelroll för att främja de kulturpolitiska målen om tillgång till och deltagande i kultur. Insamling, bearbetning och rapport Statistiken för studieförbundens verksamhet inrapporteras av studieförbunden själva. Varje studieförbund har en rapporteringsansvarig som sköter förbundets totala rapportering till 2 Statistik om folkbiblioteken publiceras av Kulturrådet i en separat rapport. 7

8 Folkbildningsrådet. Uppgifterna finns samlade i STUV-registret Studieförbundens verksamhetsregister. Dataprepareringar av materialet rättningar av fel och inkonsistenser har gjorts av Statisticon AB som även sammanställt datamaterialet och skrivit föreliggande rapport. En mer ingående beskrivning av statistiken och dess kvalitet återfinns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 2. Folkbildningsrådet redovisar delar av datamaterialet på sin webbplats. Redovisningen där skiljer sig i två avseenden från denna rapport. För det första är den datamängd som redovisas i föreliggande rapport av ett senare datum och innehåller även uppgifter som studieförbunden inrapporterat efter att Folkbildningsrådet publicerat sina uppgifter. För det andra redovisar Folkbildningsrådet endast arrangemang som är folkbildning. I föreliggande rapport redovisas samtliga arrangemang, även de som är kategoriserade som uppdragsverksamhet finansierad via kunskapslyftet, landstingsfinansierad utbildningsverksamhet, uppdragsverksamhet utöver kunskapslyftet och annan verksamhet. Dessa kategorier är inte obligatoriska att redovisa för studieförbunden. Effekten är att Folkbildningsrådets redovisning ger något lägre värden vid en jämförelse. Skillnaden mellan redovisningarna blir liten och påverkar inte resultaten som helhet. Presentation Redovisningen av statistiken har omarbetats jämfört med tidigare år. Vissa delar har flyttats, några har tagits bort och andra har tillkommit. Rapporten består av 6 huvuddelar: Den första delen fokuserar på studieförbunden och dess verksamhet. I de tre efterföljande delarna presenteras förbundens olika verksamhetsformer studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet mer ingående. Den femte delen är ny och består av ett temaavsnitt som avser att lyfta fram en enskild del av studieförbundsstatistiken. Temadelen fokuserar i år på barns och ungdomars deltagande i studieförbundens verksamhet. Den sista delen består av nyckeltal och regionala jämförelser. Även detta avsnitt är nytt jämfört med tidigare år. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i rapportens bilaga 1 medan uppgifter på kommunnivå finns i bilaga 6 som publiceras på Kulturrådets webbplats 8

9 4. STUDIEFÖRBUNDEN Studieförbundens verksamhet består av tre huvudaktiviteter: studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet. En studiecirkel är en mindre grupp personer som återkommande och planmässigt studerar eller bedriver kulturverksamhet med godkänd ledare. Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs inför publik. Till annan gruppverksamhet hänförs sådan verksamhet som inte uppfyller formkraven för en studiecirkel. Exempelvis kan deltagarantalet vara för stort eller antalet sammankomster vara för få. I detta avsnitt presenteras statistik för studieförbundens verksamhet under Avsnittet är indelat i sex underrubriker. I det första ges en överblick av verksamheten efter förbund. I de efterkommande tre avsnitten ges en mer ingående beskrivning av de tre olika verksamhetsformerna. Avsnittets femte del är en temadel där fokus ligger på barn och ungdomars deltagande i studieförbundens verksamhet. Därefter ges en överblick av hur förbunden och deras verksamhet fördelar sig regionalt. I bilaga 1 och bilaga 6 redovisas tabeller på läns- och kommunnivå. Observera att för vissa arrangemang sker redovisningen endast på länsnivå på grund av att bidragsgivningen skett på denna nivå. Summan av de redovisade resultaten på kommunnivå stämmer således inte nödvändigtvis med det som anges på riks- och länsnivå. I tabellen nedan ges en uppskattning av antal arrangemang och deltagare inom kulturområdet 3. Totalt arrangerades aktiviteter inom kulturområdet under de flesta inom studiecirklar och kulturprogram. De kulturrelaterade aktiviteterna utgjorde närmare 53 procent av studieförbundens totala antal aktiviteter. Mätt i antal deltagare utgjorde kulturverksamheten över 70 procent. Tabell 1 : Antal aktiviteter inom kulturområdet under år Antal Totalt Studiecirklar Kulturprogram Andel Totalt Annan gruppverksamhet Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Aktiviteter ,8 49,0 68,2 26,9 Deltagare ,5 48,3 76,6 29,7 3 De ämnen som betraktas som kulturämnen är bild- och formkonst, medieproduktion (grafisk formgivning), formgivning, konsthantverk, religion, litteraturhistoria och litteraturvetenskap, skönlitteratur och svenska samt historia och arkeologi. Se bilaga 5 för en mer detaljerad förteckning av ämnen inom kulturområdet. 9

10 4.1. Verksamheten efter studieförbund De tio studieförbund som ingår i denna rapport presenteras med sina fullständiga namn och förkortningar i tabell 2. Tabell 2 : Studieförbunden år 2004 och dess förkortningar. Förkortning Studieförbund ABF Bilda FU Sfr SV NBV SISU Mbsk Sensus Arbetarnas bildningsförbund Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle Folkuniversitetet Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet SISU Idrottsutbildarna Medborgarskolan Sensus studieförbund TBV Tjänstemännens bildningsverksamhet 4 Under året anordnades totalt mer än olika aktiviteter (studiecirklar, kulturprogram eller annan gruppverksamhet) av studieförbunden, se tabell 3. Merparten av aktiviteterna var studiecirklar eller kulturprogram. Det studieförbund som anordnade flest aktiviteter var ABF. ABF dominerar som största arrangör både av studiecirklar och kulturprogram medan SISU är största förbund för annan gruppverksamhet. Tabell 3 : Antal aktiviteter år 2004 efter studieförbund och verksamhetsform. Antal aktiviteter Totalt Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus TBV I oktober 2004 gick TBV samman med Sensus. 10

11 I diagram 1 visas fördelningen av aktiviteterna efter de tre verksamhetsformerna. Hälften av aktiviteterna utgörs av studiecirklar. Kulturprogrammen utgör 36 procent och annan gruppverksamhet 14 procent. Diagram 1: Andel aktiviteter efter verksamhetsform. Annan gruppverksamhet 14% Studiecirklar 50% Kulturprogram 36% I tabell 4 framgår att de olika verksamhetsformerna samlar olika antal deltagare. Kulturprogrammen är den form som samlar flest deltagare mer än 15 miljoner personer under året. I studiecirklarna deltog knappt 2,5 miljoner och i annan gruppverksamhet deltog närmare en miljon personer. Det förbund som anordnade flest aktiviteter hade även flest deltagare. ABF:s aktiviteter hade närmare 4,5 miljoner deltagare under året. De flesta, 3,7 miljoner, inom kulturprogrammen. SISU som var den främsta arrangören inom annan gruppverksamhet hade även flest antal deltagare inom denna verksamhetsform, I tabell 4 anges även könsfördelningen mellan deltagarna. För kulturprogram finns inte uppgifter om deltagarnas kön att tillgå. På totalnivå är fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn. Däremot finns en viss spridning mellan de olika studieförbunden. Inom studiecirkelverksamheten sträcker sig spridningen mellan förbunden från en andel på 38 procent som lägst för SISU och som högst 67 procent för Sensus. Inom annan gruppverksamhet är spridningen liknande, från som lägst att 40 procent av deltagarna är kvinnor inom SISU och som högst 72 procent för Folkuniversitetets aktiviteter. 11

12 Tabell 4 : Antal deltagare efter studieförbund och verksamhetsform. Antal deltagare Totalt Studiecirklar Deltagare Andel kvinnor Kulturprogram Annan gruppverksamhet Andel Andel män Deltagare Deltagare kvinnor Andel män Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus TBV Fördelningen av deltagarna efter den verksamhetsform de deltagit i ges i diagram 2 för de olika studieförbunden. Deltagandet i kulturprogrammen dominerar i samtliga studieförbund. Diagram 2: Procentuell fördelningen av antal deltagare i olika verksamhetsformer efter studieförbund ABF Bilda FU Sfr SV NBV SISU Mbsk Sensus TBV Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Den stora variationen i antal aktiviteter och deltagare mellan både förbunden och verksamhetsformerna ger dock inte lika stort utslag om man beräknar det genomsnittliga antalet deltagare per aktivitet. I genomsnitt deltog 30 personer i varje aktivitet som anordnades under år Studiecirklarna hade i genomsnitt 8 personer per studiecirkel, kulturprogrammen drog i genomsnitt 69 personer per aktivitet och i annan gruppverksamhet var det genomsnittliga deltagandet 11 personer per aktivitet. 12

13 Tabell 5 : Antal deltagare per aktivitet år 2004 efter studieförbund och verksamhetsform. Antal deltagare per aktivitet Totalt Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus TBV Fördelat per förbund är det genomsnittliga deltagarantalet mellan 6 och 11 personer för studiecirklar. För kulturprogrammen varierar antalet deltagare mellan i genomsnitt 48 och 143 personer. Annan gruppverksamhet samlade i genomsnitt mellan 9 och 15 deltagare per aktivitet. För studiecirklar och annan gruppverksamhet finns även information om deltagarnas ålder tillgänglig. I tabell 6 nedan ges andelen deltagare i olika åldergrupper efter verksamhetsform och förbund. För vissa förbund summerar inte åldersfördelningen till 100 procent på grund av att åldersuppgifter i vissa fall saknas. Tabell 6: Andel deltagare i procent efter ålder, studieförbund och verksamhetsform. Studiecirklar Totalt Under 13 år år år över 65 år Totalt Annan gruppverksamhet Under 13 år år år över 65 år Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus TBV Ur tabellen går att utläsa att deltagarna i ABF:s och SV:s studiecirklar till stor del är de äldre åldersgrupperna. SISU går däremot i motsatt riktning och engagerar mestadels barn och ungdomar och nästan inga över 65 år. Inom gruppverksamheten anordnar Sensus till största delen 13

14 aktiviteter för barn under 13 år, medan TBV har sin tyngdpunkt hos befolkningen i arbetsför ålder, år. Särskilda medel har riktats till verksamhet för arbetslösa, funktionshindrade och invandrare. Denna specialinriktade verksamhet utgjorde cirka 20 procent av alla studiecirklar som anordnas av studieförbunden under Även antalet deltagare inom verksamhet med tilläggsbidrag ligger omkring 20 procent. Störst är verksamheten som omfattar invandrare och funktionshindrade. Andelen aktiviteter som riktar sig till arbetslösa är mindre än 1 procent. Det är främst fyra förbund som anordnar aktiviteter för dessa grupper: NBV, ABF och Folkuniversitet har en stor andel cirklar som riktar sig till invandrare, medan SV riktar 19 procent av sina studiecirklar till funktionshindrade. Diagram 3: Andel studiecirklar i procent med tilläggsbidrag efter målgrupp och studieförbund NBV SV ABF FU Bilda Sfr Sensus Mbsk TBV SISU Totalt Invandrare Funktionshindrade Arbetslösa För annan gruppverksamhet är andelen aktiviteter som riktas mot invandrare, funktionshindrade och arbetslösa lägre än för studiecirklarna. Omkring 10 procent av verksamhetsformen är riktad mot målgrupper med tilläggsbidrag. Av studieförbunden utmärker sig NBV för vilken annan gruppverksamhet för invandrare utgör närmare en fjärdedel. Därefter kommer ABF där andelen arrangemang riktade mot målgrupper med tilläggsbidrag överstiger 20 procent. 14

15 Diagram 4: Andel annan gruppverksamhet i procent med tilläggsbidrag efter målgrupp och studieförbund NBV ABF Bilda SV Sfr Sensus SISU TBV Mbsk FU Totalt Invandrare Funktionshindrade Arbetslösa 15

16 4.2. Studiecirklar Under år 2004 arrangerades studiecirklar, vilka i genomsnitt lockade 8 deltagare per cirkel och sammanlagt 2,5 miljoner deltagare. Av tabell 7 framgår att deltagarna träffades i genomsnitt 13,2 gånger per cirkel. Varje cirkel omfattade i genomsnitt 41,4 studietimmar och varje sammankomst varade i genomsnitt 3,1 studietimmar. Tabell 7: Studiecirkelverksamheten Antal Deltagare Studiecirklar Sammankomster Studietimmar Antal per cirkel Sammankomster Studietimmar Deltagare Antal per sammankomst Studietimmar ,2 41,4 8,0 3,1 Deltagarna i studiecirklarna är till största delen i åldergruppen år. Kvinnor i denna åldergrupp utgör 36 procent av samtliga deltagare medan männen utgör 27 procent. Bland de yngre i ådrarna år är pojkarna något fler än flickorna. Bland de äldre är kvinnnorna dominerande och utgör 13 procent av deltagarna totalt. Män, äldre än 65 år, utgör endast 6 procent av deltagarna. Diagram 5: Procentuell fördelning av deltagarna i studiecirklar efter ålder och kön år år Över 65 år Män Kvinnor Mer än hälften av deltagarna, se diagram 6, följer studiecirklar inom ämnesområdet humaniora och konst. Därefter är kurser inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration mest populära, varav språkkurser utgör en väsentlig del. 5 5 Se Folkbildningsrådets Studieförbundens ämneskategorisering 2005 för att se vilka ämnen som igår respektive ämneskategori. 16

17 Diagram 6: Procentuell fördelning av deltagarna i studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning. Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd Det totala kursutbudet omfattade 177 olika ämnen under I tabell 8 redovisas de 20 mest populära ämnena i form av antal studiecirklar under året. Tabell 8 : Antal studiecirklar sorterat i fallande storleksordning. 6 Antal cirklar Procentuell andel av samtliga cirklar Ackumulerad procent Föreningskunskap ,9 8,9 Improvisatorisk musik (rock, jazz etc) ,3 17,2 Sång och musik i grupp ,1 22,3 Husdjursskötsel ,5 25,8 Körsång ,2 29,0 Hälso- och sjukvård, allmän inriktning ,6 31,5 Annan utbildning i religion ,5 34,0 Barnteater ,5 36,5 Folklig dans ,3 38,8 Datoranvändning ,2 41,0 Övrig textilslöjd ,1 43,1 Måleri ,1 45,2 Instrumentalmusik - ensemble ,9 47,1 Matlagning ,9 49,0 Historia ,9 50,9 Övrigt konsthantverk ,8 52,7 Engelska ,8 54,5 Vävning ,7 56,2 Skönlitteratur och svenska ,7 57,8 Samhälls- och beteendevetenskap, allmän inriktning ,5 59,3 6 För en fullständig förteckning av samtliga ämnen se bilaga 4. 17

18 Föreningskunskap och improvisatorisk musik utgjorde de absolut mest populära ämnena med respektive studiecirklar. I bilaga 4 ges en fullständig lista över antalet studiecirklar i olika ämnen. Antalet studiecirklar har under de senaste 20 åren legat på mellan och cirklar per år. I diagram 7 kan en svag minskning sedan år 2000 synas och antalet cirklar uppgick till år Diagram 7: Antal studiecirklar 1975/ / / / / Antalet deltagare redovisas i diagram 8. Deltagarantalet har minskat sedan år 2000 och var 2,5 miljoner år Sedan mitten av 80-talet har antalet deltagare varierat mellan 2,5 miljoner och 2,9 miljoner. Antalet kvinnliga deltagare har legat relativt stabilt omkring 1,5 miljoner, det vill säga runt 60 procent av deltagarna. Diagram 8: Antal deltagare och antal kvinnliga deltagare i studiecirklar 1975/ / / / / Deltagare Kvinnor 18

19 Antalet deltagare per cirkel har långsamt minskat från drygt 9 deltagare per studiecirkel läsåret 1975/76 till 8 deltagare år Trots detta fall i deltagarantalet per cirkel har antalet studietimmar ökat starkt. Läsåret 1975/76 var antalet studietimmar 8,1 miljoner och år 2004 hade antalet ökat till 12,8 miljoner. Orsaken till att antalet studietimmar totalt har ökat är att omfattningen av studiecirklarna i genomsnitt har ökat från 29,8 timmar, läsåret 1975/76, till 41,4 timmar år Diagram 9: Antal studietimmar i studiecirklar 1975/ / / / /

20 4.3. Kulturprogram Under år 2004 anordnades drygt arrangemang inom kulturprogram med sammanlagt 15,3 miljoner deltagare. Detta innebär ett genomsnittligt deltagarantal på 69 personer per arrangemang. Föreläsningar är den mest populära formen av kulturprogram med mer än arrangemang. Antalet deltagare per föreläsning var dock relativt lågt, vilket medförde ett sammanlagt deltagarantal på 3 miljoner. Sång och musik är näst mest populärt med arrangemang. Samtidigt var det genomsnittliga deltagarantalet högt, vilket medförde att kategorin hade det absolut högsta sammanlagda deltagarantalet med 6,4 miljoner deltagare. Utställningar var den form av kulturprogram som drog flest deltagare per arrangemang, i genomsnitt 147 personer per utställning. Detta medförde, trots att antalet utställningar var relativt få i jämförelse, att antalet deltagare blev mer än 1,6 miljoner personer. Litteraturen var den kategori som lockade minst antal deltagare, både totalt och per arrangemang. Tabell 9 : Antal arrangemang, deltagare och medverkande i kulturprogram. Antal Arrangemang Deltagare Medverkande Deltagare per arrangemang Medverkande per arrangemang Totalt Föreläsning Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur Konst/konsthantverk Tvärkulturellt I diagram 10 framgår att kulturprogrammen, i ännu högre grad än studiecirklarna, är inriktade mot humaniora och konst. Av deltagarna i kulturprogram går 80 procent på arrangemang inom humanoria och konst medan 20 procent går på arrangemang inom andra ämnen. 20

21 Diagram 10: Procentuell fördelning av deltagarna i kulturprogram efter huvudsaklig ämnesinriktning. Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd

22 4.4. Annan gruppverksamhet Under år 2004 anordnades arrangemang inom annan gruppverksamhet, vilka samlade deltagare totalt och 11 deltagare per arrangemang i genomsnitt. I tabell 10 framgår att varje arrangemang omfattade i genomsnitt 7,2 sammankomster och 19,1 studietimmar totalt. I genomsnitt varade varje sammankomst 2,6 timmar. Detta kan jämföras med studiecirklarna, se tabell 7, där varje studiecirkel i genomsnitt omfattade 13,2 sammankomster, 41,4 studietimmar och 8 deltagare och där det genomsnittliga antalet studietimmar per sammankomst var 3,1 timmar. Det vill säga, inom annan gruppverksamhet är antalet sammankomster och antalet studietimmar färre än för studiecirklarna. Tabell 10: Annan gruppverksamhet Antal Per arrangemang Per sammankomst Arrangemang Sammankomster Studietimmar Deltagare Sammankomster Studietimmar Deltagare Studietimmar ,2 19,1 11,0 2,6 Drygt hälften av deltagarna i annan gruppverksamhet är i åldern år. Av dessa är lite mer än hälften män. Åldersgruppen under 13 år är relativt väl representerad och utgör 31 procent av deltagarna. Flickorna är överrepresenterade i denna grupp och utgör 18 procent av samtliga deltagare. Diagram 11: Procentuell fördelning av deltagarna i annan gruppverksamhet efter ålder och kön Under 13 år år år Över 65 år Män Kvinnor De flesta deltagare inom annan gruppverksamhet läser ett ämne inom samhällsvetenskap, juridik, handel eller administration (37 procent). Därefter kommer humaniora och konst med 34 procent. 22

23 Diagram 12: Procentuell fördelning av deltagarna i annan gruppverksamhet efter huvudsaklig ämnesinriktning. Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd

24 4.5. Fokus: Barn och ungdom Studiecirklar och annan gruppverksamhet samlade drygt 3,4 miljoner deltagare under Av dessa var , eller knappt en fjärdedel, under 25 år. I studiecirklarna deltog barn och ungdomar och i annan gruppverksamhet Fördelningen mellan pojkar och flickor i åldrarna år är relativt jämn med en viss övervikt för pojkar. I studiecirklarna var 56 procent av deltagarna i åldern år pojkar och för annan gruppverksamhet var samma siffra 53 procent. För åldrarna under 13 år är däremot flickorna i majoritet och utgjorde 58 procent av deltagarna. För att på ett enkelt sätt kunna beskriva regionala skillnader i deltagande i studieförbundens verksamhet kan man beräkna antal deltagare per invånare. Måttet indikerar deltagarbenägenheten i form av det genomsnittligga antalet gånger som befolkningen deltar i någon verksamhet. Antal deltagare är dock inte samma sak som antal personer eftersom en och samma person kan delta i flera olika aktiviteter. I diagram 13 visas antalet deltagare i studiecirklar per invånare i åldersgruppen år. Av invånare i denna åldersgrupp i hela landet deltog 314 personer någon gång under året i en studiecirkel, men det finns en stor variation mellan länen. I Skåne län deltog endast 212 av invånare medan man i Västerbotten hade ett betydligt högre deltagande med 658 personer per invånare. Diagram 13: Antal deltagare år i studiecirklar per 1000 invånare i åldrarna år efter län Västerbotten Blekinge Kronoberg Jönköping Gävleborg Örebro Södermanland Halland Västernorrland Gotland V:a Götaland Kalmar Östergötland Norrbotten Värmland Jämtland Dalarna Västmanland Uppsala Stockholm Skåne Riket Den stora skillnaden kan vara ett uttryck för att befolkningen i Västerbotten är mer benägen att delta i studiecirklar. Men benägenheten att delta i cirklar behöver inte skilja sig mellan länen, antalet personer per invånare som deltar i studiecirklar i Västerbotten behöver inte avvika från motsvarande antal i Skåne. Skillnaden ligger då i att de som deltar i Västerbotten deltar i många fler cirklar än i Skåne. Troligtvis är de skillnader som uppkommer mellan länen en kombination av bägge förklaringarna. 24

25 På samma sätt kan vi studera deltagandet i olika län för annan gruppverksamhet. I diagram 14 redovisas antalet deltagare i annan gruppverksamhet per invånare barn under 13 år. På riksnivå deltog denna åldersgrupp i genomsnitt 223 gånger per 1000 invånare under Även här är variationen mellan länen stor, från 71 deltagare på 1000 invånare i Västmanlands län till 388 deltagare per invånare i Örebro län. Diagram 14: Antal deltagare under 13 år i annan gruppverksamhet per 1000 invånare under 13 år efter län Örebro Jönköping Västerbotten Värmland Kronoberg Blekinge Kalmar Halland Östergötland Dalarna V:a Götaland Gotland Västernorrland Södermanland Norrbotten Gävleborg Uppsala Jämtland Stockholm Skåne Västmanland Riket I diagram 15 redovisas antalet deltagare per invånare för åldersgruppen år. På samma sätt som för deltagandet i studiecirklar, se diagram 13, så är den regionala variationen stor. I Skåne län var deltagandet som minst, 34 deltagare per invånare. Detta kan jämföras med riksnivån som var 97 deltagare. Flest deltagare fanns i Östergötland med 251 deltagare. Värt att notera är att deltagande i barn- och ungdomsverksamheten i vissa län är högt respektive lågt oavsett om det gäller studiecirklar eller annan gruppverksamhet. Örebro län har exempelvis högt deltagande på båda verksamhetsformerna, medan Skåne har ett lågt deltagande på båda verksamhetsformerna. Det finns även län där antingen studiecirkelverksamheten eller annan gruppverksamhet har blivit den primära folkbildningsverksamheten. Till exempel är deltagandet bland åringar i studiecirklar i Blekinge län bland det högsta i riket samtidigt som deltagandet för samma åldersgrupp i annan gruppverksamhet bland det lägsta i riket. Även Västerbotten är ett exempel på detta. Omvänt har Östergötlands län ett högt deltagande inom annan gruppverksamhet medan deltagandet i studiecirklar är relativt lågt. 25

26 Diagram 15: Antal deltagare år i annan gruppverksamhet per 1000 invånare i åldrarna år efter län Östergötland Örebro Värmland Jönköping Jämtland Gävleborg Västernorrland V:a Götaland Kronoberg Uppsala Halland Stockholm Södermanland Kalmar Västerbotten Västmanland Gotland Norrbotten Dalarna Blekinge Skåne Riket 26

27 4.6. Regionala jämförelser och nyckeltal Fördelar man antalet deltagare i studieförbundens olika verksamheter efter län, se diagram 16, ser man att Västra Götaland och Stockholms län har det största antalet deltagare. Minst antal deltagare finns i Blekinge och på Gotland. Diagram 16: Antal deltagare i studieförbundens verksamhet efter län V:a Götaland Stockholm Skåne Jönköping Värmland Östergötland Västerbotten Gävleborg Örebro Norrbotten Västernorrland Halland Kalmar Dalarna Uppsala Kronoberg Södermanland Västmanland Jämtland Blekinge Gotland Antalet deltagare har naturligtvis samband med folkmängdens storlek i de olika länen. I diagram 17 framgår att deltagandet i studieförbundens verksamhet uppgår till över per invånare på riksnivå. En tolkning av detta är att varje invånare i Sverige under år 2004 i genomsnitt deltog två gånger i en verksamhet anordnad av studieförbunden. Mest deltog invånarna i Jönköpings län, i genomsnitt mer än fyra gånger per år, i någon aktivitet anordnad av ett studieförbund. Därefter kommer Gotlands län och Värmlands län. I Stockholms län och Skåne ligger deltagandet på mellan och deltagare per invånare. Det vill säga att i Stockholm deltar i genomsnitt en invånare lite drygt en gång per år, vilket troligtvis har sin förklaring i det stora utbudet av andra och konkurrerande aktiviteter. 27

28 Diagram 17: Antal deltagare i studieförbundens verksamhet (studiecirklar, kulturprogram samt annan gruppverksamhet) per invånare efter län Jönköping Gotland Värmland Västerbotten Västernorrland Norrbotten Örebro Kronoberg Gävleborg Jämtland Östergötland Kalmar Halland Dalarna Blekinge V:a Götaland Uppsala Södermanland Västmanland Skåne Stockholm Riket Av studieförbundens verksamhet är det kulturprogram som samlar flest deltagare. Ensamt genererar kulturprogrammen deltagare per invånare, vilket innebär att varje invånare under 2004 i genomsnitt deltog 1,7 gånger i kulturprogramsverksamheten. Detta kan jämföras med studiecirklarna där varje invånare i genomsnitt deltog 0,3 gånger eller 275 deltagare per invånare. För annan gruppverksamhet är samma värden 0,1 gånger eller 106 deltagare per invånare. I diagram 18 visas antalet deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet per invånare. Även ur detta perspektiv ligger Stockholms län och Skåne lågt vad gäller deltagandet hos befolkningen. Högst deltagande återfinns i Västerbottens län och Örebro län. Intressant är att fördelningen mellan studiecirklar och annan gruppverksamhet skiljer sig mellan länen. Diagram 18: Antal deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet per invånare efter län Västerbotten Örebro Gotland Jönköping Kronoberg Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Kalmar Värmland Södermanland Jämtland Västernorrland V:a Götaland Halland Dalarna Västmanland Uppsala Skåne Stockholm Riket Studiecirklar Annan gruppverksamhet 28

29 Att kulturprogrammen har så pass många deltagare förklaras till största delen av att varje arrangemang i genomsnitt samlar många deltagare. I diagram 19 visas det genomsnittliga antalet deltagare per arrangemang efter län. På riksnivå kommer i genomsnitt 69 personer till ett arrangemang. Variationen mellan länen är relativt liten om man bortser från Jönköping där deltagarantalet är 121 personer per arrangemang i genomsnitt. Diagram 19: Antal deltagare i kulturprogram per arrangemang Jönköping Västernorrland Kronoberg Halland Värmland Södermanland Västmanland Östergötland Kalmar Jämtland Stockholm Skåne Gotland Norrbotten Västerbotten Örebro Blekinge Dalarna V:a Götaland Gävleborg Uppsala Riket Antal studietimmar per sammankomst i en studiecirkel är i genomsnitt 3,2 timmar per gång. Den regionala skillnaden är liten mellan länen, men i Stockholms län är dock det genomsnittliga antalet studietimmar per cirkel högre än i andra län. En genomsnittlig cirkel i riket som helhet är totalt 41 timmar, medan den genomsnittliga studiecirkeln i Stockholms län pågår i 51 timmar. I Kalmar län och på Gotland är motsvarande omfattning 33 timmar. Ett skäl till att Stockholms län har ett så högt värde ges i diagram 20 där det genomsnittiga antalet sammankomster per studiecirkel visas efter län. På riksnivå träffas deltagarna i genomsnitt cirka 13 gånger per studiecirkel medan man i Stockholm ligger högre och träffas cirka 16 gånger. 29

30 Diagram 20: Antal sammankomster per studiecirkel Stockholm Västernorrland Kronoberg Östergötland Jönköping V:a Götaland Örebro Skåne Västmanland Västerbotten Uppsala Gävleborg Halland Blekinge Kalmar Dalarna Södermanland Jämtland Norrbotten Värmland Gotland Riket Variationen mellan länen i det genomsnittliga antalet studietimmar per sammankomst varierar betydligt mer för annan gruppverksamhet än för studiecirklar. I genomsnitt pågår en sammankomst inom annan gruppverksamhet 2,7 timmar jämfört med studiecirklarnas 3,2 timmar. På Gotland pågår dock sammankomsterna 4,3 timmar i genomsnitt medan man i Halland träffas cirka 2 timmar per gång. Diagram 21: Genomsnittligt antal studietimmar per sammankomst inom annan gruppverksamhet. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Gotland Västmanland Jämtland Södermanland Norrbotten Värmland Gävleborg Blekinge Skåne Östergötland V:a Götaland Stockholm Västerbotten Örebro Västernorrland Kalmar Uppsala Dalarna Jönköping Kronoberg Halland Riket 30

31 Bilaga 1: Tabeller Tabellförteckning Tabell 1:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter län Tabell 1:2. Antal studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:3. Antal deltagare i studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:4. Antal deltagare i studiecirklar efter ålder, kön och län Tabell 1:5. Antal kulturprogram efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:6. Antal deltagare i kulturprogram efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:7. Antal arrangemang, sammankomster, deltagartimmar och deltagare inom annan gruppverksamhet efter län Tabell 1:8. Antal arrangemang inom annan gruppverksamhet efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:9. Antal deltagare inom annan gruppverksamhet efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Tabell 1:10 Antal deltagare i annan gruppverksamhet efter ålder, kön och län Tabell 1:11 Nyckeltal för studiecirklar efter län List of tables Table 1:1. Number of study circles, gatherings, study hours and participants by county Table 1:2. Number of study circles by field of study and county Table 1:3. Number of participants in study circles by field of study and county Table 1:4. Number of participants in study circles by age, sex and county Table 1:5. Number of participants in cultural programmes by field of study and county Table 1:6. Number of participants in cultural programmes by age, sex and county Table 1:7. Number of events, gatherings, study hours and participants in other popular adult education by county Table 1:8. Number of events in other popular adult education by field of study and county Table 1:9. Number of participants in other popular adult education by field of study and county Table 1:10 Number of participants in other popular adult education by age, sex and county Table 1:11 Key figures for study circles by county Tabell 1:12 Nyckeltal för kulturprogram efter län Tabell 1:13 Nyckeltal för annan gruppverksamhet efter län Table 1:12 Key figures for culture programmes by county Table 1:13 Key figures for other popular adult education by county Kommentar Observera att för vissa arrangemang sker redovisningen endast på länsnivå, eftersom bidragsgivningen skett på denna nivå istället för kommunnivå. Effekten av detta är att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer med det som anges på riksoch länsnivå. Notera även att i redovisningen av studiecirklar och annan gruppverksamhet efter ålder så summerar inte åldergrupperna till totalen då det i vissa fall saknas uppgift om ålder på deltagarna. 31

32 Svensk-engelsk ordlista / Swedish-english glossary SVENSKA ENGELSKA SVENSKA ENGELSKA administration administration lärarutbildning teacher education aktivitet activity matematik matemathics allmän utbildning general education målgrupp target group andel fraction, share män men annan gruppverksamhet other popular adult education naturvetenskap natural sciences annan verksamhet other events nyckeltal key figures antal number offentliga public arrangemang event(s) okänd unknown data computer science pedagogik pedagogy deltagare participant(s) procent per cent djursjukvård animal care samhällsvetenskap social sciences folkbildning liberal adult education sammankomst gathering Folkbildningsrådet Swedish National Council of Adult Education social omsorg social care föreläsningar lectures språk language(s) handel trade studieförbund study association humaniora humanities studiecirkel study circle hälso- och sjukvård health care studietimmar study hours (1 hour = 45 minutes) juridik law teknik technology kommun municipality tillverkning industrial production konst art tilläggsbidrag supplementary grant kostnad costs/expenditure tjänster services kvinnor women utställningar exhibitions kulturarrangemang cultural events verksamhet activity kulturprogram cultural programme ålder age kurser, konferenser courses, conferences åldersgrupp age group kön sex ämnesinriktning field of study lant- och skogsbruk agriculture and forestry övriga ämnen other subjects län county 32

33 Tabell 1:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter län Antal Andel deltagare efter kön (%) Studiecirklar Sammankomster Studietimmar Deltagare Kvinnor Män Riket ,4 42,6 Län Stockholm ,9 40,1 Uppsala ,9 39,1 Södermanland ,1 46,9 Östergötland ,6 44,4 Jönköping ,6 45,4 Kronoberg ,3 42,7 Kalmar ,7 42,3 Gotland ,3 39,7 Blekinge ,2 45,8 33 Skåne ,5 39,5 Halland ,6 43,4 Västra Götaland ,0 45,0 Värmland ,9 39,1 Örebro ,1 46,9 Västmanland ,8 44,2 Dalarna ,7 41,3 Gävleborg ,2 45,8 Västernorrland ,1 40,9 Jämtland ,0 42,0 Västerbotten ,9 42,1 Norrbotten ,5 39,5

34 Tabell 1:2. Antal studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning och län Antal studiecirklar Totalt Allmän utbildning Humaniora och konst Pedagogik och lärarutbildning Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten