Adult Educational Associations 2006 Studieförbunden 2006 Swedish Arts Council /

Transkript

1

2 Adult Educational Associations 2006 Studieförbunden 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Siv Junback, tel Printed in Sweden by Edita, Stockholm 2007 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: wwwkulturradetse Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2007

3 INNEHÅLL INNEHÅLL 3 1 SAMMANFATTNING5 2 SUMMARY 6 3 INLEDNING 7 4 STUDIEFÖRBUNDEN 9 41 VERKSAMHET EFTER STUDIEFÖRBUND 9 42 VERKSAMHET EFTER VERKSAMHETSFORM KULTURINRIKTAD VERKSAMHET VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR FOKUS: REGIONALA UTFALL AV STUDIEFÖRBUNDENS VERKSAMHET 30 BILAGA 1 TABELLER EFTER LÄN SAMT NYCKELTAL BILAGA 2 KVALITETSDEKLARATION BILAGA 3 OM STUDIEFÖRBUNDEN BILAGA 4 ANTAL STUDIECIRKLAR EFTER ÄMNE BILAGA 5 ÄMNEN INOM OMRÅDET KULTURINRIKTAD VERKSAMHET BILAGA 6 TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, wwwkulturradetse 3

4 4

5 1 SAMMANFATTNING Studieförbundens verksamhet inom folkbildningen har en stor kulturell anknytning Under år 2006 hade mer än hälften av alla arrangerade studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet en kulturinriktning i ämnesvalet Dessa arrangemang var dessutom populära och engagerade 71 procent av deltagarna i studieförbundens verksamhet De studieförbund med flest kulturella arrangemang var Folkuniversitetet och Sensus Utöver ämnesinriktad kulturanknytning har förbundens verksamhet även kopplingar till kultursektorn via samverkan med kulturinstitutioner och kulturarbetare Sådan samverkan kan ta sig uttryck i författarträffar på bibliotek, teateruppsättningar eller konsthantverksträffar på museer Att denna samverkan är av betydelse kan mätas i att 15 procent av alla arrangerade kulturprogram hade en kulturinstitution som medarrangör Till detta ska läggas att i 35 procent av kulturprogrammen så medverkade minst en kulturarbetare Med tanke på att dessa kulturprogram anordnade i samverkan med kultursektorn nådde ut till en publik på närmare sju miljoner deltagare så kan studieförbundens verksamhet ses som en stark kraft för att sprida kultur och kulturell folkbildning Studieförbundens folkbildningsverksamhet tog emot drygt två miljarder kronor i anslag från staten, landstingen och kommunerna under 2006 Staten var den största anslagsgivaren och stod för två tredjedelar av anslagen Under året arrangerade studieförbunden närmare studiecirklar, kulturprogram eller annan gruppverksamhet I dessa deltog 19 miljoner personer Detta betyder att genomsnittssvensken vid två tillfällen deltog i någon av studieförbundens verksamheter Fördelas anslagen efter antal arrangemang och antal deltagare så blir kostnaden i genomsnitt kronor per arrangemang och 110 kronor per deltagare Det finns tyvärr inga tillgängliga uppgifter om hur medlen fördelar sig efter verksamhetsform eller studieämne De populäraste ämnena under 2006 oavsett verksamhetsform återfinns inom Humaniora och konst Av de 20 populäraste studiecirkelsämnena fanns tolv inom Humaniora och konst Populärast var Improvisatorisk musik, Sång och musik i grupp och Husdjursskötsel Improvisatorisk musik har en särställning, inte bara genom att vara det i särklass mest populära ämnet, utan även genom att vara populär oavsett län och ålder Verksamheten riktad gentemot barn och ungdom är omfattande Av samtliga deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet var 25 procent under 25 år Intressant är att könsfördelningen för deltagarna i denna yngre åldersgrupp är jämförelsevis jämn, medan den i andra åldergrupper har en övervägande andel av kvinnor 5

6 2 SUMMARY The adult study organisations are an essential part of the adult educational system in Sweden and culture related activities are a substantial part of their engagements During 2006 more than half of all study circles, cultural programmes, and other group activities had some form of cultural orientation These activities were also very popular and attracted 71 percent of all the study organisations participants Apart from the activities with culturally related topics the adult study organisations are also closely linked to the cultural sector by their cooperation with cultural institutions and cultural workers This cooperation may in the shape of author evenings at libraries, theatrical performances or presentations of handcraft at museums The significance of these joint ventures is indicated by the fact that 15 percent of all cultural programmes were organised in cooperation with a cultural institution Moreover, 35 percent of the cultural programmes included at least one professional cultural worker Considering the fact that these joint ventures had a total audience of around 7 million, the adult study organisations may safely be regarded as an important agent for the promotion and advancement of culture The educational activities of the nine adult study organisations included in this report received a total grant of approximately SEK 2 billion in 2006 The government was the single largest donator, accounting for about two thirds of the total grant During 2006 the adult study organisations organised around 650,000 study circles, cultural programmes, and other group activities, attracting 19 million spectators and participants This means that the average Swede participated in some adult study organisation activity twice during 2006 If one divides the total grant by the number of activities and participants, the total cost is approximately SEK 3,200 for every activity and SEK 110 per participant Unfortunately, there is no information available about how these means are distributed between various forms of activity or various subject areas The most popular topics, regardless of type of activity, were in 2006 topics related to arts and humanities For example, 12 of the 20 most popular topics for study circles were related to arts and humanities The most popular study circle subjects were Improvised music, Song and music in ensemble, and Care of domestic animals Improvised music is by far the most popular subject as such and is also most popular regardless of county and age group The study organisations activities are too a large degree also aimed at children and youths Around 25 percent of the study organisations participants were under 25 years of age Noteworthy is also the fact that the gender ratio is quite even among the youngest participants, while there is a majority of women among participants over 25 years of age 6

7 3 INLEDNING Så gott som alla de stora folkrörelserna och en rad andra organisationer är medlemmar i något studieförbund Inom kulturområdet finns det tex många amatörkulturorganisationer som i sin utbildningsverksamhet har ett nära samarbete med studieförbunden Studieförbunden omfattar därmed en stor del av organisations- och föreningslivet och det finns studieförbundsverksamhet i Sveriges alla kommuner Studieförbunden är stora arrangörer av seminarier, debatter, författarträffar, konstutställningar, konserter, poesikvällar, föreläsningar och teaterföreställningar På många orter är studieförbunden de enda aktörerna som kan förmedla och finansiera professionell kultur och de har därför en nyckelroll för att främja de kulturpolitiska målen om tillgång till och deltagande i kultur Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället I mer än hundra år har människor i Sverige samlats för att studera tillsammans, ta del av föreläsningar och delta i kulturprojekt Till folkbildningen brukar räknas den verksamhet som bedrivs av studieförbunden, folkhögskolorna och folkbiblioteken 2 Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker främst i studieförbunden, i form av studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor med sin kursverksamhet och kulturaktiviteter Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser och liknande bedriver studieförbunden även annan verksamhet på uppdrag av exempelvis kommunerna och arbetsförmedlingen Folkbildningen finansieras till största delen genom stöd från staten, landstingen och kommunerna Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977) Där anges att ett av syftena med statsbidraget till folkbildningen är att det ska bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande Det statliga stödet till studieförbunden och folkhögskolorna fördelas främst av Folkbildningsrådet Kulturrådets stöd begränsar sig i första hand till bidrag till Folkbildningsförbundet, som i sin tur ger stöd till kulturprogram som anordnas av ideella föreningar och lokalhållande organisationer Som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet ansvarar Kulturrådet för statistik om studieförbundens verksamhet Folkbildningsrådet tar också fram statistik om folkbildningen som ett led i sin uppföljning och utvärdering av verksamheten Insamling, bearbetning och rapport Statistiken för studieförbundens verksamhet inrapporteras av studieförbunden själva Varje studieförbund har en rapporteringsansvarig som sköter förbundets totala rapportering till Folkbildningsrådet Uppgifterna finns samlade i STUV-registret Studieförbundens verksamhetsregister Rättningar av felaktigheter i datamaterialet har gjorts av Statisticon AB som sammanställt uppgifterna och tagit fram årets rapport En mer ingående beskrivning av statistiken och dess kvalitet återfinns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 2 Folkbildningsrådet redovisar delar av datamaterialet på sin webbplats Redovisningen där skiljer sig i två avseenden från denna rapport För det första är den datamängd som redovisas i 2 Statistik om folkbiblioteken publiceras av Kulturrådet i en separat rapport 7

8 denna rapport av ett senare datum och innehåller även uppgifter som studieförbunden inrapporterat efter att Folkbildningsrådet publicerat sina uppgifter För det andra redovisar Folkbildningsrådet endast folkbildningsarrangemang I Kulturrådets redovisning inkluderas samtliga arrangemang, även de som är kategoriserade som uppdragsverksamhet finansierad via kunskapslyftet, landstingsfinansierad utbildningsverksamhet, uppdragsverksamhet utöver kunskapslyftet och annan verksamhet Dessa kategorier är inte obligatoriska att redovisa för studieförbunden Vid en jämförelse ger således Folkbildningsrådets redovisning något lägre värden Uppgifterna i STUV-registret omfattar såväl bidragsberättigad som icke-bidragsberättigad verksamhet Den icke-bidragsberättigade verksamheten har uppskattats till cirka tio procent av studieförbundens totala verksamhet För den bidragsberättigade verksamheten är uppgifterna heltäckande medan endast två procent av uppgifterna om den icke-bidragsberättigade verksamheten finns med i registret Cirka åtta procent av studieförbundens verksamhet ingår därför inte i redovisningen Egna uttag ur STUV-registret efter förbund och år kan göras från webbplatsen wwwh2scbse/stuv Nytt för i år är att antalet deltagare i kulturprogrammen redovisas efter kön Studieförbundens inrapportering är än så länge inte fullständig och det saknas uppgifter för vissa kulturprogram Redovisningen skall därför tolkas med viss försiktighet Presentation Rapporten består av fem huvuddelar I första delen ges en övergripande bild av studieförbundens verksamhet såsom bidrag, antal aktiviteter och antal deltagare I andra delen presenteras verksamheten efter verksamhetsformerna; studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet I tredje delen ges en översikt av den kulturinriktade verksamheten som studieförbunden bedriver I fjärde delen presenteras barns och ungdomars deltagande I den avslutande femte delen fokuseras i år verksamhetens regionala utfall Utfallen presenteras här genom kartor på kommun- och länsnivå Med rapporten följer även sex stycken bilagor I bilaga 1 och bilaga 6 redovisas tabeller på läns- respektive kommunnivå Bilaga 6 på kommunnivå publiceras endast på Kulturrådets webbplats wwwkulturradetse Observera att för vissa arrangemang sker redovisningen endast på länsnivå på grund av att bidragsgivningen skett på denna nivå Summan av de redovisade resultaten på kommunnivå stämmer således inte nödvändigtvis med det som anges på riks- och länsnivå 8

9 4 STUDIEFÖRBUNDEN Studieförbundens verksamhet indelas i tre kategorier efter den form verksamheten bedrivs Dessa är studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet En studiecirkel är en mindre grupp personer som återkommande och planmässigt söker kunskap tillsammans med en godkänd ledare Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik vid ett eller flera tillfällen Annan gruppverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar och deltagarna kan dessutom vara yngre än 13 år, vilket är minimumålder för studiecirkeldeltagande 41 Verksamhet efter studieförbund I årets redovisning av studieförbundens verksamhet ingår samtliga nio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget Varje studieförbunds profilering och inriktning av verksamheten präglas mer eller mindre av vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund I tabell 1 visas studieförbunden och de förkortningar som genomgående används i rapporten I bilaga 3 finns en mer ingående beskrivning av vart och ett av studieförbunden och deras verksamhetsinriktning Tabell 1: Studieförbunden och dess förkortningar år 2006 Förkortning ABF Bilda FU Sfr SV NBV SISU Mbsk Sensus Studieförbund Arbetarnas bildningsförbund Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle Folkuniversitetet Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Svenska idrottsrörelsens studieförbund Studieförbundet Medborgarskolan Sensus studieförbund Finansieringen av studieförbundens verksamhet sker till största delen via anslag från staten, landstingen och kommunerna Det har emellertid visat sig svårt att sammanställa studieförbundens totala intäkter Av detta skäl redovisas endast uppgifter för de tio senaste åren om anslagen från staten, landstingen och kommunerna, se tabell 2 De totala anslagen från stat, landsting och kommuner var drygt två miljarder kronor under 2006 Anslagen har i stort varit oförändrade under den senaste 10-års perioden uttryckt i 2006 års priser Den största anslagsgivaren var staten som under året bidrog med två tredjedelar av förbundens anslag Statens andel av de total anslagen har kontinuerligt ökat under det senaste decenniet Till exempel var andelen 58 procent år 1997 Orsaken är att landstingen och kommunerna har minskat sina anslag samtidigt som statens anslag har ökat 9

10 Tabell 2: Anslag till studieförbunden efter anslagsgivare 3 Miljoner kronor 2006 års priser Anslagsgivare År Stat Landsting Kommuner Totalt Hur statens anslag fördelade sig mellan studieförbunden visas i tabell 3 De två största anslagstagarna var ABF och SV med anslag på 410 miljoner respektive 249 miljoner kronor Bilda var det förbund som fick minst anslag, 66 miljoner kronor Tyvärr finns inga officiella källor för hur förbunden fördelar anslagen efter verksamhetsform eller studieämne Tabell 3: Anslag till studieförbunden från staten efter förbund 4 år 2006, Miljoner kronor Studieförbund Anslag Totalt Studieförbund ABF 410 Bilda 66 FU 87 Sfr 162 SV 249 NBV 80 SISU 71 Mbsk 102 Sensus 138 Verksamhetens fördelning efter verksamhetsform kan mätas genom antal anordnade aktiviteter och deltagare I diagram 1 redovisas andelen aktiviteter som anordnades inom olika verksamhetsformer under 2006 Av de knappt aktiviteterna (se tabell 4) var närmare hälften eller 47 procent studiecirklar, 40 procent kulturprogram och resterande 13 procent annan gruppverksamhet 3 Källa: Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och egna beräkningar av Statisticon AB 4 Källa: Folkbildningsrådet 10

11 Diagram 1: Andel aktiviteter efter verksamhetsform år 2006 Annan gruppverksamhet 13% Studiecirklar 47% Kulturprogram 40% Det studieförbund som anordnade flest aktiviteter under år 2006 var ABF med mer än aktiviteter, se tabell 4 Minst antal aktiviteter hade NBV med aktiviteter Fördelningen av antalet aktiviteter efter verksamhetsform skiljer sig mellan de olika förbunden Till exempel anordnade Bilda fler kulturprogram och mindre studiecirklar än övriga förbund På samma sätt anordnade SV jämförelsevis fler studiecirklar medan SISU anordnade relativt fler aktiviteter inom annan gruppverksamhet och färre inom kulturprogrammen Orsaken till detta ligger i de olika studieförbundens profilering och inriktning Till exempel är SISU inriktat mot idrott och idrottsutbildning där annan gruppverksamhet passar väl för folkbildningsverksamheten Tabell 4: Antal aktiviteter efter studieförbund och verksamhetsform år 2006 Antal aktiviteter Totalt Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus Lägger man istället tonvikten på antalet deltagare så framkommer en annan bild av verksamheten efter verksamhetsform, se tabell 5 Det totala antalet deltagare i förbundens verksamhet var drygt 19 miljoner under 2006 Av dessa utgjorde deltagare i studiecirklar endast 12 procent, medan kulturprogrammen lockade 83 procent av deltagarna och annan gruppverksamhet fem procent Orsaken till att kulturprogrammen endast utgjorde 40 procent av förbundens 11

12 anordnade aktiviteter men samtidigt engagerade 83 procent av deltagarna ligger i att kulturprogrammen till stor del omfattar redovisning och framförande inför publik I och med att publiken inkluderas blir antalet deltagare per aktivitet högre än för studiecirklar och annan gruppverksamhet Sambandet mellan verksamhetsformernas organisering och antalet deltagare per aktivitet syns i tabell 6 Av de 19 miljoner deltagarna i förbundens verksamhet under år 2006 var närmare 16 miljoner deltagare i kulturprogrammen Drygt två miljoner var deltagare i studiecirklar och knappt en miljon deltagare i annan gruppverksamhet ABF hade flest deltagare och engagerade närmare fem miljoner deltagare i sin verksamhet Minst antal deltagare hade Medborgarskolan med knappt deltagare Tabell 5: Antal deltagare efter studieförbund och verksamhetsform år 2006 Antal deltagare Totalt Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Deltagare Andel kvinnor Andel män Deltagare Andel kvinnor Andel män Deltagare Andel kvinnor Andel män Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus Antalet aktiviteter som förbunden arrangerade inom de olika verksamhetsformerna avspeglar sig i antalet deltagare Ett exempel på detta är SISU som anordnade flest antal aktiviteter inom annan gruppverksamhet och även hade det högsta antalet deltagare av samtliga förbund Mer än deltagare engagerades av SISU inom annan gruppverksamhet, vilket är mer än dubbelt så många som ABF Nytt för år 2006 är att studieförbunden försökt att mäta antalet män och kvinnor som deltar i kulturprogrammen Att klassificera deltagarna efter kön är av naturliga skäl svårt då det i arrangemangen ofta finns flera tusen personer i publiken Mätfelet kan därför vara stort Ett större problem med redovisningen är att inrapporteringen inte är fullständig; endast fem av nio förbund har lämnat en komplett rapportering Dessa är Bilda, FU, NBV, Medborgarskolan och Sensus Uppgifterna om andelen deltagande kvinnor respektive män i tabell 5 är således förhållandevis rättvisande för dessa förbund För de andra förbunden samt för den totala andelen är andelen kvinnor överskattat 5 Baserat på förbunden med komplett inrapportering borde andelen kvinnor i kulturprogrammen ha varit mellan 55 och 60 procent på total nivå Värdena för de övriga förbunden bör tolkas med försiktighet på grund av bristerna i inrapporteringen och ses som det minsta antalet kvinnor som deltog i kulturprogram 5 Inrapporteringen av könsfördelningen baseras på antalet deltagande kvinnor I de fall uppgift saknas så sätts antalet deltagande kvinnor till 0 (noll) Det går således inte att särskilja de arrangemang där uppgift saknas från de där inga kvinnor deltog Följden blir att alla deltagare räknas som män i de arrangemang där uppgift saknas 12

13 Kvinnor var, sett till befolkningens sammansättning, med få undantag överrepresenterade bland studieförbundens deltagare I studiecirklarna var 57 procent av deltagarna kvinnor, i kulturprogrammen minst 50 procent och i annan gruppverksamhet 55 procent Störst skevhet i könsfördelningen återfinns hos Sensus och Folkuniversitetet där andelen kvinnor var mellan procent beroende på verksamhetsform Könsfördelningen den motsatta för SISU Av deltagarna i SISU:s studiecirklar var 60 procent män och i annan gruppverksamhet 57 procent Bilda, NBV och Sensus som till stor del arrangerade olika kulturprogram hade även en relativt hög andel deltagare inom kulturprogrammen Nästan 90 procent av Bildas, NBV:s och Sensus deltagare var inom kulturprogrammen, se diagram 2 På samma sätt medförde SISU:s inriktning mot annan gruppverksamhet en relativt stor andel deltagare inom denna verksamhetsform Närmare 15 procent av SISU:s deltagare var inom annan gruppverksamhet, vilket kan jämföras med genomsnittet för alla studieförbund som var omkring fem procent Värt att nämna är även Medborgarskolan som till större delen arrangerade studiecirklar, vilket medförde att över 26 procent av Medborgarskolans deltagande var inom studiecirklar Detta kan jämföras med genomsnittet för samtliga förbund som endast var drygt 12 procent Diagram 2: Procentuell fördelning av antal deltagare i olika verksamhetsformer efter studieförbund år ABF Bilda FU Sfr SV NBV SISU Mbsk Sensus Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Medborgarskolan utmärkte sig även vad gäller antalet deltagare per aktivitet, se tabell 6 I genomsnitt hade studieförbunden 30 deltagare per anordnad aktivitet Det genomsnittliga antalet deltagare i Medborgarskolans aktiviteter var 15, det vill säga hälften Den främsta orsaken är att Medborgarskolans kulturprogram engagerade relativt få deltagare i jämförelse med andra förbund I Medborgarskolans kulturprogram deltog endast 31 personer i genomsnitt jämfört med genomsnittet totalt som var 62 personer De kulturprogram som engagerade flest deltagare per aktivitet anordnades av SISU och ABF med 92 respektive 70 personer per arrangemang För studiecirklarna var antalet deltagare per aktivitet förhållandevis lika för samtliga förbund vilket beror på att studiecirkelformen är relativt reglerad avseende antal deltagare Inom annan gruppverksamhet som är friare till formen än studiecirklarna varierade antalet deltagare per aktivitet mellan åtta och 13 deltagare 13

14 Tabell 6: Antal deltagare per aktivitet efter studieförbund och verksamhetsform år 2006 Antal deltagare per aktivitet Totalt Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus Deltagarnas ålder rapporteras endast för studiecirklar och annan gruppverksamhet För vissa förbund summerar inte åldersfördelningen till 100 procent då uppgift om ålder i vissa fall saknas, se tabell 7 Åldersfördelningen varierar mellan förbunden och visar på deras profilering och inriktning av verksamheten ABF och SV hade till exempel båda en stor andel deltagare i gruppen 65 år eller äldre Av deltagarna i ABF:s studiecirklar var 35 procent över 65 år och för annan gruppverksamhet var andelen 17 procent Sfr, SISU och Sensus engagerade yngre deltagare, exempelvis var 43 procent av deltagarna i SISU:s studiecirklar och 58 procent av deltagarna i annan gruppverksamhet yngre än 25 år Tabell 7: Andel deltagare i procent efter ålder, studieförbund och verksamhetsform år 2006 Studiecirklar Under Totalt 13 år år år över 65 år Totalt Annan gruppverksamhet Under 13 år år år över 65 år Totalt Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitetet Sfr SV NBV SISU Medborgarskolan Sensus Utifrån det totala genomsnittet går det att utläsa att annan gruppverksamhet engagerade en generellt sett yngre målgrupp än studiecirklarna Skälen till detta är främst att studiecirklarna är reglerade att omfatta åldrarna 13 år och uppåt medan annan gruppverksamhet är friare vad gäller deltagarnas ålder Detta medför att till exempel SISU som med sin idrottsinriktning gentemot yngre i större utsträckning väljer att bedriva sin folkbildning i form av annan gruppverksamhet 14

15 Studiecirklar och annan gruppverksamhet riktad mot invandrare, funktionshindrade och arbetslösa får särskilda stödmedel, så kallat tilläggsbidrag Studieförbundens olika inriktning medför att dess insatser varierar både totalt och gentemot de olika målgrupperna Vissa förbund har även uttalade prioriterade målgrupper, såsom SV som lägger större vikt vid funktionshindrade och etniska minoriteter Diagram 3: Andel studiecirklar i procent med tilläggsbidrag efter målgrupp och studieförbund år ABF Bilda FU Mbsk NBV Sensus Sfr SISU SV Totalt Invandrare Funktionshindrade Arbetslösa Totalt riktades 19 procent av förbundens studiecirklar och åtta procent av annan gruppverksamhet mot invandrare, funktionshindrade och arbetslösa under 2006 Gruppen invandrare var den grupp som fick mest tilläggsbidrag; elva procent av studiecirklarna och fem procent av annan gruppverksamhet hade invandrare som målgrupp Cirka en halv procent av både studiecirklarna och annan gruppverksamhet riktades mot arbetslösa Det finns en relativt stor spridning mellan förbunden Mest riktad verksamhet, beräknat som andel arrangerade studiecirklar, hade NBV, ABF och SV Minst verksamhet hade SISU, se diagram 3 NBV inriktade sig till stor del mot invandrare, mer än 20 procent av studiecirklarna SV var det förbund som hade störst andel studiecirklar riktad mot funktionshindrade, 18 procent, vilket ligger i linje med deras prioriteringar Även inom annan gruppverksamhet finns en stor spridning mellan förbunden, se diagram 4 Mest riktad verksamhet, beräknat som andel arrangemang inom annan gruppverksamhet, hade ABF, NBV och Bilda Minst verksamhet hade SISU och FU ABF och NBV hade en relativt stark inriktning mot invandrare, 14 respektive 12 procent av arrangemangen inom annan gruppverksamhet ABF, Bilda och SV hade en relativt stor andel annan gruppverksamhet riktad mot funktionshindrade; fem procent vardera 15

16 Diagram 4: Andel annan gruppverksamhet i procent med tilläggsbidrag efter målgrupp och studieförbund år ABF Bilda FU Mbsk NBV Sensus Sfr SISU SV Totalt Invandrare Funktionshindrade Arbetslösa 42 Studieförbundens verksamhet efter verksamhetsform I det följande redovisas förbundens verksamhet efter verksamhetsformerna studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet Studiecirklar I studiecirklar deltar minst tre personer som är minst 13 år under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar Cirkelledaren som kan vara en av de tre deltagarna ska vara godkänd av studieförbundets lokala enhet De studiecirklar som arrangerades under 2006 utgjorde närmare hälften av samtliga aktiviteter som anordnades av studieförbunden, se tabell 8 Cirklarna engagerade 2,3 miljoner deltagare vilket motsvarar 12 procent av samtliga deltagare i förbundens verksamhet Totalt träffades deltagarna vid 3,7 miljoner tillfällen och studerade 11,4 miljoner timmar Tabell 8: Studiecirkelverksamheten år 2006 Deltagare Antal per sammankomst Studietimmar Antal Studiecirklar Sammankomster Studietimmar Antal per cirkel Sammankomster Studietimmar Deltagare ,2 37,7 7,6 3,1 Den genomsnittliga studiecirkeln omfattade 7,6 deltagare, varav 4,4 var kvinnor och 3,2 män De träffades 12,2 gånger och studerade tillsammans 3,1 timmar vid varje tillfälle Den genomsnittliga cirkelns sammanlagda studietid var 37,7 timmar 16

17 Flertalet deltagare var över 25 år Knappt 18 procent var yngre än 25 år och bland dessa var det fler män än kvinnor I de äldre åldersgrupperna var dock kvinnor i majoritet I gruppen över 65 år var de kvinnliga deltagarna mer än dubbelt så många som männen Diagram 5: Procentuell fördelning av deltagarna i studiecirklar efter ålder och kön år år år Över 65 år Män Kvinnor Humaniora och konst var liksom förra året ämnesinriktningen som attraherade flest deltagare, närmare 60 procent Övriga ämnesinriktningar utgjorde endast mindre andelar till exempel Samhällsvetenskap med 13 procent eller Tjänster med nio procent Diagram 6: Procentuell fördelning av deltagarna i studiecirklar efter huvudsaklig ämnesinriktning år 2006 Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd De ämnen som var populärast, mätt som antal arrangerade studiecirklar, redovisas i tabell 9 Återigen dominerar Improvisatorisk musik som legat högt de senaste fyra åren Antalet cirklar inom detta ämne har ökat med över sedan 2004 till över år 2006 Ämnet utgjorde 11,4 procent av alla cirklar som arrangerades Därefter kommer Sång och musik i 17

18 grupp, Husdjursskötsel, Föreningskunskap och Körsång Samtliga har varit bland de fem populäraste ämnena under de senaste fyra åren Värt att notera är Föreningskunskap som har tappat i populäritet Antalet arrangerade cirklar i ämnet har minskat med sedan år 2003 De fem populäraste ämnena stod för närmare 26 procent av alla arrangerade cirklar och de 20 populäraste stod för närmare 56 procent Totalt arrangerades studiecirklar i 179 olika ämnen under 2006 I bilaga 4 finns en fullständig förteckning över alla ämnen och hur många cirklar som arrangerades inom varje ämne Tabell 9: Ämnen sorterade efter antalet studiecirklar år Antal cirklar Proc entuell andel av samtliga cirklar Ackumulerad procent Improvisatorisk musik (rock, jazz etc) ,4 11,4 Sång och musik i grupp ,6 16,0 Husdjursskötsel ,7 19,6 Föreningskunskap ,0 22,7 Körsång ,0 25,7 Ledarskap, organisation och styrning ,5 28,3 Teater och dramatik (för scenframställning) ,4 30,6 Folklig dans ,2 32,9 Annan utbildning i religion ,2 35,1 Historia ,1 37,2 Måleri ,0 39,2 Friskvård ,9 41,1 Övrig textilslöjd ,9 43,0 Matlagning ,9 44,9 Övrigt konsthantverk ,9 46,8 Idrott ,8 48,6 Livsåskådning, filosofi, logik och etik ,8 50,4 Vävning ,8 52,2 Hälso- och sjukvård, allmän inriktning ,7 54,0 Instrumentalmusik - ensemble ,7 55,7 Antalet cirklar har under en lång period varit mellan och År 2005 sjönk, för första gången sedan läsåret 1985/86, antalet arrangerade cirklar till under Under år 2006 steg dock antalet åter till över igen 6 Se bilaga 4 för en fullständig förteckning av samtliga ämnen 18

19 Diagram 7: Antal studiecirklar år 1975/ / / / / Antalet deltagare är starkt knutet till hur många cirklar som arrangeras och utvecklingen över tiden är likartad Antalet deltagare har dock under 2000-talet sjunkit fortare än antalet arrangerade cirklar, vilket medfört att antalet deltagare per studiecirkel minskat från 8,4 deltagare per cirkel år 2000 till 7,6 år 2006 Deltagarantalet sjönk ytterligare under 2006 och var knappt 2,3 miljoner Diagram 8: Antal deltagare i studiecirklar år 1975/ / / / / Deltagare Kvinnor Män Även det totala antalet studietimmar följer i stort antalet arrangerade cirklar, men har på samma sätt som antalet deltagare minskat fortare än antalet cirklar under 2000-talet Detta har medfört att antalet studietimmar per cirkel minskat från 39,5 timmar år 2000 till 37,7 timmar år 2006 Sett till en längre period har dock antalet studietimmar per cirkel ökat, till exempel var antalet studietimmar per cirkel läsåret 1975/76 endast 29,8 timmar 19

20 Diagram 9: Antal studietimmar i studiecirklar år 1975/ / / / / Kulturprogram Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik Vid varje kulturprogram deltar en företrädare från studieförbundet som ansvarar för programmets genomförande och rapportering Kulturprogrammen kan, till skillnad mot studiecirklar och annan gruppverksamhet, samarrangeras med andra institutioner såsom bibliotek, teatrar eller museer För kulturprogrammen redovisas även medverkan av kulturarbetare, till exempel författare eller musiker Totalt anordnades kulturprogram under 2006, se tabell 10 I dessa deltog 15,8 miljoner deltagare och 1,1 miljoner medverkande Andelen kvinnor som deltog var minst 50 procent, se tidigare diskussion i avsnitt 41 I genomsnitt omfattade varje kulturprogram 61,7 deltagare och 4,4 medverkande Tabell 10: Antal arrangemang, deltagare och medverkande i kulturprogram efter kulturform år 2006 Arrangemang Deltagare Andel kvinnor Andel män Medverkande Deltagare per arrangemang Medverkande per arrangemang Totalt Föreläsning Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur Konst/konsthantverk Tvärkulturellt

21 Kulturprogrammen kan delas in i nio olika kulturformer, vilka redovisas i tabell 10 Med arrangemang var föreläsningar den vanligaste formen av kulturprogram Därefter följde sång och musik med arrangemang Dessa kulturformer lockade även flest deltagare, 3,1 miljoner respektive 6,7 miljoner deltagare Sång/musik hade även flest medverkande, stycken De kulturprogram som engagerade minst antal deltagare återfanns inom Litteratur och Konst/konsthantverk med respektive arrangemang De kulturprogram som engagerade flest deltagare och medverkande fanns inom Dans På dansarrangemangen deltog i genomsnitt 112 deltagare och 12 medverkade Detta kan jämföras med kulturformen Litteratur med 27 deltagare och två medverkande i genomsnitt Humaniora och konst är den dominerande ämnesinriktningen inom vilken 81 procent av deltagarna i kulturprogrammen deltog Av de övriga ämnesinriktningarna utgjorde Samhällsvetenskap den näst största med åtta procent Diagram 10: Procentuell fördelning av deltagarna i kulturprogram efter huvudsaklig ämnesinriktning år 2006 Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd Studieförbunden arrangerar vissa kulturprogram i samverkan med kulturinstitutioner I tabell 11 och 12 redovisas antalet arrangerade kulturprogram och deltagare i kulturprogram efter de kulturinstitutioner som deltagit som medarrangör Av de kulturprogrammen som anordnades 2006 var , eller sex procent, samarrangerade tillsammans med någon kulturinstitution Teatrar och museer var de kulturinstitutioner som stod för flest medarrangemang Kulturprogrammen engagerar även medverkande, i vissa fall är dessa kulturarbetare I tabell 11 och 12 redovisas även kulturprogrammen efter vilken typ av kulturarbetare som medverkat I drygt , eller 35 procent, av kulturprogrammen medverkade någon kulturarbetare I de flesta av dessa arrangemang medverkade kulturarbetare från kategorin Musiker/sångare Sett till kombinationen medarrangerande kulturinstitution och medverkande kulturarbetare, se den gråa ytan i tabell 11 och 12, så var teatrarna i kombination med teaterscenkonstnärer de som i störst utsträckning samordnade sin verksamhet med studieförbunden Denna kombination som motsvarande arrangemang, var även den som engagerade flest deltagare 21

22 Tabell 11: Antal arrangemang i kulturprogram efter medarrangör och medverkande år 2006 Medarrangör Kulturinstitutioner Medverkande Totalt Summa Bibliotek Museum Teater Musik Dans Övriga Summa Övriga Ingen medarrangör Totalt Summa kulturarbetare Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer - teater Musiker/sångare Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare Summa övriga Ingen medverkande Tabell 12: Antal deltagare i kulturprogram efter medarrangör och medverkande år 2006 Medarrangör Kulturinstitutioner Medverkande Totalt Summa Bibliotek Museum Teater Musik Dans Övriga Summa Övriga Ingen medarrangör Totalt Summa kulturarbetare Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer - teater Musiker/sångare Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare Summa övriga Ingen medverkande

23 Annan gruppverksamhet Annan gruppverksamhet genomförs i friare och mer flexibla former än studiecirklar Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än vad som i regel är rimligt i cirkelarbete Antalet sammankomster kan vara färre, deltagarna kan vara fler eller yngre Tre deltagare, inklusive ledare, är minimum för annan gruppverksamhet De aktiviteter inom annan gruppverksamhet som arrangerades under 2006 utgjorde cirka 13 procent av samtliga aktiviteter som anordnades av studieförbunden, se tabell 13 Annan gruppverksamhet engagerade deltagare, vilket motsvarar fem procent av samtliga deltagare i förbundens verksamhet Totalt träffades deltagarna gånger och studerade 1,6 miljoner timmar Tabell 13: Annan gruppverksamhet år 2006 Deltagare Antal Arrangemang Sammankomster Studietimmar Per arrangemang Sammankomstetimmar Studie- Deltagare Per sammankomst Studietimmar ,0 18,5 10,6 2,6 Ett genomsnittligt arrangemang inom annan gruppverksamhet omfattade 10,6 deltagare, varav 5,9 kvinnor och 4,7 män De träffades 7,0 gånger och studerade 2,6 timmar tillsammans, vilket gav en sammanlagd studietid på 18,5 timmar Diagram 11: Procentuell fördelning av deltagarna i annan gruppverksamhet efter ålder och kön år Under 13 år år år Över 65 år Män Kvinnor Deltagarna i annan gruppverksamhet är relativt unga, 30 procent är under 13 år, och 13 procent är mellan 13 och 24 år, se diagram 11 Åldersgruppen över 65 år utgör en relativt liten andel, endast sex procent Bland deltagarna var 55 procent kvinnor, men könsfördelningen skiljer sig mellan åldersgrupperna I åldersgruppen år är det något fler män medan kvinnorna är förhållandevis fler i de andra åldersgrupperna 23

24 Humaniora och konst var den ämnesinriktning som hade flest deltagare, närmare 41 procent Därefter kommer Samhällsvetenskap med 26 procent och Tjänster med 12 procent Övriga ämnen hade tillsammans endast 21 procent av deltagarna Att ämnesinriktningen Tjänster utgör en relativt stor kategori beror till stor del på att ämnet Idrott ingår och att en stor del av folkbildningen inom Idrott sker som annan gruppverksamhet Diagram 12: Procentuell fördelning av deltagarna i annan gruppverksamhet efter huvudsaklig ämnesinriktning år 2006 Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd Kulturinriktad verksamhet Med utgångspunkt i ämnet som behandlas i studiecirkeln, kulturprogrammet eller gruppverksamheten kan studieförbundens insatser klassificeras utifrån inriktningen mot kultur De ämnen som klassificeras som kulturämnen redovisas i bilaga 5 I detta avsnitt presenteras studieförbundens verksamhet som kategoriseras som kulturämnen Den kulturinriktade verksamheten ska inte sammanblandas med verksamhetsformen kulturprogram Medan kulturinriktad verksamhet visar på den del av studieförbundens verksamhet som omfattar kulturellt inriktade aktiviteter så är kulturprogram ett samlingsnamn för verksamhet eller produktioner som framförs inför publik Ett kulturprogram i sig behöver inte vara kulturinriktad Tabell 14: Antal aktiviteter och deltagare inom kulturinriktad verksamhet år 2006 Antal Andel av samtliga aktiviteter och deltagare Totalt Studiecirklar Kulturprogram Totalt Annan gruppverksamhet Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Aktiviteter ,8 52,2 65,8 31,3 Deltagare ,7 50,4 75,7 33,6 Sammanlagt anordnade studieförbunden aktiviteter som kan klassas som kulturinriktade Dessa utgjorde närmare 55 procent av studieförbundens verksamhet under år 2006, se tabell 14 Antalet aktiviteter inom studiecirklar och kulturprogram var i samma storleksord- 24

25 ning respektive aktiviteter, medan antalet aktiviteter inom annan gruppverksamhet utgjorde en mindre del, motsvarande Inom kulturprogrammen utgjorde den kulturinriktade verksamheten en betydande del av både antal arrangemang och antal deltagare Av kulturprogrammen kan 66 procent klassas som kulturinriktade och dessa engagerade 76 procent av samtliga deltagare i studieförbundens kulturprogram under 2006 Av annan gruppverksamhet omfattade omkring en tredjedel kulturinriktad verksamhet, både vad gäller antal arrangerade aktiviteter och antal deltagare För studiecirklarna utgjorde kulturämnena omkring hälften av verksamheten Den kulturella anknytningen hos studieförbundens verksamhet varierar, se tabell 15 SISU har till exempel en relativt låg andel kulturrelaterade aktiviteter, 8,7 procent totalt och endast 1,7 procent inom annan gruppverksamhet Detta kan kontrasteras mot Folkuniversitet och Sensus där över 70 procent av de arrangerade aktiviteterna och så mycket som 89 procent av Folkuniversitetets arrangerade kulturprogram hade kulturanknytning Tabell 15 : Antal aktiviteter inom kulturinriktad verksamhet efter studieförbund och verksamhetsform år 2006 Antal aktiviteter Totalt Studiecirklar Kulturprogram Andel av samtliga aktiviteter Totalt Annan gruppverksamhet Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Totalt ,8 52,2 65,8 31,3 Studieförbund ABF ,7 54,5 75,9 33,1 Bilda ,8 70,4 43,7 57,0 Folkuniversitetet ,5 55,9 88,8 57,0 Sfr ,0 58,6 49,5 47,2 SV ,7 55,7 73,6 58,2 NBV ,6 57,7 68,9 51,8 SISU ,7 3,1 36,2 1,7 Medborgarskolan ,3 63,5 61,6 59,0 Sensus ,8 74,3 72,7 53,3 Studieförbundens kulturinriktade verksamhet varierar även regionalt Med ett större kulturellt utbud i form av till exempel teatrar och museer i storstadsregionerna så kan de regionala skillnaderna mellan landets län till viss del förklaras Antalet aktiviteter per invånare var som högst i glesbygdslänen där Västerbotten låg i topp med över 70 anordnade aktiviteter per invånare under år 2006 Detta kan jämföras med Stockholms län där antalet aktiviteter var 25 per invånare 25

26 Diagram 13: Antal aktiviteter per invånare inom kulturinriktad verksamhet efter verksamhetsform och län år Stockholm Skåne Uppsala Södermanland Dalarna Östergötland Halland Kalmar Blekinge Västra Götaland Västmanland Kronoberg Jämtland Jönköping Örebro Gotland Värmland Gävleborg Västernorrland Norrbotten Västerbotten Riket Studiecirklar Kulturprogram Annan gruppverksamhet Den kulturinriktade verksamheten hade en något större andel kvinnliga deltagare än studieförbundens övriga verksamhet Av deltagarna i de studiecirklar som arrangerades inom kulturområdet var 59 procent kvinnor, vilket kan jämföras med 57 procent för samtliga cirklar För annan gruppverksamhet var andelen kvinnor 68 procent jämfört med 55 procent för samtliga arrangemang inom annan gruppverksamhet Hur deltagarna fördelar sig efter ålder och kön framgår i diagram 14 I stora drag följer fördelningen av deltagare i kulturinriktade studiecirklar den som gäller för samtliga deltagare i studiecirklar, se diagram 5, och inga märkbara skillnader finns Diagram 14: Procentuell fördelning av antalet deltagare i studiecirklar efter kön och ålder inom kulturinriktad verksamhet år år år Över 65 år Män Kvinnor För annan gruppverksamhet är fördelningen något annorlunda, jämför diagram 11 och 15 26

27 Den gruppverksamhet som klassas som kulturinriktad hade en betydligt högre andel flickor i åldern under 13 år än den totala verksamheten, 30 procent jämfört med 18 procent Detta sker på bekostnad av män i åldern år som endast utgjorde 14 procent av deltagarna i kulturinriktad annan gruppverksamhet jämfört med 23 procent i den totala verksamheten Diagram 15: Procentuell fördelning av deltagarna i annan gruppverksamhet efter kön och ålder inom kulturinriktad verksamhet år Under 13 år år år Över 65 år Män Kvinnor 44 Verksamhet för barn och ungdomar Av samtliga 3,2 miljoner deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet under år 2006 var , eller 25 procent, yngre än 25 år I både studiecirklar och annan gruppverksamhet uppgick antalet deltagare till Könsfördelningen var jämn Diagram 16: Antal deltagare i studiecirklar per invånare i åldrarna år efter län år Stockholm Uppsala Skåne Östergötland Dalarna Norrbotten Värmland Jämtland Gotland Västmanland Södermanland Västra Götaland Halland Gävleborg Västernorrland Örebro Jönköping Kalmar Blekinge Kronoberg Västerbotten Riket 27

28 Den regionala fördelningen av antalet deltagare i studiecirklar för åldrarna år per invånare år 2006 var i stort sett densamma som under år 2005, se diagram 16 I genomsnitt deltog 284 personer per invånare i riket, vilket motsvarar att en person i åldersgruppen år i genomsnitt deltog i 0,28 studiecirklar under 2006 De län som hade flest antal deltagare per invånare under 2006 var desamma som under 2005 Dessa var Västerbotten, Kronoberg och Blekinge Lägst deltagande hade Stockholm, Uppsala och Skåne vilka även förra året hade lägst deltagande i studiecirklar för ungdomsgrupperna För de flesta av länen uppgick deltagandet bland barn och ungdomar till mellan 200 och 400 deltagare per invånare För annan gruppverksamhet uppgick deltagandet för åldrarna upp till 24 år till mellan 200 och 500 deltagare per invånare för de flesta av länen, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som var 300 Precis som år 2005 hade Västmanland och Skåne lägst deltagande i ungdomsgruppen Högst deltagande hade Jönköping och Örebro, vilka båda hade ett högt deltagande även under 2005 Diagram 17: Antal deltagare i annan gruppverksamhet per 1000 invånare i åldrarna upp till 24 år efter län år Västmanland Skåne Gävleborg Jämtland Stockholm Västernorrland Uppsala Södermanland Norrbotten Västra Götaland Halland Dalarna Gotland Östergötland Västerbotten Blekinge Värmland Kronoberg Kalmar Örebro Jönköping Riket Under 13 år år Det ämne som ungdomar i åldern år främst valde att delta i var Humaniora och konst, se diagram 18, med mer än hälften av deltagarna i studiecirklar och annan gruppverksamhet Samhällsvetenskap och Tjänster har båda en något högre andel deltagare än övriga ämnen Att båda dessa har relativt höga andelar beror till stor del på att på att ämnen som Föreningskunskap och Ledarskap är Samhällsvetenskapliga ämnen och att Idrott är ett ämne inom Tjänster Att Humaniora och konst utgjorde en så stor andel som ämnesområde beror på att många av de populäraste ämnena ingår i denna kategori Av de 20 mest populära ämnena under 2006 rangordnat efter antal deltagare så återfanns 12 inom kategorin Humaniora och konst, se tabell 16 28