Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan

Transkript

1 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

2 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen. Intyg om särskild behörighet i enskilda gymnasiekurser kan också avges. Den studerande får inte ämnesbetyg. I stället kan den studerande erhålla ett studieomdöme, som grundas på en gemensam bedömning av studieförmåga. Folkhögskolan utfärdar också intyg om fullgjord fritidsledarutbildning och andra eftergymnasiala yrkesutbildningar. Folkbildningsrådet genomförde under juni 2009 en uppföljning av folkhögskolornas utdelade studieomdömen under läsår 2008/09. Av 148 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Folkhögskolornas rapportering av deltagaruppgifter till SCB ligger till grund för uppföljningen av studieavbrott och utfärdade behörigheter. 2 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

3 Innehåll Studieomdömen 4 Omdömen avges i den Allmänna kursen 4 Fördelning efter långkurstyp 4 Omdömenas fördelning 4 Avvikelser och deras orsak 5 Omdömen till en stor andel av deltagare 5 Utveckling över tid 5 Utfärdade behörigheter 6 Allmän kurs 6 Särskilda kurser 6 Avbrott läsåret 2008/

4 Studieomdömen Folkbildningsrådet genomförde under juni 2009 en uppföljning av folkhögskolornas utdelade studieomdömen under läsår 2008/09. Av 148 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Genomsnittstal var 2,66. Omdömen avges i den Allmänna kursen Omdömen avges i huvudsak i den behörighetsgivande Allmänna kursen dit deltagare söker sig i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. Nära 80 procent av deltagare i denna kurstyp hade som högsta avslutade utbildning tvåårigt gymnasium medan andelen i de särskilda kurserna var 30 procent. Fördelning efter långkurstyp Mellan de båda kurstyperna var fördelningen följande: totalt antal omdömen därav i allmän kurs i särskild kurs 69 Omdömenas fördelning Omdöme antal procent 1= Mindre god 420 8% 2= God % 3= Mycket god % 4= Utmärkt % Summa: % Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivningen skall genomsnittet av angivna studieomdömen sammantaget vara talet 2,7 (+/- 5%) om antal omdömen av var grad multipliceras med talen 1-4 enligt den givna viktningen. Produkterna summeras och divideras sedan med det totala antalet angivna studieomdömen. Under läsår 2008/09 var medeltalet för de 146 folkhögskolorna som utfärdade studieomdömen 2,66 - något under det övre gränsvärdet (2,84). 4 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

5 Avvikelser och deras orsak Värden ligger i spannet 1,67 till 3,14. Tabell Genomsnittstal Spann Antal skolor <= 2,00 2 2,01-2, , , ,71-2, ,85 21 Total skolor har värden över gränsvärdet (2,84) och motiverar detta bl a med att deltagare som skulle fått omdömet mindre god studieförmåga inte slutfört kursen. Ett urval signifikanta kommentarer: Vi har haft relativt många avhopp bland deltagare på allmän kurs vilka skulle ha fått lågt omdöme om de fortsatt. Anledningen till det höga medelvärdet är att ett flertal elever har haft så hög frånvaro att omdöme ej kan sättas. Bara ett mindre antal av skolans kursdeltagare har ansökt om att få studieomdöme. Dessa kursdeltagare är för det mesta mycket studiemotiverade och har siktet inställt på fortsatta studier på högskolenivå. Flera av dessa deltagare är något äldre, har arbetslivserfarenhet, klara mål för sina studier och är vana att ta ansvar. Med denna bakgrund blir deras studieförmåga ofta utmärkt. Vår allmänna kurs med profiler naturvetenskapliga ämnen som rekryterar många högt studiemotiverade har ökat i omfång. Antalet deltagare i Åk3 har varit ovanligt många i år. Just i år har vi haft unga, mycket motiverade och ambitiösa deltagare på högskoleförberedande kursen och alla omdömen och behörigheter är från den gruppen och lägre omdömen skulle vara omöjlighet. Vi har många med höga omdömen, många med låga och få i mitten. Omdömen till en stor andel av deltagare Deltagare studerar mellan ett till tre år i långa kurser. Höstterminens deltagare används som ett schablonmått på faktiska deltagare under ett läsår, då samma elev kan förväntas gå höst- och vårtermin. Med det måttet som utgångspunkt sattes omdömen på 43 % av eleverna i Allmän kurs av Utveckling över tid Tabell Omdömenas fördelning Andel (%) Vikt 2008/ /08 1= Mindre god 8% 9% 2= God 36% 36% 3= Mycket god 37% 36% 4= Utmärkt 19% 19% Summa: 100% 100% Genomsnittstal för 2008/09 är marginellt lägre 2,66 mot 2,67. Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 (avrundat). Samtidigt har en viss förskjutning skett där fler deltagare erhåller omdömena Utmärkt och Mindre god. I tidigare riktlinjer rekommenderades fördelningen (Utmärkt 15%, Mycket god 45%, God 35% och Mindre god 5%)

6 Utfärdade behörigheter Allmän kurs Allmän kurs kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Den kan bedrivas på grundskole- och gymnasial nivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet för högskolestudier. Av de deltagarna i Allmän kurs höstterminen 2009, studerade 27 procent på grundskolenivå. På gymnasienivå studerade 73 procent. Studietiden varierar mellan 1-3 år beroende på tidigare skolbakgrund. Under 2009 avslutade totalt deltagare sina studier med intyg om grundläggande behörighet. Särskilda kurser Av deltagarna i de särskilda kurserna 2009 studerar i genomsnitt deltagare vid eftergymnasial yrkesutbildning. Sådana kurser varierar i längd mellan en termin och fyra år. Under 2009 har studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning. Antalet deltagare som avslutat en eftergymnasial yrkesutbildning vid folkhögskola har ökat markant under perioden Utfärdad grundläggande behörighet för högskolestudier och fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning: Tabell Långa kurser Grundläggande behörighet Eftergymnasial yrkesutbildning Termin höst vår Totalt Tabell Per kurstyp och kön i långa kurser 2009 Kurstyp Kön Grundläggande Eftergymnasial Allmän kurs Kvinnor Män Deltagare inkl S* Särskilda kurser Kvinnor Män Deltagare inkl S* Not. * I Deltagare inkl S inkluderas deltagare med skyddad identitet för vilka uppgift om kön saknas, vilket gör värdet större än summan av kvinnor och män. 6 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

7 Avbrott läsåret 2008/09 Samtliga folkhögskolor lämnar i deltagarrapport till SCB uppgifter om hur många deltagare som avbrutit sina studier. Skolorna redovisar antal studieavbrott per termin uppdelat på kurstyp. Dessa uppgifter utgör underlag i återrapporteringen. Samtliga deltagare i långa kurser vid folkhögskolorna ingår i studien. Studien speglar ett tvärsnitt av verksamheten under ett läsår. Kurser av olika längd ingår, medan det för den Allmänna kursen finns en minimiomfattning av 30 veckor. I genomsnitt deltog studerande i Allmänna kurser under läsåret, varav avbröt studierna, vilket motsvarar 17 procent av deltagarna. I den särskilda kursen deltog i genomsnitt studerande under läsåret i verksamheten, varav avbröt studierna. Detta motsvarar 7 procent av deltagarna. Skillnaden i avbrott i de olika kurstyperna speglar skillnaden i kursernas inriktning och vilka deltagargrupper som rekryteras. Medan 71 procent av deltagarna i Särskilda kurser har utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre och därmed studievana, har den Allmänna kursens deltagare per definition huvudsakligen en kortare tidigare utbildning. 70 procent har en kortare utbildning än 2-årig gymnasieskola. I tidigare uppföljningar har skolor poängterat att deltagargruppen i Allmän kurs förändrats. Yngre elever som misslyckats med studier i gymnasieskolan är en ökande andel av deltagare. Avbrotten var 12 procent i de långa kurserna sammantaget en procentenhet lägre än föregående läsår. Tabell Avbrott i lång kurs läsår 2008/09 Allmän kurs Särskilda kurser Totalt Deltagare Avbrott Deltagare Avbrott Deltagare Avbrott höst vår Snitt Summa Snitt Summa Snitt Summa (%) Not. Vid beräkning av procentuellt avbrott jämförs antalet avbrott med läsårets deltagarsnitt, då en deltagare i lång folkhögskolekurs förväntas studera både höst- och vårtermin. Kriteriet för Allmän kurs är ett minimum av 30 veckor

8 Motiv till avbrott I en fördjupad studie som på rådets uppdrag genomfördes av Ramböll Management framkom att vanliga orsaker till avbrott, i synnerhet på allmän kurs, är att eleverna inte är mogna för att studera vidare, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna. Många elever inom just denna grupp har också en problematisk bakgrund med tidigare misslyckanden inom skolvärlden bakom sig. Andra anledningar kan vara familjeproblem, missbruk eller sjukdom. Tabell Deltagare (terminsgenomsnitt) och avbrott i Långa kurser 2008/09 fördelat på län Allmän kurs Särskilda kurser Län Deltsnitt Avbrott Procent Deltsnitt Avbrott Procent Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt procentenheter fler fullföljer sina studier i Allmän kurs mot föregående läsår. Ett ökande antal avbrott i Allmän kurs visar sig i Örebro- och Kalmar län. I Västernorrland minskar avbrotten. I Särskilda kurser är förändringarna över tid marginella. 8 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

9

10 10 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan