TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV"

Transkript

1 DOKUMENTATION TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV LOUISE AHLGREN & MANILLA SHILLINGFORD, BUSINESS & DESIGN MA level, HT 2010/11 KVT666 VERKSTADSTERMINEN, Examinator: Henning Eklund, Kursansvarig: Catarina Östlund DOKUMENTATION - 1 -

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Disposition 3 Syfte 3 Mål 3 Frågeställning 3 Deluppdrag ett 4 Enkätundersökning 5 Barnfamiljworkshop 7 Turismnäringsworkshop 8 Besök och observationer 8 Resultat av deluppdrag ett 9 Deluppdrag två 10 Statistik om Tjörns arbetsmarknad 11 Samverkan mellan företag på Tjörn 12 Hur andra kommuner/platser arbetar med näringslivsfrågor 15 Workshop om framtidens näringsliv 17 Litteraturstudier - Faktainsamling 18 Praktiska metoder 20 Medborgarnas Utställning 20 Näringslivsworkshop 24 Analys 29 Resultat 31 Referenser 34 DOKUMENTATION - 2 -

3 Bakgrund Tjörns Kommun har sedan mars 2010 börjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. I koncepthandlingen behandlas tre fokusområden. Hur Tjörns kommun kan få en inflyttning/ återinflyttning till ön. Hur kommunen kan utveckla sin relation till Göteborgs Regionen. Hur kommunen kan bemöta behoven från en åldrande befolkning. En viktig del i Översiktsplanarbetet är metoden Cultural Planning, vilket är en metod som ska genomsyra hela kommunen och arbetet med ÖPn. Cultural Planning är en långsiktig och demokratisk metod för samhällsplanering och utveckling. Metoden är lite annorlunda jämfört med traditionell planering. Den ger en ny helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Cultural planing är alltså en strategi som skär genom gränserna för den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället. Den kopplar konst och kultur till i stort sett alla delar av det politiska fältet. Cultural Planning innebär inte endast kultur som konst utan kring en uppsättning av diverse olika kulturella resurser så som: kultur bland ungdomar eller andra intressegrupperingar, kulturarvet, bilden av platsen både lokala och externa uppfattningar, den naturliga byggda miljön, mångfald och kvalité på olika typer av anläggningar och utbudet av lokala produkter. Rätt genomförd ger metoden en bra förankring för utvecklingsarbete redan från starten. Tjörn profilerar sig som möjligheternas ö, det står för trygghet i boendet, närhet till samhällsservice, havet och ett rikt natur- och kulturlandskap, gynnsamt företagsklimat samt korta pendlingsavstånd. Tjörns kommun har även visionen - Här vill jag leva. Förutom Tjörns egen profil är de en del av Västra Götalands regionen och ska vara delaktiga i deras vision - Det goda livet. I samband med att kommunen startade arbete med ÖPn arbetade fyra studenter från vår masterutbildning - Business & Design på Tjörn med frågor berörande ungas tankar om vad som är viktigt i deras kommun. Resultatet blev förslag på olika typer av aktiviteter och workshopar, som kommunen kan använda sig av för att involvera de unga i sitt arbete med översiktsplanen och kommunens utveckling. Det var här vårt arbete tog vid, vi har valt att ha utgångspunkt i översiktsplansarbetet och har främst fokuserat på hur Tjörns kommun kan locka fler invånare, med det tidigare projektet i ryggen. Vi som har arbetat med projektet under hösten 2010 är Louise Ahlgren och Manilla Shillingford, från masterutbildningen, Business & Design på HDK. Delupp.1 Disposition Vi har valt att använda oss av designprocessen som metod i vårt projekt vilket har format vårt upplägg på arbetet. Vårt arbete började med en kartläggning för att ta reda på vad som efterfrågas av barnfamiljer när de väljer bostadsort. Vår kartläggning resulterade i att vi fann en brist på arbetstillfällen i kommunen. Därmed blev det fokus för vårt fortsatta arbete. Vi kallar de olika delarna deluppdrag ett och två. Delupp.2 Praktiska Resultat Syfte Syftet med projektet var att skapa ett diskussionsunderlag om förutsättningar för näringslivsutveckling på Tjörn som kan användas som en del i kommunens översiktsplanarbete. Mål Vårt mål är att finna förslag till utvecklingen av Tjörns kommuns näringsliv, vi vill se hur det framtida näringslivet i kommunen kan skapa fler arbetstillfällen på ön och där igenom göra kommunen till ett mer attraktivt inflyttningsmål. Frågeställning Vad kan man utveckla för slags näringsverksamhet för att skapa fler arbetstillfällen i kommunen? DOKUMENTATION - 3 -

4 Deluppdrag ett Vi började vårt arbete med att göra en enkätundersökning för att få en förståelse för vad barnfamiljer efterfrågar på sin bostadsort. Detta med fokus på översiktsplanens första fokusområde om hur Tjörns kommun kan få en inflyttning/återinflyttning till ön. I detta steg var inte fokuset att se till Tjörnbornas specifika åsikt, utan det viktiga var att få en allmän bild från barnfamiljer runt om i landet. Arbetet fortsatte med workshopar med barnfamiljer på ön. Här ville vi kartlägga vad för aktiviteter som finns på ön, och vad som efterfrågades på Tjörn. Vi gjorde även olika typer av studier och observationer av andra kommuner, mässor och arbetsmarknadsdagar. Tidigare Ungdomar Barnfamiljer (Barn 0-7år) Tjörn attraktivt val Hur ser man på Tjörn idag Vad är attraktivt för Barnfamiljer Profil Vad finns redan Enkät Mer matbutiker Jobb Bättre kolletivtrafik Workshop Fritids aktiviter Möjlighter DOKUMENTATION - 4 -

5 Familjärt Behov av större Man flyttat från ppväxtsort Enkätundersökning Vi har frågat 100 stycken barnfamiljer med barn mellan 0-7 år om vad som efterfrågas på bostadsorten. De tillfrågade kommer 20-25främst från Västra Götaland, men även från andra orter i Sverige. Enkäten distribuerades genom att vi dela ut den vid platser där målgruppen förekom även genom en webb-baserad enkät som skickades ut per mail Den webb-baserade enkäten fanns även på projektets blogg och Facebooksida och Ålder publicerad på tidningen Mamas hemsida. Enkät Nedan kan ni läsa frågorna som ställdes i enkäten samt en summering av de svar vi fick fram. Frågor till familjer med barn mellan 0-7 år: Man eller Kvinna? Kvinna Man Man Kön Kön Har i samband Kvinnamed familj flyttat Familjärt område 20 procent män och 80 procent kvinnor har svarat på enkäten. Var bor du nu? Annan ort Bor VG Göteborg Nära Göteborg Ca 50 procent bor på annan ort, 30 procent i Göteborg, 15 procent bor i en gränskommun till Göteborg och 5 procent i Västra Götaland. Har Behov du planer på att flytta? Av av det större tillfrågade har 25 procent planer på att flytta. Varför boende procent trivs där de bor Om du är uppvuxen på en annan ort, Annan ort varför flyttade du? Annan ort Göte Svaren var jämt fördelat Ålder mellan studier, anställning, partner och annat. Ålder Bor Har du i samband med att skaffa familj flyttat? Om ja, vad det på grund utav: Majoriteten av det tillfrågade har i samband med att skaffa familj flyttat. Och detta främst på grund av behov av större boende och önskan om ett mer familjärt område. VG N G Hur gammal är du? Har flyttat från sin uppväxtsort Har flyttat från Ålder sin uppväxtsort Annan ort Göteborg Familjärt område Har i samband Har i samband Bormed familj flyttat med familj flyttat Nära Göteborg Familjärt område Behov Varför av större Varför boende Behov av större boende VG Majoriteten av de som svarat är i åldern år. DOKUMENTATION - 5 -

6 Hur trivs din familj i ditt nuvarande område? Nästan 100 procent trivs bra i sitt nuvarande område. Vad är viktigt för dig att ha tillgång till i ditt närområde? Vad finns i ditt närområde? Natur Skog Matbutik 0 Vad är viktigt för dig? Natur Skog Matbutik Trivs i sitt område Lekparker Över 80% Dagis Kollektivtrafik Över 80% Dagis Kollektivtrafik Skola Gymnasium Skola Gymnasium Vad finns i ditt nuvarande närområde? De allra flesta bodde i närheten av: Skola/gymnasium Dagis Matbutik Kollektivtrafik Lekparker Natur/skog De mest essentiella delarna som är viktigast att ha i sitt närområde är enligt undersökningen: Skola/gymnasium Dagis Matbutiker Kollektivtrafik Natur och skog I andra hand var det enligt undersökningen viktigt med närhet till: Släkt och vänner Kreativa barnaktiviteter Lekparker Sjö och hav DOKUMENTATION - 6 -

7 Barnfamiljworkshop Förutom marknadsundersökningen har vi haft två workshops för att få en djupare förståelse för vad barnfamiljerna på Tjörn efterfrågar. Workshopens viktigaste del var att se hur aktiviteterna på ön skiljer sig åt beroende på årstiderna och även vad som saknades på ön. Vår första workshop hölls på kommunhuset på Tjörn. Två män med barn mellan 0-7 år medverkade. Dessa män var uppväxta på Tjörn. Vi kartlade aktiviteterna på ön och kom fram till att det egentligen inte var så mycket som saknades. Aktiviteter finns det och matbutiker lika så, skola och gymnasium finns det tillräckligt av, tyckte de båda. Det enda som saknades var egentligen en simhall, men de såg inget problem i att åka till Steungsund för den saken. Något som kunde bli bättre var upplysta motionsspår. Båda männen pendlade till sina arbeten och tyckte detta var problematiskt. Speciellt den ena som varje dag fick pendla till Göteborg och letade därför aktivt efter nytt arbete i närområdet. Båda höll med om att det inte är en fungerande situation om båda föräldrarna måste pendla till arbetet. Summering av barnfamiljworkshop ett: Fler arbetstillfällen behövs på ön. Upplyst motionsspår efterfrågas på ön. Simhall finns det en efterfrågan om. Bättre kollektivtrafik Andra workshopen vi höll i var även den med föräldrar med barn i åldrarna 0-7 år. Det var två kvinnor och två män, där alla medverkande var inflyttade till Tjörn av olika anledningar. Anledningen till varför dem flyttat till Tjörn var att de vill ha en närhet till natur och hav, men samtidigt med ett rimligt avstånd till Göteborg. Mycket som avgjorde att det just blev Tjörn var de bra huspriserna i regionen. Alla medverkande i workshopen var rörande överens om att det saknas cykelvägar på Tjörn. Workshopgruppen trodde även att cykelvägar skulle kunna utveckla Tjörn på många plan, så som i turismsynpunkt. Något annat som uppmärksammades var avsaknaden av samlingsplatser, naturliga samlingsplatser så som caféer eller lekplatser. Gruppen såg ett problem i att kommunen till ytan är stor och invånarna få, då de ansåg att resurserna inte är jämt fördelade över alla delar av ön. Att hitta arbeten på ön är svårt, på gränsen till omöjligt berättade workshopdeltagarna. Därmed pendlade två av dem tillfrågade till Göteborg och en till Stenungsund, en var arbetssökande. Summering av barnfamiljworkshop två: Cykelvägar behövs på ön Naturliga mötesplatser saknas Fler arbetstillfällen behövs Resultat av barnfamiljworkshop Det var intressant att se hur skillnaden på svaren blev mellan de som är födda på Tjörn och de inflyttade, relativt nyblivna Tjörnborna. Prioriteringen om vad som borde göras skiljde sig åt i vissa avseenden, så som att de nyblivna var mer intresserade av samlingsplatser och naturliga samlingspunkter. Medan de inhemska kändes mer som att de accepterade att utbudet av aktiviteter inte alltid fanns men att det trots detta kunde bli förbättring på vissa delar. Den övergripande frågan som vid ett flertal tillfällen kom upp i båda workshopsen var arbetstillfällena. De behövs för att kunna locka fler invånare, som behövs för att kunna utveckla kollektivtrafik, upplysta motionsspår, cykelleder, naturliga mötesplatser så som caféer och lekplatser. Majoriteten av de tillfrågade pendlade till arbetet, de inhemska tyckte detta var problematiskt, lika så de inflyttade, men vi fick uppfattningen om att det ändå var de inhemska som hade störst problem med detta, då de själva inte hade gjort ett aktivt val och flyttat till Tjörn. DOKUMENTATION - 7 -

8 Turismnäringsworkshop Satsningar och struktureringar görs i kommunen, översiktsplanen håller på att framarbetas och även en turismplan för håller på att tas fram, något som inte tidigare har funnits. I samband med att turismplanen ska tas fram har möten och workshopar hållits med turismnäringsföretag, för att de ska ha möjlighet till att påverka utvecklingen. Vi medverkade på det sista workshoptillfället. Vid workshopen fick vi fram att turismföretag, så som hotell, restauranger och sporthallar, känner behov av mer samverkan mellan kommun och näringsliv, men även företagen emellan. Turistbyrån som idag finns ägs av kommunen och företagen känner att det i dagsläget är en envägs kommunikation mellan turistbyrå och företag. Turismföretagen känner ett behov av att få mer stöd av paketeringen av deras erbjudanden. En del känner även att de vill ha större kunskap om Tjörns kommuns kommunikation- och varumärkesplattform för att kunna framhäva detta i sin egen marknadsföring. Något som kan skapa kommunikation som ger en enad bild av Tjörn. Besök och observationer I september studerade vi kommuner som arbetat med diverse aktiviteter för att locka nya invånare och få befintliga medborgare att stanna. Vi besökte Gunnebo slott i Mölndals kommun, som har en väl omtyckt ekologisk matmarknad, trädgård med ekologiska varor och en restaurang. Kungsbacka arbetar med att attrahera hästägare att flytta dit genom att erbjuda stallplats och ett blomstrande näringsliv. Härryda kommun har de senaste åren utvecklats genom bostadsbyggen, utökad kollektivtrafik, företagspark och utveckling av affärscentrum. Vi var på bokmässan i september och gick på föredrag och kolla in mässan. Ett av föredragen, Landet utanför, med Kristina Mattsson handlade om urbaniseringen i Sverige. Utvandringen från landsbygden till städerna har pågått i 150 år men har sedan 90-talet förvärrats. Mattsson menar att det är först när vi, eller rättare sagt politiker förstår allvaret i problemet, som det går att åtgärda. Det har länge talats som att urbaniseringen är något som är oåterkalleligt, vilket Mattsson menar inte stämmer. Det är endast en stark trend som går att förhindra. Anledningen till att utvandringen sedan 90-talet drastiskt har ökat beror på brukssamhällets död, företag flyttar sina produktioner till exempelvis Kina, vilket leder till att det inte finns några arbeten kvar på landsbygden. Finns det inga arbeten så flyttar befolkningen där ifrån. På bokmässan träffade vi även tillväxtverket, vilket är en organisation som arbetar med att stödja och stärka regionalutveckling och underlätta företagande och entreprenörskap i Sverige. De arbetar för ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av Sverige. Vi fick rekommendationer om en kurs för hur kommuner kan arbeta för ett bättre företagsklimat, genom att förenkla kommunens företagsinformation och göra den mer tillgänglig. Från Bokmässan Vi besökte en arbetsmässa i Biskopsgården för att finna information om hur stadsdelar i Göteborgsområdet arbetar för att både locka invånare och hjälpa befintliga invånare att lyckas bättre på arbetsmarknaden. Fokus på mässan handlade till stor del om egenföretagare. Vi såg att det fanns många organisationer som arbetar med att förenkla för småföretag, och att det gärna är med på mässor som anordnas av bland annat kommuner. Arbetsmässa i Biskopsgården DOKUMENTATION - 8 -

9 Resultat av deluppdrag ett 100 Enkätundersökningen var ett viktigt första steg i vårt arbete då vi ville få en övergripande förståelse för vad barnfamiljer eftersöker på sin bostadsort. I detta steg 80 var huvudmålet inte att se till Tjörnbornas specifika åsikt, utan det viktiga var att få en allmän bild från barnfamiljer 60 runt om i landet. Vi anser att resultatet av den informationen vi fick fram var relevant för vårt projekt, dock ser vi en brist i undersökningen. 40 Statistiskt visar marknadsundersökningen på att arbete inte är högsta prioritet att ha i sitt närområde. Vi 20tror att detta kan stämma till viss del, dock har vi ingen information om hur nära de tillfrågade har till sina arbeten, vilket kan avgöra hur man ställer sig till 0 denna Vad fråga finns i ditt och närområde? vi tror att vi skulle få ett annat svar om vi endast tillfrågat Tjörnbor, då ett Natur flertal av invånarna Matbutik pendlar till andra kommuner för Skog att arbeta Vad är viktigt för dig? Natur Skog Matbutik Befolkningstillväxten har på Tjörn det senaste 20 åren Trivs Lekparker Över Dagis minskat. Dels i sitt på grund av det politiska 80% beslut som togs på 90-talet områdeom minskad tillväxt, men här spelar antagligen urbaniseringstrenden Kollektivtrafik in. År 2008 var det Skola 4075 personer som pendlade från Tjörn. Gymnasium Problemet med arbetstillfällen är något som har kommit upp ett flertal gånger under workshoparna. Under workshopen var det främst arbeten som saknades på ön. De medverkande på workshopen såg det som ohållbart med att ständigt behöva pendla till sitt arbete. Bristen på arbetstillfällen på ön hämmar befolkningsutvecklingen, vilket i sin tur leder till minskade satsningar i kommunen. Trots detta ser vi att det händer mycket på Tjörn, och det finns en vilja att få en återinflyttning/inflyttning av unga och barnfamiljer. Kommunen är företagsam, och har procentuellt hög andel egenföretagare. De essentiella delarna som spelar roll när man väljer bostadsort som vi fick fram var: Skola/gymnasium Dagis Matbutiker Kollektivtrafik Natur och skog I andra hand var det enligt undersökningen viktigt med närhet till: Släkt och vänner Kreativa barnaktiviteter Lekparker Sjö och hav Kollektivtrafik Över 80% Skola Gymnasium Dagis Överstående delar uppfylls av Tjörn. De finns skolor och dagis, matbutiker ligger i närheten på det allra flesta ställen (det skulle kunna finnas fler småbutiker som är mer lättillgängliga från alla ställen på ön). Naturen, barnaktiviteter och lekparker finns. Det som saknas är arbeten. Ett blomstrande näringsliv med fler arbetstillfällen skulle kunna få bostadsorten Tjörn att bli mer attraktivt för nyinflyttade. I våra besök och observationer såg vi att det fanns kommuner som arbetar aktivt med att få invånarna involverade i kommunen. Vi såg en stor möjlighet i att hämta inspiration från hur andra kommuner arbetar. Vi observerade även organisationer som arbetar aktivt med att hjälpa småföretagare vilket var något som vi fann intressant i vårt fortsatta arbete. Detta stärkte vårt fokus på arbetstillfällen, och vi valde att fokusera på näringslivet. Hur Tjörns Kommun kan utveckla och underlätta för näringslivsverksamheten för att skapa fler arbetstillfälle på ön. När vi presenterade följande för Tjörns kommun fick vi positiv respons och de ansåg att det var ett lämpligt andra steg i projektet. Översiktsplansarbetet har inte tidigare haft ett uttalat näringslivsfokus, utan det var först när vi introducerade problemet för kommunen som detta blev inkluderat som en viktig del i översiktsplanarbetet. DOKUMENTATION - 9 -

10 Deluppdrag två Vårt mål var att finna förslag till utvecklingen av Tjörns kommuns näringsliv, vi ville se hur det framtida näringslivet i kommunen kan skapa fler arbetstillfällen och där igenom göra kommunen till ett mer attraktivt inflyttningsmål. Uppdrag två började med en förstudie där vi studerade statistik om Tjörns arbetsmarknad samt vilka tjänster kommunen erbjuder företagen i regionen. Vi fortsatte arbetet med en kartläggning av de företagssamarbeten som finns i Tjörns kommun i dagsläget. Vi ansåg det var en viktig del att kartlägga lyckade samarbeten som finns på ön då det kan fungera som en inspiration för andra företag i kommunen. Vi fann samarbetena genom samtal med Kajsa Jenrqvist, näringslivsutvecklare i Tjörns kommun. Vi undersökte även hur andra kommuner i landet arbetar med näringslivsfrågor. Vi valde i under projektets gång att läsa litteratur och artiklar relevanta till projektet. I uppdrag två gjorde vi även en framtidsworkshop och använde oss då av våra klasskamrater och deras projekt inom framtidversioner. Där spånade vi på hur den framtida arbetsmarknaden kan se ut. Som en del av vårt projekt skapade vi en medborgarutställning för att kartlägga medborgarnas bild av Tjörn. Utställningen hölls på Nordiska Akvarellmuseet, och gick av stapeln sista helgen i november. Som introduktion hade vi på fredagen en inspirationsverkstad där medborgarna kunde komma och få hjälp med skapandet av sina verk, följt av en utställningen/vernissagen två dagar senare. En vecka efter utställningen hade vi en näringslivsworkshop, där vi använde oss av utställningen som inspiration. Del 2 Tjörns näringsliv Utveckla & underlätta Inspiration Vad görs idag Vad behövs Event + Workshop Delgenomgång + framtids trend workshop Medborgar event +utställning -Vad är unikt med Tjörn? Inspiration Inspiration Blueprint Event workshop för utveckling av närningslivet Hur kan det utvecklas & vem ska göra det... Resultat SWOT Workbook Dokumentation Förslagsunderlag DOKUMENTATION

11 Kvinna Statistik om Tjörns arbetsmarknad Man Ann Ålder Kvinna Arbetsför ålder % Arbetar Arbetsför ålder 82% Arbetar Tjörns kommun har invånare, invånarantalet fördubblas under sommaren personer är i arbetsför ålder (19-64år). 82 procent av dessa arbetar, vilket ger ett tal på 7368 personer. De vanligaste yrkena för kvinnor på Tjörn är inom vård och omsorg eller utbildning. Vanligast för män är arbete inom tillverkning, utvinning och byggverksamhet personer pendlar till andra kommuner för att arbeta. (www.tjorn.se) I Tjörns kommun finns det drygt 1700 företag. Största delen av dessa har en enskild näringsverksamhet, 850 stycken. Aktiebolagen är den andra största gruppen, vilket representerar ca 580 företag. Tredje är handels och kommanditbolag som är ca 200 stycken. Största kategorin av företag är i verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. Andra är handel, följt av byggverksamhet och jordbruk, skogsbruk och fiske. Sedan kommer Tillverkning, fastigverksamhet, transport och magasinering. (Kajsa Jernqvist, 2010) Tjänster som Tjörns Kommun erbjuder företagare Tjörns Kommun skriver på sin hemsida att det arbetar för att skapa ett bra näringslivsklimat och medverka till en trygg och ökad sysselsättning i kommunen. De vill både skapa en bra förutsättning för det befintliga näringslivet lika så för nyetablerade företag. Det som kommunen kan erbjuda är en kostnadsfri service för den som planerar att etablera sig på Tjörn, även hjälpa de som vill expandera eller flytta sin verksamhet inom Tjörn. Kommunen hjälper till att förmedla kontakter med kontaktpersoner inom den kommunala förvaltningen. De allra flesta tjänster som Tjörns kommun skriver om på sin hemsida är tjänster som Business region Göteborg ger. Kajsa Jernqvist som är näringslivsutvecklare i Tjörns kommun hjälper företagen med stöd och åker ut till nyetablerade företag. Tankar finns om att skapa någon form av mentorskap för företagare i regionen. Där erfarna företagare hjälper mindre utvecklade småföretagare/företagare i regionen. Det finns även tankar på att skapa någon form av företagarförening. Den tjänst som Tjörns kommun själva erbjuder sina företag är: Företagarforum, vilket är ett forum för företagare på Tjörn. Den vänder sig både till nystartade och etablerade företag. De vill stötta och ge råd i näringslivsfrågor till Tjörns Kommun. Forumet arbetar för att företagen ska få bättre relation till kommunen. DOKUMENTATION

12 Samverkan mellan företag på Tjörn Salt & Sill och Klädesholmens Seafood Längst ut på Tjörns västsida, på sillön Klädesholmen, ligger Salt & Sill, en krog som startade 1999 och är känd för sin mat starkt präglad av lokala råvaror, kust och hav. Restaurangen har fått ett flertal utnämningar av bland annat White Guide och Västsvenska turistrådet. Salt & Sill serverar traditionella bohuslänska rätter, baserat på lokala råvaror, restaurangens specialitet är sill. Restaurangen ägs av Salt & Co Tjörn AB som ägs av Susanna och Patrick Hermansson. I koncernen ingår även Almö Livs Tjörn AB och krogförlaget Tjörn AB. I anslutning till restaurangen öppnade 2008 Sveriges första flytande hotell och en bastukatamaran. Klädesholmen är ett gammalt fiskeläge med anor från 1400-talat, de tillverkar drygt hälften av Sveriges sillkonsumtion. Genom att ha sillplankan som paradrätt, använder sig Salt & Sill av det matarv som finns på ön. Plankan som sillen ligger på är egendesignad och tillverkad från spillved från båtvarven på ön. Samtidigt som sillen är typiskt för Klädesholmen och Tjörn, så är den även typiskt svensk, vilket även lockar internationella turister. Något som de inte är sena med att framhäva. Klädesholmens Seafood AB har sin produktion ute på Klädesholmen och producerar där: sill, kaviar och pastejer. Klädesholmen är ett av Sveriges ledande silltillverknings företag och har tradition att tillverka sill sedan 1500 talet. Klädesholmen Seafood AB är ett modernt företag baserat på generationer av kunskap och erfarenhet. När Salt & Sill först skulle starta var det viktigt för dem att få en bra relation till Klädesholmens Seafood, då sillen är en viktig del i deras affärsidé. För att skapa en bra relation och samhörighet med Klädesholmens Seafood skapade Salt & Sill tillsammans med Klädesholmens Seafood årets sill. Varje år bjuds tillverkarna på sillfabriken in för att vara med och utnämna årets sill. Samverkan mellan Salt & Sill och Klädesholmens Seafood har lyckats med att: Tagit tillvara på något typiskt svenskt, sill, och givit det en personlig prägel. Tagit tillvara på något som är typiskt för Tjörn, sill, havet och material Tänker ekologiskt, närproducerat och miljövänligt och kommunicerar detta. Samverkan mellan lokala aktörer för att på så sätt framhäva varandra. Dra nytta och använt sig av ett väletablerat varumärke. Sammarknadsför, ex. Klädesholmen Seafood länkar till Salt & Sill på sin hemsida DOKUMENTATION

13 Träningskliniken och Tjörn Triathlon Ägaren och startaren av träningskliniken, Lotta Nilsson, har även startat ett Tjörn Triathlon som hålls varje år. Det är den amerikanska tävlingen Ironman som de hämtat inspiration från. Träningskliniken har ett gott ryckte på ön och använde sig av detta när de skapade tävlingen. Tjörn Triathlon använder sig av lokala sponsorer för att gynna företagen på ön vilket gör att eventet blir mer välkänt. Både träningsklinken och Tjörn Triathlon stärker Tjörns Kommun som en plats som är hälsosam vilket också stödjer VGs visionsarbetet om Det goda livet. Tjörnodlat Tjörns ekologiska nätverk består av kravgodkända lantbrukare som samarbetar för att kunna erbjuda ett större utbud av kravodlade primörer under så lång säsong som möjligt. Målsättningen för de ekologiska lantbrukarna är att långsiktigt hållbart producera mat av hög kvalitet. I alla led från odling och förädling till distribution ser dem det som en självklarhet att visa omsorg om naturliga processer och beteenden. Medlemmarna i Tjörnodlat är ca sju gårdar. Målet med Tjörnodlat är att ekologiska livsmedel ska bli tillgängliga för alla till ett rimligt pris. Markens odlingsförmåga ska bevaras och stärkas. Bevara kulturlandskapets biologiska mångfald och använda så lite fossila bränslen och icke-förnyelsebara naturresurser som möjligt. Målet är även att undvika användandet av naturfrämmande ämnen för att bevara livet i jorden. Samt att stärka banden mellan landsbygd och tätort, och mellan producent och konsument. Tjörnodlat har lyckats med: Tänker ekologiskt, närproducerat och miljövänligt och kommunicerar detta. Underlättar för företag att kommunicera vad de gör, genom att gemensam marknadsföring. Tänker ekonomiskt genom gemensam marknadsföring. Genom den gemensam marknadsföringen får företagen en starkare genomslagskraft, samtidigt som företagen kan bli en i mängden. Tjörnodlat blir mer välkänt än de specifika gårdarna. Träningskliniken och Tjörn Triathlon har lyckats med: Använder sig av lokala sponsorer och gynnar företagen på ön. Stärker Tjörn som en hälsosam plats, vilket går i linje med VG regionens visionsarbete. DOKUMENTATION

14 Sammanställning av samverkan mellan företag på Tjörn Överlag så är Salt & Sill en bra förebild eftersom de är bra på att kommunicera vad de gör, något som vi uppmärksammat som ett problem bland Tjörns företag. Detta har uppmärksammats genom att vi varit med på möten med ett urval av Tjörns kommuns turismföretag samt möten med näringslivsutvecklare Kajsa Jernqvist. Många av Tjörns företag arbetar ekologiskt och med miljötänk, men är dåliga på att kommunicera det och har inte kunskapen om hur de ska kommunicera detta. Salt & Sills kommunikationen finns inte bara tillgänglig på deras hemsida, utan finns även på Facebook, en egen blogg, flickr och YouTube. Tjörnodlat är ett bra exempel då ett flertal små jordbruk/företag går ihop och skapar något som är större än dem själva, Tjörnodlat. Att anordna ett Triathlon på Tjörn lockar mer aktiva och sportintresserade människor till ön. Den lokala självbilden och samarbetet stärks även genom att använda sig av lokala organisationer. Vad andra företag på Tjörn kan ta lärdom från dessa företagsexempel: Användandet av sociala medier för att kommunicera sitt företag. Kommunikation av alla bra saker som företaget gör Gå ihop ett flertal liknande företag och sammarknadsföra sig Samverkan mellan företag Dra nytta av det typiskt karakteristiska för Tjörn och Sverige vilket finns på ön Använda sig av närområdets naturtillgångar och se hur verksamheten kan dra nytta av dessa. Kommunicera att företaget arbetar ekologiskt och miljömässigt. DOKUMENTATION

15 Hur andra kommuner/platser arbetar med näringslivsfrågor Vi har studerat hur andra kommuner arbetar med sina företag och näringslivsfrågor för att få inspiration från andra lyckade kommuner. Vi valde att i första hand kolla på Svenskt näringslivs rankning om bästa företagsklimat, och där igenom välja ut några kommuner som ligger i toppen på rankingen att studera närmre. För att ta reda på information om kommunerna har vi använt oss av deras hemsida, artiklar som Svenskt Näringslivs har skrivit om kommunerna samt genom Statistiska centralbyrån. Varje år genomför Svenskt Näringsliv en undersökning som bygger på en enkät om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Enkätundersökningen genomfördes i samtliga 290 kommuner. (foretagsklimat.svensktnaringsliv.se). Vi har även valt att undersöka två platser som likt Tjörn har en stor välkänd attraktion som lockar turister. Det 10 kommuner som kom högs upp på rankingen över bäst företagsklimat var 2009: 1. Solna 2. Vellinge 3. Sollentuna 4. Trosa 5. Habo 6. Danderyd 7. Laholm 8. Härryda 9. Höganäs 10. Sundbyberg 43. Stockholm 70. Göteborg 72. Malmö 75. Stenungsund 142. Tjörn 239. Orust Solna Överst på listan ligger Solna, vilket innebär att de har Sveriges bästa företagsklimat enligt svenskt näringslivs undersökning. Solna är även Sveriges mest framgångsrika kommun över lag, genom att toppa listorna både gällande företagsklimat, ekonomin, tillväxt och arbetsmarknad. De toppar rankingen tack vare sin politiska vilja och ambition som avspeglar sig i snabb och företagsvänlig service. Anledningarna till varför Solna har lyckats: Förutsättningen för alla framgångar har varit ett politiskt ledarskap som beslutade att föra Solna till toppen. Lägst kommunalskatt av alla kommuner i Stockholms län. Mycket av det som brukar utfärdas av kommunala aktörer är privatägt Arbetslösheten är 2,8 procent, betydligt lägre än såväl Stockholms som landets genomsnitt. När kommunen var nere på botten genomfördes en noggrann analys av möjligheter, styrkor, hot och svagheter och den fick verkligt genomslag i politiken. Styrkorna var kommunens läge, svagheterna var den illa fungerande kommunen både politiskt och gällande den övriga organisationen. Ekonomin var dålig och det var en åldrande befolkning. Människor flyttade där ifrån om de hade möjlighet. Analysen var enkel, de behövde få in både företag och nya medborgare. Solna framhävde sina styrkor, läget, mellan Stockholm och Arlanda. Och kunde på så vis locka företag dit och genom det kom boendebyggande igång och folk flyttade dit. I och med att medborgarantalet ökade blev skatten lägre och den offentliga servicen bättre. I korthet måste den goda cirkeln börja med inflyttning av företag och byggande. Den första politiska uppgiften var att se till att alla byråkratiska processer kring etableringar och byggande gick med maximalt tempo och smidighet. Solna stad erbjuder kvalificerad och kostnadsfri service till företag som vill etablera sig och växa i Solna. Det innebär att företagare alltid kan få svar på frågor. Annan service till företag som Solna kommun erbjuder är hjälp med: etableringsområden, företagsnätverk, export, rekrytering och kompetens, bostäder, lokaler och miljö och kvalitetscertifiering. DOKUMENTATION

16 Vellinge Anledningen till att Vellinges blivit 1a, 2a, 2a på svenskt näringslivs företagslista det senaste tre åren är på grund av snabba raka beslut, korta handläggningstider men framför allt att kommunen håller småföretagen om ryggen. Vimmerby Jukkasjärvi Liknande situation som i Jukkasjärvi råder även i Vimmerby kommun. Kommunen och näringslivet bygger på Astrid Lindgren, och främst då på Astrid Lindgrens Värld som är beläget i kommunen. Hotellen runt om i regionen arbetar med att ha olika erbjudanden till dem som besöker Astrid Lindgrens Värld och drar nytta utav den dragningskraft som nöjesparken har. Astrid Lindgrens Värld har dragit nytta av ett välkänt varumärke Författaren Astrid Lindgren, någon som är både nationellt och internationellt uppskattad och känd. Vimmerby använder sig av traditionen som finns i området. En stad som verkligen tar vara på den stora turistangelägenheten som finns på platsen, ICEHOTEL (Ishotellet). Orten har blivit både nationellt och internationellt känt just på grund av Ishotellet. Hela Kiruna kommun är stolta över hotellet och framhäver det som en viktig del i kommunens näring. Företag runt omkring i regionen drar även nytta utav Ishotellet. De använder sig av Ishotellets aktiviteter när de ska skapa sin paketering av erbjudanden. Ishotellet hjälper även företagen på orten genom att själva anordna upplevelser. Genom hotellets egen marknadsföring blir de lovordande aktivitetsleverantörerna och guiderna knutna till Ishotllets rykte och man får en känsla av högsta nivå av säkerhet och kvalitet. Ishotellet har även använt sig av sin internationella status och skapat ICEBARS s runt omkring i världen. Dessa barer skapar en marknadsföring genom upplevelsen och kunderna får en känsla av hur det är på Ishotellet och får en bild och förväntan av Jukkasjärvi som område. Ta lärdom från andra platser och kommuner: Göra en genomgående SWOT tillsammans med politiker och andra viktiga aktörer i kommunen. Kortare ledtider i politiska och kommunala beslut. Erbjuda kvalificerad hjälp till företag som vill etablera sig i kommunen, samt hjälpa redan befintliga företag med potentiella problem. Dra nytta av stora företag/organisationer/kända platser som finns i regionen och samverka med dessa Företag ska få hjälp av kommunen, och kommunen kan drar nytta utav företagen i regionen i deras utveckling. Samverkan mellan företagen i regionen stärker både de enskilda företagen samt sätter kommunen på kartan. DOKUMENTATION

17 Workshop om framtidens näringsliv Vi valde att ha en workshop om framtidens näringsliv ihop med vår klass på HDK. Våra klasskompisar arbetade med att ta fram olika framtidscenarion för 15 år, respektive 50 år framåt i tiden. Workshopen gjordes för att skapa en uppfattning om hur framtidens arbetsmarknad kan se ut. Vi ville göra det så enkelt som möjligt genom att endast ha några få frågor som fick diskuteras i grupp. De frågor vi ställde under workshopen var: Hur tror ni att näringslivet kommer förändras de närmsta 10 åren? - Vilka arbetstillfällen kommer att öka eller få större efterfrågan? - Vilka arbetstillfällen kommer minska eller försvinna? Följande svar fick vi på workshopen: Vilka arbetstillfällen kommer att öka eller få större efterfrågan? Innovationsplan, teknik viktigare IT för samhällsutveckling Konsult Säkerhet Varumärkesstrateg Sjukvårdsforskare Praktiska arbeten så som bagare och snickare Ökad hushållsservice Busschaufförer, ökad kollektivtrafik, mer vägtullar Kommunikationsmanagement Fler tvärvetenskapliga arbeten Bilindustrin kommer minska, vad ersätter den? Upplevelseindustrin Automatiserad vård Lokalturism Småskalig nischad produktion Äldrevård mer nischad Vilka arbetstillfällen kommer minska eller försvinna? Ingen kassa Medieproduktion Detaljhandel Bloggare Skvallerpressen försvinner Posten online, brev försvinner Bilindustrin Fiske Godstransport Produktrelaterade branscher (inte nischad produktion, inte närproduktion) DOKUMENTATION

18 Litteraturstudier - Faktainsamling Under deluppdrag två valde vi att läsa litteratur och artiklar som vi ansåg vara relevanta för vårt fortsatta arbete. Vi har nedan sammanfattat den viktigaste informationen vi fått fram. Näringslivsutveckling och samverkan Det är av stor vikt att samordna den offentliga och privata sektorn när det kommer till platsmarknadsföring. Detta då platsmarknadsföring har blivit en stor del i ekonomin för en plats, även en viktig del för den lokala välfärden. Huvudaktörerna som ska samverka inom platsmarknadsföring kan vara aktörer så som: turistbyråer och privata aktörer så som till exempel hotell och restauranger. Andra viktiga aktörer är myndigheter på regional samt nationell nivå. (Kotler et al 1999) Platsers tillgång till medel för marknadsföring kommer inte i närheten till vad stora företag och koncerner har tillgång till och det är därför ett måste att samverka med företag och andra instanser för att klara av att täcka dessa kostnader och att bedriva en kampanj effektivt. (Anholt 2007) Genom att framhäva lyckade entreprenörer i regionen gynnas platsmarknadsföringen. Entreprenörerna i regionen kan gynnas och stimuleras med hjälp av regionen som stöttar dem. När regionen aktivt marknadsför entreprenörerna som agerar på marknaden stärks även regionens identitet vilket leder till att nya företag lockas dit. När en region satsar på företagsfrämjande aktiviteter stärks regionen sin ekonomi. Det finns fyra vägar för hur en plats kan bibehålla och utveckla sin ekonomi. För det första ska regionen upprätthålla nuvarande näringsliv eller åtminstone de framgångsrika företagen. Ett annat sätt är för regionen att hjälpa existerande företag att expandera. När företagen kan erbjuda mer tjänster till andra marknader genererar det fler arbetstillfällen och ekonomisk vinst för regionen. Ett annat sätt är företagsfrämjande aktiviteter vilket kan vara till exempel kurser för att hjälpa företagsledningen med deras ledarskap och utveckling. Sista steget är förbättring av infrastrukturen och underlätta kommunikationen mellan olika nätverk inom regionen, men även utanför. Det räcker dock inte att ha framgångsrika företag på platsen, det krävs att hela tiden jobba med att behålla de befintliga företagen, därmed krävs en regelbunden dialog. Genom att hjälpa nystartade företag att bättre lyckas genererar det mer arbetsplatser, vilket i sin tur leder till fler invånare och bättre ekonomisk situation för platsen. Regionen kan hjälpa småföretag genom att samarbeta med banken och underlätta för nyuppstartade företag att ta lån. Utvecklingen kan även öka genom att locka företag från andra regioner. Framgångsrika och nyetablerade företag som finns inom en region kan ge stor tillväxt och skapa framtidstro. (Kotler et al. 1999) Närturism Svenska turismföreningen (2010) har gjort en undersökning om hur turismen kommer att se ut i framtiden. Undersökningen bygger på olika workshops och enkäter som gjorts. Följande kommer att bli framtidens turismtrender: Vildmarkstrenden: längtan ut i vildmarken och naturen är en stark trend. Obefolkad omgivning med vilda djur. Exotismtrenden: önskan om att uppleva det exotiska, karga landskap och naturfenomen. Ensamtrenden: resa ensam och söka egna ostörda och unika upplevelser i sin egen takt. Aktiva upplevelser: människans fritid blir mindre och många ser semestern som tillfälle att uppleva det som inte hinns med i vardagen. Mina rötter/hemvändare: det som är bekant och unikt för bara mig, säkra smultronställen och besök i barndomens hembygd Se-Sverigetrenden: de svenska turisterna vill uppleva mer och på ett annorlunda sätt. La Dolce Vita: bekvämt och avkopplande och hög servicenivå. Smörgåsbordet på Internet: allt ska finnas lätt till hands, paketerat och klart innan avfärd och bara ett knapptryck bort. Gourmettrenden: matresor, god och vällagad mat gjorda av ingredienser av premiumkvalitet. Miljön: resanden tar hänsyn till hållbarhet och miljö, intresset för tågresor ökar, boenden ska vara miljöanpassade, råvarorna i maten ska vara miljömässiga. Kultur- och festivaltrenden: kulturkonsumtionen ökar, vilket kommer kräva större utbud i framtiden. Historiska trender: bygdens och industrins historia tas tillvara och utvecklas i turismsammanhang. Brun Turism: udda resemål där man möter människor som lever ett annorlunda liv, katastrofområden. DOKUMENTATION

19 Näringslivsutveckling genom natur och kulturresurser för ön. När det rör sig om människors välbefinnande socialt och kulturellt kan kulturarvet användas som en resurs när man tänker på ekonomisk hållbarhet. (Bebyggelsehistorisk tidskrift 2010) Medborgardialog När stadsförnyelse eller områdesutveckling sker så kan det skapa en osäkerhet och orolighet hos invånarna. Det engelska begreppet Community Cohesion används flitigt i Englands strategiska utveckling av områden och städer. Community Cohesion förespråkar en dialog som ska skapa en gemensam värdegrund som sedan kan användas som en del av utvecklingsarbetet för att skapa en ökad sammanhållning och integration i ett område. Precis som i Cultural Planning är det vitalt att ha en dialog med de boende i området och få dem delaktiga i skapandet och genomförandet av utvecklingsarbetet. I Sverige har vi en mångfald av förhållanden till hur vi utnyttjar naturresurser och har en viktig roll i hur den folkliga kulturen som har utvecklas lokalt. Vår självsyn och hur vi formar vår kulturella identitet har en direkt eller indirekt koppling till naturresurser och hur tidigare generationer har lämnat kvar sin kunskap om dessa. Detta återspeglas ofta i talesätt, platsnamn och liknelser. Det har även skapats sociala tillhörigheter till platser som är baserade på naturbruk. Den kulturella identiteten speglas även i maten och det är de lokala råvarorna, landskapet och kulturarvet som formar maten. På detta sätt får maten en lokal identitet så som Tjörns specialiteter: Äggost, Klädelsholmens sill och Tjörnkakan. Med en plats som Tjörn som är rik på traditioner och naturresurser kan frågan vara hur man ska kunna ta vara på dessa och samtidigt kunna skapa förutsättningar för ett ekonomisk hållbart lokalsamhälle. Invånarna behöver dessa förutsättningar för att kunna leva och verka och se möjligheterna med att bo där. Tjörn har gjort kultur- och turismsatsningar och detta är i rätt riktning att utveckla dess natur och kulturresurser och lyfta fram deras ekonomiska potential. För att kunna försörja närområdet så kan det vara nödvändigt att ta vara på lokala naturresurser och dela de med turismen. Att utveckla Tjörn med hjälp av den kunskapen man har idag i en kombination av äldre tiders erfarenheter av naturresursförvaltning och ett materiellt kulturarv kan visas vara en hållbar utveckling Sammanhållningen i av ett område reflekterar den gemensamma värdegrunden som behövs i ett trivsamt område. Varje område är unikt och det som gör det unikt är de tillgångar som finns och de som bor där. I en tätbefolkad storstad kan det uppstå en klasskamp och bråk om tillgången till områdets resurser. I ett mer lantligt område som Tjörn kan befolkningen uppleva andra orsaker som skapar problem och kamper. Det kan vara orsaker relaterade till det höga antalet av sommarboende som i sin tur har skjutit upp huspriserna i området. En otillräckliga infrastrukturen i området, eller en icke rättvist uppdelad, instabil trafikkommunikation kan även bidra till problem. Alla dessa orsaker leder till en fragmentering i det lokala samhället. Det är stora olikheter om man jämför de orsaker som skapar en fragmentering i ett samhälle men den gemensamma nämnaren är att det saknas en sammanhållning i samhället. Det är den fragmentariska sammanhållningen som får invånare att se sig själv som en individ och kan leda till att folk känner sig isolerade, irriterade och skapar en misstro för den lokala och kommunala förvaltningen. En bra sammanhållning i ett samhälle är när de olika grupperna som finns i området har hittat en gemensam värdegrund och på så sätt fungerar väl tillsammans. Folk vill känna att de tillhör samhället och känna en lokal stolthet till området. Att låta dem själva ta ansvar och påverka får en positiv effekt och kan öka intresset att vara en aktiv del av områdets utvecklingsarbete. (http://www.idea.gov.uk/idk/core/ page.do?pageid= , urbandialog2009/dokumentation, 2010) DOKUMENTATION

20 Praktiska metoder Medborgarnas Utställning 28 november Nordiska Akvarellmuseet Medborgarnas Utställning Vi använde oss av en medborgarutställning för att kartlägga invånarnas bild av Tjörn. Detta blev en kartläggning för att styrka Tjörns identitet och självkännedom. Projektet var en fortsättning på vårens projekt där idén om en medborgarutställning väcktes till liv. Huvudanledningen till att projektet från början kläcktes var då många Tjörnbor inte känner sig involverade i Nordiska Akvarellmuseet. Det är en stor möjlighet att ha en sådan välkänd attraktion i kommunen, men det är inte en garanti att alla medborgare inser hur mycket museet betyder för kommunen. Utställningen var även en viktig del innan vår näringslivsworkshop som hölls en vecka senare på Nordiska Akvarellmuseet. Då fungerade utställningen som en inspirationskälla när framtidens näringsliv skulle diskuteras. Vi ansåg att det var viktig att ha medborgarnas åsikter om vad som är unikt med Tjörn, för att kunna diskutera framtiden. Att involvera medborgarna på detta sätt är även i linje med metoden Cultural Planning som Tjörns kommun använder sig av. Utställningen ägde rum den 28 november och Tjörns invånare var inbjudna till att medverka med sitt bidrag. Upplägg Vi bjöd in medborgarna i Tjörns Kommun att medverka på en utställning på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Vi ville att medborgarna skulle visa sin bild av ön. Detta kunde göras precis som man ville, det enda vi hade som krav var att det skulle platsa på ett A5 papper. Förberedelser Vi startade förberedelserna för medborgarnas event ca tre veckor innan utsatt datum med förberedelser. Innan medborgarnas event gjordes följande. Tre veckor innan eventen: Grafisk utformning av eventets kommunikationen Två veckor innan eventet: Mailutskick till alla avdelningschefer i kommunen Uppsättning av affischer runt om på ön Utplaceringen av inlämningsboxar och information/ inbjudnings flygblad Planering för utformning av utställning En vecka innan eventet: Informationsspridning av event genom besök på företagarforum, skolor, Saga (ungdomsråd) och Pro-möten Medborgarworkshop på akvarellmuseet Pressmeddelande skickades ut till tidningarna i regionen DOKUMENTATION

TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV

TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV FÖRSLAG & RESULTAT TJÖRNS FRAMTIDA NÄRINGSLIV LOUISE AHLGREN & MANILLA SHILLINGFORD, BUSINESS & DESIGN MA level, HT 2010/11 FÖRSLAGSUNDERLAG - 1 - Innehållsförteckning Om projektet 3 Resultat av praktiska

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Tyck till om Tjörns framtid!

Tyck till om Tjörns framtid! Tyck till om Tjörns framtid! När du tänker framtid och Tjörn, vad tänker du på då? Tjörns kommun arbetar nu med att göra en ny Översiktsplan. Det är ett dokument som har sin utgångspunkt i hur kommunens

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

STF 2018 Framtidens koncept 12 mars 2010

STF 2018 Framtidens koncept 12 mars 2010 STF 2018 Framtidens koncept 12 mars 2010 SYFTE, MÅL OCH METOD 2 Syfte och mål Hur ska framtidens koncept se ut för skapa ett så attraktivt erbjudande som möjligt för att uppnå målet med 500.000 medlemmar

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy.

Färdplan Flen. FUTURE Researchbased. STRATEGY Futurebased. ACTION Strategy enforcement. Visionsworkshop 3 18 januari 2012. strategy. Färdplan Flen Visionsworkshop 3 18 januari 2012 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Workshop 18 januari Välkomna! Kort tillbakablick Idéer till åtgärder

Läs mer

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas Maj 2015 Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu lanserar vi ett nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! För tre år sedan startade de första, månatliga, digitala utskicken av Näringslivet på Tjörn.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer