Nordisk Etanolproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk Etanolproduktion"

Transkript

1 Nyheter Stora Enso och Neste Oil samarbetar för att göra bioolja En demonstrationsanläggning kommer att tas i drift 2008 vid Stora Ensos pappersbrk i Varkas i Finland. Stora Enso och Neste Oil ndertecknade ett avtal den 16 mars för att tillsammans tveckla teknik för att prodcera drivmedel från träråvara. Det första steget är att designa och bygga en demonstrationsanläggning vid Stora Ensos pappersbrk i Varkas i Finland. Anläggningen kommer att ägas till hälften av respektive part och väntas starta nder Med erfarenheterna från demonstrationsanläggningen kommer parterna att gå vidare med en fllskalig anläggning för att göra biodrivmedel baserad på skogsråvara. Även denna anläggning kommer att integreras med någon av Stora Ensos indstrier. Stora Enso tvecklar sin affärsverksamhet i en ny riktning genom att börja prodcera drivmedel för transportsektorn. Genom att använda sin knskap och långa erfarenhet inom träbaserad indstri på ett nytt sätt skapas nya affärsmöjligheter. Även forskningsorganisationen VTT kommer att medverka i tvecklingsarbetet. Stora Enso och Neste Oil ser den växande biobränslemarknaden i Eropa som en lovande och växande affärsmöjlighet samtidigt som man möter den ökande efterfrågan på prodkter av hög kvalitet baserade på olika råvaror. Maria Perzon fick Jan Häckner-stipendiet I samband med Svebios årsmöte och konferens i Stockholm i början av mars fick Maria Perzon (fd Olsson) ta emot Det äroflla Jan Häckner-stipendiet och en check på kronor. Maria fick priset för sin forskning vid Chalmers kring emissioner i samband med biobränsleeldning. Stor etanolfabrik till Karlshamn Nordisk Etanolprodktion AB har startat projekteringen av en bioetanolfabrik i Karlshamn. Anläggningen kommer att prodcera mer än kbikmeter etanol årligen. Investeringen är på drygt 1 miljard kronor. Det norska investmentbolaget Mallin Ventre AS har gått in som hälftenägare. Rättelse biobränsleleverantörer Vida Energis omsättning var 178 miljoner kronor nder 2006, det är en ppgång och innebär bland annat att företaget klättrat två placeringar till en 13:e plats i listan mellan 2005 till Ny broschyr förklarar och ger argment för närvärmeinitiativ Hr kan vi ordna gemensam värmeförsörjning i vår by? Är det en miljövänlig och thållig lösning? Är det bekvämt? Lönar det sig n och i framtiden? Och hr kommer man igång om förtsättningarna visar sig vara gynnsamma? Alla berörda intressenter - små eller större fastighetsägare, kommnen eller bränsleprodcenter/värmeentreprenörer - kan vara initiativtagare till att bilda ett närvärmebolag. Vem som blir delägare är en öppen fråga. Det hänger på initiativ, intresse och entreprenörsvilja. Sven Hogfors på LRF har tagit fram en digital broschyr som är tänkt att ge svar och fngera som stöd för den som vill argmentera för en gemensam fliseldad värmecentral. Alla i byn kan ta initiativet till en gemensam närvärmeanläggning. Närvärme-broschyren från LRF ska göra det enklare för flera att förstå hr man går till väga. Brsochyren på 24 sidor har finansierats av Jordbrksverket, Södra, Mellanskog och LRF som ett Landsbygdstvecklings-projekt. Skriften finns bara digitalt på nder energi och Närvärme med Flis. Text: Anders Haaker Bosse Nilsson i Östra Ämtevik i Snne kommn driver Prästbols lanthandel och har ansltit sig till den lokala närvärmeleverantören. 47

2 PACKAPELLETS ISÄCK Referenser(Pellets): BalcasLtd StatoilNorskTrepelletsAS GraanlInvest BioenergiLleåAB R.W.Energi SvenskBrikettEnergiAB FlexHeat BioenergiSkandinavienAB HMAB EnergiDanmarkNRGi Såbi LantmännenAgroenergi Mebio FôrforedlingBA BioNorrAB SmålandpelletsAB WisswoodAB BioStor Neovaab DeromeAB VegrppenA/S BooForssjöAB LaxåPelletsAB Fisker levererar packningsmaskiner och komplettapacklinjer. Plasten tillförs maskinen i form av rllar ochsäckarnaformas,fyllsochförsltsiett arbetsmoment. Plast från rlle är den absolt billigaste metodenattpackapelletsisäck. Pellets i säck gör logistiken enkel. Pallarna kan ställas tanför och knderna tar med sigvaranpåettenkeltsätt. HELAUTOMATISK BILLIGTEMBALLAGE FiskerSkanderborgA/Swww.fisker.astel Förnyelsebar energi Våra trädbränslen säljs nder vårt varmärke Agrol. Telefon Pellets Briketter Plver Salixflis Lantmännen Agroenergi AB Odla Salix kanske den mest lönsamma grödan. Telefon Årets pplaga av Power- Gen Renewable Energy & Fels samlade drygt deltagare från Nordamerika till Las Vegas. Utöver de många föredrag och förespråkare av vind- och solkraft så var det biodrivmedlet etanol som var det stora samtalsämnet. Amerikanska riskkapitalister, majsodlare och etanolprodcenter har bråda dagar. Mycket till följd av President Bshs Twenty in Ten Initiative som kom drygt två månader tidigare. Initiativet syftar till att ersätta 15 procent av dagens bensinförbrkning med biodrivmedel till 2017, ett mycket ambitiöst mål i bilens förlovade land. var helt off the charts, från och planerade anläggningar På konferensen, som hölls 2,81 billion gallons 2003 till i början av mars, var åhörare över 5,5 billion gallons Powertherm Biokraftverk omvandlar biogas till el och värme! Nypptäckt svamp ger etanol och komposterbara blöjor Vid Högskolan i Borås har ett forskarteam, med professor Mohammad Taherzadeh i spetsen, gjort en raffinerande pptäckt som består av svamp med häpnadsväckande egenskaper; svampen omvandlar avfall och avlopp till etanol på ett mer effektivt sätt än de metoder som används idag. Ur biomassan som blir kvar som restprodkt vid etanolframställningen kan man desstom tvinna ett bakteriedödande och sperabsorberande material - för användning i exempelvis blöjor, bindor och sårvårdsprodkter - som kan komposteras, rötas och återvinnas som biogas. Svampen ger inte bara etanolbranschen anledning att gngga händerna. Den kan även bidra till ett minskat tsläpp av växthsgaser - i och med att till exempel blöjor inte längre måste brännas pp tan Nyheter Las Vegas, USA - Etanolprodktionen är off the charts i form av branschanalytiker, lantbrksorganisationer och natrskyddsorganisationer överens om att det fanns såväl en teknisk som ekonomisk och miljömässig begränsning i ökad etanolprodktion med majs som råvara. Meningsskiljaktigheter berörde endast var dessa gränser knde tänkas vara tan att fastna i polariseringen. Prodktionsstatistik presenterad av David Vander Griend från ICM Inc, en av pionjärerna inom amerikansk etanolindstri, talade sitt tydliga språk. Det visade att smman tav befintliga anläggningar, planerade kapacitetsökningar Powertherm Biokraftverk. Men det kommer ändå inte att räcka till för att ppnå målet av minst 35 billion gallons biodrivmedel till Blicken lyftes istället framåt till etanolframställning från andra råmaterial exempelvis andra växter som switch grass, organiskt avfall eller celllosa. Tre förespråkare från indstrin; Iogen Energy, Abengoa Bioenergy och Ble- Den fabriksmonterade enheten innehåller motor, generator, infasningstrstning och atomatik. Atomatiken är anpassad för att parallellkoppla pp till fyra enheter för större el och värmebehov. Den nika skillnaden till konventionella biokraftverk ligger i att Powertherm anpassar motorvarvtalet i förhållande till effektbehovet i stället för att strypreglera. kan komposteras - vilket är en het fråga på EUs agenda. Projektet, som heter Framställning av antimikrobiell sperabsorbent från slfitlt med zygomyceter, fick nyligen drygt kronor från KK-stiftelsen för fortsatt tforskning av svampens potential. För mer information, läs en längre text på: press/meddelande/2007/ asp Fire Ethanol gav exempel på sina FoU lösningar med lovande resltat på pilot- och indstriskala. Det gemensamma problemet tycks ha varit att säkra finansiering. Eller som Arnold Klann från BleFire Ethanol så kärnfllt konstaterade att alla ville vara first to finance a second project. Text: Alan Sherrard I Las Vegas hölls nyligen en konferens där det hetaste samtalsämnet var biodrivmedlet etanol. Det stora reglerområdet kw värmeeffekt innebär en hög följsamhet, även vid stora belastningsvariationer. Motsvarande eleffekt är 5-20 kw. Den varvtalsmodlerande effektregleringen säkerställer konstant verkningsgrad genom hela reglerområdet. Biokraftverket kan även drivas på natrgas eller diesel. Med dessa bränslen företrädesvis som reservkraftverk. Powertherm marknadsförs i Sverige av Pannpartner AB. Mohammad Taherzadeh 48 49

3 Mindre biogas idag än för tio år sedan Prodktionen av biogas i Sverige 2005 var GWh (knappt 1,3 TWh). Det visar en sammanställning som gjorts av Svenska Biogasföreningen för Energimyndighetens räkning. Siffran kan jämföras med den ndersökning som gjordes av Anna Lindberg på Viak 1997, och som då visade på en biogasprodktion på GWh. Trots stora investeringar i biogasanläggningar nder det mellanliggande årtiondet sklle alltså prodktionen av biogas ha sjnkit. Så är det sannolikt inte. Mer troligt är att Anna Lindberg 1997 överskattade prodktionen av biogas i avloppsreningsverken. När det gäller biogasprodktion i samrötningsanläggningar har prodktionen ökat kraftigt, från nder 30 GWh till 163 GWh. Men fortfarande prodceras den mesta biogasen i deponier och vid avloppsreningsverk. Av prodktionen användes 421 GWh för ppvärmning, 266 GWh för internförbrkning, 112 GWh som fordonsgas, 37 GWh för elprodktion och 24 GWh matades in på natrgasnätet. Desstom facklades 122 GWh. Arbetet har gjorts av Åsa Jarvis och Kalle Svensson och rapporten finns på Energimyndighetens hemsida. Kommerskollegim vill avskaffa eller redcera etanoltllar Kommerskollegim har gjort en tredning med titeln Handelsaspekter på biodrivmedelsområdet. Sltsatsen är att etanoltllen bör avskaffas eller kraftigt redceras. Så här sammanfattar Kommerskollegim sin tredning: Kommerskollegim anser att biodrivmedel - liksom andra varor - bör prodceras och exporteras av de länder som har de bästa förtsättningarna för detta. Om handeln begränsas eller fördyras genom tllar blir det ett samhällsekonomiskt Björn Gillberg vill ta metanolbolag till börsen olönsamt tnyttjande av resrserna, vilket leder till högre kostnader för samhället i sin helhet och för konsmenterna. På det globala planet leder den ineffektiva resrsfördelningen till att länder hindras från att knna använda sig av sina komparativa fördelar och genom en liberaliserad handel ppnå en ekonomisk hållbarhet. Detta drabbar inte minst prodcenter i -länderna. Målet r ett samhällsekonomiskt hållbarhetsperspektiv bör vara att verka för en eliminering eller kraftig redcering av tllen på etanol. Den kände miljödebattören Björn Gillberg vill introdcera sitt bolag Värmlandsmetanol på börsen. Målet är att dra in två miljarder kronor till ett bygga en större fabrik, skriver E24. Värmlandsetanol grndades 2001 med målet att bygga en större metanolfabrik med stöd från staten och EU. Myndigheterna var dock mer intresserade av att satsa på etanol varför Gillberg ser en börsintrodktion som enda sättet att få in de pengar som behövs, skriver E24. Vårt mål är att vara på någon av börserna i sltet av året, eller i början av nästa år. Och vi är övertygade om att det går att få ihop två miljarder, säger Gillberg till E24. Nyheter Pellets till villaknder n större än till storförbrkare Leveranserna av pellets till småhsmarknaden är n större än leveranserna till storförbrkare (över 2 MW). Det visar pelletsstatistiken från PiR (Pelletsindstrins Riksförbnd) för 2006, som pblicerades i ansltning till Svebios pelletskonferens i Örebro i sltet av janari. PiRföretagen hade leveranser av ton pellets, en ökning med 14 procent jämfört med Villamarknaden växte dock med 46 procent, från till ton. Leveranserna till storförbrkare var ton. Försäljningen till mellansegmentet (24 kw - 2 MW pannor) ökade med 31 procent. PiR-företagen omfattar procent av hela marknaden. Någon officiell statistik från SCB finns inte när det gäller pelletsprodktion och användning. Världens snabbaste och dyraste miljöbil byggs i Ängelholm Det dyraste och snabbaste sättet att slippa de återppväckta trängselavgifterna i Stockholm är att köpa en Koenigsegg CCXR Flower Power. Accelerationen km per timme går på 3,2 seknder. Bilen drivs med etanol E85 och tvecklar 1018 hästkrafter vid 7200 rpm. Topphastigheten ligger på över 400 km per timme. CCXR är den serietillverkade bil som har högst prestanda i världen, den enda bilen i serieprodktion med över 1000 hästkrafter. Bilen premiärvisades på Genevemässan i början av mars och visades också på MPHmässan i Nacka Strand den mars. Även om bilen tillverkas i väldigt få exemplar och inverkan på klimatet därför är begränsad är det ändå ett ställningstagande för en klimatmässig lösning. Etanolmodellen har bättre prestanda än bensinmodellen av de enkla skälen att etanol har en kylande effekt i förbränningstrymmet och att etanol har ett högre oktantal. De som har köpt CCX-modellen tidigare har möjlighet att ppgradera till etanoldrift. Tillverk ningen av Koenigsegg sker på den tidigare flygbasen för JAS-plan tanför Ängelholm. Priset för en CCXR är drygt 6 miljoner kronor. Biogasföretag tar order i Korea Li n k öpi n g s f öretag e t Swedish Biogas har tagit sitt första ppdrag i Sydkorea åt Gwanwong-Do Provinsen. Bolaget ska genomföra en potentialstdie och lägga grnden för fortsatta beslt om etablering av biogasanläggningar från avfall i provinsen. Uppdraget inleds i mitten av mars och pågår nder våren. Vi ser fram emot arbetet och ser detta som ett viktigt steg i vår expansion internationellt, säger Peter Undén, vd för Swedish Biogas. Vi hoppas växa med tre till fem personer kommande månader, säger Peter Undén. Inför valet förra året gick LRF t med ett erbjdande till den nya regeringen. I detta innefattas nya jobb inom energisektorn, om rätt förtsättningar ges. Något som LRF dagligen arbetar för att våra energiföretagare ska få. Ett viktigt led i detta är samverkan mellan olika energiaktörer. Därför bjöd LRF nyligen in en tvald skara av energientreprenörer, banker, myndigheter och andra organisationer till ett seminarim med temat: Vad främjar en framgångsrik etablering av lantbrkarägda energiföretag? Representanter för LRF, LRF Konslt, E.on, Swedbank och Landja var bland föredragshållarna nder dagen. Desstom hölls en diskssion kring förtsättningar för etablering av lantbrkarägda energiföretag. Sammantaget kom seminariet fram till att kompetens- och marknadsfrågor tgör en större tmaning än kapitalförsörjningsfrågor. Intressanta ppgifter kom från Per Elander, LRF Konslt, som pekade på att elva farmarenergibolag vars ekonomi jämförts är hälsosamma företag som bygger t sin energiprodktion och sina klvertnät. Owe Andersson, EK AN Grppen fyllde på och konstaterade att värmeprodktion är, när den väl kommit igång, en lokal verksamhet med en säker intäkt och relativt god lönsamhet. Bristerna idag består i väldigt få riskkapitalbolag/affärsänglar som arbetar med LRF - Lantbrkarnas Riksförbnd Redaktör: Ulf Jobacker, Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Postadress: LRF, Stockholm Trovärdighet på marknaden viktigt för energiföretagare företag/projekt inom energiområdet. De riskkapitalföretag som arbetar med energifrågor gör det med tgångspnkt att bygga företag i stället för att finansiera energiprojekt. De barriärer som finns handlar egentligen inte om tillgång på kapital tan mera om knskapsbrist hos entreprenörer och banker, riskbedömning för olika energimarknader, finansierings- och avtalsfrågor samt pprättande av affärsplaner. Trovärdighet är A & O menade f lera av aktörerna. Marknaden måste knna lita på att det finns stabilitet, både i prodktionen av förnybar energi från landsbygdens råvaror och i satsningar på energi från regeringen och andra samhällsaktörer. Förslag som kom fram nder dagen var bland annat att starta en småskalig fjärrvärmeförening, med referensanläggningar, tbildning, kvalitetssäkring mm. Ett annat förslag var att tveckla samarbetat mellan LRF Konslts energirådgivare och LRFs regionala företagarcoacher. Grppen förde också fram opinionsbildning som en viktig del för att lantbrkarägda energiföretag ska nå framgång. Grppen menade att det gäller att i olika sammanhang föra fram argment som att vi har en trygghet i råvarförsörjningen och att de gröna näringarna kan erbjda en del i lösningen av klimatfrågan. Man vill bygga vidare på de erbjdanden näringen redan lagt fram, som LRFs erbjdande till den nya regeringen. Kommnerna fördes fram som en mycket viktig aktör - kanske den viktigaste för att hitta de lokala förtsättningarna för att tveckla hållbara energilösningar som till exempel närvärme. Deltagarna tog fram fyra avgörande framgångsfaktorer för att etablera lantbrkarägda energiföretag: 1. Stärka närvärmeföretagarnas trovärdighet på energimarknaden. 2. Tydliggöra de lantbrkarägda energiföretagens erbjdande och prodkter på marknaden. 3. Förbättra relationen till politiker och tjänstemän i kommnerna, som tgör den strategiskt viktigaste knden i många energiprojekt. 4. Öka tillgången till och tvecklingen av teknisk kompetens inom näringen. LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson konstaterade när han öppnade seminariet att jord- och skogsbrket har en central roll för att avveckla oljeberoendet och tveckla ett hållbart energisystem. Sett från LRF:s horisont är etableringstakten relativt långsam i förhållande till intresset på nationell nivå och den marknadspotential som finns. Frågan är om och hr mycket fart energiomställningen tappar om det är så att det fattas både entreprenörer och tydliga knder. Behövs det lokala oljekomissioner som hjälper till att förnya ett slitet ordspråk till all energybsiness is local? Vill d ha tförligare information om sltsatserna av energiseminariet kontakta Ulf. Ulf Jobacker, LRF Landet rnt Snart kör Kappa biopannan så det ryker Intrimningen av Smrfit Kappas nya jättelika biobränslepanna har börjat. Vi är framme vid pploppet, säger Anders Lindberg, informatör, om bygget som gör fabriken till hälften självförsörjande på el och minskar oljeförbrkningen med 20 miljoner liter per år. I maj 2005 togs första symboliska spadtaget. Idag, snart två år senare, står den nya anläggningen i stort sett klar. Kostnaden för den nya biobränslepannan kommer att landa mellan 750 och 800 miljoner kronor. Planer för ny godsterminal Det planeras en förbindelse mellan Biostor, Inlandsbanan och Tvärbanan. Idén kommer ifrån oss, säger Henrik Sndström Skellefteå Kraft. En helt ny godsterminal som kan ta emot 600 meter långa tågset kan bli verklighet i indstriområdet mellan Stensele och Storman. Övik Energi vill köpa del i Kommnbränsle Kraftvärmeverket i Hörneborg kommer att behöva torv som bränsle.därför vill Övik Energi köpa en del av Kommnbränsle AB, som bryter torv tanför Helgm. Årsbehovet av torv beräknas till mellan och kbikmeter. Positiva signaler för etanol i Sveg Sveg kan få en testfabrik för etanolprodktion och ett växths redan i sommar. Signalerna är mycket positiva efter kommnens resa till Kina. Målet är ett biobränslekombinat med pellets- och brikettfabrik, etanolfabrik, kraftvärmeverk och växths - det sista för att ta vara på spillvärme. Kostnaderna för ett sådant kombinat är dock så höga att en försöksverksamhet är ett nödvändigt steg på vägen

4 Landet rnt Biobränsle med ny teknik Den 12 febrari invigdes en biobränslefabrik på Bäckhammars brk. Med en ny teknik ska man tvinna ämnet lignin r restprodkter på brket. Det är forskningsföretaget STFI-Packforsk genom dotterbolaget LignoBoost som står bakom satsningen. Raps alternativt drivmedel Tsen liter rapsdiesel per dygn prodceras i RME- anläggningen på Brnnsholms säteri söder om Enköping. Rapsdieseln kommer att göra säteriet självförsörjande på drivmedel till gårdens traktorer och maskiner. Leverera tan tjäle Vi lägger pp så stora lager på sommaren att vi klarar leveranserna också en vinter tan tjäle i skogen. Det säger Björn Westerberg, marknadschef på Enköpingsbaserade företaget Natrbränsle, som har knder i hela Mellansverige. Stororder till Neova Biobränsleföretaget Neova (före detta Råsjö Torv) med hvdkontor i Hdiksvall har fått en order värd 55 miljoner kronor för leveranser av träpellets till Norsk Hydro. Samarbetet innebär i ett första steg leveranser av cirka ton pellets, vilket motsvarar den energimängd som åtgår för att värma cirka villor. Etanol i Sala-Heby Ytterligare ett steg har tagits till förverkligande av etanolfabriken. Sala-Heby Energi har tillsammans med flera parter gjort en avsiktsförklaring, vilket betyder att de tillsammans ska gå vidare och treda frågan. Om förtsättningar finns kommer kontrakt att tecknas i sommar och prodktionen vara i gång vid årsskiftet 2009/ BAFF - BioAlcohol Fel Fndation Redaktör: Jan Lindstedt, Tel: , Fax: E-post: Hemsida: Postadress: Box 83, Örnsköldsvik Framsteg för celllosa-etanol Ibland ppstår det rykten som man kan ndra varifrån de kommer och hr de sprids. I vissa kretsar har det spridits rykten att EtanolPiloten går dåligt som forskaren (?) Per Kågesson till och med dristar sig att skriva i sin nyligen lanserade bok. Som källa anges anonyma forskare som inte tror på tekniken. Borde inte en seriös forskare kolla med källan där man jobbar med tvecklingen i stället? Pilotanläggningen i Örnsköldsvik är en världsnik satsning som gett svensk forskning och svensk indstri ett försprång på området. Teknik som tvecklas i laboratorier rnt om i Sverige och Eropa samt i bänkskaleanläggningen vid Lnds Tekniska Högskola, kan testas och verifieras i pilotanläggningen. Målsättningen är att tveckla ett eller flera processkoncept som nderlag för vidare ppskalning i en indstriell tvecklingsanläggning och drift av prodktionsanläggningar. Pilotanläggningen i Örnsköldsvik är en forsknings och tvecklingsanläggning med en kapacitet på 2 ton torr råvara per dygn. Om den prodcerade etanol tan avbrott nder ett år sklle prodktionen bli 150 m 3 etanol. Anläggningen kan köras kontinerligt med skiftgående operatörer. Alla med indstriell erfarenhet vet att de störningar som kan ppstå i processen vid långvarig drift, i form av beläggningar, igensättningar, materialslitage etcetera, är liksom integrationskravet av avgörande betydelse för driftekonomin i en framtida prodktionsanläggning. De inledande två åren har arbetet i piloten fokserats mot tillgänglighet, drif tsä kerhet och processkontroll. Ett antal större och mindre modifieringar och ombyggnationer har gjorts i anläggningen. De målsättningar som Sekab E-Technology (fd Etek) och Energimyndigheten har satt pp för 2007 gällande bland annat sammanhängande drifttid tan stopp har redan åstadkommits. Förenk linga r av det rsprngliga konceptet innebär att investeringskostnaden för en fllstor anläggning har knnat minskas med procent. TS-halten på ligninet efter avvattning överträffar också de antaganden som gjordes baserade på PDU-försök och tester hos leverantörer. Utfallet ligger på cirka 50 procent TS istället för 40 procent, vilket innebär högre energieffektivitet när ligninet skall brännas eller torkas och pelleteras. Pilotanläggningen har i hvdsak körts med tvåstegs svagsyrahydrolys. Kolhydrattbytena i pilotanläggningen ligger idag för hemicelllosa från den första reaktorn på cirka 80 procent vilket är nära vad som ppnåtts på lab. Det andra reaktorsteget där celllosahydrolysen hvdsakligen sker har nyligen modifierats och tbytesoptimeringen kommer att genomföras med början nder våren Enzymatisk hydrolys i kombinationen med svagsyrahydrolys har körts nder 5 veckor inom EU FP6-programmet NILE (New Improvement in Lignocelllosic Ethanol), ett 100- miljonersprogram med 20 partners i Eropa. Processmässigt var körningen lyckad och gav nderlag för komplettering av trstning i anläggningen. Utrstningen installerades i början av 2007 och nästa period med enzymkörning genomförs nder aprilmaj Inom detta område krävs fortsatt arbete med såväl enzymernas prestanda, vilket sker i labben, som tveckling av processen för enzymhydrolys i kombination med jäsning, vilket sker i piloten. För den totala processekonomin är det viktigare att integrera vidareförädling av material som ej kan jäsas till etanol med annan verksamhet till exempel kraftvärmeverk, än att ta tillvara på den sista marginalen på etanoltbytet. SEKAB är så övertygade att man är på rätt väg med att tveckla en indstriell process, att man vill ta nästa steg och påbörja förprojekteringen av en indstriell t veck lingsanläggning med kapaciteten m 3 etanol per år. Det är viktigt att poängtera att parallellt med det fortsatta arbetet i piloten och driften i den planerade indstriella tvecklingsanläggningen, är det av avgörande betydelse att Sveriges FoU-insatser inom celllosabaserad etanolframställning vid akademi, institt och företag förstärks ytterligare. Rnt om i världen har man n vaknat; bland annat har USAs regering nyss besltat satsa 2,6 miljarder kronor på sex tvecklingsanläggningar för etanol från celllosa. Skall vi behålla vår position i täten så krävs det fortsatta krafttag, vilket vi hoppas få se i regeringens vårbdget. Mer information om etanol och andra biodrivmedel finns bland annat på och Jan Lindstedt, BioAlcohol Fel Fndation Svenska Trädbränsleföreningen Redaktör: Sven Hogfors Tel: Oroligt på virkesmarknaden Starka och delvis nya krafter verkar på virkesmarknaden: God efterfrågan på massa och sågat, stormvirke i Sydsverige och på kontinenten, tbyggnad av skogsbaserad kraftvärme och övriga kategorier värme, kraftig höjning av ryska exporttllar på skogsråvara, färska beslt i EU om mål och styrning i energipolitiken etc. Stormvirket rör om i de invanda flödesmönstren. Man lär sig hantera lagring av virke. Färskhetskraven omvärderas. Transportapparaten ställs om. Nya och annorlnda pparbetningsbehov manar fram nya maskiner. Handeln följer annorlnda och svåröverskådliga mönster. I stort sätt alla marknadssegment efterfrågar mer skogsråvara samtidigt som tbdet av de ryska skogsresrserna stryps genom aviserade exporttllar: 10 EUR/kbikmeter i år, 15 EUR 2008 och 50 EUR från 2009! Om 50 EUR blir verklighet, vilket verkar sannolikt om inte WTO kan sätta stopp, så pphör i stort sett all export av oförädlat rndvirke från Ryssland. Det påverkar i så fall kraftigt den eropeiska virkesbalansen. Toppmötet i EU den 8-9 mars tog flera beslt om klimatoch energipolitik. Det för vår bransch viktigaste är att EUs energiförsörjning 2020 skall till minst 20 procent komma från förnybara energikällor. Det gemensamma målet skall brytas ned till ett nationellt beting för varje medlemsland med hänsyn till landets natrliga förtsättningar. Fördelningsprocessen kommer nog att ta ett par år och det blir en spännande match! Samtidigt skall varje land själv bestämma med vilka medel det nationella målet skall nås. Säkert kommer många att snegla på den politik som förts i Sverige sedan oljekrisen i mitten på 1970-talet. Spännande tider väntar! En sak står klart: Det är angeläget att prodcera mer i den svenska skogen och att använda prodktionen på bästa sätt. Råvaran kommer inte att räcka till allt som man knde önska. Högförädlade skogsindstriella prodkter har sin givna plats när andra prodcentländer tvingas gå samma väg som vi valt för energipolitiken i Sverige sedan länge. Kraft och värme likaså. Fasta biobränslen är kostnadseffektiva på den näraliggande kraft/ värme-marknaden. Biobaserade drivmedel är mer tveksamt eftersom de kan prodceras effektivt på sydligare breddgrader och till låg kostnad skeppas långa sträckor. En viss svensk självförsörjning med drivmedel är natrligtvis angeläget. Det blir sannolikt måttliga kvantiteter där prodktionsförtsättningarna är som mest gynnsamma. Troligen kan det bli som biprodkter i massabrkens svartltsprocesser. Eller möjligen i rena förgasningsanläggningar för biomassa av olika slag. Sven Hog fors Södra Skogsenergi Bioenergi för bättre miljö! Säkra leveranser ger trygghet Skogsråvara och torv från Södras medlemmar Biprodkter och pellets från egna indstrier Stora volymer och lagringsresrser Långsiktiga och stabila affärsrelationer Effektiva metoder och helhetssyn Miljöhänsyn i alla led Välkommen att kontakta oss! Södra Skogsenergi AB Växjö Tel Fax Landet rnt Setra investerar 60 miljoner i ny panna Setra Grop investerar 60 miljoner kronor i en ny panncentral vid sågverket i Skinnskatteberg. Den nya pannan, som beräknas vara igång i början av nästa år ger möjlighet till tökad kapacitet. Dalkia Indstripartner har fått ppdraget att bygga den nya panncentralen vid sågverket, en order 40 miljoner kronor. Eon satsar miljard i Örebro Eon planerar att bygga en ny biobränslepanna i Åbyverket, främst för att öka elprodktionen kraftigt. Det rör sig om en satsning på drygt en miljard kronor. Den nya pannan sklle få en effekt på 100 MW värme pls trbin som ökar elkapaciteten vid Åbyverket med 35 MW. Tanken är att den nya pannan ska ersätta två äldre pannor på vardera 30 MW värme som drivs med pellets. Och pellets har blivit dyrt, säger Per Alm. Priset har ökat med procent på ett par år. I den nya pannan kan vi använda billigare biobränsle. Vi tittar bland annat på retrträ. Massaved från Glottra blir energi Sedan i höstas går i stort sett all massaved till ett värmeverk där den flisas och eldas pp. På ett år handlar det om cirka fastkbikmeter, hälften av företagets virkesfångst. Vi betalar skogsägaren samma pris som för massaveden men tan några vrakavdrag, säger Torgny Gnnarsson. Sågverket ger värme i Kisa N är det sågverkets panncentral som ska förse Kisas invånare med fjärrvärme. Tekniska verken i Linköping har ingått ett samarbetsavtal med Södra Timber i Kisa om att tnyttja värme från sågverket till fjärrvärme. 53

5 Landet rnt Svenska Torvprodcentföreningen Redaktör: Magns Brandel, Torsgatan 12, Stockholm Tel: , Fax , Hemsida: E-post: PiR Pelletsindstrins Riksförbnd Redaktör: Tomas Isaksson Tel: , Mobil , Fax E-post: Hemsida: Landet rnt Panncentral i Östanå börjar byggas i febrari Den nya panncentralen på Östanå började byggas i febrari. Anläggningen får en total effekt på 6,5 MW och ersätter den nvarande oljeeldade panncentralen. Den ska i hvdsak värmas med flis. Östgötaodlad raps blir biodiesel i Skänninge Fabriken är finansierad, maskinerna håller på att köpas in och marknadsföringen pågår. De nya företagarna Eric Jacobsson och David Varverd är en aning spända men förväntansflla. I sltet av året prodcerar Energifabriken AB bränslepellets och biodiesel i Skänninge. För dyrt att elda helsäd i Kvänm Att skörda och lagra fngerar bra. Det brinner fint i pannan. Men logistiken behöver tvecklas. Och jst n är spannmålen för dyr. Det är sltsatsen av Lantmännens försök att elda helsäd i Kvänmsanläggningen. En panna till behövs snart i Kvänm Fjärrvärmekapaciteten i Kvänm kommer att byggas t. Vi står inför ett beslt att installera en panna till, säger Sven- Göran Green, regionchef för Lantmännens bolag Agrovärme. Den halmpanna som finns i Kvänm räcker snart inte till. Fjärrvärmenätet har byggts t rejält på orten. N går oljepannorna på bioolja från raps Nmera driver Falbygdens Energi, Feab, fjärrvärmenätet i Falköping med enbart förnyelsebara bränslen. Vi har testat bioolja i en konverterade oljepannan på 12 MW i ett par månader. Det fngerar perfekt och vi har inte haft några driftstörningar, säger Feabs driftchef Arne Wass. Torvens långsiktiga tmaningar och möjligheter Statoil visar vägen till E85 med GPS Statoil erbjder n GPSkoordinater till alla sina stationer i Sverige. Det gör det lättare att hitta till Statoils tankställen för E85 och biogas. Statoils samtliga drygt 600 stationer finns n markerade med GPS-koordinater. - Vi vill att det även fortsättningsvis ska vara fördelaktigt för miljön och knderna att tanka biodrivmedel. Därför är det också viktigt att göra det enkelt för knderna att hitta till de stationer där det går att tanka förnybart, säger Nicholas Källsäter, drivmedelsansvarig på Statoil. Försäljningen av Vi jobbar jst i torvbranschen med ett mer långsiktigt projekt som syftar till att se på de tmaningar som branschen står inför på längre sikt vid sidan om de mer kortsiktiga och ofta akta frågor vi jobbar med dagligen. Jag skall därför försöka beskriva lite av de arbete som sker rörande torv i ett lite längre perspektiv. Vi har fått fler och fler bevis för att det finns ett allt större behov av att använda långsiktigt hållbart bränsle som torv i energisystemet. Det gäller inte minst till följd av EUs politik och den svenska Oljekommissionen. Torv har stora sameldningsfördelar tillsammans med trä- och åkerbränslen. Torv har också en viktig roll att fylla i trädgårdar och växths. Ett av skälen till att torv nmera används i allt större kvantiteter i stall och ladgårdar är att konkrrensen om spån till energisektorn har öppnat en marknad för torv speciellt i form av strö till hästar. Skall vi konkrrera med import av torv krävs att vi har ett prövningssystem för täkter som är effektivt, transparent och förtsägbart. Denna fråga kommer att göra sig alltmer påmind när vi öka torvanvändningen för att möta en ökad efterfrågan i landet. Här jobbar vi aktivt tillsammans med TorvForsk med ett gemensamt projekt såväl kortsiktigt som mer långsiktigt som rör alltifrån lagstiftning till forskning och tveckling. Tor vforsk har en fristående roll för att ta fram viktig knskap av betydelse för torvbranschen. Det gäller inte minst stdier rörande potentiella konflikter eller konkrrens då torvbrket ställs om mot dikade torvmarker. En sådan tveckling har också förordats av Natrvårdsverket i sina riktlinjer för miljömålet myllrande våtmarker. Vi kommer också att inom kort inleda en diskssion med Energimyndigheten om ett gemensamt program bland annat rörande biologisk mångfald. Ett samarbete sker också med Värmeforsk och Energimyndigheten rörande användning av torv i olika typer av förbränningsanläggningar. En viktig drivkraft för detta samarbete är att effektivisera förbränningen och minska tsläppen. TorvForsk tvecklas mer och mer som en viktig mötesplats för forskare och praktiker kopplat till torv och våtmarker. Tor vforsk har också genom ett aktivt agerande fått förtroende av torvbranschens eget organ för internationellt samarbete, International Peat Society - IPS, att arrangera Torvkongressen 2012 i Stockholm. Devisen för kongressen är Peatlands in balance vilket antyder den vidgade roll torvmarker har bland annat i klimatarbetet. Vidare kommer TorvForsk tillsammans med SLU i Ultna och STPF efter midsommar att arrangera en exkrsion i Sverige tillsammans med IPS och International Mires Conservation Grop som är en global natrvårdsorganisation för skydd och förvaltning av våtmarker. Vi kommer i detta sammanhang också att disktera avvägningar mellan bevarande och framsynt användning av torvmarker r ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Från tor vbranschens tgångspnkter är dessa insatser av mycket stor betydelse för branschens långsiktiga tveckling och konkrrenskraft. TorvForsk har en mycket informativ hemsida. Gå gärna in på Magns Brandel, vd Svenska Torvprodcentföreningen. etanol, E85, har ökat kraftigt. Statoil har på ett år ökat antalet tankställen för etanol med över 100 procent och erbjder idag 200 tankställen som erbjder etanol, vilket kan jämföras med 87 tankställen för ett år sedan. Under 2007 öppnas ytterligare 64 tankställen. Våren står för dörren Visst är det nderbart n när vårkänslorna börjar spira. Alla pelletsleverantörer kan sträcka på sig och känna sig nöjda med den gångna säsongen då alla knder inom alla segment fått de leveranser som efterfrågats. Mycket bra jobbat där alla aktörer har tagit sitt ansvar. N påbörjas som vanligt lagerppbyggnad. Prodktionen överstiger gradvis tleveranserna. Kom ihåg att ha flla lager inför kommande högsäsong även om det idag känns som det är långt dit, tiden går så fort. Vi ser och hör från trstningstillverkarna att försäljningen för tillfället har en viss avmattning inom småskaligsegmentet. Det verkar som om villaägarna fokserar på tlandsresor istället ett ekonomiskt försvarbart ppvärmningsalternativ som pellets. Det kanske beror på den något varmare vintern, alternativt debatten att värmepmpar är miljövänliga och desstom endast använder miljövänlig el såsom vatten- eller biobränsleprodcerad. Detta är en sanning med modifikation, självklart kan värmepmpsägaren teckna ett elleveransavtal på grön el och därigenom få en bättre miljöprofil. Om så inte sker är det r vårt perspektiv en miljöbelastning med värmepmp där elen vissa tider nder året prodceras med kolkondenskraftverk tanför Sveriges gränser. Återigen är pellets ett av de bättre alternativen sannolikt till och med det bästa. Lev som d lär och tänk på dina barns framtid- satsa på pelletseldning Det är i vissa fall ganska fascinerande att de flesta större kraftvärmeverk som väljer bioenergi på grndval av bra miljöval med foks på klimatpåverkan, vid vissa tillfällen ändå väljer att starta sina värmepmpar när elpriset gör en dipp. Man kan fråga sig är det miljön eller ekonomin som styr? Vi talar om långsiktighet men hr handlar vi? Som vanligt kommer en ny vinter med tillhörande snö och kyla där energibehovet kanske kommer att vida överstiga den gångna säsongen. Varför fortsätta elda olja eller använda el när bästa alternativet fortfarande finns tillgängligt? Hjälp till att övertyga alla besltsfattare, hemma vid köksbordet eller hos vänner och bekanta, att pellets har kommit för att stanna och är det bästa alternativet. Självklart är nya medlemmar alltid välkomna. För mer information kontakta Johan Vinterbäck på telefon alternativt pelletsindstrin.org eller gå in på Gör det per omgående! Tomas Isaksson, Ordförande i PiR Natrgas stick i stäv med svensk klimatpolitik Biobränsle i kraft värmeprodktion är det miljömä ssig t bä sta alternativet. Att använda natrgas, som är ett mer osäkert alternativ och beroende av omvärldstvecklingen, är inte förenligt med svensk klimatpolitik. Det konstaterar forskare från KTH i en artikel i febrarinmret av den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. I en nyligen pblicerad rapport har forskare från bland annat KTH stderat hr dessa alternativ står sig vid en jämförelse med biobränslen. Natrgaseldad kraftvärme är ett intressant alternativ om elprodktionen ersätter el prodcerad från andra fossila källor. Men i andra fall är natrgas ett betydligt sämre alternativ, enligt rapportförfattarna. Om vi följer svensk klimatpolitik, som innebär att tsläppen av växthsgaser ska minska med hälften till 2050 och därefter fortsätta att minska, kommer natrgasen i hvdsak att konkrrera med biobränslen och andra förnybara källor. Då blir natrgas ett sämre alternativ r klimatsynpnkt, säger Göran Finnveden, chef för avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH och projektledare för stdien som ligger till grnd för artikeln. Han konstaterar att en satsning på natrgas är bra endast om man inte följer svensk klimatpolitik, och snarast blir en signal om att man inte tror på klimatpolitiken. Stdien är finansierad med forskningsanslag från Energimyndigheten och MISTR A: Life Cycle Assessment of fels for district heating. A comparison of waste incineration, biomass and natre gas combstion. Energy Policy, 35, , (Eriksson, O., Finnveden, G., Ekvall, T. and Björklnd, A) Källa: KTH Projekt Höglandsetanol gör etableringsstdie Projekt Höglandsetanol har fått ansökta medel av Sparbanksstiftelsen Alfa, regionsförbndet och länsstyrelsen för att knna jobba vidare med en etableringsstdie nder Ett sltligt ställningstagande till etableringen av en anläggning ska tas Byggstart i Tidaholm Fjärrvärmeanläggningens samförbränningspanna ska startas den 23 janari Man kommer prodcera 70 GWh el per år. Fjärrvärme till Ikeas lager Fjärrvärmetbyggnaden fortsätter i Älmhlt. E.on har skrivit avtal med Ikea och det innebär nya investeringar, bland annat en ny prodktionsanläggning. Sex av Ikeas fastigheter på Lillsjöns indstriområde kommer nder året att få fjärrvärme. Det här innebär en stor investering. Bland annat måste vi bygga en ny prodktionsanläggning i Älmhlt, säger Magns Emanelsson, projektledare på E.on Värme Sverige. Ja till biogasanläggning i Katrineholm N är Katrineholm ett steg närmare en biogasanläggning. I ett första skede ska rågasen n tas tillvara och omvandlas till bilbränsle. Toffelfabrikens biprodkt som bara växte och växte Det började med att man ville ta tillvara på biprodkterna vid toffeltillverkningen. Idag, fyra år senare, har pelletstillverkningen stadigt ökat, och är snart ifatt toffeltillverkningen omsättningsmässigt vid Berghems Toffelfabrik. Ja pelletstillverkningen ökar mycket snabbt, säger Börje Andersson, som driver Berghems Toffelfabrik tillsammans med brodern Tore Andersson

6 Welcome to nordic Bioenergy 2007 Stockholm Sweden jne SVEBIO - Nytt Redaktör: Kjell Andersson, Telefon: E-post: Hemsida: Conference, Side events, Exhibition, Stdy tors - Nordic bioenergy experience and competence Match making meetings - Pre-book meetings with potential bsiness partners Recritment activity - Meet yor ftre bioenergy employees The CO 2 netral bsiness event! Take part of Nordic bioenergy bsiness & the latest technology! EU-ledarna enades om energimål EU:s toppmöte 8 9 mars i Bryssel förnybar energi ska vara 20 procent 2020, enades om att ställa sig bakom hvdpnkterna i den gemensamma ener- minst 10 procent förnybara drivmedel och för det fjärde ska alla länder använda gipolitik som formlerats först av kommissionen och därefter av det tyska ord- Det 20-procentiga målet om förnybar förandeskapet. energi ska vara bindande. Men eftersom Det innebär för det första ett övergripande EU-mål om en 20-procentig reland och Österrike, redan nått över 20- vissa länder, bland annat Sverige, Findktion av tsläppen av klimatgaser till procentsnivån och kan gå längre, medan 2020, jämfört med Om man får vissa länder har mycket svårt att nå 20 med sig övriga länder i en internationell procent, måste man komma överens om överenskommelse (ett nytt Kyotoavtal) en bördefördelning. EU-kommissionen kan EU tänka sig en redktion med 30 kommer att inleda förhandlingar kring procent. För det andra enades man om ett detta för att fastställa mål för varje land, effektiviseringsmål på 20 procent. För det så att smman för hela nionen blir minst tredje formlerades ett mål om att andelen 20 procent. Varje land ska också tforma en egen nationell handlingsplan (National Action Plan) för förnybar energi, som ska godkännas av kommissionen. Det här blir första gången som Sverige måste formlera tydliga mål för tbyggnad av förnybar energitillförsel, inte bara för el och drivmedel. Eftersom tillförseln av förnybar energi idag ligger på 7 procent i EU innebär målet en tredbbling. En mycket stor del av ökningen måste vara bioenergi för att man ska nå det samlade målet. Frågan om 20 procent ska räknas på energitillförsel eller energianvändning är fortfarande oklar. Varios bioenergy markets in the Nordic contries Global markets for Nordic bioenergy systems and technology Smartly combined bioenergy refineries Sccessfl bioenergy applications (transports, CHP and combined refineries) Raw material resorces - potentials and possible competition Policy and steering instrments and mch more Nordic Bioenergy 2007 is organised by In co-operation with Photo: Richard Ryan, Stockholm Visitors Board Photo: istock Photo Photo: Björn Lofterd Regeringens hållbarhetskommission igång Klimatpolitiken har hamnat högst mer också en parlamentarisk klimattredning att tillsättas. pp på den politiska dagordningen i många länder. I Storbritannien slåss Kommissionen liknar på flera sätt Göran partierna om att lägga de mest radikala Perssons oljekommission: förslagen. Den konservative oppositionsledaren Statsministern är själv ordförande. Cameron föreslår t ex höjd skatt Kommissionen består av företrädare från på flygets tsläpp och regeringen föreslår näringsliv, forskning och politik. lagligt bindande mål för att minska tsläppen. Offentliga tfrågningar ska anordnas. Kommissionen höll sin första tfråg- I Sverige har också regeringen Reinfeldt ning 7 mars, inför 700 deltagare i Grands insett klimatfrågans laddning och vinterträdgård i Stockholm. Samma dag statsministern har själv gjort resor i landet presenterades kommissionens samman- för att stdera bioenergitekniken på sättning. Noterbart är att Reinfeldt-kom- ort och ställe. Bland annat besökte han missionen övertagit några av ledamöterna Skeby i Västergötland, där en grpp lantbrkare från Persson-kommissionen. Volvochevändning. tillverkar biodiesel för lokal anfen Leif Johansson, Chalmersprofessorn Christian Azar och SLU:s rektor Lisa Sennerby-Forsse. Regeringen har tillsatt ett vetenskapligt Från regeringen ingår fört- råd i klimatfrågan, och n har man om statsministern både miljöminister Andreas också tsett den kommission för hållbar Carlgren och finansminister Anders tveckling som ska arbeta nder statsministerns Borg. Miljösidan representeras av världs- personliga ledning. Senare komnatrfondens avgående generalsekreterare Energimyndigheten presenterar långsiktsprognos Som en del av rapporteringen av tsläppen av växthsgaser gör energimyn- När det gäller bioenergin räknar man 2025, men också ger siffror för digheten och Natrvårdsverket prognoser med en ppgång från 113 TWh 2004 till över energianvändning och tsläpp nder 149 TWh Det innebär en tillväxt kommande år, som ska lämnas in till EUkommissionen. tvecklingen varit i snitt nder de senaste med drygt 3 TWh per år, lite lägre än Energimyndigheten har gjort en långsiktsprognos som sträcker sig fram till myndigheten med en ökning från åren. När det gäller vindkraften räknar dagens Lars Kristoferson och Katarina Veem, vd i Björn Carlssons Östersjöstiftelse. Desstom ingår Birgitta Nilsson, egenföretagare med företaget Hållbar Idé, Annika Helker Lndström, vd i Återvinningsindstrierna, Kajsa Lindståhl från Fjärde AP-fonden, Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson och sltligen professor Bengt Kriström från SLU, som gjort sig känd för att varna för klimat-alarmism. Anmärkningsvärt är att den nya kommissionen till skillnad från Perssonkommissionen inte innehåller några indstrirepresentanter från de gröna näringarna eller från den förnybara energin eller energieffektivisering. Syftet med kommissionen ska vara att tveckla samarbete mellan näringsliv, politik och forskning för klimatinsatser. Regeringen har lämnat t oljekommissionens rapport för en bred remissbehandling. Svaren ska vara inne i maj. 1 TWh till knappt 7 TWh men ingen ökning därefter. Bakgrnden till detta antagande är att man tgår från att stimlansen från elcertifikatsystemet helt pphör efter 2015 och att alla kvarvarande kärnkraftverk är i drift i 60 år. 57

7 Nyheter Stort Energiting kan bli större Energitinget 2007, med seminarier och tställning, hölls den mars, på Stockholmsmässan i Älvsjö. I år kom närmare 2000 deltagare vilket är rekord och gör Enertitinget till den största mötesplatsen för branschen. Näringsminister Mad Olofsson inledningstalade i Victoriasalen och lyfte fram förnybara drivmedel, hållbar energiprodktion samt energieffektivisering som regeringes energipolitiska foksområden. Vinnare av Energy Spin-Off Contest, Göran Winkler, Låttra gård i Vingåker, med Energimyndighetens generaldirektör, Thomas Korsfeldt och handläggare Tore Carlsson. Låttra Bioprodkter AB vann priset för arbetet med att göra briketter av rörflen. Bioenergis Sofie Samelsson minglar med USAs Sverigeambassadör Michael Wood i Gyllene Salen i Stadshset. Åke Wodell berättade om tester av pellets från 16 tillverkare. Bli medlem i Svebio Svebio företräder oss bra på bioenegiområdet, med bred verksamhet, framtidsfrågor och har ett internationellt perspektiv Kenneth Mårtensson, VD, Sala-Heby Energi. Kommnalt energibolag som tidigt byggde kraftvärmeverk och pelletsppvärmning för småhsägare. N satsar företaget på att ta vara på jordbrkets bioenergiresrser. Bland annat med spannmålspannor som eldar havre från bygdens lantbrkare. Nästa steg i tvecklingen blir ett energikombinat med etanoltillverkning i ansltning till kraftvärmeverket. Också här är områdets lantbrkare engagerade som råvarleverantörer. Ring , maila eller besök oss på för mer information om medlemskap. 58

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen Torbjörn van der Meulen SEKAB E-Technology 12:e mars 2008, Energitinget Utveckling B Utveckling 1. Utveckling

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Utveckling mot storskalig tillverkning av Etanol ur träråvara. Sune Wännström SEKAB E-technology

Utveckling mot storskalig tillverkning av Etanol ur träråvara. Sune Wännström SEKAB E-technology Utveckling mot storskalig tillverkning av Etanol ur träråvara Sune Wännström SEKAB E-technology Upplägg SEKAB Plan för uppskalning Pilot IDU Demo Kritiska framgångsfaktorer SEKAB En ledande aktör på den

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström

NYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström NYHETSBREV Nr 3 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information och konferenser... 2 Nätverksträff den 28 september i Gävle... 2 Pellets 2012... 2 Årsmöte... 2 Referensgruppsmöte

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/1050/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer