VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER"

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sid Inledning 3 Vår vision och värdegrund 3 Råd och stödverksamheten 4 - avtalen 4 - VD 5 - Gruppverksamhet 6 Utbildningsenheten 7 Kolloverksamheten 7 Systematiskt kvalitetsarbete på Råd och Stödverksamheten 8 Systematiskt kvalitetsarbete på BOSSEkollo 11 Personal 11 - Kompetensutveckling personal 13 - Sjukfrånvaro/Frisknärvaro 13 Organisations och ledningsstruktur 14 Rapport till funktionshindersombudsmannen 15 Möte med handikapporganisationerna 15 Slutord 15

3 3 VERKSAMHETEN PÅ BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2010 INLEDNING År 2010 var vårt 29:e verksamhetsår. Verksamheten började som ett projekt ute i Huvudsta Sedan 1987 bedriver vi verksamheten i de nuvarande lokalerna centralt belägna i Stockholm. Namnet BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter tog vi i samband med att vi 1994 knoppade av från Stockholms läns landsting och bildade den ekonomiska föreningen BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter. Namnet BOSSE kommer sig av att vi när vi var en Landstingsverksamhet hette Bostads- och Serviceenheten och ganska snart började man då kalla oss BOSSE. Bosse är ett personalkooperativ som ägs av de anställda gemensamt. Vi arbetar med psykosocialt råd och stöd till personer med funktionsnedsättningar genom de avtal vi har med Stockholms läns landsting och Stockholms stad, den senare som på uppdrag tecknar avtal för samtliga kommuner i länets räkning. Under året förändrades detta så att fr. o. m 1.7 så tecknade Stockholms stad avtal endast för personer bosatta i Stockholm. Kranskommunerna kunde teckna egna avtal med oss och 10 kranskommuner hörsammade Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation att göra detta. Dessa var Botkyrka, Huddinge, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Upplands Väsby samt Värmdö. Under året blev vi nominerade av Socialtjänstförvaltningen till Kvalitetsutmärkelsen i Stockholms stad och den 18 november fick vi ta emot priset i ett fullsatt Blå hallen som vinnare i klassen annan vård och omsorg. VÅR VISION OCH VÄRDEGRUND BOSSE har en grundläggande idé och tro på människans inneboende kraft och förmåga att kunna påverka sin situation. BOSSE strävar efter att varje människa ska mötas som en individ med eget ansvar och med respekt för sin integritet och sina erfarenheter. Alla ska ha rätt att leva utifrån så självständiga val som möjligt. BOSSE ska erbjuda människan fler redskap och ökade möjligheter att själv bestämma över sitt liv och sin framtid BOSSES människosyn innebär att alla människor är lika mycket värda. Människovärdet hör samman med människans existens och inte hennes prestation. Alla människor ska ha rätt att använda sina förmågor samt att få det som behövs för att leva utifrån så självständiga val som möjligt. Respekten för individen ska inte påverkas av olika livsbetingelser. Det innebär en rätt för individen till självbestämmande, självständighet, delaktighet och valfrihet. Det innebär att den enskildes värderingar och handlingar inte ska på

4 4 verka respekten för dennes person. Lyhördhet och fördomsfrihet eftersträvas i mötet med VD. Det är VD som definierar sig själv, formulerar sina normer och värderingar samt utifrån detta gör sina val och prioriteringar i livet. RÅD- OCH STÖDVERKSAMHETN Avtalen Kommunavtalet med Stockholms stad Under året hade vi två avtal. Det ena sträckte sig fram till och är inriktat på att genom upplysningar, rådgivning och stöd i frågor om personlig assistans, annan personlig service samt frågor om bostad och arbete underlätta för den enskilda att ordna sitt liv efter de personliga omständigheterna och förutsättningarna. Personerna ska vara bosatta i Stockholms län och mellan 16 t.o.m. 64 år. Insatserna regleras i Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) samt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS). Det andra hade samma innehåll men omfattade endast personer bosatta i Stockholms stad och är för tiden Siffror inom parantes avser år Avtalen omfattar totalt timmar per år. Under året har vi genomfört (2 230) timmar varav 140 (187) timmar var grupptimmar. Observera att åren inte är jämförbara då avtalen inte är identiska för 2009 och Landstingsavtalet Avtalet med Stockholms läns landsting gäller för tiden med möjlighet till förlängning i 2 år. Målgruppen är personer mellan år och som är folkbokförda i Stockholms län och som är i behov av psykosocialt stöd. Vidare ska de antingen ha ett medfött eller tidigt förvärvat funktionshinder, företrädesvis rörelsehinder, och med behov av psykosocialt stöd eller ett stort och varaktigt funktionshinder på grund av neurologisk eller reumatologisk sjukdom. Avtalet för 2010 har omfattat åtgärder. Vi har presterat (3 298) åtgärder fördelat på; Mottagningsbesök Besök ute Gruppbesök

5 5 Av dessa åtgärder är: (2 081) mottagningsbesök 452 (480) besök ute 649 (737) gruppbesök. Besökare, VD = verksamhetsdeltagare Under året har vi utifrån ovanstående avtal haft kontakt med 681, (666) personer. Enligt verksamhetsplanen räknande vi med att ha kontakt med ca 500 personer. Av dessa var 93, 19 % personer med annan kulturell bakgrund de förändringar som skett och kommer att ske inom personlig assistans och sjukförsäkringen. Nya verksamhetsdeltagare under året var 162 personer, (161). Enligt verksamhetsplanen räknade vi med ett nytillskott på ca 100 personer. Åldersfördelningen av träffade vd under året ser ut som följer; Ålder Antal % 14 % 20 % 25 % 24 % 14 % Av träffade vd under året var 372 kvinnor (309) och 300 män (300) män. Snittåldern för både män och kvinnor är 46 år (46 år). Fördelning av träffade vd under året på kommun/stadsdel; Kommun/stadsdel Antal vd Kommun/stadsdel Södermalm Skarpnäck Hässelby Vällingby Enskede-Årsta-Vantör Huddinge Botkyrka Sollentuna Farsta Spånga-Tensta Bromma Haninge Skärholmen 79 (74) 47 (43) 44 (42) 42 (41) 37 (37) 30 (30) 29 (30) 29 (29) 28 (29) 23 (23) 21 (21) 20 (20) Lidingö Tyresö Täby Vallentuna Kungsholmen Älvsjö Norrtälje Upplands-Bro Nynäshamn Sundbyberg Salem Värmdö Antal vd 9 ( 9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 9 (9) 8 (8) 7 (7) 7 (7) 5 (5) 4 (4) 3 (3)

6 6 Hägersten-Liljeholmen Solna Järfälla Södertälje Nacka Österåker Östermalm 13 (22) Upplands-Väsby Kista-Rinkeby Sigtuna Norrmalm 20 (22) 20 (19) 18 (19) 16 (17) 14 (10) 14 (7) Danderyd Vaxholm Nykvarn Ekerö 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (0) 13 (14) 13 (10) 10 (4) 10 (12) 389, 57 %, (56 %) av de 681 träffade personerna under året var bosatta i Stockholms stad. Första kontaktorsak för nytillkomna vd under 2010 har fördelats enligt följande; 2010 Personlig assistans Arbete/sysselsättning Hemtjänst/ledsagning Handikappersättning Ekonomi 28 Bostad förtur 19 Sjukersättning/aktivitetsersättning Bostadsanpassning Färdtjänst 14 Hjälpmedel 9 Fondansökan Rehabilitering/habilitering Bilstöd 6 Parkeringstillstånd Personer med neuropsykiatriska funktionshinder Vi kommer i kontakt med personer som har neuropsykiatriska funktionshinder som tilläggsdiagnos till exempelvis cp-skada. Arbetet med personer med enbart en neuropsykiatrisk diagnos finansieras genom direktavtal med respektive hemkommun. Under året har ingen kommun anlitat oss för detta. Detsamma gällde för Gruppverksamhet Under året har vi genomfört 16 (19) cirklar, 6 (3) tematräffar. I cirklarna träffades man mellan fyra och sju gånger. I cirklar och på IT-caféerna har deltagarantalet rört sig kring 6-15 deltagare/cirkel eller IT-café. På temakvällarna har det kommit mellan 11 och 29 personer varje tillfälle. 7

7 Cirklar: Tematräffar: IT-café Färdtjänst Personlig assistans i en relation IfA informerar Kvinnocirkel Självförsvar och gränser Att hantera stress Ett samhälle för alla Sexuell identitet Fritt val av hjälpmedel Osynlig cirkel LSS i ett historiskt perspektiv Skrivna ordets makt Leva livet Assistans och föräldrarollen Empowerment Kultur möjlighet eller hinder Jag bestämmer över min kropp Assistans hjälp eller stjälp Cirkel för dig med medfött rörelsehinder Öppet samtal på BOSSE HBT-cirkel Enligt verksamhetsplanen skulle vi göra minst 300 timmar cirklar och teman. Vi gjorde 652 (652) grupptimmar under året. Det kan konstateras att vi dels är roade av att genomföra gruppverksamhet och att vd också uppskattar vårt utbud. UTBILDNINGSENHETEN Vi har under flera år bedrivit assistansutbildning och handledning till brukare och assistenter. Utbildningen läggs upp tillsammans med brukaren och är individuellt utformad. Utbildningen kan handla om; att möjligheter och begränsningar i yrkesrollen personlig assistent att hitta sina roller som arbetsledare och assistent familjens roll i relation till personlig assistans I år bestämde vi oss för att avsätta tid för att administrera och marknadsföra vår utbildningsenhet. 8 timmar i veckan fick en av konsulenterna till sitt förfogande för detta uppdrag. Utfallet har varit mycket positivt och totalt har vi genomfört 3 assistentutbildningar (6) samt haft 13 (13) handledningsuppdrag för personliga assistenter och 9 (8) föreläsningar. Totalt omsatte Utbildningsenheten KOLLOVERKSAMHETEN Vi har drivit kolloverksamhet sedan De första 3 åren var vi på Fiskeboda i Södermanland men sedan 11 år tillbaka är vi på Björkögården på Barnens Ö i Roslagen. Kollot är av Länsstyrelsen godkänt som LSSkollo. Kolloverksamheten administreras på 8

8 sammanlagt 75 % av två konsulenter. För det dagliga arbetet på kollo anställs föreståndare och ledare. Kollot är uppdelat på 3 perioder som är åldersindelade mellan ca 8 12år, 13 16år samt 17 20år. I år deltog 28 (43) barn/ungdomar. Syftet med kolloverksamheten är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av fysiska förutsättningar ska ges möjlighet till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSES RÅD O STÖDVERKSAMHET Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa att insatserna på BOSSE är av hög kvalitet. Hela vår verksamhet vilar på en gemensam värdegrund där begreppen respekt, tillit och självbestämmande är centrala. Kvalitativa åtaganden i vår Råd- och Stödverksamhet - Ge personer med fysiska funktionshinder ett stöd i att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. För oss är det absolut viktigaste hur VD uppfattar vår verksamhet, inte vad vi själva anser om verksamheten. Självklart ska vi vara stolta över det arbete vi utför. Därför lägger vi ned mycket tid och energi på att mäta hur vd uppfattar stödet på BOSSE. Uppföljningen av detta sker med tre metoder; Uppföljningsmetod 1 i vår Råd- och Stödverksamhet Sker i samspelet mellan konsulent och VD där konsulenten hela tiden försäkrar sig om att göra för VD rätt saker. Relevant information dokumenteras kontinuerligt i journalprogrammet. Aktuell frågeställning och Åtgärdat är två rubriker som vi använder i journalprogrammets grundjournal. Tillsammans skapas delmål och slutmål utifrån VD s frågeställning vilka sedan följs upp vid varje nytt möte. Denna metod utgör grunden för BOSSES arbete och har beskrivits utförligt ovan under punkt 6. Uppföljningsmetod 2 i vår Råd- och Stödverksamhet Består av Kvalitetsmätning, ISIS = intern scanning system som bygger på ISO Där ISIS är ett verktyg för kvalitetsmätning, kvalitetsutveckling och kvalitetsstyrning med VD s behov i fokus för ständiga förbättringar. VD som kommer till BOSSE under ca fem veckors tid får svara på ca 20 frågor. Kvalitetsmätningen görs vart annat år. Frågorna spänner över områden som tillgänglighet både fysisk och möjlighet att komma fram på telefon, hemsidans tillgänglighet, om man blir uppringd inom rimlig tid. Vidare frågor om hur man blir respekterad och tagen på allvar av sin konsulent, konsulentens förmåga att ge idéer och se möjligheter till lösningar, konsulenternas mottaglighet för klagomål, om man vet hur man ska framföra klagomål på verksamheten, utbudet av gruppverksamhet, om kontakten har lett till något positivt, vad man tycker är dåligt eller mindre bra med verksamheten, något man skulle vilja förändra i verksamheten, om man skulle vända sig hit igen om man hade en frågeställning osv. 9

9 Vår Kvalitetsmätning 2008 gav flera uppslag till förändringar och förbättringar av verksamheten direkt från VD. Generellt har vi höga betyg på omdömena i mätningen dock med något sämre betyg i frågor om vår gruppverksamhet. Detta har lett till att vi på olika sätt försöker vässa den delen av verksamheten. Vidare såg man i mätningen 2006 att vi hade 3 nyanställda konsulenter då resultatet på frågan om konsulenternas kunnande hade sjunkit. Glädjande nog hade dessa siffror förbättrats påtligt i 2008 års Kvalitetsmätning. Dock ligger vi fortfarande i den frågan på 3,58. På frågan om att träffa konsulenten inom rimlig tid 2006 fick vi endast 3,16 en nedgång som beror på vår ökade efterfrågan. Här nedan följer en kortfattad sammanställning över resultaten från de senaste tre kvalitetsmätningar; I 2008 års redovisning säger alla som svarat att de kan tänka sig vända sig till BOSSE igen och att de tycker kontakten lett till något positivt. Här nedan kommer en sammanställning av resultaten; Mycket bra 4 Bra 3 Mindre bra 2 Dålig fick enkät, 61 svarade. Svarsfrekvens 91 % 83 fick enkät, 58 svarade. Svarsfrekvens 70 % 98 fick enkät, 76 svarade. Svarsfrekvens 78 % 66 fick enkät, 47 svarade. Svarsfrekvens 71 % 1. Tillgänglighet inomhus 2. Komma fram på telefon 3. Nå rätt person på telefon 4. Träffas inom rimlig tid 5. Info genom kurskatalogen 6. Info genom hemsidan 7. Utbudet av gruppverksamhet 8. Gruppledarna sätt att leda gruppen 9. Det du fått ut av gruppverksamheten 10. Bemötandet du får på BOSSE 11. Konsulenternas respekt för dig 12. Konsulenternas stöd till dig 13. Konsulenternas tid för dig 14. Konsulenternas förståelse för dig 15. Konsulenternas kunnande 16. Samarbetet med konsulenten 17. Möjligheten att framföra klagomål 18. Vända sig till BOSSE igen 19. Har kontakten lett till något positivt Genomsnittsvärde ,53 3,46 3,17 3,48 3,06 2,89 3,25 3,36 3,21 3,78 3,78 3,69 3,53 3,60 3,63 3, ,61 3,39 3,14 3,39 3,40 3,32 3,28 3,43 3,27 3,80 3,79 3,72 3,65 3,91 3,70 3,70 3,54 3,45 3, ,61 3,63 3,35 3,16 3,44 3,36 3,46 3,53 3,62 3,74 3,77 3,33 3,63 3,73 3,58 3,68 3,59 3,93 3,96 3, ,70 3,48 3,29 3,37 3,61 3,47 3,36 3,53 3,50 3,77 3,88 3,83 3,62 3,74 3,60 3,76 3,56 4,00 4,00 3,64

10 Under 2010 har vi inte själva genomfört någon traditionell kvalitetsmätning av verksamheten eftersom Hälso- och sjukvårdsförvaltnings beställare anlitat företaget Indikator för att genomföra en kvalitetsmätning inte bara av vår verksamhet utan av all övrig habiliteringsverksamhet i landstinget. Resultatet är mycket glädjande och vi klarar oss mycket bra i konkurrens med andra verksamheter. På samtliga frågor ligger vi över genomsnittet och på 4 av de 20 frågorna har vi högsta betyg. För den som vill ta del av hela resultatet går man in på Indikators hemsida Användarnamn är HSNfBSK och lösenord diyvju. Uppföljningsmetod 3 i vår Råd- och Stödverksamhet Social redovisning (SR) är ett planerings-, utvecklings- och värderingsverktyg som använts av företag och organisationer inom den sociala ekonomins sektor i England sedan 70-talet som ett komplement till de ekonomiska boksluten. SR är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i BOSSE och utgår från vår värdegrund, syfte och sociala mål och redovisar hur väl vi förverkligar dem. SR är ett sätt att få möjlighet att besvara frågor om BOSSES mjuka värden som annars är svåra att mäta. Huvudprincipen är att involvera de intressenter (VD, beställare, arbetsgrupp etc.) som är knutna till BOSSE, genom att få reda på vad de är nöjda med och vad de vill förbättra. Detta sker genom enkäter, djupintervjuer och Fokusgrupper. SR genomförs vart annat år. Hur möjliggör verksamheten i BOSSE att VD s egna förmågor tillvaratas och u 2003 ställde vi frågan - Ger vi stöd till VD som främjar självständiga val? 2004 undersökte vi hur VD som avslutat kontakten på BOSSE upplevt verksamheten. Vad är viktigt för att du som VD skall känna att det är du som bestämmer i kontakten löd frågeställning Hur är anställdas inställning till demokrati och delaktighet i kooperativet var frågan fick våra besökare, VD, fritt önska vad BOSSE ska arbeta med i framtiden Utarbetat och systematiserat ett utvärderingsinstrument för vår gruppverksamhet som både vd och gruppledare har att svara på i syfte att förbättra kvaliteten på vår gruppverksamhet. 11

11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ BOSSEKOLLO Kvalitativa mål för verksamheten De kvalitativa mål som ska uppnås med vår kolloverksamhet är att barn och ungdomar med rörelsehinder oberoende av olika fysiska förutsättningar ska ges möjligheter till att fullt ut uppleva ett sommarkollo med allt vad det för med sig. De ska känna sig trygga, känna att de växer som individer att de klarar av att vara hemifrån, att de lär känna nya kamrater och får möjlighet att pröva på olika aktivister som vardagen sätter stopp för. Efter varje dag på kollo så träffas alla ledare och utvärderar dagen och planerar för den kommande. Den platsansvariga ansvarar för detta. Efter varje kolloperiod görs en både skriftlig och muntlig utvärdering av perioden där all personal deltar under ledning av den ansvarige för kolloverksamheten på kontoret. Barnen/ungdomarna och dess familjer får möjlighet att utvärdera verksamheten genom att de tillsänds, i nära anslutning till att perioden avslutats, ett frågeformulär om hur de upplevt vistelsen på kollot och vad de skulle vilja ändra på. När de tre perioderna är slut så samlas de tre platsansvariga och den som är ansvarig för kolloverksamhet på kontoret, föreståndaren, för att utvärdera sommarens verksamhet. Anpassning av arbetsmetodiken till individen Arbetsmetodiken bygger på att skapa tillit och förtroende mellan deltagare, ledare och föräldrar. Varje barn/ungdom får en fadder bland ledarna. Faddern/ledaren besöker barnet/ungdomen i hemmet före kolloperioden för att lära känna inte bara barnet/ungdomen utan också familjen. Det är viktigt att faddern får veta så mycket som möjligt om barnet/ungdomen såsom ev. medicinering, särskilda behov vid mat och toalettbesök m.m. Faddern blir huvudansvarig för sitt barn/ungdom och är också den som har eventuell kontakt med familjen under kolloperioden. PERSONAL BOSSE är ett kunskapsföretag och ett kunskapsföretags största tillgång är utan tvekan medarbetarna. Därför har vi en generös inställning till fortbildning/vidareutbildning och uppmuntrar medarbetarna till vidareutbildning och förkovran. Förutom den kontinuerliga handledningen så är målsättningen att alla konsulenterna ska genomgå Kognitiva Institutets grundutbildning i KBT. Vidare har vi varje år fyra Kunskapsdagar där vi bjuder in personer som kan delge ge oss kunskap inom aktuella områden. Exempel på områden som vi har förkovrat oss i de senaste åren är; Smärta, Förvärvade hjärnskador, Mottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, Depression och livslust, Funktionshindersombudsmannens verksamhet m.m. För BOSSES verksamhet och utifrån vår grundidé är det nödvändigt att det i personalgruppen finns personer med egna funktionsnedsättningar. Vår erfarenhet av att 12

12 det i vår personalgrupp finns personer, som förutom teoretisk utbildning, också har funktionsnedsättningar innebär; att där finns en kunskap som är svår att få på annat sätt att det för VD på ett konkret sätt finns identifikationsmöjligheter att ett vi och de tänkande motverkas att verksamheten får en legitimitet och trovärdighet att BOSSE kan vara en förebild för andra arbetsplatser Förtrogenhetskunskap är ett begrepp vi använder för sådana erfarenheter man kan nå genom att lära känna och leva nära personer med funktionsnedsättningar. Denna kunskap innefattar förmågan att sätta sig in i olika personers upplevelser av att leva med funktionsnedsättning, samt förståelse för praktiska och byråkratiska konsekvenser av en sådan livssituation. Möten med VD är viktiga tillfällen till att utveckla förtrogenhetskunskap. Att det inom personalgruppen finns personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning utgör en kollektiv källa till förtrogenhetskunskap. Varje vecka har vi administrativ konferens i två timmar. Då fördelar vi nya VD på konsulenterna och tar upp motsvarande det som tas upp på traditionella arbetsplatsträffar. Då samtliga medarbetare också är delägare den ekonomiska föreningen BOSSE tar alla ett oerhört stort ansvar för sitt arbete. Parallellt med arbetet på BOSSE kräver också den ekonomiska föreningen en del arbete. Styrelsen är ansvarig för det arbetet men mycket läggs också ut på medlemmarna. Mycket av det arbetet sker ideellt utifrån rollen som ägare. Alla våra olika policydokument har kommit till genom att medlemmar aktivt arbetat fram underlaget. På så sätt blir också alla delaktiga i både stort och smått. Detta är en oerhörd styrka att ha personal som är så insatta och väl förtrogna med på vilken grund företaget vilar och hur vi ser på olika frågor. För att vara kompetent på BOSSE måste man således dela BOSSES människosyn och värderingar och ha dessa som grund i sitt arbete. Totalt under året har vi varit 1 (1) verksamhetschef 8,2 (8,7) konsulenttjänster samt 1,25 (1,25) administrationstjänster. Vi har genomfört två medarbetarundersökningar i traditionell mening där medarbetarna fått svara på frågor om hur arbetsklimatet är på BOSSE, möjlighet till inflytande samt synen på ledarskap. De två traditionella medarbetarundersökningar har undersökt fem områden där man skulle ta ställning till totalt 50 påståenden; Arbetssituation, 25 påståenden Relationer, 13 påståenden Kunskap/Kompetens, 9 påståenden Beslutsfattande, 8 påståenden ,3 3,0 3,2 3,3 3,2 3,3 3,3 3,3 3,6 3,4 3,5 3,4 3,4 3,6 3,5 3,3 3,5 3,4 3,7 3,5 Vi är mycket nöjda med resultatet. De 50 påståendena skulle besvaras i en fyrgradig skala från mycket nöjd (4) till inte alls nöjd (1) var vi nio medarbetare som 13

13 besvarade enkäten var det 15 medarbetare. Vi har bestämt oss för att i framtiden återkomma med denna medarbetarundersökning varje år. Kompetensutveckling personal Vi utgår alltid från varje medarbetares enskilda önskemål. Detta sker oftast i samband med medarbetarsamtalen. Vad som också är viktigt att ta hänsyn till när vi diskuterar kompetensutveckling är BOSSES Kunskapspolicy. Där säger vi bland annat att teoretisk kompetensutveckling för konsulenterna ska ske i form av kognitiv samtalsmetodik. Det absolut viktigaste är att man delar BOSSES människosyn och värderingar och har dessa som grund för sitt arbete. Genom internt metod- och värderingsarbete behandlas frågorna fortlöpande. När vi bestämmer vad våra interna kunskapsdagar så får alla i personalen komma med förslag. Sedan har två medarbetare att se till att de förslag som får flest röster genomförs. Under året har våra kunskapsdagar handlat om; Assistansanordnarnas konstruktion av avtalen med brukarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans samarbete, HBT-utbildning. HBT-utbildning Totalt har konsulenterna haft 11 (13) grupphandledningstillfällen i kognitivt förhållningssätt under året. Följande seminarier och konferenser har vi deltagit på: Socialstyrelsen o SLK s 2-dagars konferens, ifa s seminarium om Lasshandläggning, Handisams seminarier om FN s konvention för personer med funktionsnedsättning respektive en Framtid för alla. NHR s dag om MS och CP samt seminarium om Värderingsövningar. Totalt har vi under året investerat i ( ) i kompetensutveckling för personalen. Under året har vi slutfört en HBT-certifiering av verksamheten vilket har inneburit ett fyra utbildningstillfällen anordnade av RFSL för hela personalen. 15. Sjukfrånvaro/frisknärvaro på BOSSE de senaste tre åren. Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro kvinnor av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro män av ordinarie arbetstid Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro ,1% 4,2% 1,6% 0% 3,6% 4,2% 2,5% ,2% 14 4,4% 3,4% 0,9% 16,3%

14 Långtidssjukfrånvaro är definierad som sammanhängande sjukfrånvaro som pågått i 60 kalenderdagar eller mer. Generellt är vi friska på BOSSE vilket dessa siffror visar. Vi har under årens lopp haft 5 6 personer som varit i behov av att få samtala om att man känner sig stressad på arbetet. Dessa har haft möjlighet att ha en samtalskontakt på PBM Stress Medicine vilket har visat sig vara väl använda pengar från BOSSES sida. Om vi, framför allt konsulenterna, upplever att de behöver ha någon att prata med förutom handledaren eller verksamhetschefen finns möjlighet, genom ett upparbetat samarbete, att få samtalsstöd av en präst. Detta gäller framför allt frågor av existentiell natur kopplade till arbetssituationen. ORGANISATIONS- OCH LEDNINGSSTRUKTUR BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter drivs som en ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen har en styrelse som består av fem personer. Fyra av styrelsemedlemmarna är också anställda på BOSSE. Innevarande år har styrelsen bestått av Peter Stark ordförande, Jonna Raje Jensen, Marita Säther, Rakel Lornér, Patrik Forslin samt Bengt Westerberg. Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Det dagliga arbetet leds av en verksamhetschef, Arne Prembäck. 14 konsulenter har svarat för kontakten med VD och 2 administratörer har skött allt kringarbete för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag. Organisationen är platt varför tiden mellan beslut och verkställighet är kort. Vi svarar själva för allt från löner till ekonomihantering och övrig administration vilket gör att vi har totalkontroll på intäkter och kostnader, förändringar i efterfrågan m.m. Verksamhetschef Konsulenterna Socionom med bl.a. vidareutbildning på S:t Lukasstiftelsens 3-åriga kurs i psykosocialt arbetssätt. Han har arbetat 22 år på BOSSE. Av de 14 konsulenterna är 9 socionomer. Två av dessa har dessutom Steg 1 utbildning i kognitiv psykoterapi och en är Steg 2 utbildad i kognitiv psykoterapi. En konsulent är socialpedagog, 2 är beteendevetare. 1 konsulent är jurist. Ytterligare två konsulenter är legitimerade arbetsterapeuter. Genomsnittlig anställningstid hos konsulenterna på BOSSE är 10 år. 1 konsulent är nyanställd under året. 3 har avslutat sin anställning varav 1 gått i pension. Utöver konsulenternas formella kompetens i form av utbildning har vi ansett det nödvändigt att det i gruppen finns konsulenter som också har erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning. Denna erfarenhet benämns ibland förtrogenhetskunskap med vilket vi menar ett slags lokalkännedom i funktionshindervärlden. Det inbegriper kännedom om såväl byråkrati och praktik som den sociala och känslomässiga innebörden av att leva med egen funktionsnedsättning. 15

15 Administratörer Har båda arbetat i över 15 år på BOSSE och har en mycket viktig funktion, utöver de administrativa uppgifterna, nämligen att vara ansiktet utåt, d.v.s. svar i telefon och ta emot besökare. RAPPORT TILL FUNKTIONSHINDERSOMBUDSMANNEN Vi har genom vårt avtal med Stockholms stad åtagit oss att lämna synpunkter på våra kontakter med stadsdelsförvaltningarna. I början av 2009 lämnade vi in en rapport till Funktionshindersombudsmannen i Stockholms stad där vi redogjorde för vår erfarenhet i kontakter med de olika stadsdelsförvaltningarna under Rapporten präglades av de svårigheter som uppstod i samband med att staden genomförde sammanslagningar av flera av stadsdelarna. Vi kommer även att för 2010 lämna in en rapport i början av MÖTE MED HANDIKAPPORGANISATIONERNA Under året har vi haft två möten med handikapporganisationerna i länet där vi delgivit varandra våra respektive erfarenheter av arbetet. Vi på individplanet och organisationerna på det intressepolitiska arbetet. Deltagande organisationer har varit Hjärnkraft i Stockholms län, DHR i Stockholms stad och län, NHR i Stockholms län, Epilepsiföreningen i Stockholms län, RBU i Stockholms län samt SRF i Stockholms län. SLUTORD Det är 29 år sedan verksamheten startade, I Sverige har under denna tid mycket förbättrats för personer med funktionsnedsättning, särskilt för dem som fått tillgång till LSS:s insatser. Men mycket återstår att göra. Det gäller särskilt frågor kring bemötande, vilket bemötandeutredningens resultat, Lindqvists 9: a, år 2001, tydligt visat. Utredningen konstaterar att det finns en klyfta mellan de handikappolitiska målen om delaktighet och jämlikhet och den verklighet som många befinner sig i. Det finns stora brister i samordning och samverkan mellan myndigheter. Den enskilde bollas mellan olika myndigheter. Intervjuerna berättar om känslan av att inte bli trodd. Rättigheter och möjligheter begränsas pga. av dålig information och okunskap hos beslutsfattare. Många upplever att myndigheterna inte står på deras sida. Bemötandeutredningens slutsatser stämmer fortfarande tyvärr många gånger alltför väl överens med vad vi får höra genom dem som söker oss. Vi tror att det är en av orsakerna till att personer söker BOSSE, att man vill ha stöd i samarbetet med myndigheter. Inför framtiden arbetar vi därför för att ytterligare förbättra vårt bemötande. Genom de personer som söker oss och genom våra samarbetspartners får vi ta del av och lära oss hur människor med funktionshinder lever idag och vilka behov som finns. Vi vill arbeta utifrån ett brett perspektiv både på individ- grupp- och samhällsnivå för att förbättra för människor med funktionshinder. 16 Genom nära samarbete med handikapporganisationerna vill vi påverka så att viktiga frågor uppmärksammas på politisk nivå.

16 BOSSE arbetar utifrån de nationella mål som finns angivna i regeringens proposition Från patient till medborgare och FN s konvention från 2006 för personer med funktionsnedsättning som Sverige undertecknade och trädde i kraft En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet Välkommen att kontakta oss: BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Döbelnsgatan Stockholm tel fax texttelefon hemsida

VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER. BOSSE - Råd, Stöd & Kunskapscenter ekonomisk förening org.nr. 769600-0160

VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER. BOSSE - Råd, Stöd & Kunskapscenter ekonomisk förening org.nr. 769600-0160 VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vår vision och värdegrund 2 Råd och stödverksamheten 3 - avtalen 3 - VD

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER

VERKSAMHETSPLAN BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER VERKSAMHETSPLAN BOSSE RÅD, STÖD & KUNSKAPSCENTER 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vår vision och värdegrund 2 Råd och stödverksamheten 3 - avtalen 3 - VD 4 - Gruppverksamheten

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

BOSSE s cirklar & teman våren 2015

BOSSE s cirklar & teman våren 2015 BOSSE s cirklar & teman våren 2015 Hej. Vi ser fram emot ett nytt spännande år! Här kommer en ny kurskatalog från BOSSE. Vi har ändrat utseendet på katalogen. En cirkel eller ett tema per sida med en anmälningsblankett

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Uppföljning av verksamheten 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-04-28 Diarienummer: HSN 1504-0520 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

BOSSE s cirklar och teman hösten 2015

BOSSE s cirklar och teman hösten 2015 BOSSE s cirklar och teman hösten 2015 Hej. Här kommer BOSSEs cirkel- och temakatalog. Vi ser fram emot en spännande höst! Vi har fått mycket positiv respons på den nya katalogen så vi fortsätter i samma

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Primärvårdsrehabilitering

Primärvårdsrehabilitering ANVISNINGAR, ANSÖKAN OCH VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ENLIGT LOV VÅRDVAL Primärvårdsrehabilitering VÅRDVAL I STOCKHOLMS LÄN GÄLLER FROM 2015-06-01 SIDA 2 AV 20 Inledning Stockholms läns landsting har beslutat

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Målning Anette Spets Omsorgsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3.

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val

Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val Välkommen till Huddinge kommuns egenregi ditt trygga val Daglig verksamhet Välkommen till Huddinge kommuns egenregi Vi är det kommunala alternativet som bedriver daglig verksamhet med en stor öppenhet

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Var bor simhallarnas besökare?

Var bor simhallarnas besökare? Var bor simhallarnas besökare? Av -12-10 FoU och Driftavdelningen IDROTTSFÖRVALTNINGEN UNDERSÖKNINGEN Idrottsförvaltningens forskningsenhet har, med hjälp av studenter vid Stockholms universitet och Södertörns

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Rapport om Handslaget och skolorna år 4

Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Rapport om Handslaget och skolorna år 4 Beskrivning av verksamheten i Stockholmsdistriktet under perioden 2006-07-01-2007-06-30 Bakgrund och ambition Med Handslaget vill Stockholms Idrottsförbund (SIF)

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2014

Kvalitetsberättelse 2014 Kvalitetsberättelse 2014 AB OmsorgsCompagniet i Norden Hemtjänst/avlösning/ledsagning/boendestöd/personlig assistans/ stödboende Kvalitetsavdelningen 2015-01-10 Innehållsförteckning Kvalitetsberättelse

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Rapport 2012 Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Stefan Quas/Karin Jacobsen 2012-11-29 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kort om pilotförsökets tillvägagångssätt... 3 Enkätresultat...

Läs mer

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade 2014-01-20 Karin Jacobsen Dnr KSL/12/0020-59 Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-01-30 Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade Förslag till beslut Arbetsmarknadsberedningen

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv 2015:6 Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv Hela 92 procent av invånarna i Stockholms län är nöjda med det liv de lever och drygt 91 procent trivs med sitt boende. Dessutom ser de boende

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY. Aktieägare i. Stockholmsregionens Försäkring AB. Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011

RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY. Aktieägare i. Stockholmsregionens Försäkring AB. Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011 RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY Aktieägare i Stockholmsregionens Försäkring AB Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer