Förslag till Program för stadsodling i Falun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till Program för stadsodling i Falun"

Transkript

1 falun.se/ Dnr: T&F 00/-0 Boverksnr: -0/0 Slutrapport Projekt Från gruva till grönsak Förslag till Program för stadsodling i Falun 0--

2 Genom odling i stadens parker kan den lokala produktionen av grönsaker öka. Odling kan stärka den sociala hållbarheten. För pollinering behövs bin.

3 Förord Projektet Från gruva till grönsak syftar till att öka den lokala ekologiska produktionen av grönsaker i Falun och därmed stärka den ekonomiska och sociala hållbarheten. Genom odling i stadens parker samt genom att öka produktionen av ekologiskt odlade grönsaker på jordbruksföretag i stadens närhet kan detta bli en verklighet på sikt. Falu kommun har erhållit medel från Delegationen för Hållbara städer samt Länsstyrelsen i Dalarna för att genomföra projektet. Falu kommun har även stöttat projektet genom egen tid. I dialog med stadens medborgare, berörda kommunala förvaltningar och andra intressenter har under sommaren 0 data samlats in vad gäller förutsättningar för odling på stadens parkmark. Detta har skett genom fältinventeringar och intervjuer. Allmänna möten och ett seminarium har hållits. Materialet har bearbetats och analyserats under hösten och under våren 0 kompletterats med ytterligare intervjuer. Under sommaren har odling skett på fem nya områden i kommunen. Hela processen har genomförts i en dialog med odlarna där diskussionerna hela tiden har fått styra inriktningen. Resultatet har utvärderats och ligger till grund för denna rapport. Projektledare har varit landskapsarkitekt Inger Berglund, dotgreen Landskap och Miljö AB och landskapsingenjör Peter Garvö, Falu kommun. Arbetet har följts av en referensgrupp bestående av Karl Bakos Länsstyrelsen i Dalarna, Katarina Nilsson Borlänge kommun, Annika Stålberg, Kopparstaden och Bert Wikström, Hökvikens koloniförening. Erfarenheterna från projektet har sammanställts och beskrivits i denna rapport, som också innehåller ett program för framtida odling. Det är vår förhoppning att vår arbetsmetod och våra resultat ska vara till vägledning för andra kommuner. Vidare vill vi genom projektet stimulera till ökat odling av grönsaker och en ökad långsiktig hållbarhet i kommunen. Vi vill tacka alla engagerade odlare för ett lyckosamt projekt. Vi vill också tacka Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen för deras engagemang i odlingen vid Medborgarplatsen. Innehåll Sammanfattning Utgångspunkter Inledning Stadsodlingens utveckling Exempel Nulägesbeskrivning Odling idag Styrande dokument Kulturhistoriska värden Förorenad mark Parker och grönområden Medborgardialog 0 Odlaren önskemål, drivkraft och odlingserfarenhet Förutsättningar för en lyckad odling Inventering och analys Lokaliseringsalternativ Sociala faktorer Kommunikation och lärande Utvärdering och program Steg för steg mot målet ungfrun Medborgarplatsen Gasverkstomten Verkstadsvägen Främbyviken Långsiktiga mål Slutord Litteratur Bilaga Ekonomisk redovisning

4 Sammanfattning För att kunna nå ett långsiktigt hållbart Falun, måste staden utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling är väl tillgodosedda och integrerade. Urban odling kan ses som en strategi som berör alla hållbarhetsaspekter med tonvikten på den sociala hållbarheten. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i staden vilket framför allt syftar till en ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I Sverige handlar stadsodlingen snarare om att bidra till en social hållbarhet genom sina rekreativa värden och den initiativrikedom, kreativitet och de möten mellan människor som odlingar bidrar till. I Falu kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling: ett miljöprogram, ett folkhälsoprogram och ett tillväxtprogram. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser Målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter gäller överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. I flera länder runtom i världen odlas grönsaker i staden. Den föreslagna odlingen kan inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men

5 också gränser i landskapet av historisk betydelse. Områdena berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och här har vi ej lokaliserat någon odling Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten har utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen. Falun är en stad med historiska anor, som rikets största stad, då gruvverksamheten var på sin höjdpunkt. Den gamla stadskärnan finns kvar som en tät rutnätsstad kopplad till den gamla gruvverksamheten. Ett kommersiellt centrum med torg och butiker ansluter staden till sjön Tisken. Här finns få parker och odlingsverksamhet här skulle få ett stort symbolvärde och stort genomslag. Vi ville lokalisera odlingsverksamhet i någon av de befintliga parkerna i centrumområdet, gärna i anslutning till vatten. Växthus, försäljning och kursverksamhet skulle här kunna få möjlighet till en exponering och implementering. Detta skulle vara navet i odlingsverksamheten och en mötespunkt för alla odlingsentusiaster i staden. I Falun finns många med egen trädgård som är mycket intresserade att lära mer, få råd och tips och kunna byta eller köpa plantor. Går man utanför det egentliga centrum till mer moderna lager befinner man sig fortfarande centralt och här öppnar sig nya möjligheter. Parkstråk följer stränderna av Faluån, Tisken och den uppdämda Östaforsån. Dessa stråk är spatiösa till sin omfattning och relativt outnyttjade. De tjänar mer som gång- och cykelstråk och en lummig inramning av strandområdena. Utanför de centrala delarna finns områden med flerbostadsbebyggelse och relativt stora parker och grönområden. Här har vi lokalisera två av områdena, naturligtvis med hänsyn till dagens användning och anläggningar. odla själva. Ingen vandalisering har förkommit, vilket kan tyckas förvånande. Den odling som gett de största avtrycken i stadslandskapet är kanske den vid Medborgarplatsen. Här har många kommenterat odlingarna, visat sin uppskattning och sitt intresse. Eftersom de centrala odlingarna har skötts väl har de gett ett prydligt intryck och har också annonserat en vilja från staden att främja hållbarhetstanken genom att till och med här i stadens hjärta upplåta mark för odling. Kan odlingarna utvidgas och utvecklas och till pedagogiskt centrum för diskussion och lärande om grönsaksodling och hållbarhetstänkande har vi nått långt. Grunden är lagd, det gäller att hålla intresset vid liv och arbeta vidare. Gamla och unga har deltagit i odlandet. Vid Gasverkstomten har en grupp av föräldrar och barn tagit initiativ till odling i pallar. Detta kan med fördel fortsätta i skolans regi under nästa säsong. Vid den kommande anläggningen av parken kan odlingarna flyttas till ett bättre läge och på ett naturligt sätt ingå i parken. Det finns också utrymme för fler odlingar. En social betydelse har odlandet i parkerna haft, dels för de deltagande och dels för förbipasserande. Däremot har ej så många deltagare haft utländskt ursprung. Vi tror att detta kan ändras när odlingen kommit igång och man på ett naturligt sett kan se odlandet som en del i parkerna. I skogskommunen Falun finns inte så många kommersiella grönsaksodlare idag. Det är svårt att få lönsamhet på grönsaksodling och det finns ett latent dräneringsbehov som kräver stora investeringar. Utvecklande av biogasanläggningar har heller ingen lönsamhet idag då gårdarna är för få och ligger långt ifrån varandra. Målen om en ökad kommersiell grönsaksproduktion i närzonen får ses som långsiktiga och beroende av faktorer som vi inte kunnat ändra på inom de resurser vi haft till förfogande. Har då denna första säsong utfallit? En grönsaksproduktion av betydelse har kanske inte åstadkommits under 0 men vi kan utan tvivel konstatera att många har startat att odla i stadens parker. Förutom de redan etablerade odlingarna har fyra nya områden startats och dessutom har ett befintligt område sanerats och startats om. Odlingen har på intet sätt inkräktat i befintliga parker utan snarare gett liv och rörelse. Många har stannat och pratat några har inspirerats att börja

6 Utgångspunkter Allt fler människor flyttar till städerna och en stor del av den framtida urbaniseringen kommer att ske även i mindre samhällen. För att minska de transporter som ständigt krävs för stadens försörjning, vill detta projekt utveckla lokala lösningar för kretslopp och försörjning. Stadens parker och övriga öppna ytor kan få en roll som potentiell resurs för självorganiserade initiativ där stadens invånare kan förverkliga sina idéer om egen odling. Dagens parker kan göras mer attraktiva och levande om här bedrivs odlingsverksamhet. Stadsodling som en del av hållbar utveckling är viktigt i dagens urbana samhälle med miljöproblem, ökad segregation och dålig ekonomi. Att ha tillgång till en bit odlingsbar mark kan innebära både färska grönsaker och mindre utgifter samtidigt som det bidrar till en bättre närmiljö. Odlingslotter inom ett område ger också möjlighet för människor att lära känna varandra genom delade odlingserfarenheter. Med anläggande av stadsträdgårdar i stadens grönstruktur kommer en ny aspekt in i parkerna. Användningen ökar med nya koncept och nya funktioner. Ett läge nära bostaden eller i stadens centrum ökar tillgängligheten för gående och cyklande. Transportsträckor minskas om ekologisk odling i stadens gränszon uppmuntras. Stadsträdgården kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker, öppen och tillgänglig för alla. Kolonirörelsen handlade ursprungligen om att ge stadsborna möjlighet att odla mat, och i bistra tider har parker odlats upp. Falun kan komma upp i en större självförsörjningsgrad om man bara tänker kreativt kring obebyggda ytor. Stadsodling kan här få en ekonomisk-strategisk betydelse. Stadsodling kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker.

7 Vi ställde oss följande frågor: Är det möjligt att få igång en grönsaksproduktion av betydelse i Falun och dess närzon? Hur finner vi en hållbar balans mellan grönstruktur och urban struktur? Hur kan den produktiva jordbruksmarken i stadens randzon utvecklas? Hur kan lokal kretsloppsteknik involveras i odlingen? Vilken social betydelse har stadsodlingen för deltagare och övriga invånare? Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp ger involverande av stadsodling i den urbana strukturen? Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? Leder odlandet till samverkan och möten mellan människor av olika åldrar och med skilda bakgrunder? Hur involveras barnen och ungdomarna? Hittills har diskussionen förts framför allt i storstäder och få exempel finns hur små och mellanstora städer kan tänkas tackla problemet. Projektet Från gruva till Grönsak sätter fokus på den gamla gruvstaden Falun med sin historia, natur och kultur. Vi har undersökt och dokumenterat situationen idag och utarbetat en strategi för framtiden tillsammans med stadens invånare, ansvariga tjänsteman och politiker. Projektet vill verka som ett exempel för andra mindre städer och exemplifiera ett hållbarhetstänkande. Idag finns koloniområden i stadens utkanter. Lokala matproducenter säljer sina produkter varje vecka på Bondens marknad. Sedan ett flertal år har man sorterat och återanvänt hushållssopor. Miljömedvetandet är relativt stort och man bor nära naturen. Här finns kulturhistoriska värden som måste beaktas. Vår bedömning var att här finns mycket att bygga vidare på och vidareutveckla. Nya gestaltningsgrepp ger nya upplevelser i stadens parker. För att pröva oss fram bland olika typer av stadsodlingar föreslog vi att ett flertal typer prövas och utvärderas: Kolonilotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som kan bebyggas. Odlingslotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som inte kan bebyggas. Gemensamhetsträdgårdar. En grupp av odlare tar obebyggd mark i besittning för odling och/eller för att försköna sin omgivning Skolträdgårdar. Odlingen integreras i skolans undervisning och knyter på så sätt ihop teori med praktik Containerodling: odling i krukor, pallar, korgar, burkar, plastpåsar mm

8 Inledning Kårarvets koloniområde.

9 Stadsodlingens utveckling Stadsodling har en lång tradition, välkända exempel från historien är de hängande trädgårdarna i Babylon, indianernas terrasserade bergsstäder i Sydamerika och medeltida klosterstäder i Europa. Under första och andra världskriget odlades det i många städer i världen. Det finns bilder från bland annat amerikanska, engelska och svenska städer som visar hur publika platser odlats upp för att folket skulle få mat. På 0-talet startades Green Guerillas i New York av Liz Christy som ville förändra staden och människors sätt att tänka. lade hon och hennes vänner beslag på en övergiven plats och gjorde om den till en prunkande trädgård. Det blev den första av många community gardens och dessa skyddas i dag av parkdepartementet. Denna typ av odling är i dag en kommunal angelägenhet men drivs av de boende. Rörelsen har dock fortlevt och finns i många av västvärldens städer. Utövarna kallar sig ofta för guerrilla gardeners eftersom de planterar växter på offentliga ytor utan tillåtelse. Stadsodling var vanligt förekommande i Sverige under förindustriell tid. Städerna ägde egna jordar som fördelades mellan invånarna och varje familj hade kålgårdar och djurhållning. Enligt den svenska folkskolestadgan från skulle eleverna lära sig att odla. Även läroplanen från tog upp odling. Målet var att elevernas kunskap om trädgårdsskötsel skulle skapa en kärlek till naturen. Följden var att de flesta skolor i början av förra seklet hade en egen skolträdgård. Under 0-talet försvann trädgårdarna, bättre tider innebar att odling inte längre behövdes och ämnet togs bort ut läroplanen. Koloniträdgårdsrörelsen introducerades i Sverige i slutet av 00-talet då många människor flyttade till städerna. Områdena mellan staden och landsbygden användes av dem som tidigare var vana att bruka jorden. När levnadsstandarden höjdes och marken bebyggdes i början av 0-talet lades många koloniområden ner. De senaste åren har stadsodlingen kommit tillbaka och i Falun finns idag två välskötta områden Hökviken och Kårarvet som drivs av föreningar. Föreningen arrendrar kostnadsfritt marken av kommunen.

10 Exempel Matparken i Gottsunda. Slottsparken i Malmö. Stadsodling är ett begrepp som diskuteras på allt fler platser över jorden. Det handlar dels om möjlighet till en utökad egen försörjning, dels om att själv vara delaktig i produktionen av mat och på så sätt bestämma själv över hantering och produktion. Odling utan bekämpningsmedel och tillsammans med barn, där lärande blir en viktig del, är andra positiva effekter. Flera städer i Sverige och utomlands arbetar med att utveckla stadsodlingen. I Malmö har odlingar anlagts i parker, i Göteborg har storodlingsområden anlagts utanför staden. I Uppsala har ideella krafter satt i gång Matparken i Gottsunda. London satsar främst på ökningen av lokalproducerad mat och räknar med hjälp från invånarna att starta och driva projekten. Organisationerna Sustain, Capital Growth och Landshare vill öka odlingsmöjligheterna i staden framförallt av nyttoväxter. Detta för att bidra till en bättre miljö och privatekonomi för de som odlar. Då odling på offentlig plats ökar chansen för kontakter uppnås även sociala mål. I Vancouver ligger fokus på matodling och kompostering för att minska soporna och för att få människor att tänka på vad de äter. Cityfarmers jobbar mycket med kompostering, de utbildar invånarna inom detta och annat som stödjer odling i staden. Projektet Greenest City jobbar för en grönare stad, vilket förväntas bidra till bättre miljö och ekonomi samt sociala fördelar. Green Street projektet handlar om att få invånarna att ta större ansvar för sin omgivning samtidigt som de skapar en grönare stadsbild. Prinzessinnengärten i Berlin framhålls som ett annat inspirationsexempel. Före trädgården var här bara en 000 stor kvadratmeter plats som legat öde i mer än 0 år, en del av tiden gömd av berlinmuren. I juni 00 hjälpte mer än hundra frivilliga till att städa och de röjde bort mer än två ton skräp. Trädgården har bara kontrakt på årsbasis så därför är alla växter och plantor flyttbara, odlade i gamla mjölkkartonger, rissäckar och plastbackar från bagerier. Stadsodling är numera lite av ett begrepp och en trend. Stadsodling är numera ett begrepp och lite av en trend. I Malmö har kommunen sedan ganska många år arbetat med att ordna ställen att odla på samt även med 0

11 att aktivt inspirera till odling på olika sätt. Slottsträdgården centralt i Malmö erbjuder möjligheter att titta på odlande samt även att aktivt delta själv om man går med i föreningen. Projekten i Seved och Rosengård nedan är i hög grad sociala och/eller integrationsprojekt. I Seved och flera andra stadsdelar arbetar man med odlingslotter både på kvartersmark och på annan mark. Intressant är att man driver projekten som sociala projekt där syftet är att inbjuda till gemenskap och öka tryggheten i området. Bullbak, sång och dans liksom odling ingår t ex. Man har odlingsträffar där man arbetar tillsammans, man har även ofta gemensamma odlingar där alla hjälps åt och man delar på skörden. I Rosengård drivs projektet Matresan där man driver café och erbjuder matlagningskurser och kryddvandringar runt odlingarna i området som ju bär spår av olika kulturers vanor kring matlagning och odling. Inom området finns allt från större lotter till små odlingar inne på gårdar. Några som är första generationens invandrare med stor kunskap om odling har här fått arbete inom projektet. I Borlänge har ett nytt odlingsområde har anlagts i Tjärna Ängars stadsdelspark. Området är inhägnat och mycket prydligt. Odlingarna ligger i ett större parkområde och man avser också att bygga demonstrationsträdgårdar där trädgårdsägare kan hämta idéer. Kommunen har även tankar på att väva in skolträdgårdar. Trädgårdsavfall komposteras vid Fogelmyra. Plan över Tjärna ängars stadsdelspark som innehåller ett stort odlingsområde.

12 Nulägesbeskrivning Odling idag På flera platser i Falun finns sedan tidigare mark för den som vill odla grönsaker och andra växter. I vissa parker finns odlingslotter som är gratis och till för alla medborgare. Här kan man odla ettåriga växter och kommunen plöjer och harvar dessa lotter vår och höst. Dessutom finns fristående koloniföreningar där man kan få en egen täppa. På Kårarvet finns även stugor. Totalt fanns det 0 stuglotter och odlingslotter innan projektet tog sin start. Möjlighet fanns att ställa sig i kö för att få en kolonilott. I projektet har vi utvärderat den odling som finns och vad som fungerat och inte fungerat. Vissa av odlingslotterna har inte fungerat väl och kanske kan man genom kunskap om problemen och tillsammans med odlarna förbättra och utvidga odlingen. Utvidgning av odlingarna i Hökviken. Grönsaksodlingen runt Falun idag I Falu kommun finns idag endast två kommersiella grönsaksodlare. De ligger i Sundborn och Rostberg. I länet finns också företag som odlar på kontrakt åt större producenter eller åt livsmedelsindustrin. De mindre företagen säljer huvudsakligen produkterna under skördesäsongen och tidig vinter eftersom många saknar bra lagringsmöjligheter. De små odlingarna är, enligt länsstyrelsen, ofta lågt mekaniserade vilket leder till hög arbetsinsats och höga produktionskostnader. De säljer normalt inte till grossist utan utvecklar olika former av direktförsäljning till konsument, t.ex. torghandel, gårdsbutik eller lådprenumerationer. Några odlare med lite större arealer specialiserar sig på några grödor, t.ex. morot, vitkål och potatis, och säljer direkt till butik, storkök eller mindre grossister. På Kårarvet finns även stugor. Runt Falun finns goda jordar men de behöver ofta dräneras. Hela lantbruket står inför ett dräneringsproblem. Klimatkrisen gör att det regnar mer. Klimatet är också gott nog för grönsaksodling. Det är idag svårt att få lönsamhet på grönsaksodling då den är orationell och hög arbetsinsats fordras. I Falubygden odlas av tradition potatis och kunskap och intresse för kommersiell grönsaksodling

13 fattas. Man behärskar ej distributionstekniken som behövs och är van att leverera till SCAN och Lantmännen. Försök med bondekooperativ har inte lyckats. Grönsaksbönder kan vara intresserade att upplåta sin mark för odlare från staden. Bondens egen marknad Bland konsumenterna finns idag en allmän utveckling mot att efterfråga hälsosamma produkter som är miljövänliga och bidrar till en hållbar utveckling. Man söker alternativ till mat som rest över hela jordklotet, besprutats för att klara transporten samt lagrats i månader. Bondens egen Marknad är ett svar på denna efterfrågan. Det som utmärker Bondens egen Marknad är att alla produkter har kommit från gårdar som ligger nära marknadsplatsen. Lantbrukaren ska ha odlat eller fött upp allt han/hon säljer på marknaden. Även huvudingrediensen i förädlad mat som sylt, saft eller korv måste komma från lantbrukarens egen gård. Alla involverade gårdar ligger inom 0 km radie från marknaden och räknas därför som närproducenter. Marknaden utgör en plats för direktförsäljning utan några mellanhänder. Bondens egen marknad i Falun har ca 0 odlare anslutna. Av dessa är fem grönsaksodlare. Två till hade anmält intresse i år men hoppade av. Den äger rum på Folkets hus parkering. Här finns gott om plats och är luftigt och man har tillgång till toaletter och parkering. För detta betalar man hyra till Folkets hus. väder förhållanden och skörden har blivit bra undantag kål som har angripits av ohyra. Sammanslaget är det dålig lönsamhet att odla grönsaker på en liten gård och i ett hårt klimat. Ägorna skulle behöva dräneras och det har man inte råd med. Större gårdar har klarat sig bättre. Man samkomposterar växt och djuravfall och allt används i de egna odlingarna. Man vill utöka sin fårbesättning och fortsätta att röja ny mark. Har diskuterat att erbjuda privatpersoner att adoptera ett får under en säsong för att kunna följa dess utveckling och veta att köttet man äter har framställts på ett riktigt sätt. Bjuda in till visning när lammen släpps ut och när fåren klipps. Man är också intresserad att kontraktsodla grödor till konsumentkooperativ enligt italienskt mönster. På detta sätt skulle man våga utöka sin produktion genom att ha delar av skörden säkrad. Hultåsa gård, Rostberg Gården ligger vackert belägen i södra delen av Rostbergs dalgång och är omgiven av björkhagar och betande får. Det är ett litet familjeföretag som ägnar sig åt snickeri, fåravel och odling av grönsaker och blommor. All produktion är KRAV-godkänd. Gårdsbutiken är öppen från mitten av juli till och med mitten av oktober. Tomat, gurka och störbönor odlas i kallväxthus. De egna växthusen är små och man har endast kapacitet att dra upp plantor till egna odlingar. Eterneller och snittblommor på friland. Dessutom odlas broccoli, vitkål, dill, persilja, sallad, mangold, grönkål sockerärt och purjolök på friland. Rotsaker är ej lönsamt. Grönsakerna och blommorna säljs i gårdsbutiken eller på Bondens egen marknad i Falun. Självplock finns av vissa grödor. Grönsaker och blommor säljs efter säsong och tillgång. 0 års skörd var dålig pga. vädret. 0 har haft gynnsamma Hultåsa gård ligger vackert belägen i Rostbergs dalgång.

14 Sundborns lantbruk Sundborns lantbruk är beläget på en gård i Sundborns socken, km från Falun i riktning mot Svärdsjö. Här bedrivs mjölk- och nötköttsproduktion, odling av potatis och grönsaker rybsoljepressning samt entreprenadarbeten i form av snöröjning, vägunderhåll med mera. Självplock av majs söndagar i september. Gården drivs av de två bröderna med hjälp av två heltidsanställda ( halvtid) samt säsongsanställda. Man arrenderar 0 ha mark och odlar vall, rågvete, vete, korn, ärtor, åkerböna, vårvete och rybs. Dessutom odlar man potatis och morötter och majs. I år blev det ingen majs. Man är ansluten till KRAV vilket ställer krav på fröer mm. Dessutom har man 0 kor och är mjölkbönder. Anna Lorentzson arrenderar en mindre areal där hon sätter lök som hon säljer. Bengtsson plöjer, harvar och gödslar. Man kan tänka sig att utöka denna verksamhet om man bildar ett kooperativ som då får arrendera en åker. Det är då viktigt att beakta växtföljden och växla området för grönsaksodling. Maten vi äter är till största deln lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling. Biogas För stunden ej realistiskt med biogasanläggning i kommunen enligt LRF. Det är en osäker framtid för mindre anläggningar. Frågan om biogasanläggningar är intimt kopplad till djurproduktion och när priset på mjölk var högre så var intresset större. Enligt uppgift har luften för biogas gått ur eftersom det är svårt att få lönsamhet för anläggningarna. I Fogelmyra har funnits en biogasanläggning. Man valde dock fel teknik och det uppstod arbetsmiljöproblem. Den las ned år 000. I Borlänge finns biogas vid avloppsreningsverket men inte i Falun. Främbyverket har en biogasanläggning men metallresterna gör att man ej kan nyttiggöra resterna (rötslammet). Omställningsrörelsen Omställningsrörelsen, med sitt ursprung i England, arbetar med andelsodling hos grönsaksodlare i stadens närhet. Den är ett globalt nätverk av människor som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de som klimatförändringen ställer mänskligheten inför. Rörelsen arbetar för att ställa om energiförbrukning och matproduktion i kommunerna för att klara omställningen från ett fossilberoende till ett fossilfritt samhälle. I Sverige finns rörelsen sedan 00 under namnet Omställning Sverige med en mängd lokala grupper, även i Falu kommun. Vision: Maten vi äter är till största delen lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling. Närheten mellan bebyggelse och odlingslandskap gör att näringen går att återföra från bebyggelsen till jorden. Matavfall och rent toalettavfall rötas till biogas i lokala anläggningar. Denna vision stämmer väl med de mål vi har för projektet och skapandet av de nya möjligheterna till odling får ses som ett av stegen i arbetet att ställa om vår kommun till ett samhälle som kan stå emot kriser av olika slag och att minska långväga transporter.

15 Kollektivet Lindsberg Huset byggdes 0 som fattighus och användes senare som sanatorium och ålderdomshem fram till 0-talet. Olika kollektiv flyttade så småningom in och Lindsberg blev en viktig plats för den svenska miljöhistorien. Miljöförbundet ordens Vänner köpte Lindsberg för att använda det som sin kursgård. Så småningom donerades huset till den ideella stiftelsen Kursgården Lindsberg som äger huset än idag. Aktiviteten har varit stor på Lindsberg genom alla år för att dala kraftigt de senaste åren. I april 0 tog nya entusiaster över Lindsberg för att genomföra en nystart, uppdatering och utveckling. Idag odlas grönsaker på ca 00 m och målet på kort sikt är att bli självförsörjande. På tre års sikt räknar man med att odla upp hela åkern och kunna sälja grönsaker i byn och genom en gårdsbutik och på bondens marknad. Man är också intresserad av att erbjuda självplock. Man har påbörjat ett växthusbygge där man kommer att odla från och med nästa år. Man avser också att bygga ett växthus ihop med källarplanet på huset och driva ett café. Vidare vill man bygga upp en pool för uthyrning av redskap, verktyg och maskiner vad gäller trädgårdsodling. Man odlar ekologiskt och har ett brett sortiment av grönsaker, kryddor och blommor. Bikupor finns också. Lindsbergs kursverksamhet kommer att breddas på alla plan. Främsta inriktningen på kursverksamheten är mot hållbar utveckling, global rättvisa och kreativitet samt kurser som riktar sig mer mot bygden med inriktning mot t.ex trädgårdskurser där man också får arbeta praktiskt i odlingarna. Kollektivets medlemmar är alla med i Stiftelsen Lindsberg som driver och förvaltar huset. Idag består den av ett tiotal medlemmar och man ser - medlemmar som ett ideal. Man har två katter och bin. Huset har ca 0 rum och används för kurser och konferenser. Där finns idag vattentoaletter där avloppet samlas i en tank som töms av kommunen. På sikt vill man gå över till mulltoa. Idag sker all verksamhet genom eget arbete där ingen tar ut lön. Några gånger om året ordnas arbetshelger då man bjuder in alla som vill vara med och renovera, bygga, odla, arbeta i trädgården och med andra projekt. Hjälp med bidrag utifrån behövs till växthus, övrigt byggnadsmaterial och verktygspool. Idag odlas grönsaker på Lindsberg och målet på kort sikt är att bli självförsörjande.

16 Styrande dokument För Falu kommun som geografiskt område finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Ett miljöprogram med miljömål, ett folkhälsoprogram med folkhälsomål och ett tillväxtprogram med tillväxtmål. Det finns inga skarpa gränser mellan de olika målen utan många av dem har betydelse för mer än en hållbarhetsaspekt. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: falun.se/ Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser Grönstrukturplan för Falu tätort I Falu kommun gäller målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. En grönstrukturplan finns antagen i kommunen som ett planeringsunderlag i stadsbyggnads- processen och som målsättning för utveckling av parkmarken. Den kartlägger och redovisar Falu tätorts grönstruktur idag och ger förslag till utveckling. En målsättning är antagen om tillgång till parker, ströv- och naturområden. Dessutom ska alla, med undantag för boende i vissa områden i Faluns innerstad, ha tillgång till friytor i direkt anslutning till bostaden. Den föreslagna odlingen kan mycket väl inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Antagen av Trafik- och Fritidsnämnden 00x-xx-xx Antagen av Kommunstyrelsen 00x-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige 00x-xx-xx Falu kommuns grönstrukturplan ger förslag till utveckling av stadens parker.

17 Kulturhistoriska värden Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Naturligtvis kommer vi att vörda och respektera världsarvet Falun. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men också gränser i landskapet av historisk betydelse. Dessa områden berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och vi kommer ej att lokalisera någon odling där. Världsarvet - det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun - består av flera geografiska områden kring Kopparberget; gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet. Världsarvsutnämningen innebär inte automatiskt att området är skyddat men området är i huvudsak utpekat som riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. Inom Världsarvet är i dagsläget ett 0-tal byggnader/miljöer skyddade som byggnadsminne. I Hållbarhetsplanen är Världsarvets olika delar redovisade med områdesvisa rekommendationer. Kulturhistoriska värden.

18 Förorenad mark Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. Stora mängder metaller och försurande svaveldioxid spreds över det som är dagens tätort och trots att gruvdriften är nedlagd syns spåren efter gruvan överallt. Nu försöker vi minska miljöeffekterna av den unika miljöhistoria som gruvdriften skapat. Det finns riktvärden för hur mycket metaller som får finnas i marken utan att människor och natur misstänks ta skada. Metallhalterna i Falu tätort ligger stundtals tio gånger högre än dessa riktvärden. Markundersökningar har klarlagt vilka metaller som finns, var och hur de är bundna i marken. Även flera undersökningar av människor, skog och åkermark har gjorts. Eventuella risker med de höga värdena av bly, koppar, arsenik och kvicksilver har då undersökts. Trots höga metallhalter i marken finns inga tecken på påverkan på människor. Det beror bland annat på att metallerna är bundna till andra ämnen, då minskar risken att de tas upp och lagras i kroppen. Som en försiktighetsåtgärd har Falu Kommun ändå tagit fram rekommendationer som gäller odling och bärplockning inom de mest förorenade områdena. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten görs en jordanalys av den organiska delen av marken. I dialog och samverkan med Miljöförvaltningen utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen.

19 Parker och grönområden Falu kommun har drygt 00 ha parkmark, varav 00 ha är naturpark. I genomsnitt har varje kommuninvånare 0 kvadratmeter parkmark. Stadens uterum är till för lek, rekreation, undervisning och motion. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor och i varje bostadsområde finns en bostadsområdespark som rymmer lekplats och naturmark. I Falun är det aldrig långt till naturen. Ett rikt utbyggt parkvägnät gör det lätt för de flesta att nå dit. Genom naturliga skötselmetoder bidrar man till ett uthålligare samhälle och större mångfald. Målsättningen är att gå från skötselintensiva gräsmattor till parker med mer träd och grönska och att öka den biologiska mångfalden. Den urbana strukturen kommer att kunna få ett positivt komplement med den föreslagna stadsodlingen. Projektet kommer inte att medföra någon egentlig strukturell förändring. De kommunala marker som kommer att användas för odling är idag är i huvudsak parkmark/allmän plats. Val av marker och ytor kommer att ske utifrån ett antagna riktlinjer om ett hållbart samhälle. Rekreationsområden i Falun. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor.

20 Medborgardialog I kommunen finns en antagen demokratiplan som innehåller riktlinjer för arbetet med demokrati- och medborgardialogfrågor. Planen beskriver en strategisk satsning på den deltagande demokratin i Falu kommun. Vårt arbete har prövat att utveckla nya sätt att forma allmänhetens deltagande och inflytande. Initialt gjordes en kartläggning av redan befintliga koloniträdgårdar och skolträdgårdar där odlarna intervjuades. Problem och möjligheter till förbättringar diskuterades. Likaså intervjuades grönsaksodlare i stadens närzon. Resultatet analyserades av projektgruppen och ett antal frågeställningar formulerades. Därefter inbjöds allmänheten till ett startmöte. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. Vid mötet informerades om projektet och de presumtiva odlarna fick diskutera i smågrupper. Resultatet av gruppdiskussionerna presenterades på post-it-lappar som systematiserades och penetrerades. Resultatet sammanställdes och fick ligga till grund för organisation och inriktning av verksamheten. Metoder för stegvis planering har används för att hela tiden dra slutsatser av projektets erfarenheter och låta dessa styra den fortsatta planeringen. En viktig uppgift för projektledningen har varit att tillsammans med stadens planerare och förvaltare skapa möten och lotsa projektet framåt, liksom att verka sektorsövergripande. Kontakt med skolan har etableras liksom med föreningslivet. Under våren 0 kallades allmänheten till ytterligare ett möte där tankar och förslag till odlingsverksamhet presenteras. Vi har involverat landsbygdens organisationer och odlare tidigt i processen och att deras visioner och utvecklingsplaner för bygden samordnas med programmet. Dialogen med odlarna skedde genom intervjuer. Bondens marknad utvärderas och dess erfarenheter utgör en av grundstenarna. Kontakter har etableras med Biogas Mitt, LRF mm samt med liknande projekt i andra kommuner. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. Vid möte med allmänheten den oktober 0 framkom att de flesta vill odla enbart grönsaker. Specificerar inte vilka sorter förutom att några nämner potatis. Allt som går att äta skriver en. Många vill ha bredd i sin odling och involverar 0

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Från gruva till grönsak - program för stadsodling i Falun. Falu kommun, Trafik- och Fritidsförvaltningen 21 20 00-22 21.

Från gruva till grönsak - program för stadsodling i Falun. Falu kommun, Trafik- och Fritidsförvaltningen 21 20 00-22 21. Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Gruvlig miljö unik i världen

Gruvlig miljö unik i världen falun.se/ Gruvlig miljö unik i världen Det är många år sedan malmen från Falu Gruva medverkade till att göra Sverige till en stormakt. Den perioden ingår i historieböckerna. Men lämningarna efter gruvepoken

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Den som har egen täppa är lyckligt lottad

Den som har egen täppa är lyckligt lottad Den som har egen täppa är lyckligt lottad Varje vår flyttar Mait och Tord Hallin från Bosvedjan ut till kolonistugan i Sidsjöområdet. "Det är så skönt, och har vi ett underbart läge", säger Mait. Frihet!

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Matparkens Skolträdgård 2010

Matparkens Skolträdgård 2010 Matparkens Skolträdgård 2010 Slutrapport Svenska Lantbruksveckans fond Anslagsnummer: LVF-09/1 Bakgrund Matparken startade med syftet att bli en ny typ av grönt rum med möjlighet till flera olika verksamheter.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Verksamhetsplan Martinstugan En del av Martinskolan

Verksamhetsplan Martinstugan En del av Martinskolan Verksamhetsplan Martinstugan En del av Martinskolan Arbetsgrupp I dagsläget har en första arbetsgrupp bildats: Sammankallande: Sarah Hammar (SR och MG) Jenny Cederholm (SF) Mari Flanby (förskolechef) Robert

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde

Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde Miss Rädisa 2002 Anders Kohkoinens grönsaksland, ett telefonkort brevid som storleksreferens. - Information, regler och avtal Anders Kohkoinen Kolonilottsansvarig

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Hållbar utveckling genom stadsodling

Hållbar utveckling genom stadsodling Hållbar utveckling genom stadsodling 2009 Kandidatarbete vid institutionen för stad och land, SLU Uppsala SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land i Uppsala, avdelningen för Landskapsarkitektur

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer