...den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser... Utdrag ur Helsingforsdokumentet, 1975

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "...den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser... Utdrag ur Helsingforsdokumentet, 1975"

Transkript

1 Vårt arbete 2006

2

3 ...den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser... Utdrag ur Helsingforsdokumentet, 1975

4 Rapporten kan beställas hos: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Stora Nygatan STOCKHOLM Tel: Fax: E-post: Rapporten finns även tillgänglig på internet: Omslagsfoto: En anhängare till Vitrysslands oppositionsledare Aljaksandr Milinkevitj värmer sig med ett ljus under demonstrationerna som följde på det vitryska presidentvalet i mars Foto: AP Photo / Ivan Sekretarev Foto sid 1: Srdjan Veljovic Kartor: Thomas Molén Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter bildades 1982 och är en politiskt och religiöst oberoende icke statlig organisation. Kommittén granskar efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med det så kallade Helsingforsdokumentet från 1975 och arbetar med mänskliga rättigheter i syfte att utveckla demokrati och stärka det civila samhället. Tryck: Elanders, Stockholm 2007 Copyright 2007: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ISBN

5 Innehåll VÅRT arbete sverige 9 CEntralasien 12 ryssland 13 Södra kaukasien 15 vitryssland 18 moldavien 19 kroatien 20 bosnien-hercegovina 21 serbien 23 montenegro 24 kosovo 25 makedonien 26 albanien 27 styrelse och personal 28 bokslut och revisionsberättelse 29

6 Svenska Helsingforskommitténs arbete mot diskriminering och för rättssäkerhet och yttrandefrihet omfattar länderna på Västra Balkan, staterna i det forna Sovjetunionen samt inte minst vårt eget land. Respekten för de mänskliga rättigheterna ska gälla alla människor, men krig och konflikter, och på senare år hot om terror, leder till att det, medvetet eller omedvetet, gång på gång görs avkall på våra rättigheter. Vitrysslands oppositionsledare Aljaksandr Milinkevitj gör v-tecknet från en cell i en domstol i Minsk den 27 april, FOTO: Viktor Drachev/AFP/Scanpix sverige 2. vitryssland 3. ryssland och tjetjenien 4. västra balkan 5. moldavien 6. södra kaukasien 7. centralasien 4

7 Vårt arbete i Sverige och världen 5

8 VÅRT ARBETE 2006: Vi granskar makten med individens rätt i fokus Vi har under det gångna året stärkt vårt arbete för rättssäkerhet, yttrandefrihet och mot diskriminering genom att koncentrera våra insatser inom respektive ämnesområde. Samtidigt har vi utökat vår verksamhet rent geografiskt till att även omfatta Centralasien. Vårt arbete har, både nationellt och internationellt, gett flera konkreta och positiva resultat. vi polisanmälde generallöjtnant I januari 2006 polisanmälde Svenska Helsingforskommittén den ryska generallöjtnanten Vjatjeslav Ivanovitj Sucharev för folkrättsbrott. Sucharev var vid tillfället i Sverige, inbjuden av den svenska militären att delta i den svensk-ryska samövningen Snöflingan. Brottsmisstanken gäller sju civilpersoner, som kring millennieskiftet misstänks ha torterats och avrättats av den 138:e motorskyttebrigaden i den tjetjenska byn Staryje Atagi. Generallöjtnant Sucharev var vid tidpunkten för brottet vice befälhavare för Leningrads militärområde, i vilket den 138:e motorskyttebrigaden ingår. 97 människorättsorganisationer, oberoende medier och kulturinstitutioner är våra samarbetspartner runt om i världen. Ett nytillkommet område där vi verkar är Centralasien. Ett dygn efter att Sucharev lämnat Sverige beslutade åklagaren att inte utreda fallet vidare. Han hänvisade till att regeringen förmodligen inte skulle ge honom det tillstånd han behövde för att väcka åtal samt att Sucharev sannolikt åtnjöt straffrättslig immunitet. Beslutet motsäger principer som går tillbaka till rättegångarna efter andra världskriget och går emot den utveckling som Sverige drivit på internationellt när det gäller att ställa misstänkta krigsförbrytare inför rätta. Det visar också på en politisk känslighet från de rättsvårdande myndigheternas sida som inte är värdig en rättsstat. sverige fälldes av fn Svenska Helsingforskommittén har inför FN:s människorättskommitté representerat Mohammed Alzery, som tillsammans med Ahmed Agiza avvisades från Sverige I slutet av 2006 kom FN:s människorättskommittés beslut i vilket Sverige fälldes för att i flera avseenden ha brutit mot det absoluta förbudet mot tortyr. Sverige fälldes även för att inte ha utrett det straffrättsliga ansvaret för kränkningen. Inom ramen för vårt internationella arbete samarbetade vi med knappt etthundra människorättsorganisationer, oberoende medier och kulturinstitutioner. Geografiskt omfattas nu även Centralasien. I samarbete med bland annat den Norska Helsingforskommittén, som har ett nyöppnat fältkontor i Kirgisistans huvudstad Bisjkek, hoppas vi kunna etablera oss i regionen. Under 2007 kommer vi att på olika sätt uppmärksamma situationen för de mänskliga rättigheterna i de centralasiatiska länderna. Detta gäller inte minst Uzbekistan och massakern i Andizjan 6

9 2005, som de uzbekiska myndigheterna inte gjort tillräckligt för att utreda och beivra. resultat i tjetjenska rättsfall Vi fortsätter att bevaka utvecklingen i Södra Kaukasien och kommer under året att belysa situationen för de mänskliga rättigheterna i regionen i en serie seminarier. Norr om Kaukasus, i Tjetjenien, har vårt arbete mot straffrihet börjat ge konkreta resultat. Fyra av de fall vi tillsammans med Russian Justice Initiative driver mot Ryssland i Europadomstolen i Strasbourg, avgjordes under året. Målen innefattade försvinnanden, tortyr och avrättningar. Domstolen dömde i samtliga fyra fall till våra klienters fördel. Ytterligare cirka 100 fall ligger hos Europadomstolen varav 14 har beviljats prövningstillstånd i skrivande stund. Arbetet försvårades av att ryska myndigheter, av förmodade politiska skäl, inte beviljade en omregistrering av organisationen under året. I Moldaviens huvudstad var vi för andra året i rad med och arrangerade en Pride-festival, som samlade över personer från Moldavien och utlandet. Huvudarrangör var vår samarbetsorganisation GenderDoc-M, som är en organisation för homo- bi- och transsexuella (HBT) personers rättigheter. I samband med festivalen anordnades sidoarrangemang, som syftar till ökad tolerans och till en stärkt diskrimineringslagstiftning. Inom ramen för vårt arbete för rättssäkerhet försöker vi förbättra situationen i de moldaviska fängelserna, vars standard är i särklass en av de sämsta i Europa. Det sker dels genom rättshjälp till interner, dels genom lobbying gentemot myndigheterna. I utbrytarrepubliken Transnistrien arbetar vi för att öka människors kunskap om mänskliga rättigheter och vi tillhandahåller dessutom fri rättshjälp. prisad vitrysk partner I mars 2006 rapporterade Helsingforskommittén, som enda svenska människorättsorganisation, om det vitryska presidentvalet direkt från Oktobertorget i Minsk. Säkerhetsstyrkor bevakade tillfartsvägarna till torget och inom ett par dagar hade man arresterat över tusen människor som ville ansluta sig till demonstrationerna eller överlämna mat till demonstranterna. En av de människorättsförsvarare som under den här perioden arbetade dygnet runt med att bistå de som arresterats var Aljaksandr Bialatski, som är ordförande för den främsta människorättsorganisationen i Vitryssland, Viasna. Vi har under många år följt det fantastiska arbete Aljaksandr och hans organisation utför. I juni mottog han det av den svenska regeringen instiftade Per Anger-priset, efter att ha blivit nominerad av oss. Aljaksandr Bialatski, ordförande för den vitryska människorättsorganisationen Viasna, träffar Ingvar Carlsson och Mona Sahlin i samband med att vännen och kollegan Tatsiana Revjaka mottog Anna Lindhstipendiet. Foto: Natasha Jevtic Esbjörnson På Balkan koncentrerades en stor del av vårt arbete till att förbättra lagskyddet mot diskriminering. Tillsammans med våra samarbetspartner, som t ex Centre for Democracy and Human Rights i Montenegro samt Masso och Helsingforskommittén i Makedonien, utarbetades förslag till en modern diskrimineringslagstiftning. Arbetet fortsätter med att få förslagen antagna av ländernas respektive parlament. Liknande lagförslag har framtagits när det gäller rättshjälp. På så vis vill vi få staterna att ta ansvar för den omfattande juridiska hjälp vi sedan många år tillbaka erbjuder människor i exempelvis Bosnien-Hercegovina. Där arbetar vi tillsammans med Vasa Prava, som är den främsta rättshjälpsorganisationen i regionen med drygt klienter per år. Ett viktigt inslag i vårt arbete för rättssäkerhet är bevakning och rapportering om situationen för de mänskliga rättigheterna. I samarbete med Youth Initiative for Human Rights dokumenterar och rapporterar vi om situationen i Serbien och i Kosovo. 7

10 Vårt samarbete med oberoende medier på Balkan utvecklas i takt med att situationen normaliseras. Flera av de medieorganisationer vi var med om att bygga upp, som t ex tv-stationen ATV (Bosnien-Hercegovina), tidningarna Vijesti (Montenegro), Dnevnik (Makedonien), Zeri (Kosovo) och nyhetsbyrån BETA (Serbien), står nu mer eller mindre på egna ben. Vi koncentrerar oss därför på att göra medierna mer professionella och stärka den kvalitativa granskningen av dem. I exempelvis Kosovo arbetar vi med att stärka yttrandefriheten genom att försöka etablera en institution i syfte att få tryckta medier att reglera sig själva. Under det gångna året har institutionen, Press Council, hanterat ett antal klagomål från människor som ansett att tidningar brutit mot pressetiska normer. I arbetet hämtar vi erfarenheter från vårt framgångsrika arbete med att etablera en liknande institution i Bosnien-Hercegovina. kunskap över gränserna Vi har fortsatt satsa på regionala projekt för att yrkesverksamma och studenter ska få tillgång till specialiserade utbildningar och samtidigt kunna utbyta erfarenheter över landsgränserna. Exempelvis har vi i flera år organiserat kurser för människorättsjurister från länderna på Västra Balkan och från Moldavien. År 2006 höll Svenska Helsingforskommittén i den tredje utbildningen som fokuserade på praxis kring fall som berör Europakonventionens artikel 2 och 3, det vill säga rätten till liv och förbudet mot tortyr och annan grym och omänsklig behandling. Det har visat sig att deltagarna mellan utbildningarna kontaktar varandra för att etablera samarbete i särskilda och komplexa fall. De har också bjudit in varandra som experter vid olika seminarier i de respektive länderna. Att denna typ av informella nätverk för yrkesgrupper aktiverats är ett viktigt resultat av de regionala projekten. nu syns vi mer och bättre Vi har blivit bättre på att informera om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut i de länder där vi arbetar och vad vi gör för att förbättra den. Årets bokmässa i Göteborg hade yttrandefrihet som tema. Vi deltog aktivt genom att arrangera ett stort antal seminarier med inhemska och utländska deltagare. Vi var även med och arrangerade MR-dagarna (MR står för mänskliga rättigheter), som i år ägde rum i Malmö. I oktober publicerades vårt första nyhetsbrev, som ges ut kvartalsvis och informerar om aktuella händelser i vår verksamhet. Med början i januari 2007 arrangerar vi sista onsdagen varje månad frukostseminarier under rubriken En timme mänskliga rättigheter. Till dessa bjuder vi in en intressant gäst för att prata om ett aktuellt och för kommittén närbesläktat ämne. Seminarierna hålls i våra nya, fantastiska lokaler i Gamla stan i Stockholm, som vi flyttade till i september 2006 efter att vi blivit för trångbodda i våra gamla lokaler. Slutligen riktar vi ett stort tack till alla de människor och organisationer, som på olika sätt bidrar till vår verksamhet. Ett särskilt tack riktas till UD och Sida, som under många år visat stor förståelse och uppskattning för vårt internationella arbete samtidigt som de respekterar vårt oberoende och vår integritet. Vi är också glada och stolta över att organisationens grundare, Gerald Nagler, accepterade årsmötets utnämning till kommitténs hedersordförande. Få har betytt så mycket för organisationen som Gerald och vi ser fram emot att kunna dra nytta av Geralds erfarenhet och engagemang även fortsättningsvis. Stockholm, 28 februari 2007 PERCY BRATT Ordförande ROBERT HÅRDH Generalsekreterare 8

11 SVERIGE: Viktigt att tala högt om brister i svensk rättssäkerhet Vårt Sverigearbete 2006 inleddes med en uppmärksammad polisanmälan mot generallöjtnant Vjatjeslav Sucharev, en rysk officer som deltog i den svensk-ryska militärövningen Snöflingan i januari Svenska Helsingforskommittén och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter fick information om att Sucharev varit befäl över 138:e motorskyttebrigaden. Brigaden är bland annat anklagad för mord, tortyr och övergrepp mot civilbefolkning i Staryje Atagi i Tjetjenien, 20 december 1999 och 27 januari sverige blundar för kränkningar Någon förundersökning inleddes dock inte och inte heller väcktes något åtal. Enligt åklagaren vid internationella åklagarkammaren skedde ingen åtgärd eftersom det var troligt att Sucharev hade immunitet. Fallet uppmärksammades av media och följdes under året upp av Svenska Helsingforskommittén i seminarier kring Sveriges åtaganden och förpliktelser inom den internationella straffrätten. Vi menar att den typ av immunitet som åklagaren hänvisat till inte kan eller bör kunna göras gällande av en stat som åtagit sig att bekämpa straffrihet för allvarliga människorättskränkningar. Tillsammans med andra svenska organisationer påtalade vi även Sveriges bristande implementering av stadgan till den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Frågan om Sveriges skyldighet att beivra folkrättsbrott var också aktuell i det fall som vi under året drev till FN:s människorättskommitté. Fallet rörde Mohammed Alzery, en av de egyptiska asylsökande som avvisades från Sverige den 18 december 2001 och som Svenska Helsingforskommittén följt sedan vintern Vi menade bland annat att avvisningen stred mot det absoluta tortyrförbudet eftersom Alzery löpte risk att torteras vid ett återförande till Egypten, samt hävdade att Sverige inte utrett kränkningarna på Bromma tillräckligt. FN-kommittén biföll vårt klagomål och slog fast att de garantier som Sverige fått från Egypten inte var tillräckliga för att skydda honom. Vidare kritiserade människorättskommittén Sverige för den bristande straffrättsliga utredningen och påtalade att även om det var utländska agenter som utsatte männen för kränkningarna så skedde det på svenskt territorium och under svensk kontroll. torterare ska inför rätta Fallen Sucharev och Alzery blev en del av vårt arbete för rättssäkerhet och mot tortyr. Dels för att förhindra att enskilda personer utsätts för tortyr, dels för att skapa förutsättningar så att personer som begår tortyr ställs inför rätta. Under året verkade och protesterade Svenska Helsingforskommittén både nationellt och internationellt mot användningen av så kallade diplomatiska försäkringar, det vill säga en slags garanti från mottagarstaten till utlämnarstaten om att terroristmisstänkta inte ska torteras vid ett återförande. Vi menar att sådana försäkringar strider mot tortyrförbudet eftersom de inte kan ge ett fullgott skydd mot tortyr. Svenska Helsingforskommittén lyfte krav på att tortyr blir ett explicit brott i Sverige. Under året påtalade vi även brister i rättssäkerheten för personer som misstänks för terrorism och vi varnade för de integritetskränkningar som de nya lagförslagen rörande hemlig övervakning innebär. 9

12 Centralasien och Kaukasien är geografiskt inte en del av Europa. Men de omfattas av det avtal om säkerhet och samarbete i Europa som undertecknades i Helsingfors 1975 och som garanterar att individens rättigheter ska respekteras. Det är därför vårt ansvar att uppmärksamma och försöka stoppa människorättskränkningar där. 46 icke-statliga, oberoende Helsingforskommittéer och människorättsorganisationer granskar efterlevnaden av avtalet. Unga människor protesterar mot våldet i Uzbekistan utanför den uzbekiska ambassaden i Kirgisistan i maj En vecka tidigare hade den uzbekiska militären skjutit mot demonstranter i staden Andijan och enligt vittnesuppgifter dödat hundratals personer. FOTO: Azamat Imanaliev/AP/Scanpix ryssland 2. tjetjenien 3. georgien 4. Armenien 5. azerbajdzjan 6. turkmenistan 7. uzbekistan 8. kazakstan 9. tadjikistan 10. Kirgizistan 10

13 Centralasien och Kaukasien 11

14 CENTRALASIEN: Förföljelser i bortglömd region lyfts fram En region som i hög grad har hamnat i skymundan i omvärldens ögon är Centralasien som består av Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan. Dessa länders regimer sträcker sig från mycket auktoritärt styre till absolut och våldsam diktatur. Turkmenistan brukar jämföras med Nordkorea och Stalins Sovjetunionen i fråga om personkult kring ledaren och förföljelse av oliktänkande. I december avled plötsligt president Saparmurat Nijazov och landets fortsatta politiska utveckling är mycket osäker. EU-sanktioner efter massaker Svenska Helsingforskommittén har under året arbetat aktivt mot den svenska regeringen för att förmå EU att förlänga och förstärka sina sanktioner gentemot Uzbekistan. Sanktionerna infördes efter massakern i Andizjan 2005 då ett stort antal människor miste livet i samband med att regimen slog ned protester. Antalet dödsoffer är osäkert men enligt vår systerorganisation Human Rights Watch är det fråga om hundratals. Tillsammans med Human Rights Watch presenterade vi för den nytillträdda svenska regeringen material som visade att Uzbekistan inte agerat på något av de områden som EU identifierat som relevanta för utvärderingen av sanktionerna. seminarier om situationen i de olika länderna i området. Vi stärker vår närvaro i regionen genom samarbete med den Norska Helsingforskommittén, som i november öppnade ett fältkontor i Bisjkek, Kirgizistan. Samarbetet gör det lättare för oss att övervaka utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna och att identifiera lämpliga samarbetsorganisationer. Försäljerska på marknaden i staden Osj, i södra Kirgizistan. Marknaden är Centralasiens största. Foto: peter öholm centralasien på agendan Liksom i Södra Kaukasien har vi framgångsrikt verkat för att den Internationella Helsingforsfederationen ska prioritera regionen i sitt arbete. Under 2007 ämnar vi även arbeta med att ytterligare föra upp Centralasien på den svenska utrikespolitiska agendan genom resor och efterföljande 12

15 RYSSLAND: Myndigheterna tvingas att agera mot övergrepp Människorättssituationen i Tjetjenien har under 2006 karakteriserats av fortsatta övergrepp mot civilbefolkningen. Försvinnanden och tortyr är vanligt förekommande. Samtidigt förvärrades situationen för människorättsorganisationer i Ryssland då en ny lag om frivilligorganisationer trädde i kraft. Den nya lagen, som av allt att döma syftar till att tysta regimkritiska röster, ger myndigheterna ökad kontroll över icke-statliga organisationer och en ökad inblick i deras verksamhet. ryssland fällt i europadomstolen Under året har Svenska Helsingforskommittén fortsatt samarbetet med Russian Justice Initiative, RJI, ett samarbete som rönt stora framgångar. Den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg har hittills dömt Ryssland för grova människorättskränkningar i Tjetjenien i fyra fall som vi tillsammans med Russian Justice Initiative drivit inför domstolen. Domsluten är viktiga, inte minst för offrens anhöriga som får en form av upprättelse gentemot den ryska staten. Domstolen har ålagt Ryssland att betala ekonomisk kompensation till de klagande och att genomföra reformer av sitt rättsväsende. påtryckningarna ger effekt Russian Justice Initiative har noterat att myndigheterna, som från början visat ett flagrant ointresse för fallen, tenderar att bli mer aktiva i sitt utredningsarbete i samband med att fall överlämnas till Europadomstolen. Under 2006 har Russian Justice Initiative inom ramen för vårt samarbete representerat närmare 900 offer och anhöriga till offer för människorättsövergrepp i Tjetjenien i över 100 fall. Majoriteten av dessa har presenterats för Europadomstolen. Domstolen har hittills meddelat prövningsrätt i 14 av fallen. Förutom att hjälpa individer att driva sina fall genom det ryska rättsystemet till Europadomstolen, bedriver Russian Justice Initiative utbildning och upplysningsarbete samt ger ut publikationer. nekades kontor I november 2006 avslog ryska myndigheter en ansökan om registrering av Russian Justice Initiatives kontor i Moskva. De angivna skälen för avslaget var svaga vilket kan tyda på att nekandet till registrering är kopplat till organisationens arbete för rättvisa. Organisationen suspenderades tills vidare men lyckades i början av 2007 åter registrera sig. En regimkritisk röst som tystats tillhörde journalisten Anna Politkovskaja, som mördades brutalt utanför sitt hem i Moskva i oktober Mycket tyder på att hennes rapportering kring Tjetjenien-konflikten var motivet bakom mordet. 4 av de fall som vi drivit inför Europadomstolen ledde under 2006 till fällande dom för Ryssland. Det innebär viss upprättelse för offrens anhöriga. Fler avgöranden är att vänta. 13

16 Vugar Gojayev, azerisk journalist och analytiker som följer och analyserar utvecklingen i Södra Kaukasien åt bland andra organisationen International Crisis Group. FOTO: Peter Öholm 14

17 SÖDRA KAUKASIEN: Oberoende journalister hotas till livet De tre länder som utgör Södra Kaukasien - Georgien, Armenien och Azerbajdzjan - är samtliga präglade av krig och olösta konflikter, vilket har lett till stora mängder flyktingar, isolerade enklaver, utbrytarrepubliker och instabila styrelseskick. Med undantag av Georgien, som har genomgått en demokratisk revolution men vars väg till en stabil demokrati fortfarande är krokig, är ländernas regimer i högsta grad auktoritära. Detta leder till allvarliga brister inom samtliga programområden som vi arbetar med: rättssäkerhet, yttrandefrihet och icke-diskriminering. fria röster tystas Ett tydligt exempel på detta är Azerbajdzjan som under det gångna året drabbades av flera hårda bakslag inom området yttrandefrihet. Under hösten förlorade den populära och oberoende tvstationen ANS TV sin sändningslicens. Samma dag vräktes två oppositionella tidningar från sina lokaler i centrala Baku. Tidigare under hösten antogs ett dekret som förbjöd azeriska radio- och tv-stationer att sända utländska nyhetsprogram från till exempel BBC och Deutsche Welle. Två oberoende tidningar, med en sammanlagd upplaga på exemplar, lade ned sin produktion efter upprepade dödshot mot tidningarnas anställda. kommer att intensifieras under nästa år genom resor till regionen och anordnande av seminarier för en svensk publik. Svenska Helsingforskommittén har också framgångsrikt verkat för att den Internationella Helsingforsfederationen skall prioritera Södra Kaukasien och Centralasien i sitt arbete. Den olösta konflikten med grannlandet Armenien har tvingat hundratusentals flyktingar att leva under ovärdiga förhållanden i ett drygt decennium. På bilden ett flyktingläger i Azerbajdzjan Foto: robert hårdh vi påminner världen Svenska Helsingforskommittén har sedan drygt ett år tillbaka en handlingsplan för vårt arbete i Södra Kaukasien. Vi har även arbetat aktivt för att föra upp denna, i Sverige bortglömda, region på agendan bland annat genom att publicera uttalanden om situationen i länderna. Detta arbete 15

18 I Östeuropa och på västra Balkan hotas och trakasseras människorättsförsvarare och till och med mördas utan att polisen förmår skydda dem. Såren efter 1990-talets krig på Balkan är fortfarande färska. De nya staterna brottas med korruption, ouppklarade krigsförbrytelser och arbetslöshet. I Vitryssland förföljs oliktänkande av Lukasjenka-regimen medan Moldavien betecknas som Europas fattigaste land och ett av de mest korrupta. Romerna är den mest utsatta gruppen i hela Balkanregionen. Att så få romer skaffar sig en utbildning är ett av många problem som i förlängningen bidrar till gruppens utsatthet. På bilden syns romska barn i en skola i Skopje, Makedonien. Foto: Mikkel Østergaard / Scanpix vitryssland 2. moldavien 3. kroatien 4. bosnienhercegovina 5. serbien 6. montenegro 7. kosovo 8. albanien 9. makedonien 16

19 Östeuropa och Västra Balkan 17

20 VITRYSSLAND: En fristad för förföljda vitryska aktivister Till stor del präglades året i Vitryssland av presidentvalet i mars. På mycket kort tid lyckades oppositionen organisera en valkampanj som efter vitryska mått måste anses ha varit framgångsrik. Det officiella valresultatet blev dock ingen överraskning. Så fort president Lukashenka utropade sig till vinnare utbröt protester i centrala Minsk. Protesterna följde samma mönster som tidigare i grannlandet Ukraina men var aldrig i närheten av att rubba regimen. Rädslan och förtrycket var fortfarande starkt i det vitryska samhället och efter en kort tid slogs protesterna ned av polisen. fler än tusen arresterade Över tusen människor, mestadels människorättsaktivister, arresterades i anslutning till valet och många dömdes till kortare eller längre fängelsestraff på mer eller mindre fabricerade grunder. Det mest allvarliga fallet var den dryga femåriga domen mot den oberoende presidentkandidaten, Aleksandar Kazulin. Kazulin inledde en hungerstrejk som varade i över femtio dagar. Han är fortfarande fängslad och Amnesty International har antagit honom som samvetsfånge. Mer än 45 journalister misshandlades eller arresterades under samma period. I dag finns färre än 20 oberoende lokala, regionala eller nationella tidningar kvar. Oberoende elektroniska medier existerar inte sedan länge. Internet och andra alternativa informationskanaler, såsom undergroundtidningar och dvd-produktioner, blir allt viktigare medel i kampen för informationsfrihet. Svenska Helsingforskommittén är i tät kontakt med människorättsaktivister i Vitryssland och besökte landet flera gånger under Bland annat bevakade vi valet och de efterföljande protesterna på plats i Minsk. en fristad för jagade I slutet av året hjälpte vi till att starta ett vitryskt människorättshus i Vilnius, Litauen. Syftet är att ge vitryska organisationer en plats där de ostört kan arrangera aktiviteter som skulle vara omöjliga inom landets gränser. Det kan röra sig om seminarier, utbildningar och internationella konferenser. Huset ska även fungera som en tillfällig skyddad plats för människorättsaktivister och journalister som löper risk att arresteras i Vitryssland. I juni mottog medlemmar ur den förbjudna människorättsorganisationen Viasna två av varandra oberoende svenska utmärkelser för sitt arbete för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland. Aljaksandr Bialiatski, som nominerats av Svenska Helsingforskommittén, fick Per Anger-priset och Tatsiana Revjaka blev årets Anna Lindh-stipendiat. Viasna är en av Svenska Helsingforskommitténs viktigaste och mest långvariga partner i Vitryssland människor, grovt räknat, de flesta människorättsaktivister, arresterades i samband med protesterna mot presidentvalet i Vitryssland Många av dem dömdes också till fängelse. 18

21 MOLDAVIEN: Rättsinformation till de mest behövande Under 2006 har Svenska Helsingforskommittén utökat verksamheten i Moldavien. Landet, som rankas bland de fattigaste i Europa, dras med stora problem såväl på människorättsområdet som inom andra områden. Korruptionen är utbredd och ekonomin svag. Tillsammans med The Independent Society for Education and Human Rights (Siedo) har vi arbetat för att öka såväl allmänhetens som myndigheternas kunskap om individens rättigheter vid kontakter med domstolar och polisen. Genom att distribuera broschyrer och sätta upp affischer i domstolar, på polisstationer och hos åklagare över hela landet har vi tillhandahållit informationen direkt på plats där den behövs. Projektet möttes i början med skepsis från myndighetshåll. Men under arbetets gång skedde en attitydförändring och myndigheterna blev alltmer positiva. I de flesta fall har de samarbetat i utdelningen av material. pride-festival för tolerans För andra året i rad genomförde vi tillsammans med GenderDoc-M en Pride-festival i Chisinau. Över personer från Moldavien och utlandet deltog. Bland annat organiserade vi en konferens om lagstiftning mot diskriminering och en mängd seminarier för att öka toleransen gentemot homo-, bi- och transsexuella personer i landet. Förhållandena i moldaviska fängelser är svåra med överfyllda celler och undermåliga sanitära förhållanden. Interners rättigheter kränks på regelbunden basis och tortyr och annan omänsklig behandling är inte ovanlig. Under 2006 inledde Svenska Helsingforskommittén ett samarbete med League for Defence of Human Rights in Moldova (LADOM) som bland annat innefattar rättshjälp till interner. Dessutom kommer vi att bedriva lobbyverksamhet gentemot moldaviska myndigheter i syfte att öka rättssäkerheten i de moldaviska fängelserna. Natalija Buga och Grigore Ciobanu från Gaudeamus arbetar för att minska fördomar. Foto: Miroslav Durdevic Vårt samarbete med Association of Students with Disabilities Gaudeamus bidrar till en förbättrad situation för studenter med funktionsnedsättning. Genom dem erbjuds studenter exempelvis assistans i rättsliga frågor. Att skaffa sig en utbildning kan underlätta för personer med funktionsnedsättning att få bli en del i resten samhället. Ett fortfarande olöst problem är Transnistrien, som utropade självständighet i samband med Sovjetunionens upplösning på 1990-talet. De mänskliga rättigheterna där är eftersatta och de fåtal människorättsorganisationer som verkar utsätts för ständiga påtryckningar från separatistregimen. Vi har i samarbete med LADOM organiserat seminarier om mänskliga rättigheter i regionen. I de transnistriska regionerna Grigoriopol och Dubasari bedriver vi ett rättshjälpsprojekt i samarbete med organisationen Promo-lex. 19

22 KROATIEN: Punktinsatser fortfarande viktiga för återvändande En fortsatt positiv utveckling präglade Kroatien under Landet närmar sig den Europeiska Unionen allt mer. Respekten för de mänskliga rättigheterna har generellt förbättrats, även om problem kvarstår i förhållande till ett oberoende rättssystem, minoriteters rättigheter och flyktingåtervändande. Förbättringar inom dessa områden är viktiga för den fortsatta EU-integrationen. Frivilligorganisationer spelar en viktig roll för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kroatien men det förekommer fortfarande en skepsis gentemot det civila samhället från myndigheternas sida. För oss utgjorde 2005 det sista året för finansiellt samarbete med organisationer i Kroatien. De senaste åren har stödet inriktats på rättshjälp till personer som återvänt efter kriget. Återvändandet har minskat kraftigt och endast ett fåtal personer flyttar nu hem varje år. Men för de personer som redan återvänt kvarstår stora problem, framför allt för dem som tillhör en minoritetsgrupp. Vanligtvis tillhör de återvändande den serbiska minoriteten. Diskriminering gentemot minoriteter förekommer inom många områden, inte minst på arbetsmarknaden. viktigt arbete med rättshjälp Dalmatian Solidarity Committee, DOS, som ger rättshjälp till återvändare i Dalmatienregionen, har under många år varit en av Svenska Helsingforskommitténs viktigaste partner i Kroatien. När DOS under året förlorade flera givare samtidigt utan tillräckliga möjligheter att söka medel från andra, beslöt Svenska Helsingforskommittén att gå in med ett extra stöd. Detta visade sig bli avgörande för DOS, som tack vare denna extra tidsfrist lyckades säkra medel från andra givare för sina aktiviteter under Även om andra partner haft liknande problem har de lyckats få in medel från nya källor så att deras aktiviteter kunnat fortsätta. En positiv utveckling är att flera kroatiska människorättsorganisationer har fått stöd från den statligt finansierade Stiftelsen för utveckling av det civila samhället (National Foundation for Development of The Civil Society). förtroendet växer Ytterligare ett tecken på ökat förtroende mellan myndigheter och delar av det civila samhället är de formella samarbeten som inletts mellan myndigheter och frivilligorganisationer i vissa utvecklingsprogram. Vi fortsätter att bevaka människorättssituationen i landet. Personal i våra partnerorganisationer kommer också att bjudas in till regionala seminarier och utbildningar. Våra partner i Kroatien kommer att kunna dela med sig av viktiga erfarenheter till kollegor över hela regionen serber flydde från Kroatien under krigsåren enligt vår systerorganisation Human Rights Watch. Det är ofta svårt för de knappt som har återvänt att hävda sina rättigheter. 20

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

www.civilrightsdefenders.org Bli människorättsförsvarare du med Stöd gärna vårt arbete. PG 90 01 29-8 Den här skriften kan beställas hos:

www.civilrightsdefenders.org Bli människorättsförsvarare du med Stöd gärna vårt arbete. PG 90 01 29-8 Den här skriften kan beställas hos: Vi kämpar tillsammans! Den här skriften kan beställas hos: Civil Rights Defenders Stora Nygatan 26 111 27 STOCKHOLM Tel: 08-545 277 30 Fax: 08-411 68 55 info@civilrightsdefenders.org Skriften finns även

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vårt arbete i Sverige och världen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vårt arbete i Sverige och världen VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vårt arbete i Sverige och världen 11 1 INNEHÅLL Vi är Civil Rights Defenders 3 Ökat stöd till människorättsförsvarare 4 Vi finns kvar när kamerorna släckts 6 Hitta oss på webben 6

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvesnk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 9540 11 september 2002 Tillämpning av europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo?

Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo? ETNISKA MINORITETER FRÅN KOSOVO Asylsökande från Kosovo i Sverige. Kan de utsatta få skydd som internflyktingar i Serbien? Kan de avvisas till Kosovo? Välkommen att lära mer på Immigrantinstitutet i Borås

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014 Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1

I Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik 1 VAD? I den här värderingsövningen får eleverna ta ställning till problematiska frågor som rör flyktingar och migranters livsvillkor. Övningen bygger på flera verkliga händelser, vilka formulerats som berättelser.

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska.

Skrivtävling. Så lika, så olika, så europeiska. Skrivtävling Så lika, så olika, så europeiska. Visste du att EU, efter de senaste utvidgningarna, är världens största ekonomi med fler än 500 miljoner medborgare? Det ger EU en större tyngd internationellt

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Bakgrund I rapporten Ingen solskenshistoria granskade Fair Trade Center och Schyst resande 2012 arbetsvillkoren på hotell i Thailand

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor

UPPROR. mot handeln med kvinnor och flickor UPPROR ochupprop mot handeln med kvinnor och flickor KVINNA TILL KVINNA är en politiskt och religiöst oberoende insamlingsstiftelse. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer i Kosovo, Serbien och Montenegro,

Läs mer

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Utkast Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Inledning Tack för att jag har fått möjlighet att vara med idag. Jag vet att min företrädare, riksrevisorn Eva Lindström, medverkade i Tillsynsforum

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 8.10.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om Kosovos europeiska

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer