INNEHÅLL. Nu blir vi Civil Rights Defenders 3. Vision om en fredlig och säker värld 4. Bli en människorättsförsvarare 5

Transkript

1 08 1

2 INNEHÅLL Nu blir vi Civil Rights Defenders 3 Vision om en fredlig och säker värld 4 Bli en människorättsförsvarare 5 Tjetjensk mor vann mot Ryssland 6 Vår verksamhet och insatser Queerfestival mötte våld och hot 11 Här finns vi i världen 12 Fatjona får gå i skolan trots sitt funktionshinder 14 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Noter 18 Revisionsberättelse 21 Styrelsen 22 Kansliet 23 2

3 Nu blir vi Civil Rights Defenders I din hand håller du Svenska Helsingforskommitténs sista verksamhetsberättelse. Från och med den 11 september 2009 är vi Civil Rights Defenders och ett nytt kapitel i organisationens historia tar sin början. Vi har under åren uppnått fantastiska resultat. Enbart under 2008 bidrog vårt arbete till exempel till att Serbien antog en lag mot diskriminering, att Ryssland för hundrade gången fälldes av Europadomstolen för grova människorättskränkningar i Tjetjenien och att Sverige tvingades att betala skadestånd till egyptierna Agiza och Alzery för den brutala avvisningen år En framträdande orsak till vårt framgångsrika arbete är att vi har en mycket god grund att stå på i form av vår organisationsidé. Vårt särdrag, som gör oss unika, är att vi är en oberoende människorättsorganisation som granskar, uppmärksammar och utkräver ansvar för kränkningar av människors medborgerliga och politiska rättigheter samtidigt som vi har ett omfattande nätverk av människorättsförsvarare vars sak vi stöder och vars verksamhet vi stärker genom kapacitetsutveckling samt ekonomiskt och moraliskt Vår nya symbol stöd. Vi arbetar i fält och har ett nära samarbete med lokala människorättsförsvarare. Detta särdrag ska vi nu vidareutveckla. Omvärldens uppmärksamhet är en förutsättning för att utsatta människorättsförsvarare ska orka fortsätta sin kamp. Därför fördjupar vi vårt stöd till dessa modiga människor. I och med namnbytet lämnar vi vår tidigare geografiska begränsning. Därmed kan vi på sikt överföra våra kunskaper och erfarenheter från arbete i diktaturer och i krigsdrabbade länder i Östeuropa, till de länder i världen där respekten för människors rättigheter är som minst. Det är en självklarhet för oss att verka för mänskliga rättigheter i Sverige. Det ger oss trovärdighet gentemot våra internationella samarbetspartner och är något vi är ganska unika om. I likhet med andra länder behöver Sverige ett starkt civilt samhälle för att kunna fortsätta utvecklas i positiv riktning. Vi vill bidra till det genom att bli en ännu starkare aktör i Sverige. För att vi ska lyckas krävs det flera saker. Vi måste bland annat avgränsa våra insatser. Det gör vi genom att behålla vår fokus på de medborgerliga och politiska rättigheterna. Vi måste också öka kännedomen om vår organisation och vad vi åstadkommer. Därför byter vi vårt namn till ett som faktiskt säger vad vi är och vad vi gör. Sist men inte minst behöver vi din hjälp. Bli en människorättsförsvarare du med genom att ge oss ditt moraliska och ekonomiska stöd. Tillsammans kan vi uträtta så mycket mer. Stort tack till alla er som redan bidrar till vår verksamhet. Vi har en spännande resa framför oss och jag hoppas att du följer med. Vår nya symbol är spetsen på en reservoarpenna. Den symboliserar att vi som människorättsförsvarare inte använder eller förespråkar våld pennan är mäktigare än svärdet. Robert Hårdh Generalsekreterare FOTO: ANDERS O BLOMBERG 3

4 Vision om en fredlig och säker värld Civil Rights Defenders är en oberoende expertorganisation utan kopplingar till statliga myndigheter eller strukturer. Vi arbetar för människor vars medborgerliga och politiska rättigheter kränks eller riskerar att kränkas, i Sverige och i de länder i världen där respekten för de mänskliga rättigheterna är som sämst. Vi anser att en värld där människors friheter och rättigheter respekteras också är en säkrare värld att leva i. Den vision vi strävar efter att uppnå genom vårt arbete är en fredlig och säker värld med frihet och rättvisa för alla. För att kunna uppnå denna vision arbetar vi för att människor ska få tillgång till de medborgerliga och politiska rättigheter som världens stater är skyldiga att förse dem med. Det är ett arbete vi utför i samarbete med lokala människorättsförsvarare som har nära till dem vars rättigheter kränks. Genom sin ständiga närvaro kan de vara en motvikt till statsmakten och därigenom bidra till en sundare maktbalans och en positiv samhällsutveckling. De mänskliga rättigheterna är ständigt och överallt utsatta för hot och påfrestningar, i såväl totalitära stater som i nya och gamla demokratier. Civil Rights Defenders är en aktiv del av det civila samhället i Sverige samtidigt som vi stärker människorättsförsvarare i diktaturer och i länder som tidigare haft auktoritära regimer eller varit krigsdrabbade. Vårt uppdrag, vår mission, kan i en mening formuleras som att vi försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker människorättsförsvarare som arbetar för samma sak. Civil Rights Defenders använder sig i huvudsak av tre arbetsmetoder: Granskning och ansvarsutkrävning Vi granskar statsmakten och utkräver ansvar när lagar eller deras tillämpning står i strid med de medborgerliga och politiska rättigheterna. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. (Inledningen till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna) Vi driver rättsprocesser mot stater och makthavare som kränker människors rättigheter. Vi arbetar nära våra samarbetspartner och de människor vars rättigheter kränkts vilket gör att vi har god kännedom om situationen och förutsättningarna för arbetet. Vårt rättighetsbaserade arbete, vårt oberoende och vår specialkompetens gör det svårt för statsmakten att ifrågasätta våra krav. Informations- och påverkansarbete Vi informerar och påverkar beslutsfattare med hjälp av den information vi själva eller i samarbete med lokala människorättsförsvarare inhämtat och granskat. I totalitära stater når vi ut med oberoende information till människor genom alternativa medier och andra fora för diskussion och debatt. Vi använder våra nätverk och kontakter, driver kampanjer och lobbying och informerar genom seminarier, rapporter, internet, utskick, med mera. Stöd och utveckling Vi lever i en föränderlig värld och det är viktigt att vi och våra partner utvecklas med den. Vi använder vårt internationella nätverk av människorättsförsvarare för att stärka oss och våra partnerorganisationer. Vi uppmärksammar situationen för människorättsförsvarare i våra länder och ger dem det stöd de behöver för att kunna fortsätta med, och utveckla, sitt viktiga arbete. Vi arbetar ständigt med att förbättra vår egen och våra partnerorganisationers metoder för rapportering och resultatstyrning. 4

5 Bli en människorättsförsvarare du med Civil Rights Defenders försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter - i Sverige och i världen. Med ditt stöd kan vi hjälpa fler att få upprättelse för kränkningar. age en gåva: Plusgiro eller Bankgiro abli människorättsförsvarare och stöd oss via autogiro. Som månadsgivare får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året. Ring eller läs mer på askänk 50 kr varje månad genom att sms:a FÖRSVARA SMS till Då får du också vårt nyhetsbrev via sms fyra gånger om året. askänk 100 kr genom att sms:a FÖRSVARA till age en minnes- eller gratulationsgåva. Vi skickar då ett kort med en hälsning till den du har angett som mottagare. Ring age en gåva på nätet (fr o m slutet av 2009) på askänk din aktieutdelning eller testamentera till oss. Ring oss på eller läs mer på alåt ditt företag stödja oss både som företagsgivare och samarbetspartner. Ring oss på Vi har 90-konton. Det innebär att vårt arbete kontrolleras av SFI, Svensk Insamlingskontroll, vilket garanterar att dina pengar används på rätt sätt. Tack för din gåva. Du behövs! En frivilligarbetare för vår partner Tirana Legal Aid Society intervjuar en kvinna på den albanska landsbygden. FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS 5

6 Tjetjensk mamma vann rättsfall mot Ryssland Khalisat Umkhanovas son försvann spårlöst efter att ha fängslats av ryska trupper Nu har Ryssland tvingats att betala ut skadestånd efter att vi drivit hennes fall inför Europadomstolen tillsammans med Russian Justice Initiative. FOTO: RJI Under en stridsoperation i Sernovodsk, Tjetjenien i juli 2001 fängslade ryska trupper hundratals män varav merparten släpptes samma kväll. Bland de fängslade fanns Apti Isigov och Zelimkhan Umkhanov, två män som aldrig kom hem igen och som är spårlöst försvunna ända sedan dess. Männens familjer har fört en lång, resultatslös kamp för att få reda på vad som hänt. En brottsundersökning inleddes men lades ner med motiveringen att ingen misstänkt kunde identifieras. Detta trots att flera soldater i den militära enhet som grep männen förhörts. Seger i Europadomstolen Tillsammans med vår partner Russian Justice Initiative undersöker vi fall som det här och hjälper anhöriga att driva sin sak inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (läs mer om Europadomstolen på sidan 9). Den 26 juni 2008 kom ett domslut som ger Apti Isigovs och Zelimkan Umkhanovs anhöriga en viss upprättelse. De ryska myndigheterna ålades att betala ut euro i ersättning till dem. Domstolen slog fast att männen gripits olagligen och att myndigheterna inte genomfört en tillfredsställande undersökning av omständigheterna kring männens försvinnande. - Domen innebär en efterlängtad rättvisa och upprättelse, ett erkännande av det brott som begåtts mot min son, säger Khalisat Umkhanova, Zelimkhan Umkhanovs mamma. Hon fortsätter: - Självklart skulle vi vilja få reda på hela sanningen om min sons öde. Men det som inte gjordes för att klara upp brottet strax efter att det skedde, det är efter så många år nästan omöjligt att göra. Inte desto mindre hoppas jag och min familj fortfarande att någon gång få reda på vad som hänt. Betydelsefull omsorg Hon berättar att det har varit väldigt viktigt för henne och de andra anhöriga att se att det finns människor som arbetar för att uppnå rättvisa och som förstår och hjälper. På frågan om domen river upp gamla sår svarar hon: - Smärtan behöver jag inte påminnas om. Den finns alltid hos mig. Givetvis kan domen inte ge mig min son tillbaka. Däremot tror jag att det kommer att bli lättare för mig att svara på min sonsons fråga varför försvann min pappa?. Tjugo miljoner kronor fick våra klienter under 2008 i ekonomisk och moralisk kompensation. Ryssland har fällts mer än 100 gånger i Europadomstolen för grova övergrepp mot civila i Norra Kaukasus. 6

7 Vår verksamhet och insatser under 2008 Vi ser till att romer får tillgång till rättigheter i landet där de bor. Här i Kolonia, Kosovo. FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS Sedan 27 år tillbaka kämpar vi oförtröttligt för yttrandefrihet, mot rättslöshet och diskriminering. Under 2008 vann vi ett viktigt skadeståndsfall mot den svenska regeringen. Vi hjälpte romer på Balkan att hävda sin rätt, utbildade jurister och journalister i människorätt och etik och slogs mot förtryck och orättvisor i repressiva områden som Centralasien och Vitryssland. Det har varit ett händelserikt år för oss. När vi 2009 byter namn tar vi stolt med oss vår historia och det dryga kvartssekel av arbete och framgångar för mänskliga rättigheter som vi kan blicka tillbaka på. Under namnet Civil Rights Defenders kommer vi att bli ännu starkare och effektivare i vår roll som människorättsförsvarare. Genom att berätta om vad vi gör för fler, på bredare front, kommer vårt viktiga arbete att få mer och bättre genomslagskraft. Skadestånd för kränkningar 2008 var den viktigaste enstaka händelsen för oss i Sverige att Ahmed Agiza och Mohammed Alzery genom justitiekanslern, JK, tillerkändes ett skadestånd på tre miljoner kronor vardera. Det kan tyckas vara höga belopp men sett till kränkningarnas allvar och omfattning är det väldigt lågt, även i en internationell jämförelse. Trots det gläds vi naturligtvis åt utfallet, särskilt som vi har varit inblandade i männens fall från första stund. Det var vi som först drev Mohammed Alzerys fall inför FN:s människorättskommitté. Vi har varit kunskapskälla till flertalet rapporter och skrivelser i fallen och dessutom representerat de båda männen inför JK. Däremot hade vi hoppats att Sverige tydligare skulle ha erkänt sin delaktighet i den behandling som männen utsatts för, och i Ahmed Agizas fall alltjämt utsätts för i Egypten. Vi väntar fortfarande på besked angående ansökan 7

8 om uppehållstillstånd för de båda männen i Sverige. Vi välkomnade debatten om FRA-lagen under året och bidrog aktivt till den. FRA-lagen innebär en mycket långtgående rätt till övervakning som vi inte anser står i proportion till de värden man säger sig vilja skydda. Mycket har hänt och gjorts på sistone med hänvisning till nationell säkerhet, ett uttryck som närmast blivit ett mantra. Vi vill påminna om att staten på inget vis får undandras sitt ansvar för det grundläggande skydd mot övergrepp som varje medborgare har rätt till. Arbete för rättssäkerhet Vårt arbete ser olika ut beroende på situationen i varje land där vi är verksamma. Den större delen av länderna på Balkan är på väg mot mer demokratiskt utvecklade samhällen. Tyvärr gäller i stort sett det omvända i slutna och auktoritära regimer som Vitryssland. Där får vi hitta alternativa vägar för att stödja de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer. Några sätt är vårt samarbete med ett vitryskt människorättshus i Vilnius, Litauen och en årlig rockfestival, tillika manifestation för demokrati och yttrandefrihet, som arrangeras i Ukraina. För vår partner Russian Justice Initiative (RJI) och oss innebar flera framgångsrika domar i Europadomstolen under 2008 utbetalningar på närmare tjugo miljoner kronor i kompensation till offer och anhöriga. För klienterna, vars anhöriga försvunnit eller avrättats i Tjetjenien, är upprättelsen viktig. Likaså den ekonomiska ersättningen till familjer som ofta blivit av med sina inkomstbringande fäder och makar. Det är inte alltid ovilja som gör att ett land inte följer Europakonventionen. Många gånger är anledningen ren okunskap, som fallet ofta är i Moldavien. Där arbetar vi med att göra Europadomstolens domar tillgängliga på rumänska och se till att kunskapen och analysverktygen kommer domare och jurister till del. På Balkan är vi idégivare och medarrangör till ett stort, regionalt rättegångsspel, Regional Moot Court Competition. Där möts alla huvuduniversitet från forna fiendeländer. Studenter och domare deltar i en tävling som bygger på Europadomstolens rättsprocesser. Vi är också verksamma i flera projekt i Centralasien där det politiskt förtrycket tilltar medan omvärlden är tyst. Under året gjorde vi kapacitetsstärkande insatser tillsammans med den kirgisiska organisationen Citizens Against Corruption och den uzbekiska organisationen Mothers Against Death Penalty and Torture. Bland annat har de fått tillgång till kunskap om hur de kan använda olika FN-mekanismer i sitt arbete. Bevaka myndigheter Genom våra partner i olika länder bygger vi upp möjligheten för medborgarna att övervaka hur myndigheterna efterlever sina åtaganden. I Kosovo har vi i samarbete med Kosovo Rehabilitation Centre for Torture Victims (KRCT) lyckats bygga upp en effektiv och fristående övervakningsorganisation av fängelser och platser där människor hålls i förvar. I Albanien medverkar vi tillsammans med Albanska Helsingforskommittén i ett liknande projekt som går ut på att bevaka rättegångar. I Moldavien samarbetar vi med organisationen Alzery och Agiza: bakgrund I december 2001 tvångsavvisades Mohammed Alzery och Ahmed Agiza från Sverige under inhumana former. Säpo överlämnade utan stöd i lag avvisningsuppgiften till amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Männen misstänktes för kopplingar till en terrororganisation. Före avvisningen fick den svenska regeringen garantier från Egypten om att männen inte skulle torteras eller kränkas. Men i Egypten utsattes männen för tortyr och grym behandling. Alzery satt fängslad utan åtal fram till 2003 medan Agiza 2004 dömdes av en militärdomstol, som varken kan anses fri eller rättvis, till 25 års fängelse. 8

9 Vi är idégivare bakom ett stort regionalt rättegångsspel på Balkan där alla huvuduniversitet från forna fiendeländer möts. Tävlingen bygger på Europadomstolens rättsprocesser. FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS Center for the Analysis and Prevention of Corruption (CAPC) som tillhandahåller rättshjälp. Under året som gick lyckades CAPC genom sina radiosändningar pressa de moldaviska myndigheterna att undersöka ett flertal fall av korruption. Ett av våra mål är att det ska finnas moderna system för rättshjälp i alla länder där vi är verksamma. En viktig medborgerglig rättighet är att kunna driva ett rättsfall även om man är fattig. Under 2008 lyckades vi tillsammans med vår partner The Tirana Legal Aid Society (TLAS) i Albanien driva igenom en rättshjälpslag. Det är en mycket stor framgång för en process som pågått under två års tid. TLAS har arbetat väldigt professionellt med att förankra lagförslaget och med att engagera såväl intressegrupper som experter i arbetet. Tillsammans med den ryska organisationen Memorial arbetar vi också för rättshjälp i alla de nordkaukasiska länder där vi är verksamma. Identitetshandlingar ger rättigheter Samtidigt är vi på många håll verksamma på ett mycket praktiskt plan för att lyfta diskriminerade grupper ur glömska och orättvisor. Ett exempel är bosättningen Kolonia i Kosovo. Där arbetar vi med att hjälpa papperslösa romer att registrera sig och få identitetshandlingar. Utan dem kan de inte komma i åtnjutande av sina medborgerliga och politiska rättigheter, som rätten att rösta, rätten till sjukvård och till en laglig anställning och därmed också möjligheten att hyra en bostad. Civil Rights Programme Kosovo är en av våra lokala partner. Genom liknande insatser har vi under åren hjälpt tusentals romer även i Makedonien och Albanien att få identitetshandlingar. Under Europadomstolen Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg kontrollerar efterlevnaden av Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. 47 stater är medlemmar i Europarådet och i dessa länder är konventionen lag. För att bli medlem i Europarådet krävs att landet har ett demokratiskt styrelseskick och endast länder som är medlemmar i Europarådet kan bli medlemmar i EU. 9

10 2008 har vi för första gången börjat arbeta med romers rättigheter även i Moldavien. Arbete för yttrandefrihet Vi arbetar för att stödja och stärka journalistförbund och förekomsten av pressetiska nämnder och regelverk i länder som Bosnien, Montenegro, Serbien och Vitryssland. Den här sortens organisationer och regelverk spelar en oerhört viktig roll för att medborgarna ska ha förtroende för medierna. Där tycker vi oss se att journalisternas egna organisationer konsolideras mer och mer och att journalister själva allt mer ser nyttan med att vara medlem i och stötta dem. Den huvudsakliga målgruppen vi vänder oss till är just de redan verksamma journalisterna. På många håll samarbetar vi med mediecenter och organisationer som inriktar sig på forskning och utbildning. Det är viktiga insatser eftersom flertalet journalister i de länder där vi verkar har en jämförelsevis svag grundutbildning. Några av våra partner är Media Centar i Bosnien, Albanian Media Institute, Macedonian Institute for Media och Independent Journalism Centre i Moldavien. Hoten mot medier ökar Under året påbörjade vi ett arbete för yttrandefrihet i Moldavien. Vi och många andra trodde länge att tillståndet för yttrandefriheten där och på övriga Balkan var på väg att utvecklas åt rätt håll, men tyvärr har de senaste åren inneburit försämringar av journalisters och mediers villkor. I Moldavien är det vanligt med politiska påtryckningar mot medierna. I Serbien och Bosnien har det blivit allt vanligare med attacker och hot mot journalister. Ett exempel är den serbiske journalisten Dejan Anastasijevic som mottagit en rad allvarliga hot efter att ha bevakat organiserad brottslighet och krigsförbrytelser. En dag i april 2007 detonerade en granat i hans sovrum. Han såg sig till slut tvingad att åtminstone tillfälligt flytta från landet men fortsätter att bevaka frågor som krigsförbrytelser och organiserad brottslighet för bland andra den amerikanska tidskriften Time. En orsak till den negativa utvecklingen kan vara att omvärldens intresse för vad som händer i de här länderna har minskat i takt med att demokratiseringen fortskrider. Samtidigt lever och frodas både politisk korruption och maffiastrukturer i många fall och för sådana krafter har medierna alltid inneburit både ett hot och ett potentiellt instrument att använda i egen sak. Det kan dessutom vara så, som i Makedonien, att politikerna stärker sitt grepp om medierna för att de upplever ett yttre tryck att visa sig framgångsrika, inte minst på grund av processer som EU-anpassning. Inför 2009 när vi förhoppningen att kunna starta ett flertal yttrandefrihetsprojekt i länder i Kaukasus och Centralasien. Arbete mot diskriminering Vi är mycket stolta över vårt arbete för homosexuella, bisexuella och transpersoners (hbt) rättigheter i Ryssland. Vi är en av få människorättsorganisationer som är verksam inom hbt-området där. Under 2008 var vi med och arrangerade Rysslands första hbt-konferens som samlade ett hundratal aktiva och organisationer från hela landet. Vi var dessutom delaktiga i att sjösätta verksamheten för den nystartade hbt-organisationen Coming Out, med bas i St Petersburg. I slutet av året lyckades Coming Out dessutom som första organisation öppet registrera sig som hbt-organisation hos myndigheterna, vilket är ett fantastiskt resultat av våra gemensamma ansträngningar. I Ryssland samarbetar vi också med Mental Disability Advocacy Center (MDAC) som motarbetar rättighetskränkningar för människor med inbillade eller verkliga intellektuella funktionshinder. Människor som klassificerats som psykiskt sjuka berövas sin frihet och lever i total rättslöshet. Beslut om tvångsomhändertagande är mycket svåra att upphäva. Tillsammans med MDAC försöker vi förbättra situationen genom att representera klienter i såväl nationella domstolar som i Europadomstolen. Vi arbetar också med att utbilda myndighetsrepresentanter i hur lagar kan anpassas eller implementeras annorlunda än idag. I flera länder arbetar vi för antagandet av en anti-diskrimineringslag och i mars 2009 kunde vi glädjande nog konstatera att den lag mot diskriminering som vi arbetat för under många år i Serbien äntligen hade antagits. 10

11 Deltagare på queerfestival misshandlade Sarajevo misshandlades och skadades flera personer svårt i liknande incidenter. Efter detta såg sig arrangörerna tvungna att flytta festivalen under jord och ett par dagar senare avslutades den i förtid på grund av hoten. Med andra ord hade såväl mötesfriheten som yttrandefriheten kränkts å det grövsta. Vi riktade skarp kritik mot de bosniska myndigheterna för att varken ha lyckats garantera festivalbesökarnas säkerhet eller lugna ner stämningen i landet. Besökare på Bosniens första queerfestival i september 2008 hotades och misshandlades, som här Haris Cupina. FOTO: Q/ Cazim Derviševic OCH Maša HilCišin Rätten till den egna sexuella identiteten och rätten att definiera sig själv var huvudtema när vår bosniska samarbetspartner, hbt-organisationen Q, i slutet av september 2008 anordnade landets första queerfestival med konstutställningar och kulturevenemang. Men istället för att bli en manifestation för tolerans och alla människors lika värde blossade en hatkampanj upp i medierna redan innan festivalen hunnit invigas. Sammanföll med ramadan När det visade sig att festivalen sammanföll med den heliga fastemånaden ramadan uppfattades det av somliga muslimer som en direkt provokation. Hot och kränkande uttalanden kom från såväl extremister som från ledande politiker och kyrkliga företrädare. Ett flertal medier bidrog också till att piska upp en hätsk stämning mot Q och festivalen. Det hela utvecklades till en hetskampanj med homofoba förtecken och flera hbt-aktivister i Bosnien mottog dödshot på nätet. På invigningsdagen attackerades besökarna av stenkastande huliganer när de försökte ta sig in på konstakademin där invigningen skulle hållas. Åtta människor skadades. Även på andra håll i Samarbete med ambassaden I samarbete med den svenska ambassaden i Sarajevo arrangerade vi ett möte där lokala människorättsorganisationer tillsammans med festivalarrangörerna och ett antal journalister och diplomater kunde diskutera situationen för hbtpersoner i landet och vad som kunde göras med gemensamma krafter. Vi lyfte frågan till Europarådets parlamentariska församling, där ordföranden för Bosnien och Hercegovinas presidentråd och ledaren för landets delegation fick svara på frågor. Därefter antog församlingen en resolution som fördömde våldet under festivalen och diskrimineringen av hbt-personer i Bosnien och Hercegovina. Död åt bögarna, står det på en uppklistrad affisch i Sarajevo i samband med queerfestivalen. FOTO: Q/ Cazim Derviševic OCH Maša HilCišin 11

12 SÅ FÖRDELADES VÅRA MEDEL 2008 Här visas hur organisationens medel fördelades geografiskt i % av totala medel under Här finns vi i Sve Administration 1,8% Övriga länder 8,2% Ryssland 3,9% Tjetjenien 2,9% Albanien 8,5% Bosnien 13,7% Moldavien 14,7% Kosovo 10.0% Serbien 20,7% Makedonien 10,0% Montenegro 5,7% SVERIGE NU ARBETAR VI GLOBALT Det finns idag cirka 45 länder och områden i världen där människor saknar grundläggande mänskliga rättigheter eller där dessa rättigheter systematiskt åsidosätts. Vi arbetar idag i ett tiotal av dessa länder. När Svenska Helsingforskommittén blir Civil Rights Defenders lämnar vi den nuvarande geografiska avgränsningen och blir en FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS global aktör. Vi kommer gradvis att utöka vårt arbete till fler områden med liknande problematik och fördjupa våra insatser där vi redan är verksamma samtidigt som vi ökar granskningen av vårt eget land. För oss är det en självklarhet att verka för mänskliga rättigheter även i Sverige. Det ger oss trovärdighet gentemot våra internationella samarbetspartner och är något vi är ganska unika om. De flesta internationella människorättsorganisationer granskar inte makthavarna i det egna landet. KROATIEN BOSNIEN MONTENEGRO ALBANIEN MOLDAVIEN SERBIEN KOSOVO MAKEDONIEN VITRYSSLAND GEORGIEN ARMENIEN 12

13 rige och världen SVERIGE NÅGRA AV VÅRA INSATSER 2008 FICK BETALA SKADESTÅND En av 2008 års segrar var det skadestånd som de år 2001 brutalt utvisade egyptierna Alzery och Agiza tillerkändes genom JK FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS (läs mer på sidan 8). Bilden ovan visar Agiza till vänster och Alzery till höger. TJETJENIEN RYSSLAND KAZAKSTAN UZBEKISTAN AZERBAJDZJAN TURKMENISTAN KIRGIZISTAN TADJIKISTAN PRIDE I BOSNIEN OCH MOLDAVIEN Vi samarbetade med arrangörerna bakom Pride-festivaler i flera länder och kunde erbjuda ett stöd när festivalerna och deras deltagare hotades i länder som Bosnien och Moldavien. RYSSLAND FÄLLT I EUROPADOMSTOLEN Genom vårt samarbete med Russian Justice Initiative har Ryssland fällts mer än 100 gånger i Europadomstolen för grova övergrepp mot civila i Norra Kaukasus. Därigenom kunde våra klienter under 2008 få 20 miljoner kronor i kompensation. På Balkan anordnar vi ett årligt rättegångsspel FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS som bygger på Europadomstolens rättsprocesser. SERBIEN FICK LAG MOT DISKRIMINERING I mars 2009 kunde vi glädjande nog konstatera att den lag mot diskriminering som vi arbetat för under många år i Serbien äntligen hade antagits, den viktigaste lagen i relation till mänskliga rättigheter i Serbien enligt vår människorättsjurist Goran Miletic. FOTO: CIVIL RIGHTS DEFENDERS 13

14 Rullstolen inte längre hinder för skolgång När Fatjona Nika var sju år gammal och skulle börja i skolan tvekade hennes föräldrar. Föräldrarna trodde att det skulle bli för svårt för henne att ta sig till skolan och att följa undervisningen eftersom hon är rullstolsburen och inte kan röra sig eller leka på samma sätt som de andra barnen. Fatjona bor med sin familj i byn Dobraci utanför Shkodra, den största staden i norra Albanien. Samarbete med föräldrarna Rätten till utbildning och rätten till skydd mot diskriminering är grundläggande mänskliga rättigheter. Utbildning är också nyckeln till andra rättigheter och en förutsättning för att kunna delta på lika villkor i det samhälle man lever i. Utan utbildning har människor inte makt över sitt eget liv och risken för diskriminering är överhängande. Ändå står miljontals barn med fysiska funktionsnedsättningar, trots fullgod intellektuell kapacitet, utan utbildning i världen. Vi samarbetar med Albanian Disability Rights Foundation, ADRF, som bland annat söker upp föräldrar till barn med funktionshinder som inte är registrerade i skolan. När ADRF hörde talas om Fatjona kontaktade de familjen och bjöd in dem till ett möte. Under mötet beslöt de tillsammans att se till att Fatjona får en utbildning. Familjen bjöds också in att delta i ett föräldranätverk i Shkodra. Som andra tioåringar Idag följer Fatjona undervisningen som de andra skolbarnen. Hon får särskilt stöd av sin lärare så att hon även ska kunna delta i umgänget med de andra barnen. Fatjona själv vill framför allt utveckla sina intressen: att måla, läsa och lyssna på musik. Ungefär som miljoner andra tioåringar i världen. Tack vare våra insatser i Albanien tillsammans med vår partner ADRF går tioåriga Fatjona nu i skolan. Det är nämligen ingen självklarhet när man är funktionshindrad i Albanien. FOTO: ADRF Kunskap ger makt Utbildning är nyckeln till andra rättigheter och ger individen möjlighet att delta på lika villkor i samhället. Den som har en utbildning har också större makt över sitt eget liv och löper därmed mindre risk att bli utsatt för diskriminering. 14

15 ÅRSREDOVISNING 2008 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter är en politiskt och religiöst obunden ickestatlig organisation. Vår vision är att tillförsäkra respekten för den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser, som det uttrycks i Helsingforsavtalet. Vårt arbete syftar till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna och att därigenom medverka till en demokratisk utveckling. Det gör vi genom att försvara de mänskliga rättigheterna i Sverige och i de länder inom OSSE-området där respekten för de mänskliga rättigheterna är som minst och genom att stärka lokala människorättsförsvarare. Vårt arbete ska bidra till: aatt människor kan utkräva sina medborgerliga och politiska rättigheter och därmed få inflytande över sin situation. aatt staters kränkningar av människors medborgerliga och politiska rättigheter utreds, lagförs och kompenseras. aatt det finns lokala människorättsförsvarare som värnar människors medborgerliga och politiska rättigheter. Organisation Årsmöte och extra medlemsmöte är organisationens högsta beslutande organ. Den som stöder organisationens ändamål och de grundläggande värderingar som uttrycks i Helsingforsdokumentet samt är beredd att verka för dessa kan bli medlem i kommittén. Årsmötet utser en styrelse, som sedan årsmötet 2008 har bestått av åtta ordinarie ledamöter. Gerald Nagler är kommitténs hedersordförande och grundare. Under året har sex styrelsemöten hållits. Styrelseledamöter samt suppleanter: Percy Bratt, ordförande Benedicte Berner, vice ordförande Ove Bring, ledamot Tomas Fischer, ledamot Anna Jonsson, ledamot Arne Ruth, ledamot Katja Salsbäck, ledamot Lars Viklund, ledamot Väsentliga händelser Organisationen är i en omfattande och positiv utvecklingsfas. Efter flera år av noggranna förberedelser beslutade styrelsen under året om ett förslag på nytt namn på organisationen. Det är organisationens medlemmar som beslutar om organisationens namn och styrelsen kallade därför till ett extra medlemsmöte i början av 2009, som röstade för styrelsens förslag. Beslutet måste bekräftas en andra gång av medlemmarna för att träda i kraft och det kommer därför att läggas fram inför årsmötet Förutom namnbytet har medlemmarna också att ta ställning till styrelsens förslag om att ta bort de geografiska begränsningarna i stadgarna. Styrelse och sekretariat har också arbetat med en ny organisationsstrategi under året, som kommer att vara klar under våren Sammantaget innebär ett genomförande av föreslagna förändringar att organisationen står väl rustad inför kommande utmaningar med att stärka kommitténs oberoende samt att utveckla arbetet såväl nationellt som internationellt. En kapacitetsstudie av kommittén genomfördes under året av Jarskog Konsult på uppdrag av Sida. I korthet visade studien att organisationens verksamhetsstyrning är ändamålsenlig och stark men att organisationsstyrningen är relativt svag. Detta var något styrelsen och sekretariatet visste sedan tidigare och något som i huvudsak åtgärdas med den nya strategins ikraftträdande. Verksamhet Kommittén har fältkontor i Belgrad i Serbien, Sarajevo i Bosnien-Hercegovina och Skopje i Makedonien. Vårt arbete på Västra Balkan minskar i omfattning de kommande åren på grund av mindre anslag från Sida och av en delvis förbät- 15

16 trad situation för de mänskliga rättigheterna. Vi följer emellertid utvecklingen i regionen noga eftersom situationen är instabil, särskilt i Serbien och Kosovo. Arbetet i Östeuropa ökar i omfattning. I Ryssland ökar vi arbetet mot straffrihet när det gäller grova människorättskränkningar i Norra Kaukasus. Vi stärker också arbetet för homo-, bi- och transexuella personers rättigheter och inleder ett arbete för intellektuellt funktionshindrades rättigheter. Vårt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och då särskilt i frågor om övervakning och respekt för mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen, har under året fått fortsatt stor uppmärksamhet bland media och allmänhet. Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, som avvisades från Sverige under uppmärksammade former i december 2001, erhöll tre miljoner kronor vardera i skadestånd av den svenska staten i ett ärende som kommittén har drivit. Opinionsarbetet ökar för varje år. Under året har tryckta nyhetsbrev nått medlemmar, medier och andra intressenter. Vi informerar kontinuerligt via Resultaträkning vår hemsida och skickar regelbundet ut pressmeddelande och gör uttalanden. Sista onsdagen varje månad bjuder vi in till frukostseminarier under rubriken En timme mänskliga rättigheter. Under människorättsdagarna i Luleå deltog vi genom seminarier och bokbord. Ändamål Verksamheten har bedrivits enligt stadgarna. Se vidare Årsberättelsen. Ekonomisk redogörelse Se nedan för Resultaträkning och Balansräkning samt noter. Resultatet, kr, disponeras i ny räkning. Belopp i kronor Not Verksamhetsintäkter Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Verksamhetsresultat Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

17 Balansräkning Belopp i kronor TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till Sida och andra myndigheter Pågående projekt Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter: Inga Ansvarsförbindelser: Inga Redovisnings- och värderingsprinciper Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s mall för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Ändamålskostnader är beräknade enligt Sidas bestämmelser. Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor redovisas enligt kontantprincipen. 17

18 Noter Belopp i kronor Not 1 Föreningens intäkter Föreningens intäkter fördelar sig enligt följande: Sida-anslag Folke Bernadotteakademin Svenska Institutet Medlemsavgifter Gåvor Övriga intäkter Summa intäkter Av ovanstående belopp har kr insamlats via 90-konton. Not 2 Ändamålskostnader Västra Balkan Albanien Bosnien Kosovo Makedonien Montenegro Serbien Östeuropa Moldavien Tjetjenien Ryssland Övriga länder Centralasien Sverigeaktiviteter Information och opinionsarbete Totalt ändamålskostnader Not 3 Insamlingskostnader Totalt insamlingskostnader (insamlingsverksamheten påbörjas aktivt 2009). Not 4 Administrationskostnader Redovisningskostnader Personalkostnader Kontorskostnader Styrelse och medlemskostnad Totalt administrationskostnader

19 Belopp i kronor Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner Styrelsen - - Generalsekreterare Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader Totalt löner och ersättningar Av pensionskostnaden avser kr (43182 kr) generalsekreterarens pensionskostnader. Ersättningar understigande ett halvt prisbasbelopp har uppgått till kr ( kr). Löner och andra ersättningar fördelade per land uppgår till följande: Sverige Utlandet Totalt Medeltal anställda Sverige Män 4 4 Kvinnor 9 7 Totalt Medeltal anställda utland Män 2 2 Kvinnor 4 2 Totalt 6 4 Sjukfrånvaro (i relation till antal arbetade timmar) Sverige: Män 0,75% 0,73% Kvinnor 2,27% 1,18% Totalt 1,75% 1,03% Not 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Valutadifferenser Totalt

20 Belopp i kronor Not 7 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Totalt avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror, Sverige Förutbetalda hyror, utlandskontoren Övriga poster Totalt Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital Resultat Totalt eget kapital Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalt anslag Sida Upplupna sociala avgifter Semesterlöneskuld Löneskatt Upplupna projektkostnader Totalt

21 Stockholm den 30 april 2009 Percy Bratt Benedicte Berner Ove Bring Tomas Fischer Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Anna Jonsson Arne Ruth Katja Salsbäck Lars Viklund Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Robert Hårdh Generalsekreterare Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Organisationsnummer Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens medlemmar har enligt min bedömning handlat i enlighet med föreningens stadgar. Jag tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm Ove Olsson Auktoriserad revisor 21

22 Styrelsen Gerald Nagler Hedersordförande Percy Bratt Ordförande, advokat Benedicte Berner Vice ordförande, medieanalytiker Anna Jonsson Jur. dr. Arne Ruth Publicist Katja Salsbäck Diplomat Lars Viklund Advokat Kansli HUVUDKONTOR STOCKHOLM Robert Hårdh Generalsekreterare Natasha Jevtic Esbjörnson Kommunikationschef Oskar Peterson Insamlingsansvarig Anja Steiber Informatör Anders O Blomberg Webmaster Helena Grönbacke Administratör Anne Nyqvist Ekonomiansvarig Sophia Ponzio Projektadministratör, föräldraledig Anna Wigenmark Människorättsjurist, föräldraledig 22

23 Erik Esbjörnson Programansvarig OSS (fd Sovjet) Miroslav Durdevic Handläggare Joanna Kurosz Handläggare Peter Öholm Handläggare Karolina Österblom Metodutvecklare, vik Marie Månson Programansvarig Västra Balkan Åsa Bergqvist Handläggare, föräldraledig Charles Dohmen Handläggare, vik FÄLTKONTOR SARAJEVO FÄLTKONTOR SKOPJE Natalija Bratuljevic Handläggare Tilde Berggren Handläggare FÄLTKONTOR BELGRAD Sofija Bulajic Adm kontorschef Goran Miletic Människorättsjurist Zoran Zivkovic Handläggare 23

24 CIVIL RIGHTS DEFENDERS försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter. Vi granskar makthavare och stärker människorättsförsvarare - i Sverige och i världen. Med ditt stöd kan vi uträtta mer. Det finns flera sätt att stödja oss: age en gåva: Plusgiro eller Bankgiro abli människorättsförsvarare och stöd oss via autogiro. Som månadsgivare får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året. Ring eller läs mer på askänk 50 kr varje månad genom att sms:a FÖRSVARA SMS till Då får du också vårt nyhetsbrev via sms fyra gånger om året. askänk 100 kr genom att sms:a FÖRSVARA till KONTAKTA OSS Huvudkontor Stockholm Stora Nygatan Stockholm Tfn Fax info@civilrightsdefenders.org Fältkontor Belgrad Kneza Milosa 83/ Belgrad Serbien Tfn / Fax belgrade-office@civilrightsdefenders.org Fältkontor Sarajevo Alipasina 7, floor Sarajevo Bosnien & Hercegovina Tfn Fax sarajevo-office@civilrightsdefenders.org Fältkontor Skopje (Avvecklades i maj 2009) Tryckt hos AMO-tryck, Stockholm 2009 Copyright 2009, Civil Rights Defenders ISBN