...den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser... Utdrag ur Helsingforsdokumentet, 1975

Transkript

1 Vårt arbete 2007

2

3 ...den enskildes rätt att känna till och inverka på sina rättigheter och förpliktelser... Utdrag ur Helsingforsdokumentet,

4 Rapporten kan beställas hos: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Stora Nygatan STOCKHOLM Tel: Fax: E-post: Rapporten finns även tillgänglig på internet: Omslagsfoto: Adel Hakim ansökte 2007 om asyl i Sverige där hans syster bor. Omfamningen på bilden är deras första på åtta år. Mötet ägde rum i Sverige i samband med att vi bjöd in Adel Hakim till MR-dagarna i november Adel Hakim är etnisk uigur och muslim. Hans hemland är Kina, där hans fru och barn fortfarande bor befann han sig i Pakistan för att arbeta när han greps av pakistanska soldater som sålde honom vidare till CIA. Adel Hakim fördes till fånglägret Guantánamo på Kuba där han satt fängslad tills hans oskuld fastslogs i mars Men terroristmisstanken finns kvar och Adel Hakim riskerar tortyr och förföljelse om han återvänder till Kina. Han fördes därför till Albanien där han har minimala utsikter till försörjning. Familjen tillåts inte lämna Kina. Foto: Sabin Willett Foto sid 1: Srdjan Veljovic Kartor: Thomas Molén Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter bildades 1982 och är en politiskt och religiöst oberoende icke statlig organisation. Kommittén granskar efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med det så kallade Helsingforsdokumentet från 1975 och arbetar med mänskliga rättigheter i syfte att utveckla demokrati och stärka det civila samhället. Copyright 2008: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ISBN

5 Innehåll VÅRT arbete sverige 9 CENTRALASIEN 13 ryssland 14 Södra kaukasien 15 vitryssland 18 moldavien 19 bosnien-hercegovina 21 SERBIEN 23 montenegro 24 kosovo 25 makedonien 26 albanien 27 styrelse och personal 28 partner och projekt 29 bokslut och revisionsberättelse 33 3

6 I 25 år har Svenska Helsingforskommittén arbetat med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Tillsammans med våra modiga kollegor på Västra Balkan och i före detta Sovjetunionen har vi uppnått fantastiska resultat, samtidigt som utvecklingen på en del håll tyvärr stått still eller till och med gått tillbaka. Vårt Sverigearbete visar tydligt att respekt för mänskliga rättigheter är något som måste vinnas gång på gång - i alla stater, även de demokratiska. Helsingforskommittén arbetar sedan flera år med lagstiftning mot diskriminering i alla länder på Västra Balkan och i Moldavien. En av de mest utsatta grupperna är homo-, bioch transsexuella personer. Bilden är från en protestdemonstration i Moldavien FOTO: Helsingforskommittén sverige 2. vitryssland 3. ryssland och tjetjenien 4. västra balkan 5. moldavien 6. södra kaukasien 7. centralasien 4

7 Vårt arbete i Sverige och världen 5

8 VÅRT ARBETE 2007: Vi firar 25 års arbete för mänskliga rättigheter I slutet av maj firades Svenska Helsingforskommitténs 25-årsjubiléum. Vi arrangerade seminarier, som belyste olika delar av kommitténs arbete för rättssäkerhet, yttrandefrihet och mot diskriminering där flera framstående internationella människorättsförsvarare deltog. Jubileumsfirandet var en succé med totalt över 400 deltagare, som kom för att lyssna på intressanta föredrag och diskutera situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige, Östeuropa, Kaukasien, Centralasien och på Västra Balkan. En av deltagarna var den internationellt erkända Srebrenica Filmen, som tagits fram i samarbete med Helsingforskommittén, visades på serbisk tv med starka reaktioner som följd. Modig kritik av nationalism Natasa Kandic är en av de modiga människor, som öppet och konsekvent kritiserat Milosevicregimen och de övergrepp den gjort sig skyldig till. Efter Kosovos självständighetsförklaring skyler inte serbiska nationalister sitt hat och sin vrede mot USA och EU och mot landsförrädare, som Natasa Kandic och andra människorättsförsvarare. Det återstår mycket att göra innan Serbien har gjort upp med sitt förflutna och det är viktigt att omvärlden inte sviker i sitt stöd. Vårt långvariga engagemang i länderna på Västra Balkan har gett oss breda kontaktytor inom det civila samhället. Det använder vi nu för att föra samman människor och organisationer över gränserna, som på så sätt kan stärka varandra och varandras kunskap om de mänskliga rättigheterna och hur de kan förverkligas. Serbien slits mellan nationalistiska och demokratiska krafter. Bilden visar en gatuprotest mot fascism. Foto: Youth initiative for human rights serbiska människorättsförsvararen Natasa Kandic från Humanitarian Law Centre. I samband med hennes besök visade vi en gripande dokumentärfilm om den serbiska paramilitära styrkan Skorpionerna, ökänd för sina brutala angrepp på civilbefolkningen. Fyra medlemmar av Skorpionerna dömdes till långa fängelsestraff för morden på sex muslimska män i närheten av samarbete över gränserna Ett av dessa samarbeten är ett rättegångsspel om Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna, som vi under året arrangerade för första gången. Över 70 juridikstudenter från länderna i regionen möttes i Belgrad för att tävla om vilket lag som bäst representerar ett fiktivt fall inför domstolen. Domare från Europadomstolen, advokater och professorer är med och stöttar studenterna samtidigt som de själva fördjupar sina kunskaper. Tävlingen kommer att genomföras årligen och sannolikt utökas till att omfatta lag från länder utanför Balkan. 6

9 En förutsättning för att konfliktdrabbade länder ska utvecklas i demokratisk riktning är att människorättskränkningar utreds och att förövarna ställs inför rätta. Det är därför viktigt att länder godkänner och genomför stadgan till den internationella brottmålsdomstolen och att nyckelgrupper utbildas i hur domstolen fungerar. Tillsammans med lokala människorättsorganisationer etablerade vi en koalition för Internationella brottmålsdomstolen på Balkan. Koalitionen har i ett första skede utbildat 60 journalister och juridikstuderande från regionen samt producerat en rapport som belyser hur domstolens stadga har implementerats på Balkan. Under året hade vi sex ärenden uppe för prövning i Europadomstolen inom ramen för vårt samarbete med Russian Justice Initiative och som avser människor som avrättats, torterats och försvunnit i Norra Kaukasien i samband med det senaste kriget i Tjetjenien. Ryssland fälldes i samtliga sex ärenden. Fram till årets slut hade totalt tio av våra fall prövats av domstolen varav samtliga varit till våra klienters favör. Rättegångarna är av stor betydelse för de anhöriga, som får moralisk upprättelse och skadestånd av den ryska staten. Vi arrangerade en rockkonsert i Ukraina med prodemokratiska artister som bannlysts i Vitryssland. Foto: Andrij Motjurad I Vitryssland fortsätter landets illegitima president Aljaksandr Lukasjenko och hans regim att slå ned på den politiska oppositionen och de demokratiska krafterna. Politiskt aktiva ungdomar och studenter riskerar att bli utkastade från sina utbildningar, tvångsinkallas till militärtjänstgöring, misshandlas och fängslas för sina åsikters skull. stöd för vitryssars rättigheter Helsingforskommittén övervakade på plats, som en av få internationella människorättsorganisationer, några av de rättegångar som hölls mot vitryska oppositionella tonåringar. Vår närvaro bidrog sannolikt till att de fick relativt milda straff. Vi arrangerade en rockkonsert i Ukraina nära den vitryska gränsen, som gjorde det möjligt för vitryska ungdomar att lyssna på vitryska artister, som bannlysts i sitt eget hemland för att de hyser prodemokratiska åsikter. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Södra Kaukasien och Centralasien är allvarlig. I Georgien har rosornas revolution kommit av sig och landets relation till Ryssland är mycket spänd med anledning av utbrytarrepublikerna Abchasien och Syd-Ossetien. I Azerbajdzjan går regimen hårt åt oberoende medier. Under året dömdes grundaren och chefredaktören för tidningen Gundalik Azerbaijan, Eynulla Fetullayev, till elva års fängelse och dryga böter för terrorism, hatbrott, förtal och skattefusk medan det egentliga skälet sannolikt är politiskt. rättskämpar lever under hot Vår samarbetspartner i Uzbekistan, Tamara Chikunova, chef för organisationen Mothers Against Death Penalty and Torture, lever under ständiga dödshot för sitt viktiga arbete mot dödstraff och tortyr i en av världens hårdaste diktaturer. Trots den allvarliga situationen i dessa regioner känns de ofta avlägsna i debatten. Helsingforskommittén arbetar envetet för att få ytterligare resurser till stöd för människorättsförsvarare och oberoende medier. I Sverige fortsatte vårt arbete med att försöka få upprättelse för de båda asylsökande egyptier som avvisades från Sverige 2001 med hjälp av CIA. Vi krävde att regeringen skulle upphäva avvisningsbesluten och utge skadestånd för de kränkningar som männen fått utstå. Vi var också behjälpliga i den stämningsansökan som American Civil Liberties Union lämnade in mot det flygbolag som planerat CIA:s hemliga flygtransporter runt om i världen. 7

10 Dessvärre beslutade riksdagen i slutet av året att införa kraftigt utökade övervakningsmöjligheter genom att tillåta buggning. Det beslutades också om införandet av ett flertal rättssäkerhetsmekanismer, som kommittén under långt tid har förespråkat, till exempel att den övervakade ska underrättas i efterhand. Vi tvivlar emellertid på att dessa åtgärder kommer att vara tillräckligt effektiva för att förhindra och upptäcka allvarliga ingrepp i oskyldiga människors privatliv. Vårt informationsarbete har utökats. Vi deltog aktivt på på bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september och på människorättsdagarna i Stockholm i november. I januari började vi med månatliga frukostseminarier under temat En timme mänskliga rättigheter. Frukostseminarierna hålls sista onsdagen i varje månad. Frukostseminarierna har varit mycket uppskattade bland såväl föredragshållare som åhörare och formatet har kommit att bli en av grundpelarna i vår informationsverksamhet. Totalt arrangerade vi 45 seminarier under året, som vart och ett gav prov på vårt omfattande arbete för de mänskliga rättigheterna. Läs gärna mer om vårt arbete på vår hemsida ( eller i vårt nyhetsbrev, som utkommer en gång per kvartal. Du kan numera också stödja vårt arbete ekonomiskt genom att vi under året skaffade ett 90-konto, som ett led i ett långsiktigt arbete att Adel Hakim satt oskyldig i Guantánamo på Kuba i över tre år. Här med sin systerdotter i Sverige i samband med MR-dagarna. Foto: Sabin Willett bredda vår finansiella bas (pg eller bg ). Insamlingsarbetet möjliggör insatser i länder som inte omfattas av det svenska biståndet och intäkterna kommer också att användas för att stärka vårt viktiga arbete för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett stort tack till er alla som gör vårt arbete möjligt! Stockholm, 28 april 2008 PERCY BRATT Ordförande ROBERT HÅRDH Generalsekreterare 8

11 SVERIGE: Viktigt bevara rättssäkerhet i kampen mot terrorismen Några av de människorättsfrågor som uppmärksammades i Sverige under 2007 rörde papperslösas rättigheter, yttrandefriheten i spåren av de så kallade Mohammedhundarna, våld mot homo-, bi- och transsexuella, rapporterna kring och konsekvenserna av CIA-flygningarna samt förslagen om utökad användning av hemliga tvångsmedel och respekten för privatlivet. Vid årets slut hade frågan om uppehållstillstånd åter hamnat på regeringens bord efter negativa beslut i första instans (migrationsverket) och överklaganden av bland annat Helsingforskommittén. Vi hade då också inlett förhandlingar med JK och begärde inledningsvis 30 respektive 35 miljoner kronor i skadestånd för Alzery och Agiza. Förhandlingarna var inte avslutade när 2007 övergick till rätten att försvara sig Svenska Helsingforskommittén fokuserade arbetet på vikten av att upprätthålla respekt för mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen. Vi underströk bland annat rätten för den enskilde att kunna försvara sig mot anklagelser om säkerhetshotande verksamhet. Några av de fall som vi uppmärksammade var den hotade avvisningen av palestiniern Hassan Assad samt den i Marocko fängslade svensken Ahmed S, vilken förhörts under tortyrliknande former om sin familj och sitt liv i Sverige. Vid årets slut hade Hassan Assad fått ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige medan Ahmed S fortfarande satt fängslad utan rättegång. Vi fortsatte också arbetet med att ge upprättelse åt de båda asylsökande egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Alzery som den 18 december 2001 avvisades från Sverige under brutala former av CIA. Svenska Helsingforskommittén krävde att regeringen skulle upphäva avvisningsbesluten samt erbjuda reparation för de kränkningar som männen fått utstå. Regeringen hävde också avvisningsbesluten under våren och överlämnade därefter frågan om uppehållstillstånd till migrationsverket samt kravet på ersättning till justitiekanslern (JK). utomrättsliga överlämnanden Agizas och Alzerys öden uppmärksammades även av såväl EU som Europarådet under året i de rapporter som rörde CIA:s hemliga flygningar i Europa samt förekomsten av både hemliga fångläger och så kallade utomrättsliga överlämnanden. Helsingforskommittén var dessutom behjälplig i den stämningsansökan som den amerikanska organisationen American Civil Liberties Union, ACLU, lämnade in i maj Organisationen stämde då, bland annat för Agizas räkning, det Boeing-ägda flygbolaget Jeppesen Dataplan som planerat de resrutter för CIA som slutade i överlämnanden till tortyr. En av de frågor som vi engagerade oss mycket starkt i under året rörde förslagen om utökad hemlig avlyssning. Vi lämnade bland annat synpunkter kring de integritetsintrång som besluten innebär samt behovet av mekanismer för att förebygga missbruk. Under framförallt hösten organiserade vi flera seminarier och debatter på temat. Riksdagen beslutade trots kritik att genomföra två av de aviserade lagändringarna och införde vid årsskiftet möjligheten för polis och säkerhetspolis att bugga lokaler och att använda exempelvis telefonavlyssning i förebyggande syfte, det vill säga innan ett brott har begåtts. 9

12 Människorättssituationen i Centralasien och i Kaukasien är alarmerande. Obekväma journalister fängslas, torteras och till och med mördas. Regimkritiska tidningar stängs. Människorättsförsvarare förföljs och trakasseras. Ändå är intresset från västvärlden svalt. Den svenska regeringen väljer att begränsa insatserna i Södra Kaukasien till Georgien, på bekostnad av grannländerna Azerbajdzjan och Armenien. Centralasien prioriteras bort helt i den nya biståndspolitiken. Anhöriga till 95 terroristmisstänkta som dödades av ryska styrkor efter ett angrepp i nordkaukasiska Naltjik Ole Solvang från vår partnerorganisation Russian Justice Initiative står till vänster i bilden. FOTO: Helsingforskommittén ryssland 2. tjetjenien, Ingusjien, Kabardino Balkarien 3. georgien 4. Armenien 5. azerbajdzjan turkmenistan 7. uzbekistan 8. kazakstan 9. tadjikistan 10. Kirgizistan

13 Centralasien och Kaukasien 11

14 Under året bjöd vi in Tolekan Ismailova från Citizens Against Corruption, och Tamara Chikunova från Mothers Against Death Penalty and Torture. De träffade politiker och deltog i flera seminarier för att berätta om situationen i Uzbekistan och Kirgizistan. Flera svenska medier skrev om situationen i Centralasien efter deras besök. FOTO: Helsingforskommittén 12

15 CENTRALASIEN: Små men viktiga framgångar i länder där opposition tystas De fem centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan står alltjämt lågt på den internationella politiska dagordningen och om något av länderna drog uppmärksamhet till sig under 2007 så handlade det främst om naturtillgångar, islamsk radikalism eller kriget mot terrorismen. Samtidigt fortsatte människorättssituationen i hela regionen att vara mycket svår. Framför allt utmärkte sig Turkmenistan och Uzbekistan. I Uzbekistan styr president Islam Karimov med järnhand allt sedan kommunismens sammanbrott All politisk opposition förtrycks och inget av de val som hållits sedan 1991 har betecknats som fritt och demokratiskt. Den 23 december valdes Karimov på nytt till president. Aktiva politiker, människorättsförsvarare och kritiska journalister fängslas torteras och till och med mördas av landets polis och säkerhetstjänst. Ett positivt steg noterades under 2007 då regimen i Uzbekistan meddelade att dödsstraffet ska avskaffas från 1 januari Det återstår dock att se om redan förkunnade dödsdomar kommer att upphävas. Utvidgad verksamhet i öster 2007 utvidgade Svenska Helsingforskommittén verksamheten österut. I början av året arrangerade vi tillsammans med Norska Helsingforskommittén en konferens i Bisjkek, Kirgizistan, där vi bland annat inför landets justitieminister uppmärksammade den svåra människorättsituationen i Kirgizistans fängelser. Besöket användes också till att etablera kontakter med människorättsförsvarare samt öka kunskapen om problemen i hela regionen. Vi inledde också under året ett samarbete med Citizens Against Corruption, Kirgizistan, och Mothers Against Death Penalty and Torture, Uzbekistan. Syftet med projektet är att vi ska hjälpa till att stärka organisationernas kunskap kring det internationella människorättssystemet och hur man praktiskt använder det regelverk som finns som verktyg i kampen för mänskliga rättigheter. En viktig del av projektet är att också i Sverige uppmärksamma människorättssituationen i Centralasien. Därför bjöd vi under hösten in representanter från de båda organisationerna till Sverige. Vi arrangerade möten med ledningen för Utrikesdepartementet och Migrationsverket. De deltog i seminarier och blev intervjuade i flera svenska medier. När det stod klart att den svenska regeringen beslutat att inte prioritera Centralasien i den nya biståndspolitiken bjöd vi in biståndsminister Gunilla Carlsson till vårt frukostseminarium En timme mänskliga rättigheter. Vi ifrågasatte regeringens beslut och underströk behovet av stöd till människorättsförsvarare i regionen. Modigt Uzbekistan har avskaffat dödsstraffet. Detta är inte minst ett resultat av den mångåriga och orädda kamp vår partner Mothers Against Death Penalty and Torture har fört. 13

16 RYSSLAND: Framgångsrikt arbete mot straffrihet utökas Våld, tortyr och försvinnanden har länge tillhört vardagen i den krigsdrabbade ryska delrepubliken Tjetjenien. Men övergreppen har spridit sig till grannrepublikerna och i dag begås grova brott mot de mänskliga rättigheterna i hela Norra Kaukasien utan att de skyldiga straffas. Under 2007 har Svenska Helsingforskommittén tagit steget från att bara jobba med Tjetjenien till att stödja insatser för ökad rättssäkerhet även i andra delar av regionen. Under 2007 utvecklade vi samarbetet med Russian Justice Initiative (RJI). Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg har hittills dömt Ryssland för grova människorättskränkningar i Tjetjenien i tio fall som vi och Russian Justice Initiative har drivit tillsammans inför domstolen. Sex av fallen avgjordes under Under året startade vi upp ett nytt projekt tillsammans med RJI där vi även driver fall från de andra republikerna i Norra Kaukasien inför Europadomstolen. Det första domslutet kom redan i januari 2008, då Ryssland fälldes för mordet på två civila i byn Arsjty i Ingusjien år Ytterligare fall av människorättskränkningar i Ingusjien och Kabardino-Balkarien väntar på avgörande. viktiga domslut för anhöriga Domsluten har en stor betydelse för anhöriga till mördade och försvunna, vars öden rättegångarna ofta handlar om. De anhöriga får moralisk upprättelse och den ryska staten tvingas betala ut kompensation till dem. Russian Justice Initiative har noterat att myndigheterna blir mer måna om att utreda fall som överlämnas till Europadomstolen. Domsluten skapar också ett visst politiskt tryck som gör det svårare för omvärlden att blunda för övergreppen. Förutom att hjälpa individer att driva sina fall genom det ryska rättssystemet till Europadomstolen bedriver vi utbildning och upplysningsarbete samt ger ut publikationer. Det har blivit svårare för Russian Justice Initiative att bedriva sitt arbete under de senaste åren, efter att Ryssland införde en ny lag som ger myndigheterna ökad kontroll över icke-statliga organisationer. Efter att ha nekats registrering hösten 2006 kunde Russian Justice Initiative åter börja verka i början av CENSUR OCH DISKRIMINERING De svårigheter som RJI och andra organisationer har stött på i sitt arbete är en del av en större trend mot minskad frihet för oliktänkande i Ryssland. Bland de organisationer som har stött på problem eller nekats registrering på formella grunder finns det många som jobbar med mänskliga rättigheter och andra för makthavarna obekväma frågor. Staten har gradvis stärkt sitt grepp om medierna sedan början av 2000-talet och i dag utsätts de flesta medier för censur. Den politiska oppositionen har marginaliserats och mötesfriheten är starkt begränsad. Samtidigt har främlingsfientliga stämningar och rasistiskt våld växt sig allt starkare i landet. Detta drabbar både etniska, sexuella och religiösa minoriteter. Svenska Helsingforskommittén ser med stor oro på denna utveckling och vi vidareutvecklar därför vårt arbete i Ryssland till att omfatta fler områden. Under hösten 2007 har vi tagit de första stegen mot samarbete med organisationer som arbetar för sexuella minoriteters rättigheter. 14

17 SÖDRA KAUKASIEN: Väst blundar för valfusk och kränkta rättigheter Under det gångna året har mediernas situation i Azerbajdzjan försämrats på ett alarmerande sätt. Obekväma tidningar har stängs av myndigheterna och journalister har fängslats. Enligt Helsingforskommitténs kollegor och samarbetspartner är det regeringen och president Ilham Aliyev som ligger bakom dåden för att på sikt kväsa all form av opposition inför det stundande presidentvalet Trots omfattande kritik från människorättsorganisationer har det internationella samfundet inklusive Sverige inte gjort mycket för att sätta press på regimen i Baku. Istället vill den svenska regeringen fokusera insatserna i Södra Kaukasien till grannlandet Georgien. Vi ser med stor oro på denna utveckling då människorättssituationen i Azerbajdzjan är alarmerande. Vi bjöd in Vugar Gojayev, International Crisis Groups rapportör, till Stockholm i samband med Svenska Helsingforskommitténs 25-årsjubileum. Under ett flertal möten och seminarier underströk han vikten av stöd till det civila samhället och till oberoende medier i Azerbajdzjan. olja byts mot tystnad Gojayev anklagade väst för att blunda för valfusk och människorättskränkningar för att få tillgång till azerisk olja. Det har lett till en växande motvilja gentemot västvärlden bland unga och givit extrema grupper ett större spelrum i Azerbajdzjan, menade Gojayev. Fundamentalistiska grupper från arabländerna och Tjetjenien har etablerat sig i landet och många besvikna oppositionsaktivister har anslutit sig till dem. Den politiska oppositionen har splittrats och under det senaste året har regimen bedrivit en intensiv kampanj mot frispråkiga medier. I Georgien fortsatte president Micheil Saakasjvili att driva landet allt närmare Nato och Västeuropa. När Helsingforskommittén i maj besökte Georgien uttryckte många människorättsförsvarare stor oro för att de snabba reformerna sker till priset av bristande demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Robert Hårdh, Helsingforskommitténs generalsekreterare, talar med de boende på ett flyktingläger i Georgien i maj Foto: Helsingforskommittén Helsingforskommitténs källor i landet anklagar presidenten för maktfullkomlighet och en populistisk politik, inte minst i kampen mot brottsligheten. I början av 2007 sänktes straffminimiåldern till 12 år och landets fängelser och häkten är redan överfulla. Människorättsorganisationer vittnar om systematiska övergrepp från myndigheternas sida kommer vi att söka nya vägar för att inleda ett konkret arbete i Södra Kaukasien. 15

18 Anpassningen till EU utgör en stark förändringskraft i länderna på Västra Balkan. Många reformer genomförs i snabb takt men mycket kvarstår ännu för att respekten för de mänskliga rättigheterna till fullo ska garanteras. Frågan om Kosovos status överskuggade reformarbetet i såväl Serbien som i Kosovo under året. Det återstår att se vilka effekterna blir av Kosovos självständighetsförklaring i början av Vitrysslands diktator Lukasjenka behåller sitt grepp om makten och Moldavien brottas med den frusna konflikten i Transnistrien. Vi har bidragit till Kosovo Memory Book, en förteckning över döda och försvunna som ska bidra till att ställa dem som är ansvariga för krigsförbrytelser inför rätta. Foto: Humanitarian Law Centre, Kosovo vitryssland 2. moldavien 3. bosnienhercegovina 4. serbien 5. montenegro 6. kosovo 7. albanien 8. makedonien 16

19 Östeuropa och Västra Balkan 17

20 VITRYSSLAND: Fritänkande finner fristad i grannländerna Året som gått har varit svårt för oliktänkande i Vitryssland. Polisen griper regelbundet oppositionella inför och under demonstrationer och sätter dem godtyckligt i fängelse för påstådda brott. Vitryssland var tidigare nära allierad med Ryssland men relationerna svalnade i början av 2007 då Ryssland fördubblade gaspriset för Vitryssland. Det tvingade den auktoritäre presidenten Lukasjenko att vända blicken mot väst. Men trots tal om närmande till Europa har inga reformer genomförts i syfte att demokratisera landet. Istället har myndigheterna fortsatt att förfölja oppositionella, människorättsförsvarare och oberoende journalister. Relationen till grannen i öst förbättrades mot slutet av året och det spekuleras åter om Vitryssland och Ryssland kommer att gå ihop i ett land. DET CIVILA SAMHÄLLET INFÖR RÄTTA De vitryska myndigheterna arbetar sedan flera år tillbaka systematiskt för att förstöra det civila samhället och domstolar har förbjudit många demokratiskt sinnade oberoende organisationer. Sedan 2005 kan man dömas till upp till två års fängelse om man arbetar för en organisation som inte är registrerad och godkänd av staten. Under 2007 dömdes åtta personer för sådana brott. Vi bevakade, som en av få utländska människorättsorganisationer, några av rättegångarna mot unga aktivister åtalade för att tillhöra en olaglig organisation. Vår närvaro bidrog, enligt vitryska människorättsförsvarare, till att de åtalade dömdes till förhållandevis milda straff. Myndigheterna har också slagit till mot flera oberoende tidningar. Regimkritiska artiklar har lett till att tidningarna dömts för förtal och tvingats betala så höga böter att deras existens har blivit hotad. I september dömdes en aktivist till två års fängelse för förtal av president Lukasjenko. försvar för det fria ordet Svenska Helsingforskommittén försvarade det fria ordet i Vitryssland bland annat genom att stödja den vitryska rockfestivalen Rätt att vara fri. Det var en festival för och med vitryssar som hölls i Ukraina eftersom demokratiskt sinnade artister är förbjudna att uppträda i Vitryssland. Festivalen gav många unga människor möjlighet En rockfestivalbesökare framför den vitryska flaggan. Foto: Arsenij Pahomov att fundera och samtala kring censur. De vitryska myndigheterna försökte förgäves hindra både artister och publik från att komma till festivalen. Vi har fortsatt att stödja ett vitryskt människorättshus i Vilnius, Litauen. Det är en fristad där vitryska organisationer arrangerar aktiviteter som inte kan genomföras inom landets gränser. Det är en viktig samlingspunkt för vitryska människorättsförsvarare. Huset har också använts som tillfälligt skydd för aktivister som hotats med fängelse i Vitryssland. 18

21 MOLDAVIEN: Stark koalition driver diskrimineringslag Moldavien styrs sedan 2001 av kommunisterna, som bland annat bibehåller sin starka ställning genom att kontrollera landets medier. Utanför huvudstaden Chishinau finns få oberoende medier. Privata medier ägs i många fall av personer med bakomliggande politiska intressen medan statliga medier pumpar ut regeringsvänlig propaganda. Tillsammans med medieorganisationen Independent Journalism Centre arbetade vi med att förbereda fyra statliga medier för en möjlig privatiseringsprocess, i regionen Gagauzien i södra Moldavien. Vi utbildade företagens ledningsgrupper i hur professionella medieföretag fungerar på en öppen marknad och utbildade redaktörer och journalister i professionell journalistik samt medieetik. Målet var att medverka till etableringen av fria och oberoende medier i Gagauzien. Vi skapade koalitionen Anti-discrimination Consortium, som representerar olika diskriminerade grupper i samhället, för att ta fram ett förslag till en lag mot diskriminering. Lagförslaget kom till slut att författas av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och koalitionen blev en viktig remissinstans. Förslaget har presenterats för parlamentet och en arbetsgrupp har bildats i syfte att diskutera frågan vidare. tyst pridedemonstration För tredje året i rad genomfördes en Pridefestival inom ramen för vårt samarbete med Gender Doc-M. Vi deltog i en tyst och fredlig protestaktion utanför Chisinaus stadshus i protest mot myndigheternas förbud av manifestationer i samband med Pride. Trots att Högsta domstolen i Moldavien hade fastslagit att ett förbud stred mot såväl moldavisk lag som mot Europakonventionen, vägrade stadens myndigheter ge ett tillstånd med hänvisning till allmän säkerhet. rättshjälp i utbrytarrepublik I landets östra del ligger utbrytarrepubliken Transnistrien vilken sedan ett inbördeskrig 1991 styrs av en auktoritär separatistregim. Människorättssituationen är särskilt svår. Tillsammans med Promo-lex har vi tillhandahållit kostnadsfri rättshjälp till lokalbefolkningen, bland annat i fall gällande inskränkningar av rörelsefriheten. Totalt 80 fall har tagits upp varav fyra drevs vidare till Europadomstolen i Strasbourg. Tillsammans med GenderDoc-M har vi bidragit till att utveckla den första transnistriska HBT-organisationen, GenderOst, som än så länge har fått verka ostört. Vi har gjort Europadomstolens 114 domar mot Moldavien tillgängliga för landets jurister genom att tillsammans med Lawyers for Human Rights översätta dem till moldaviska. Domsluten fyller en viktig roll genom att visa på praktisk tillämpning av internationell rätt och kan användas som ett stöd för moldaviska jurister. Stark röst Vår koalition Anti-discrimination Consortium har blivit en stark röst och en viktig samarbetspartner i framtagandet av ny lagstiftning mot diskriminering. 19

22 Synen på de andra och deras roll i nittiotalets krig skapar fördomar och segregation mellan ungdomar från olika etniska grupper i Bosnien-Hercegovina. Nätverket Justice Advocates Network vill motverka isoleringen mellan folkgrupper och samlar unga människor för att diskutera begrepp som sanning och rättvisa. Foto: Youth Initiative for Human Rights 20

23 BOSNIEN-HERCEGOVINA: Vi hjälper ungdomar att bearbeta det förflutna Trots omfattande politiska kriser lyckades Bosnien-Hercegovina under 2007 ta de första stegen mot ett stabiliseringsavtal med EU. Avsaknaden av konstitutionell reform är en nyckelfråga. Dessutom är Bosnien-Hercegovina i behov av att förbättra polisväsendet såväl som att fortsätta det redan pågående reformarbetet inom rättsväsendet och statsförvaltningen. Landet måste också upprätta ett fullskaligt samarbete med den internationella krigsförbrytartribunalen för det före detta Jugoslavien i Haag. fördomar och isolering Som en följd av nittiotalets krig finns ingen samsyn bland unga människor i Bosnien-Hercegovina vad gäller det förflutna. Deras syn på kriget är formad utifrån den egna gruppens perspektiv, något som har skapat fördomar om de andra. För att bryta isoleringen mellan grupperna samarbetade vi med Youth Initiative for Human Rights i ett projekt där unga människor utbildades i olika strategier för att bearbeta det förflutna. Inom ramen för ett nätverk kallat Justice Advocates Network utbildade erfarna människorättsförsvarare 16 kärnaktivister. Nätverkets aktivister organiserade i sin tur 20 workshops för ungdomar över hela Bosnien-Hercegovina under året. Det resulterade i att unga människor med olika bakgrund och med varierande etnisk tillhörighet samlades i småstäder runt om i Bosnien för att diskutera ämnen som sanning, rättvisa, krigsförbrytelser, rättegångar och personliga erfarenheter av att ta itu med det förflutna. Tillsammans med BH Journalists Association arbetade vi för att öka medvetenheten om etik i medierna och för att förbättra utbildningsstandarden för studenterna vid de fyra journalistfakulteterna i Sarajevo, Banja Luka, Mostar och Tuzla. Fler än 500 studenter genomgick våra utbildningar och workshops. För första gången under studietiden kunde dessa framtida journalister öppet diskutera brännande etiska frågor. Efter utbildningen beslutade sig studenterna för att starta en webbportal där diskussionerna om etik i landets medierapportering kunde fortsätta. BH Journalists Association har skrivit ett avtal med de fyra universiteten för att fortsätta att utbilda studenter i etik under Det är ett positivt framsteg som kommer att bidra till ett mer balanserat nyhetsflöde i framtiden. prisad journalistisk integritet Vår partner Media Centre i Sarajevo vann under året Transparency Internationals utmärkelse för integritet i nyhetsbevakningen. De fick utmärkelsen för sitt upprättande av en webbaserad databas och för att ha utbildat journalister som bevakar korruption. Detta är delvis ett resultat av en ettårig kurs i grävande journalistik som Svenska Helsingforskommittén och Media Centre har anordnat under tre års tid. 70 journalister från Bosnien-Hercegovina och den övriga regionen har hittills utbildats. Under 2007 publicerades 22 högst professionella grävande reportage om organiserad brottslighet, och två av journalisterna mottog utmärkelser för sina insatser. 21

24 I Serbiens huvudstad Belgrad anordnades under året en kampanj med namnet Love for all - kärlek för alla. Budskapet om homo-, bisexuellas och transpersoners rättigheter satte igång en mängd diskussioner i medierna och mottogs på det hela taget väl. Foto: QueeriA 22

25 SERBIEN: Myndigheterna pressas att medge diskriminering Politisk instabilitet, straffrihet för dem som kränker mänskliga rättigheter och strandade förhandlingar om Kosovos framtida status var de tre nyckelfrågorna i Serbien Ytterligare ett tecken på den negativa utvecklingen var det faktum att förespråkare för mänskliga rättigheter och oberoende journalister som granskade krigsförbrytelser och korruptionsfall utsattes för ett ökat antal hot och attacker. Svenska Helsingforskommittén arbetade aktivt för antagandet av en lag mot diskriminering och en lag om kostnadsfri rättshjälp. Arbetet pågick tillsammans med en mängd frivilligorganisationer, inte minst Centre for Advanced Legal Studies. Som ett resultat av vår kampanj behandlar landets parlament just nu ett förslag till lag mot diskriminering. Två representanter för Centre for Advanced Legal Studies har invalts som medlemmar i en officiell arbetsgrupp inom justitiedepartementet som verkar för en lag om kostnadsfri rättshjälp. debatt om diskriminering Vårt påverkansarbete åtföljdes även av mer konkreta insatser. Inom Coalition Against Discrimination, där vi är en av medlemsorganisationerna, hjälpte vi till att rikta samhällets blickar mot flera fall av diskriminering. Det handlade om orättvis eller nedsättande behandling av personer med funktionsnedsättning och homo-, bi- och transsexuella (hbt) personer. Diskrimineringen riktade sig också mot invånare från olika etniska minoriteter som romer. Som ett resultat av det opinionstryck som uppstod tvingades makthavare att ta itu med problemställningarna, även om de i en majoritet av fallen nekade till att det över huvud taget rörde sig om diskriminering. Vi förbättrade medborgarnas tillgång till rättssystemet genom att via nätverket Committees for Human Rights in Serbia, CHRIS, tillhandahålla rättshjälp till offer för människorättskränkningar. Varje år tar CHRIS upp 15 nya strategiskt viktiga fall och följer dem genom det serbiska rättssystemet. Somliga fall pågår under flera år men under 2007 vann vi fyra fall, ett mycket bra resultat. I samarbete med Young Lawyers of Serbia spred vi i samma syfte affischer och flygblad vars innehåll förklarar rättsliga procedurer och lagliga rättigheter för myndighetspersoner, medier, frivilligorganisationer och vanliga medborgare. Tillsammans med Youth Initiative for Human Rights kombinerade vi övervakning av de mänskliga rättigheterna och genomförandet av övergångslagar med att förespråka nya, utomrättsliga mekanismer. I allmänhet är kunskapen om hur man använder sådana mekanismer mycket svag i det civila samhället. Som en direkt följd av vårt arbete etablerades ett unikt samarbete mellan det nyetablerade Ombudsmannakontoret och kommissionären med ansvar för offentliga handlingar. Den senare är en oberoende instans som medborgare kan överklaga till när myndigheter inte respekterat skyldigheten att lämna ut offentliga handlingar. kärlek - något för alla Ett betydelsefullt resultat för hbt-rörelsen i landet var det faktum att en allmän kampanj för hbt-rättigheter kunde genomföras i Belgrad under året. Kampanjen, som kallades Love for all blev på det hela taget väl emottagen och satte igång en mängd diskussioner i medierna. De ansvariga för kampanjen bjöds in till ett flertal tv-program för att prata om hbt-frågor. 23

26 MONTENEGRO: Utbildning för romer ger konkreta resultat Under 2007 godtogs Montenegro som medlem i Europarådet och undertecknade dessutom ett stabiliseringsavtal med EU. Landet gjorde framsteg genom att etablera det juridiska ramverk som är nödvändigt för att kunna respektera mänskliga rättigheter och skydda minoriteter. Vid sidan av de reformerna kvarstår fortfarande realiteteter som korruption och en försvagad offentlig förvaltning som kommer att utgöra några av de viktigaste problemen att ta itu med under den kommande perioden. Den svåra situationen för flyktingar och romer behöver också åtgärdas. I oktober antog parlamentet en ny konstitution efter en häftig debatt mellan den sittande regeringskoalitionen och den huvudsakligen pro-serbiska oppositionen. Unga romer utbildas i hur de kan påverka samhället. Foto: Juventas Tillsammans med Juventas har vi utbildat unga aktivister från fyra romska frivilligorganisationer i påverkansarbete. Som en följd av det har deras organisationer blivit mer aktiva i samhället och även blivit bättre på att hävda sina rättigheter. En av organisationerna, med säte i norra Montenegro, var inbegripen i ett projekt för husbyggen och lyckades driva igenom uppbyggnaden av tretton nya hus för den romska befolkningen i området. Andra har utverkat finansiering av nya projekt medan några har blivit medlemmar i internationella organisationer. Ledaren för en av frivilligorganisationerna är numera även ordförande för ett av landets största romska nätverk. förtalsåtal hindrar medier En vanligt förekommande metod för att utöva påtryckningar på oberoende röster på Balkan är att stämma dem för ärekränkning och förtal. De flesta medier har inte råd att anlita advokater i toppklass och det gör dem sårbara. Vi samarbetade under året med Union of Independent Electronic Media of Montenegro och tillhandahöll genom dem rättshjälp för medier. Totalt var vi involverade i 25 rättsliga mål. I skrivande stund har 13 av fallen avgjorts, alla med positiva utfall för journalisterna. Ett flertal medieföretag fick också hjälp både med försvar i domstolen och juridisk konsultation. Vi organiserade flera workshops och seminarier för redaktörer och journalister om etik och självreglering, något som resulterade i ett minskat antal rättsfall riktade mot medier. Legal Aid Centre, som etablerades av oss 2004, har blivit vår viktigaste partner när det gäller frågor om rättssäkerhet i Montenegro. Under 2007 inriktade vi oss på påverkansarbete för en lag om kostnadsfri rättshjälp, ett steg mot att förbättra tillgången till rättssystemet för alla medborgare. Våra ansträngningar resulterade i att representanter för landets justitiedepartement gjorde införandet av en sådan lag till ett av sina mål inför

27 KOSOVO: Granska makten - civila samhällets utmaning För folket i Kosovo präglades år 2007 av väntan på att FN:s särskilde förhandlare Martti Ahtisaaris plan för Kosovos framtida status skulle bli antagen. En grupp stater beslutade att inom ramen för FN fortsätta förhandla men slutdatum för förhandlingarna inföll i december utan att någon lösning var i sikte. I början av 2008 utropade Kosovo sig självständigt. Detta mottogs med stort raseri i Serbien som genast kallade hem sina ambassadörer från länderna som erkände den nya staten. Sverige erkände Kosovo i mars makten gradvis allt mer lokal Kosovos provinsiella myndigheter tar efterhand över allt mer av ansvaret för provinsens administration även om det internationella samfundet fortfarande har en överordnad roll tog de lokala myndigheterna över ansvaret för provinsens fängelser från UNMIK. Vi inledde hösten 2007 ett samarbete för att övervaka fängelserna och se till att internationella principer och nationella lagar efterlevs. Vår partner Kosova Rehabilitation Centre for Torture Victims, KRCT, fick obegränsad tillgång till fängelserna och tillåtelse att systematiskt bevaka fångarnas situation. Tillståndet ges för ett år i taget. I början av 2008 kommer KRCT att presentera den första rapporten för justitieministern, med resultaten av sina undersökningar och förslag till förbättringar. Tillsammans med Humanitarian Law Centre, bygger vi under tre års tid upp en databas, den så kallade Kosovo Memory Book, som ska innehålla en förteckning över dödsoffer och försvunna från alla etniska grupper under konflikten i Kosovo och Utöver att klargöra de dödas och försvunnas öden kommer informationen att kunna bidra till rättsprocesser för att ställa krigsförbrytare inför rätta. Informationen från databasen kommer också att tryckas i bokform. rättigheter för tusentals Vi har genom samarbetet med Civil Rights Programme Kosovo bidragit till att uppemot 3000 personer, framför allt romer, har fått identitetshandlingar. Utan sådana har människor inte samma tillgång till sjukvård och utbildning som den övriga befolkningen. De kan inte få lagliga anställningar och har ingen möjlighet att hyra en lägenhet. Utan identitetshandlingar kan de inte heller rösta och är därmed fråntagna sina medborgerliga och politiska rättigheter. Vi driver liknande projekt i Makedonien och Albanien. Homofobin i Kosovo är mycket utbredd och långt ifrån alla kan vara öppna med sin sexuella läggning på grund av risken för våld och marginalisering. Under 2007 påbörjade vi och Youth Initiative for Human Rights ett projekt med syfte att granska hbt-personers situation i Kosovo och arbeta för att stärka deras ställning i samhället. Minne För att bidra till rättsprocesser sammanställer vi vilka öden som drabbat de som dödats och försvunnit under konflikten i Kosovo

28 MAKEDONIEN: Stöd till journalister i allt hårdare medieklimat Makedonien har under året som gått fått uppleva både hopp, i tron att landet i snabbare takt närmar sig EU, och besvikelser över utbredd korruption, hårdare tag mot medier, hög arbetslöshet och fattigdom. Fria medier har under det senaste året i högre utsträckning utsatts för statlig och ekonomisk kontroll. Journalister har hotats och utsatts för våld. I ett sådant läge är det viktigt att journalister är medvetna om sin roll som objektiva rapportörer och är starka nog att stå emot påtryckningar. Kvaliteten på mediers rapportering är generellt sett ganska låg, vilket delvis beror på svaga utbildningar vid universiteten. Makedonska medier lämnar regeringens presskonferens i protest efter att en journalist och en kameraman attackerats av polis. Foto: Makfax nyhetsbyrå Tillsammans med Macedonian Institute for Media genomför vi sedan tre år tillbaka en ettårig journalistutbildning för att delvis åtgärda denna brist. 72 journalister har hittills genomgått träningen och fått arbete direkt efter avslutad utbildning, en betydande siffra i ett land av Makedoniens storlek. Dessa personer kommer att bidra till ett objektivt och balanserat nyhetsflöde i Makedonien. Vi har genom vårt samarbete med Makedonska Helsingforskommittén, MHK, bistått 750 människor med juridisk hjälp och rådgivning under året samt drivit sex fall till Europadomstolen i Strasbourg. MHK är sedan många år den främsta människorättsorganisationen i landet och en kritisk granskare av hur staten lever upp till sina åtaganden. Tillsammans med bland andra Macedonian Young Lawyers Association lyckades vi stoppa ett förslag till en ny lag om rättshjälp. Enligt förslaget skulle frivilligorganisationer, som idag står för en omfattande del av den kostnadsfria rättshjälp som finns att tillgå för utsatta grupper i landet, inte längre få erbjuda kostnadsfri rättshjälp. Myndigheterna tvingades efter omfattande påtryckningar backa och har nu skickat ut förslaget på remiss. Papperslösa får medborgarskap Den mest utsatta folkgruppen i Makedonien är romerna. Vi samarbetar med Roma Rights Forum ARKA för att hjälpa papperslösa att få identitetshandlingar. Under 2007 blev 721 personer registrerade och 20 personer fick makedonskt medborgarskap inom ramen för vårt projekt. Dessa personer har därigenom fått rätt till bland annat skola och sjukvård. Det har inneburit att de kan resa fritt, rösta i allmänna val, få lagliga anställningar och ingå juridiska kontrakt. Under de år som vi har samarbetat med Macedonian Association for Sexual Orientation har flera lagar ändrats i syfte att eliminera diskriminering av homo-, bi- och transsexuella. Fortfarande förekommer diskriminering, homofobiska artiklar publiceras i tidningar och många ser hbt-gruppen som ett hot. Men trots allt finns det idag en större respekt och öppenhet för rätten till fri sexuell läggning än för bara några år sedan. 26

29 ALBANIEN: Id-handlingar ger rätt till skola och hälsovård Under 2007 fortsatte Albanien närmandet till EU. Landet har de senaste åren genomfört mängder av reformer för att anpassa sig till unionen. Men respekten för de mänskliga rättigheterna har hamnat på efterkälken när Albaniens politiker vill skynda på processen och landets många fattiga invånare har det fortfarande svårt. I samband med årets lokalval riktade internationella observatörer kritik mot hur valen var organiserade. romers rättigheter stärks Som i flera andra östeuropeiska länder är romerna i Albanien utsatta för svåra kränkningar. För att stärka deras rättigheter samarbetar vi sedan 2006 med organisationen Tirana Legal Aid Society i ett projekt som syftar till att hjälpa romska familjer att registrera sina barn hos myndigheterna. Tack vare samarbetet kunde över 110 barn registreras under 2007, vilket möjliggjorde för barnen och deras familjer att utnyttja rätten till skola och hälsovård. Vårt mångåriga samarbete med Albanska Helsingforskommittén fick delvis en ny inriktning då organisationen öppnade en särskild avdelning för rättshjälp. Under året fick ungefär 120 personer hjälp inom ramen för vårt samarbete. En majoritet av dem befann sig på landets fängelser eller häkten samt är personer från etniska minoriteter. Rättshjälpen vi erbjuder är i dessa fall helt avgörande för att hävda och försvara de mänskliga rättigheterna för dessa individer. Vi bidrog till att stärka grundläggande rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom samarbetet med Albanian Disability Rights Foundation. Personer med funktionsnedsättning och deras familjer fick bland annat juridisk hjälp för att få ekonomiskt stöd från staten. Genom information och olika stödinsatser kämpade vi också för rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i den allmänna undervisningen. De flesta homo, bi- och transsexuella vågar inte stå för sin sexualitet öppet och fördomarna mot allt som bryter mot den normativa heterosexualiteten är djupt rotade i det albanska samhället. Vi följer situationen för hbt-personer i landet och undersöker möjligheter att stödja deras rättigheter. pressen politisk megafon Medierna i Albanien fortsatte under 2007 att hålla allmänt låg kvalitet. Pressen stod för etiska övertramp och agerade med få undantag megafoner åt politiska partier. De albanska medierna var också generellt dåliga på att skildra etniska minoriteter och deras situation. Under 2007 bidrog vi, i samarbete med Albanian Media Institute till att länka samman minoritetsmedier och journalister från större redaktioner i Tirana. Detta för att höja kvaliteten på rapporteringen om minoriteter men också för att ge minoritetsjournalister praktisk erfarenhet från större redaktioner. Allas skola Vi kämpade under året för att personer med funktionsnedsättning skulle få delta i den allmänna undervisningen. 27

30 Styrelse och personal i Svenska Helsingforskommittén GERALD NAGLER PERCY BRATT BENEDICTE BERNER ULRIKA BORG OVE BRING TOMAS FISCHER ANNA JONSSON ARNE RUTH LARS VIKLUND KATJA SALSBÄCK SIA SPILIOPOULOU-ÅKERMARK Hedersordförande: Styrelseledamöter: Personal: kommitténs grundare ordförande, advokat vice ordförande, medieanalytiker advokat professor jur dr publicist advokat diplomat docent ROBERT HÅRDH NATASHA JEVTIC ESBJÖRNSON ANJA STEIBER BIRGITTA PERSSON SOPHIA PONZIO ANNA WIGENMARK ERIK ESBJÖRNSON MIROSLAV DURDEVIC JOANNA KUROSZ PETER ÖHOLM MARIE MÅNSON GORAN MILETIC TILDE BERGGREN ÅSA BERGQVIST NATALIJA BRATULJEVIC ZORAN ZIVKOVIC SOFIJA RADAKOVIC generalsekreterare informationsansvarig informationsassistent ekonomiansvarig administratör människorättsjurist programansvarig OSS-regionen handläggare handläggare handläggare programansvarig Västra Balkan människorättsjurist, fältkontor Belgrad handläggare, fältkontor Skopje handläggare handläggare, fältkontor Sarajevo handläggare, fältkontor Belgrad administrativ kontorschef, Belgrad 28