Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse"

Transkript

1 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 69 I sektion B behandlades under ordförandeskap av professor ARNHOLM ämnet Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse Referenten, høyesterettsjustitiarius TERJE WOLD, Norge: Herr formann, mine damer og herrer! I. De bestemmelser som gjelder for dommernes utdannelse og utnevnelse er meget forskjellige i de enkelte land. Vi har ikke på dette område bestemte generelle prinsipper som uten videre får anvendelse i alle rettssamfunn. Selv i de nordiske land som står hverandre så nær, er det stor forskjell. Dette henger sammen med rettstradisjonen og samfunnsforholdene. Skal man vurdere ordningen i hvert land, må man i første rekke holde seg til hvordan den virker i det praktiske rettsliv. Men selv om jeg erkjenner dette fullt ut, mener jeg likevel at vi på dette område bør søke å følge visse prinsipielle retningslinjer. Dommerne skal dømme rettferdig, selvstendig og upartisk. Prinsippene for deres utdannelse og utnevnelse må søke å fremme denne målsetting. Dommernes status er heller ikke et indre anliggende for hvert land i samme grad som før. Jeg nevner at den europeiske menneskerettskonvensjon, som er bindende for 17 europeiske stater, fastsetter at det er en menneskerett å få sin sak prøvet av en domstol. Men hva er en domstol i konvensjonens forstand? Det er klart at Europakonvensjonen medfører at det i prinsippet må stilles visse krav til den utdannelse dommerne har og den fremgangsmåte som følges ved deres utnevnelse. Jeg har villet nevne dette. Men jeg legger straks til, at når jeg i referatet har dristet meg til å formulere visse konklusjoner, må dette ikke misforstås. Jeg mener ikke at vi på dette område i enhver henseende skal ha den samme ordning. Vi må ta hensyn til samfunnsforholdene og rettstradisjonen. Konklusjonene er ment som retningslinjer vi bør drøfte. Ikke bare når det gjelder dommernes utdannelse og utnevnelse, men på hele domstolsforvaltningens område kan vi i de nordiske land lære meget av hverandre med sikte på å rasjonalisere rettspleien og å styrke domstolenes stilling. Selv om vår dornstolsforvaltning i mange henseender er og må være forskjellig, skulle det likevel være muligheter for å nå fram til et feiles syn når det gjelder de grunnleggende prinsipper. Jeg tror derfor det er viktig

2 70 Terje Wold at Nordens jurister drøfter domstolsforvaltningen, og jeg håper at konklusjonene vil lette diskusjonen. II. La meg nevne dommernes utdannelse først. Domstolene har i vår tid en vanskeligere oppgave og et større ansvar enn noen gang, og det er helt naturlig at det spørsmål stilles: Kan domstolene makte den oppgave det moderne velferdssamfunn har lagt på dem, og hva kan vi gjøre for å gi våre fremtidige dommere den utdannelse, de kunnskaper og den selvstendighet som kan gjøre dem best mulig skikket for dommergjerningen i et samfunn under stadig og hurtig vekst og utvikling? I min konklusjon har jeg uten videre lagt til grunn at juridisk fagutdannelse bør være et vilkår for dommervervet og at den teoretiske juristutdannelse i våre nordiske land er god og står på et høyt nivå. Men jusen skal anvendes på en riktig mate. Den vanskeligste og viktigste del av dommeroppgaven er den samfunnsmessige vurdering og det skjønn som uvegerlig kreves i hver eneste rettssak. Her er teoretiske kunnskaper ikke nok. Jeg vil tro at vi alle erkjenner hvor viktig det er for en dommer å ha erfaring og kjennskap til livs- og leveforhold i det samfunn han arbeider. Det er min faste overbevisning at det bør legges stor vekt på dommernes praktiske utdannelse. Denne side av dommerutdannelsen er så viktig at praktisk dommerutdannelse prinsipielt bør være et vilkår for dommervervet. Men hvordan skal den praktiske dommerutdannelse organiseres? Her vil meningene sikkert være meget delte. Skal den praktiske dommerutdannelse gå inn som et ledd i den alminnelige juristutdannelse, eller skal den være en særskilt utdannelse i tillegg til juridisk eksamen? I et lite land som Norge vil sikkert mange mene at juristutdannelsen ikke bør deles. Det juridiske studium hos oss tar i dag gjennomsnittlig 5 til 5^ år. For å bli advokat kreves det i tillegg minst 2 års praktisk virksomhet i bestemte i loven fastsatte juridiske stillinger. - For dommere har vi ingen slike virksomhetskrav. Det er et spørsmål om ikke den praktiske dommerutdannelse og advokatutdannelsen bør ses sammen. Etter min mening kunne dette bli en stor vinning for rettspleien. Hva skal så den praktiske dommerutdannelse ta sikte på? I Norge har dette spørsmål ikke vært drøftet. Det er derfor bare min personlige mening jeg kan gi uttrykk for. Jeg vil tro at siktepunktet må være å skape en rimelig og fornuftig balanse mellom den teoretiske og praktiske dommerutdannelse. Jeg antar videre at den praktiske utdannelse ikke bare må gi kjennskap til arbeidet ved dom-

3 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 7 1 stolene slik det faktisk foregår, men også forberede den fremtidige dommer på den oppgave dommerne i vår tid har. Domstolene er med på å skape ny rett på det rent privatrettslige felt, men også mer og mer på personrettens og den offentlige retts område. I sitt utmerkede referat om»den högsta instansens uppgift» (s. 12) hevder professor Bo Palmgren at»domstolen skall låta allmänna rättsgrundsatser och allmän rättfärdighet komma till uttryck i sina avgöranden». Jeg er enig. Men dette stiller de største krav til dommerne, krav som vi nok ofte føler at vi ikke helt ut makter å oppfylle. I vår tid påkalles også domstolenes bistand i høyere grad enn før hvor det oppstår strid om de fundamentale menneskerettigheter og innholdet og omfanget av de grunnprinsipper rettssamfunnet bygger på. Den holdning domstolene i det enkelte land inntar her, har stor betydning innad, men også utad. For oss jurister skulle det ikke være vanskelig å se hvor viktig det er at domstolene holder mål, og at dommerne følger med i utviklingen. Vi lever i en brytnings- og modningstid. Dommeren må ha styrke nok til å treffe sin avgjørelse i den dragkamp som utspilles i rettssalen under en rettsordning som er i stadig utvikling hvor den enkelte borgers personlige og politiske rett ofte står mot hensynet til samfunnsinteressene og hvor endog politisk makt kan søke å øve press på den judisielle funksjon. Jeg tror at når rettspleien så lett har brutt sammen under makt og diktatur, skyldes det at vi dommere i for høy grad har ansett oss som fagjurister og ikke har hatt klart for oss den samfunnsmessige side av dommeroppgaven som jeg her har pekt på. Jeg tror det er viktig for rettspleien at de fremtidige dommere gjennom den praktiske dommerutdannelse også blir best mulig forberedt på denne viktige del av dommervervet. III. La meg så nevne dommernes utnevnelse. Jeg skal ikke innlate meg på å vurdere den fremgangsmåte som følges i de andre nordiske land. Jeg føler meg ikke kompetent til det, og jeg må også be unnskyldt de faktiske feil og ufullstendigheter som måtte finnes i den fremstilling jeg har gitt om ordningen i andre land. Forskjellen er stor. Men én erfaring tror jeg nok vi har feiles: Når det reises spørsmål om reformer på domstolsforvaltningens område, møter man regelmessig den innvending at den ordning vi har, har virket godt i praksis og at det er betenkelig å røre ved noe som gjennom rettstradisjonen er vokst inn i det praktiske rettsliv. Og når det gjelder spørsmålet om endring av den fremgangsmåte

4 72 Terje Wold som følges for dommerutnevnelser, kan dette også lett bli misforstått av dommerne selv. Men det skulle det ikke være grunn til. Jeg vil tro at alle dommere i dag ser dette spørsmål som et prinsippspørsmål. Selve ordningen må i prinsippet være den best mulige. Det fremgår da også av den översikt jeg har gitt i mitt referat at man i årene etter krigen i en rekke land har funnet det nødvendig å ta opp til vurdering prinsippene for dommernes utnevnelse og å gå til viktige reformer på dette område for å styrke domstolenes stilling deres selvstendighet og uavhengighet. Forklaringen finner man først og fremst i de erfaringer mange europeiske folk har høstet under diktatur og krig, men også i den samfunnsutvikling som pågår, hvor kravet om bedre og sterkere rettsgarantier har trengt seg fram. I mitt referat har jeg på side 30 under punkt 4 oppstilt følgende konklusjon når det gjelder utnevnelse av dommere:»dommerutnevnelsene bør ta sikte på mest mulig å styrke domstolenes stilling, deres selvstendighet og uavhengighet. Dommerutnevnelsene bør ikke skje av regjeringen alene. En domstolsrepresentasjon dommerråd eller dommerutvalg hvor også representanter for de praktiserende jurister er med, bør delta og ha adgang til å øve innflytelse ved dommerembetenes besettelse.» Også her er selvfølgelig ikke konklusjonen ment som noe endelig fastlagt standpunkt. I Norge er det regjeringen som eksklusivt uten noen deltakelse av andre ansvarlige organ företar alle utnevnelser, forfremmelser og konstitusjoner av dommere. Denne ordning er i prinsippet angripelig og derfor uheldig. Dette kommer særlig sterkt fram hvor det samme politiske parti sitter med regjeringen i en lang årrekke. Etter min mening bør vi i Norge ta disse spørsmål opp til vurdering. Vår ordning er fremdeles den samme som under eneveldet. Spørsmålet har ikke vært vurdert siden vi i 1814 fikk vår frie forfatning. Det norske justisdepartement har også stilt seg meget positivt til at utnevnejsesspørsmålene og andre deler av domstolsforvaltningen blir utredet. Det bør kanskje også nevnes i denne sammenheng at dommerne har en annen funksjon og ikke står i samme stilling som forvaltningens embetsmenn. Det er derfor i og for seg ikke unaturlig at man ved dommerutnevnelser følger en fremgangsmåte forskjellig fra fremgangsmåten ved utnevnelsen av andre embetsmenn. Det har lite med saken å gjøre at vi dommere er og selv føler oss fullt selvstendige og uavhengige av de andre statsmakter. Utnevnelsesordningen må i prinsippet være slik at det er åpenbart for alle i samfunnet at dette også er en realitet.

5 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 7 3 Det som kan gjøres for denne målsetting vil uten tvil tjene til å styrke domstolenes stilling. Korreferenten, lagman ARVO HELMINEN, Finland: Herr ordförande, mina damer och herrar! Jag får tacka justitiarius Wold för hans gedigna referat. Då diskussionen främst rör sig om principerna för domarutbildningen i de nordiska staterna, berör jag icke några andra, för oss främmande system. Månne man överhuvudtaget kan tala om någon»nordisk ordning»? Rättssystemen i Norden är på historisk grund delade i tvenne grupper: å ena sidan rättsordningen i Sverige och Finland och på den andra sidan det dansk-norsk-isländska systemet. Denna tudelning är mycket utpräglad så vitt gäller utbildningen och tillsättandet av domare. Den senaste utvecklingen i Sverige har dock fjärmat det svenska systemet även från det finska, som vi egentligen kunde beteckna som gammalsvenskt. Jag vill göra några jämförelser och kommer därför att vara tvungen att göra upprepningar jag hoppas åhörarna har överseende! I Sverige är ju karriären noga fastställd. Den blivande domaren har till en början underrättstjänstgöring som aspirant och därefter som tingsnotarie i någon domsaga. Vicehäradshövdingstiteln, som tidigare tilldelades av vederbörande hovrätt efter tjänstgöringen i en domsaga, har frångåtts redan på 1890-talet. Den, som avslutat denna tingstjänstgöring, kallas numera»tingsmeriterad». Sedan följer hovrättstjänstgöring för den blivande domaren, först som fiskalsaspirant och sedan som fiskal, därefter tjänstgöring som tingssekreterare i någon domsaga, varvid den unga juristen får vikariera. Sedan åter överrättstjänstgöring vid hovrätt och adjunktion vid förfall av någon ledamot i hovrätten. Därefter förordnande till hovrättsassessor. Då torde genomsnittsåldern vara år. Sedan tjänstgöring som revisionssekreterare vid nedre justitierevisionen, vilket innebär föredragningsskyldighet, och därefter befordran till hovrättsråd eller till tingsdomare. Då torde genomsnittsåldern vara omkring 40 år. Hovrättsråd och tingsdomare söker sig ofta till häradshövdingar. Vid utnämningen torde genomsnittsåldern vara cirka år. Befordring till lagman, hovrättspresident eller justitieråd står utanför den normala karriären. Domarutnämningar utanför den egentliga domarkarriären är möjliga, men lär vara mycket sällsynta. Det har dock hänt att advokater

6 74 Arvo Helminen eller rättsvetenskapsmän utnämnts till justitieråd. Transport från en hovrätt till en annan förekommer knappast, transport från en domsaga till en annan är också sällsynt. Transportrestriktionerna torde numera ha lättat. Konungen utnämner hovrättspresidenter, justitieråd och lagmän utan ansökningsförfarande, initiativet tager justitieministern. Regeringen utnämner efter ansökan tingsdomare, revisionssekreterare, hovrättsråd och häradshövdingar. Hovrätten ställer tre sökande på förslag till hovrättsråd- och tingsdomartjänster, förslaget är icke bindande. Utnämningen av häradshövdingar sker efter att ett kollegium, bestående av Högsta domstolens ordförande och hovrättspresidenterna, yttrat sig. I praktiken torde detta yttrande vara utslagsgivande. Jämsides med denna karriär har det funnits intill senaste tid en annan avvikande domarbana, stadsdomarbanan. Ända till år 1965 var rådhusrätterna kommunala organ. Cirkulationen mellan de statliga och kommunala domarna torde ha varit mycket ringa. Enär stadsfullmäktige ställer tre sökande på förslag till borgmästare och rådmän, har domarkarriären antagligen icke på samma sätt beaktats, då det gäller tillsättandet av stadsdomare, såsom när det gäller tillsättandet av statliga domare. Sedan år 1965 har rådhusrätterna emellertid förstatligats. Lägre tjänster inom justitieförvaltningen besattes av hovrätterna utan lediganslående, assessorsförordnandena meddelas visserligen av Kungl. Majestät, men på förslag av hovrätt och utan ansökan. Systemet i Finland var ända till skilsmässan från Sverige samma som i detta land, utom att häradshövdingarna var hemma i Finland de hade utan undantag tjänstgjort i Åbo hovrätt eller Vasa hovrätt. Efter skilsmässan har utvecklingen i Finland varit långsam jämförd med utvecklingen i det reformvänliga Sverige. Sålunda har vi till en stor del ännu kvar det äldre svenska systemet. Domarutbildningen följer en ämbetskarriär, som icke är lika bunden som i Sverige. Efter fullgjorda studier antages den unga juristen till auskultant i någon av rikets fyra hovrätter, varefter han i någon domsaga regelbundet följer med tingsförhandlingarna. Vid varje domsaga tjänstgör en notarie, som på en tid av 1/2 1 år tillsättes på förslag av häradshövdingen. Tingsberättigande uppnår han efter att ha fyllt 25 år och verkat som notarie i ett års tid. Tjänstgöring vid rådstuvurätt kan ersätta halva notarietiden, men förekommer inte. De flesta unga jurister, också sådana, som inte har för avsikt att fortsätta på domarbanan, önskar skaffa sig tingspraktik, framförallt för att uppnå vicehäradshövdingstiteln, som vi ännu har kvar och som tillmätes stort värde. Tillströmningen av unga jurister till domsagorna är därför

7 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 75 sådan, att alla inte kan få notarie tjänster, det finns nämligen endast en notarie i varje domsaga. Till följd härav har det bildats en parallell linje, som innebär att en auskultant, som fyllt 25 år och varit minst ett halvt år notarie och minst ett halvt år regelbundet varit närvarande vid alla ordinarie ting eller ock tjänstgjort såsom biträde hos häradshövding under två år och minst under ett år varit regelbundet närvarande vid ting och under minst tre månader haft till huvudsyssla arbete på ett domsagokansli, uppnår tingsberättigande. Härefter kan han förordnas att handha domarsysslor vid förhinder av häradshövding. Efter att ha suttit ting i cirka 30 dagar och förvaltat domartjänst i 3 4 veckor tilldelas honom vicehäradshövdingstitel. Staten avlönar endast en del av de auskultanter, som utan att vara notarier tjänstgör vid domsagokanslierna. De flesta av de hovrättsauskultanter, som icke har avlöning, följer av ekonomiska orsaker med på tingen sålunda, att de har tillika anställning på annat håll: någon bank, något bolag eller någon advokatbyrå. När de sitter ting eller förvaltar häradshövdingetjänsten får de avlöning. Hovrätterna bestämmer storleken av arvodet, som betalas av den ordinarie häradshövdingen, som uppbär sportler. Hovrättsfiskalstjänsterna är fasta och begränsade till antalet. Fiskalerna tillsättes av hovrätterna. Över utnämningen kan sökandena besvära sig till Högsta domstolen. Justitieministeriet förbereder alla justitieförvaltningsärenden, som hör till Högsta domstolens handläggning, och justitieministern deltager i ärendenas handläggning i Högsta domstolen. En fiskalsbefordran är alltså beroende av omsättningen i hovrätten. Genomsnittligt uppnås en fiskalstjänst ungefär vid års ålder. Handläggningen i överrätt är nästan helt och hållet skriftlig. Fiskalerna har föredragningsskyldighet. Härefter följer befordran till hovrättssekreterare eller advokatfiskal. Vid utnämningen till yngre hovrättsråd är genomsnittsåldern omkring år. Häradshövdinge tjänsterna sökes vanligen av hovrättsråd. Vid utnämningen är medelåldern i genomsnitt år. Häradshövdingetjänsterna är visserligen slutposter, men transport från en domsaga till en annan förekommer ofta. Hovrättsråden utnämnas av Republikens President efter föredragning av justitieministern och efter förslag av vederbörande hovrätt. Högsta domstolens president, hovrättspresidenterna och justitieråden utnämnes av Republikens President utan ansökan, hovrättspresidenterna och justitieråden på framställning av Högsta domstolen, varvid justitieministern föredrar ärendena. Referendarieråden och justitiesekreterarna, vilka är föredragande vid Högsta domstolen, utnämnes också av Rikets President på framställning av Högsta domstolen.

8 76 Arvo Helminen Häradshövdingstjänsterna besattes på sådant sätt, att vederbörande hovrätt ställer tre på förslag, över förslaget får sökandena besvära sig till Högsta domstolen, som utnämner häradshövdingarna i samråd med justitieministern. Jämte den statliga domarkåren har vi i Finland allt fortfarande kommunala domare. På grund av städernas privilegier är nämligen rådstuvurätterna i gamla städer kommunala organ, t. o. m. i mycket små städer. De nya städerna tillhör domsagornas domkretsar. Även de gamla städerna har möjlighet att anslutas till någon domsaga, men det är tillsvidare endast en småstad, som har kommit på sådana tankar. Borgmästartjänsterna sökes, varefter stadsfullmäktige ställer tre jurister på förslag. Högsta domstolen utnämner en av de föreslagna. Stadsfullmäktige väljer självständigt rådmännen. Tjänsterna ansökes. Domarkompetens är erforderlig, men eljest beaktas naturligtvis icke meriterna på samma sätt som när det gäller statliga domare. Cirkulation mellan den statliga domarkåren och de kommunala domarna förekommer såtillvida, att borgmästare och rådmän ibland söker sig och utnämnes till häradshövdingar. Hovrättsråden har dock i allmänhet företräde. I de större städerna har åklagare ofta utsetts till rådmän. Jag vill inte beröra förhållandena i Danmark, Norge och Island. Referenten har redan behandlat dem utförligt. Systemen i de nordiska länderna är alltså mycket olika. Från den normerade domarkarriären i Sverige till det norska systemet, där inga verksamhetskrav uppställts. Också så vitt gäller utnämnande av myndigheter är systemen olika, från det norska systemet, där regeringen har hand om utnämningarna, till det finska systemet, där utnämningen av underdomare på landet och borgmästare i städer i sista hand beror på Högsta domstolen och där rådmännen i de äldre städerna utses av stadsfullmäktige. Vart och ett av dessa system vidlådes av svagheter. Ett felfritt system är omöjligt att uppnå det finns ingen lösning, som skulle lämpa sig överallt, olika historisk utveckling och olika förhållanden skapar skiljaktiga system. Något världsförbättrarpatent har jag icke i bakfickan. Den slutna domarkarriären i Sverige är enligt min åsikt i många hänseenden utomordentlig, framförallt skapar den en enhetlig och väl utbildad domarkår. Om jurister utanför karriären komme att i större mängd placeras i domstolarna, så skulle detta utan tvivel ha till följd rekryteringssvårigheter, så vitt gäller lägre tjänster i domstolarna och så vitt gäller domartjänster på avlägsna orter. Emellertid finns det vissa svagheter i systemet. En ung jurist måste redan i

9 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 7 7 början av sin bana ha klart för sig, om han vill beträda domarbarian. Man kan även befara att det komme att utvecklas något av kastbildning inom domarkåren. I en ämbetsmannakarriär sker urvalet dessutom sålunda, att olämpliga personer utgallras, men alla övriga följer i en tågordning enligt tjänsteåldern. Genomsnittsåldern vid utnämningen till häradshövdingar är rätt hög, antagligen för hög. Det finska utbildningssystemet har tvenne svagheter. Tingsfoljandet i domsagorna har blivit alltmera formellt och motsvarar icke de krav, som ursprungligen avsetts. Då förfarandet är muntligt-protokollariskt i underrätt och nästan helt och hållet skriftligt i de högre instanserna, är uppsättningen av protokoll i underrätt och föredragningen av mål i överrätt en god skolning för unga jurister, antagligen nyttigare än motsvarande tjänstgöring i Sverige, där protokollen ersätts av bandupptagning och det muntliga förfarandet i överrätt ersätter föredragningen. Men av ekonomiska skäl är de unga finska auskultanterna tvungna att tjäna sitt levebröd utom domstolen. Man träffar auskultanterna på kanslierna tidigt på morgonen och sent på kvällen, men icke under normal arbetstid. Domaren har bara ett juridiskt utbildat fast biträde, notarien, och han har icke tillräckligt tid att inlära de andra, oregelbundet arbetande auskultanterna. En auskultant uppnår sedan tingsberättigande efter bara tre månaders regelbundet kansliarbete. De traditionella fordringarna på tingssittning har haft till följd att alla auskultanter, också sådana, som själva förstår, att de har bristfällig praktisk utbildning och aldrig ens haft för avsikt att fortsätta på domarbanan, eftersträvar tingsförordnanden. Man frågar sig, om det kan vara riktigt, att ting förrättas av unga jurister, vilka har denna ganska bristfälliga praktik. I varje fall ökas överrätternas arbetsbörda genom systemet. Den andra svagheten är, att hovrättsråd, som utnämnes till häradshövdingar, före utnämningen har varit i en fortsättning cirka 15 år vid någon hovrätt, där handläggningen mycket sällan är muntlig. Anpassningen till ett muntligt förfarande i underrätt och till organiseringen av ett kansli med flera biträden är försvårad efter en så pass lång tid. Det svenska systemet med cirkulation mellan olika domstolar är att föredraga. Så vitt gäller det danska, norska och isländska systemet, vill jag icke uttala mig, då jag saknar kompetens att bedöma saken. Enligt min åsikt behöver domarna i varje fall en allsidig praktisk utbildning, som kan ernås endast genom flera års tjänstgöring vid någon domstol. I annat fall kan en kvalitativt jämn domarkår icke upprätthållas. Denna anmärkning gäller kanske det dansk-norska systemet, men i varje fall rådstuvurätterna i finska småstäder, där urvalet av sökande vanligen är rätt begränsat. Den kritik, som jag

10 78 Arvo Helminen riktat mot det finska systemet, som tillåter, att unga jurister med bristfällig praktik förrättar ting, kan måhända också riktas mot det dansk-norska systemet med dommerfullmäktige. Av de nordiska systemen torde kanske det svenska böra ställas främst. Vissa juristgrupper, som icke följer den egentliga karriären - t. ex. vetenskapligt utbildade jurister och åklagare - borde väl dock på något sätt beredas plats inom karriären. Advokater kan man knappast räkna med. En framstående advokat har väl i allmänhet goda inkomster och är antagligen sällan hågad att inträda i en domstol, möjligen kan någon enstaka utnämning av en advokat till ledamot i Högsta domstolen tänkas. Genomsnittsadvokaters indragande i domarkarriären kan knappast vara till nytta. Domarkårens självständiga och oberoende ställning i samhället är nödvändig, om rätt skall gå före makt och icke makt före rätt. Om domarna utnämnes på grund av en noggrant normerad karriär såsom i Sverige torde det vara ganska likgiltigt, vem som utnämner domarna, ifall domarkåren eller domstolarna hörs, men om regeringen har helt fritt val såsom i Norge, Danmark och Island torde det finnas en fara att utnämningarna följer partipolitiska linjer och att lämpligheten till domarkallet i själva verket icke tillräckligt beaktas. Att systemet i dessa länder torde ha fungerat klanderfritt bevisar, att makten varit i dugliga händer, men ingenting om själva systemet. Så vitt gäller utnämningen av underrättsdomare, kan man konstatera, att det finska systemet med tillsättande av häradshövdingar och borgmästare har fungerat bra. Att domare i högre instanser bör på föredragning av justitieministeriet och, sedan Högsta domstolen eller något annat domarkollegium hörts, utnämnas av riksöverhuvudet är utan tvivel riktigt. Däremot kan jag inte inse nyttan av att höra advokatkåren i samband med dessa domarutnämningar. Konklusionerna av det jag anfört är följande: Såsom referenten framhållit bör en praktisk domarutbildning vara ett villkor för domarvärvet. Härom borde i lagen intagas speciella stadganden. Skolningen efter studierna kunde vidtaga med handhavande av kanslioch sekreterarsysslor vid någon underrätt och fortsätta med tjänstgöring helst föredragning vid någon överrätt. En lämplig cirkulation mellan underrätter och överrätter även vid ett senare stadium torde antagligen vara en god lösning. Även yngre jurister borde beredas tillfälle att få vikariera för underrättsdomare, varvid hänsyn naturligtvis bör tagas till arten av mål och ärenden och skolningstiden. En domare bör ju visserligen ha livserfarenhet, men han måste i varje fall i tid lära sig att leda ett förhör vid rätten och att påtaga sig ansvar. Trots alla betänkligheter är en fast karriär en trygg

11 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 79 lösning. Fordringarna får dock icke fastslås så snävt, att cirkulationen mellan statliga och kommunala domare, där sådana finnes eller funnits, omöjliggöres och att vetenskapligt utbildade jurister och åklagare utestänges. En något smidigare lämplighetsprövning kunde kanske godtagas, i synnerhet då det gäller kollegiala domstolar i första instans. Såvitt gäller domstolar med endast en lagfaren ledamot och domstolar i andra instans, torde det knappast vara välbetänkt att tillsätta domare, som saknar överrättspraktik. Helt utom den normerade karriären står tillsättandet av domare i högsta instans. Där gäller det att få in de bästa förmågorna. Dessutom har man i högsta instans en erfaren tjänstemannakår, varför sådana ofta ganska besvärliga och förtretliga praktiska små detaljer, som möter en domare i hans värv, icke betungar oskäligt överrättsdomarna. Att domstolarna själva eller något domarkollegium hörs vid tillsättande av domare vore väl önskvärt. I varje fall bör systemet vara sådant, att domarnas oberoende och domstolarnas självständighet icke äventyras. Utbildningen och tillsättandet av domare är ingen oviktig detalj i rättsvården, ty såsom det framhållits redan för fyrahundra år sedan i de gamla svenska domarreglerna:»en god och beskedlig domare är bättre än en god lag»! Højesteretsdommer MOGENS HVIDT, Danmark: Hr. formand, mine damer og herrer! Må jeg som første menige deltager i diskussionen takke både referent og korreferent for disse udmærkede oplæg til diskussionen om et særdeles vigtigt emne. Jeg skal gøre nogle bemærkninger set fra dansk side og på grundlag af den redegørelse for danske forhold, som Terje Wold har givet i sit oplæg. Til de danske dommerstillinger i underretterne fører i hovedsagen to veje. By- og herredsretternes dommere er som regel dommerfuldmægtige, der er udnævnt til dommere, når de er henved 50 år. Københavns byrets dommere kommer derimod for største delen fra justitsministeriet. Nogle enkelte er dommerfuldmægtige eller folk fra anklagemyndigheden. Østre Landsrets dommere hentes normalt fra Københavns byret eller blandt justitsministeriets kontorchefer, medens Vestre Landsret får tilgang både af dommerfuldmægtige og af nogle yngre folk fra justitsministeriet. Det er rigtigt, som Terje Wold har skrevet, at vi i Danmark ikke har nogen egentlig uddannelse af dommere, men by- og herredsretternes dommere har ofte virket i over 20 år som dommerfuldmægtige, og hvis de herved har haft lejlighed til efterhånden at passe alle embedets forretninger, både skiftevæsen, fogedsager, notarialforretninger og tinglysning, er det i sig selv en særdeles god forskole til den egentlige dommergerning. Tidligere var det almindeligt, at de unge fuldmægtige førte protokollen for dommeren i retten. Jeg har selv som nybagt kandidat haft meget udbytte af at

12 80 Mogens Hvidt føre retsbogen for en fremragende dommer i Helsingør. Men rationaliserings- og besparelseshensyn har vist desværre nu ført til, at denne for fuldmægtigenes uddannelse nyttige virksomhed overlades til kontorpersonale. Med mange års virke som dcmmerfuldmægtig vil naturligvis i reglen følge konstitutioner i dommerembedet under dommerens ferie eller forfald og ved de større embeder faste konstitutioner for ældre fuldmægtige til at beklæde retten i visse grupper af sager, navnlig politisager (de små kriminelle sager) og faderskabssager. Det er dog i hvert fald i Østre Landsret indtrykket, at en del af dommerfuldmægtigene ikke har opnået tilstrækkelig indsigt i behandlingen af større civile og kriminelle sager, når de når til at skulle udnævnes til dommere. I den af Terje Wold omtalte betænkning om demmeres uddannelse fra 1951 foreslog man da også, at alle til dommerembeder aspirerende fuldmægtige skulle gøre tjeneste ved landsretterne i mindst et og hojst to år og herunder deltage i sagernes behandling og påkendelse, også i voteringen, dog uden stemmeret. Denne landsretstjeneste skulle dels være en uddannelse og dels give grundlag for at bedømme aspirantens evne som dommer. Til forbillede tog betænkningen den svenske ordning, hvorom det anførte:, at den giver aspiranterne en omhyggelig og grundig uddannelse, og at den navnlig giver en betydelig grad af sikkerhed for, at kun personer af høj menneskelig og faglig standard udnævnes til dommere. Jeg skulle tro, at alle svenske dommere kan tiltræde denne cætning! Betænkningens forslag er ikke gennemført, men det er blevet praksis, at dommerfuldmægtigene konstitueres som landsdommere i cirka seks måneder, hvad utvivlsomt er for kort en tid. Det rigtige ville være konstitutioner fra halvandet til to år, men dette hindres af andre personalemæssige hensyn. Det er, som fremhævet af begge indledere, af største vigtighed, at den, der udnævnes til dommer, kender samfundet og de mennesker, blandt hvilke han får sit virke. Terje Wold har her skitseret en samfundsmæssig dommeruddannelse i seminarform. Personlig er jeg noget skeptisk overfor, om man på dette område når større resultater ad teoretisk vej. Sine medmennesker og deres levevilkår lærer man at kende ved at leve og arbejde blandt dem med den strid og møje, de opmuntringer og skuffelser, de sejre og nederlag, som arbejdet giver, og netop dommerfuldmægtigene har ikke mindst ved de mindre embeder en meget nær kontakt med retskredsens beboere. Men i denne forbindelse skal jeg fremhæve, at den største svaghed ved den danske ordning er den, at båsesystemet praktiseres altfor strengt. Indlederne har ret i, at jo mere alsidig en uddannelse er, jo bedre. Fremfor alt må det i Danmark være en opgave at knytte en nærmere forbindelse til advokaterne. Ikke blot således at dygtige advokater får adgang til dommerstillinger. Dette har ofte været drøftet i Danmark uden endnu at have ført til noget resultat, hvad der hovedsaglig skyldes, at egnede advokater og her må jeg ligesom korreferenten fremhæve, at der nok må stilles ret store krav til egnetheden endnu ikke har vist tilstrækkelig interesse for at søge dommerstillinger. Men ligeså vigtigt er det, at en vis tids virke som advokatfuldmægtig og advokat med de fordele netop i relation til den menneskelige og samfundsmæssige side af dommergerningen, som dette virke kan give, kan indgå i forberedelsen til dommergerningen på linie med tjeneste som dommerfuldmægtig eller i administrationen. Den opløsning af tjenestemandsforholdet, som foregår også i Danmark ved over-

13 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 81 gangen til overenskomstansættelser, kan muligvis hjælpe til større fluktuation imellem stillingerne og således befordre en alsidig uddannelse til dommergerningen. Hvad dommerudnævnelserne angår, skal jeg kun nævne to forhold. Som nævnt af referenten i det skriftlige oplæg blev det for halvandet år siden i folketinget foreslået, at der nedsattes en kommission, som skulle udarbejde udkast til lovregler, der til opfyldelse af grundlovens bestemmelser om domstolenes uafhængighed i størst muligt omfang skulle begrænse forvaltningens beføjelser med hensyn til udvælgelse, forfremmelse og forflyttelse af dommere. Forslaget, der i øvrigt støttede sig på en artikel af den danske dommerforenings formand, civildommer Harald Petersen i Juristen 1964, fremkaldte en længere redegørelse fra justitsminister K. Axel Nielsen og en ret indgående debat i folketinget. De argumenter, der navnlig blev fremhævet imod etableringen af en autonom dommerstand, og som jeg for mit vedkommende som vistnok de fleste danske dommere fuldt ud kan tiltræde, var følgende: Et selvsupplerende dommerkorps vil sandsynligvis blive for ensartet, såvist som de fleste mennesker instinktivt vil foretrække at få kolleger, der ligner dem selv, fremfor folk af diametralt modsat observans.»noen innavl skal vi ikke ha», som Terje Wold udtrykte det i sin afhandling i Lov og Ret Men hertil kommer, at en sådan selvsupplerende dommerstand i hvert fald under danske forhold ingenlunde ville blive mødt med større tillid af befolkningen, tværtimod. Den ville netop som en stat i staten være suspekt. Og endelig må det fremhæves, at den bedste garanti, ja, formodentlig den eneste virkelige garanti mod dommerudnævnelser udfra politiske eller andre usaglige hensyn under demokratiske forhold ligger i justitsministerens parlamentariske ansvar overfor folketinget, hvor sådannne udnævnelser nok skulle blive fremdraget. Der er i Danmark næppe noget større ønske om radikale ændringer af den måde, hvorpå dommere udnævnes, og det skyldes og det er det andet punkt jeg skal nævne at den gældende ordning, der indebærer et nært samarbejde mellem justitsministeriet og domstolene, fungerer godt. Ansøgninger om dommerstillinger i landsretter og by- og herredsretter fra dommere og dommerfuldmægtige indsendes til justitsministeriet gennem den ansøgeren overordnede retspræsident, der kan medgive ansøgningen sin udtalelse, og samtlige ansøgninger tilstilles den retspræsident, under hvem den ledige stilling hører, hvorefter han fremkommer med indstilling om stillingens besættelse og tilbagesender sagen til justitsministeriet gennem præsidenten for Højesteret. Men ikke mindre betydningsfuldt er det, at det i de sidste ti til tolv år har været praksis, at der, når flere embeder skal besættes samtidig, eller en embedsudnævnelse i øvrigt giver anledning til problemer, afholdes et møde mellem departementschefen og vedkommende kontorchefer i justitsministeriet og præsidenterne for Højesteret, de to landsretter og Københavns byret. På dette møde drøftes de aktuelle udnævnelser indgående, ligesom der kan drøftes dispositioner på længere sigt med hensyn til embedsbesættelser. Selv om ministeriet ikke er bundet ved disse drøftelser, er det mit indtryk, at også domstolenes repræsentanter anser ordningen for at fungere tilfredsstillende. Fra den danske dommerforenings side er der ytret ønske om, at en repræsentant for foreningen og dermed for by- og herredsdommerne udenfor København får adgang til at

14 82 Mogens Hvidt deltage i mødet. Dette forekommer naturligt, ligesom det vil være rimeligt at give ordningen det fundament, der ville ligge i, at den lovfæstes. Hermed vil man efter min opfattelse have nået en passende balance mellem regering og domstolene på det for et retssamfund betydningsfulde område, der hedder udnævnelsen af dommerne. Høyesterettsadvokat J. CHR. MELLBYE, Norge: Herr Ordförer, mine Damer og Herrer! Ved en rekke anledninger har höyesterettsjustitiarius Terje Wold tätt opp til prinsipiell drøftelse vesentlige sider ved domstolenes virksomhet. Det gjeller både deres kompetanse, deres egenforvaltning og de spörsmål som er på dagsordenen her i dag. De norske advokater har fulgt denne virksomhet med stigende interesse, og vi er takknemlige for at disse viktige spörsmål med alle deres aspekter er kommet på dagsordenen ved et nordisk juristmöte, slik at de forskjellige systemer scm våre nordiske land her fölger kan stille problemene i relieff. Jeg er selvsagt enig med inniederen i at bak kravet til dommerutdannelsen og regiene for dommerutnevnelsen må utgangspunktet være en analyse av de krav, som bör stilles til en dommer. Dette er nokså selvsagt, men jeg betoner dette fordi jeg mener det er to vesentlige trekk ved dommernes funksjoner som må understrekes noe sterkere enn det er gjort i innledningsforedraget. Det ene henger sammen med domstolenes stilling i det levende rettsliv. Vårt studium er jo av ren teoretisk karakter, med domstolenes avgjörelser som det levende stoff man öser av. Vi har også i stadig stigende utstrekning særlig kanskje i vår norske lovgivning sett brukt en lovgivningsteknikk, som henviser avgjörelser til dommernes mer eller mindre frie skjönn en tendens som har meget av sin bakgrund i oppfattningen av domstolenes virksomhet som utövelse av det egentlige rettsliv og oppfattningen av lovgivningens oppgave som muliggjörelse av mest mulig konkret rettferdige losninger. De praktiserende advokater vil selvsagt ikke undervurdere disse synspunkter, men vil vel efterhånden som de får praktisk erfaring ta ganske sterke reservasjoner. Hverken advokatene eller langt mindre det pulserende samfunnsliv kan basere seg på at alle tvilsomme avgjörelser skal bringes inn for retten. Det rettsliv som et moderne samfunn må stötte seg til og basere seg på, må bygge på ailment aksepterte formulierte regler og vurderinger, på sikkerhet og forutsigelighet, på rettskilder som gir så vidt mulig klare svar selv om de blir noe firkantede. Vi lever i en tid hvor analysen av alle samfunnets krefter og av deres innbyrdes tilpassning avanserer med stor fart. Det gjelder en rekke rent menneskelige faktorer, det gjelder sosiologiske og sosiale faktorer på alle plan, og det gjelder kanskje særlig de ökonomiske faktorer i bedrifts- og samfunnsökonomien. Et rettsliv som ikke innretter seg på dette, som ikke erkjenner at også rettsreglene må tilpasses samfunnets stadig hårdere rasjonalisering av alle resurser med ökonomiske verdi og med tid, et slikt rettsliv vil meget snart miste kontakten med borgernes rettsbevissthet. Og denne tilpassning, den skjer uavlatelig i den löpende brytning mellom interesser som er de praktiserende juristers arbeidsfelt. Og når vi da unntagelsesvis og prinsi-

15 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 83 pielt sett også uheldigvis må bringe en sak for retten, da er det vårt förste krav eller vår förste forventning til dommeren at han er fortrolig med og kjenner til hele denne bakgrund som konflikten er sprunget ut av og som den må löses mot. Intet teoretisk studium kan formidle dette. Tvertimot er det vel iallfall i Norge i dag en viss fare for at den sterke utbyggning av det juridiske fakultet har fört til joi sterk rekruttering av lærerkrefter med ren teoretisk bakgrunn, folk med frapperende evne til juridisk analyse og subtile distinksjoner, men kanskje ikke alltid med like god evne til å finne brukbare losninger for det praktiske liv. De kvalitative krav som en dommer må oppfylle må han ha skaffet seg ved egen erfaring, en erfaring som har vist ham hvordan retten virker i det daglige liv. Jeg vil mene at denne erfaring kan han bare skaffe seg ved selv personlig å ha arbeidet ute i praksis. Det behöver ikke nödvendigvis skje som praktiserende advokat, selv om jeg i all ubeskjedenhet vil hevde, at advokatyrket er det yrket som generelt sett gir de beste kvalifikasjoner i denne henseende. Men det finns en rekke stillinger i bedriftslivet, i nærings- og interesseorganisasjonene og en lang rekke stillinger i de yttre offentlige etater, som gir meget verdifull praksis. Det annet krav til dommeren, som jeg vil lå betone, knytter seg til dommerens uavhengighet. Inniederen har understreket, at uavhengighetskravet ikke bare kan måles med formelle juridiske mål men at det også i höy grad er et spörsmål om psykologi, om overbevisning hos folket. I konflikter mellom privatpersoner vil dette spörsmål sjelden melde seg med noen styrke, men i det stadig ökende antall prosesser hvor det offentlige er part, prosesser med prinsipielt tilsnitt hvor den private part påberoper seg rettsstatsprinsipper, individuelle grunnlovsmessige rettigheter, prinsippene for forvaltningspraksis, der melder dette tillitsspörsmålet seg med styrke. Og her er spörsmålet alvorlig, fordi det ikke vil være til å undgå, at det offentlige vil måtte vinne det störste antall av disse prosesser. Det ligger i selve forberedelsen av de offentlige vedtak med den behandling de får i den tradisjonelle departementsrutine, at s Jansen for at et offentlig vedtak er lovstridig selvfölgelig er langt mindre enn det vanlig vil være i en konflikt mellom to private parter. Men denne erfaring, at domstolenes utslag i et overveiende antall tilfeller vil gå i det offentliges favör, vil hos det brede publikum vel ofte söke en annen forklaring som nettop går på dommernes uavhengighet. Som jurist vil jeg vite, at denne forklaring ikke er riktig, men for de overveielser vi har her i dag må denne oppfattning vurderes som en realitet, som man må ta hensyn til. Og ser man da denne realitet mot spörsmålet om dommernes kvalifikasjoner, bör det före til en viss tilbakeholdenhet med hensyn til å anse dommerstillinger som naturlige avansementsmuligheter for statens övrige embetsmenn. Dess sterkere statens regulerende virksomhet blir, dess sterkere borgerne foler staten som en motpart med selvstendige interesser utenfor borgernes egne, dess mer nærliggende vil det være å se på en embetsmann, som i et langt og ærefullt liv har truffet og iverksatt beslutninger på statens gerne foler staten som en motpart med selvstendige interesser utenfor borvegne å se på ham med skepsis når han nu skal begynne å treffe avgjörelser i prosesser med staten som part. Jeg sier ikke dette fordi jeg personlig har noen tro på at dette betyr noget for dommenes innhold, tvertimot, men jeg sier det fordi dette er et spörsmål om tillit av ganske sentral betydning.

16 84 J. Chr. Mellbye Jeg har villet betone disse to krav særskilt. Forövrig er jeg helt enig med inniederen i hans gjennomgåelse av de krav som ellers må stilles til dommernes kvalifikasjoner. Og spörsmålet er da, hvilke konsekvenser får dette for dommerutdannelsen? Det må vel være ganske klart, at noen obligatorisk formulert praktisk utdannelse vil ikke kunne tenkes å sikre at disse kvalifikasjoner blir dekket. Den eneste form som overhodet kunne komme på tale var en strengt regulert dommerkarriere, men jeg er enig med innlederen i at man der ikke vil få noen sikkerhet for at disse krav blir imötekommet, og jeg stiller mig overhodet nokså skeptisk til om en dommerkarriere i den forstand man har det i Sverige og i Finnland vil sikre imötekommelsen av de krav jeg her har reist. Det man kunne tenke seg på det normerte plan måtte være en viss minimumsutdannelse, omtrent den man har i Tyskland, men jeg skulle tro at de krav man der får oppfylt ligger på et helt generelt plan og med like stor styrke kan reises for jurister, som skal bli praktiserende advokater, forvaltningsjurister eller hva det ellers måtte være behov for. Jeg tror, at utover et mulig slikt minimumskrav må det bli en individuell vurdering i hvert enkelt tilfelle om en söker har den praktiske bakgrunn, som man må anse for tilstrekkelig og fyldestgjörende. Og denne praktiske erfaring må da hentes fra det daglige liv, ikke bare fra embetsverket. Hva man fra det offentliges side kan gjöre for å tilrettelegge opfyllelsen av disse krav förer det vel noe langt å innlate seg på her. Jeg vil bare gjerne ha nevnt, at jeg kunne tenke meg en differensiering av den juridiske utdannelse og en differensiering av de arbeidsoppgaver som i dag tilligger dommerne, som et ganske nyttig tiltak. Det står iallfall for meg slik, at en lang rekke funksjoner som i dag er tillagt spesielt sorenskriverne, med fordel kunne skytes over til mindre omhyggelig utdannede jurister og at man til gjengjeld fikk et mindre antall men höyere kvalifiserte jurister i selve dommerfaget. Når det gjelder dommerutnevnelsen har inniederen jo vesentlig basert seg på de krav som uavhengighetshensynet stiller. Jeg har ikke noe nevneverdig å föye til det. Det ligger på et prinsipielt plan som vel ikke vil möte noen motsigelse fra noen norsk praktiserende advokats side. Jeg vil bare gjerne peke på, at hvis man först understreker önsket om praktisk utdannelse, slik som inniederen har gjort det og slik jeg mener er riktig, må også utnevnelsessystemet være slik at man virkelig kan få vurdert denne side av sökernes kvalifikasjoner. Hvor vidt det skal skje i et dommerråd, slik som inniederen har nevnt, eller gjennem en normert konsultasjonsvirksomhet, slik som det blev nevnt fra Danmark, er jo et praktisk spörsmål. Poenget er iallfall at dommere og praktiserende advokater får anledning til å være med, da de forutsettningsvis vil kjenne denne side av sökerne bedre enn et departement kan gjöre. Justitierådet, jur. dr. WALTER PALME, Finland : Till det som høyesterettsjustitiarius Terje Wold och lagman Arvo Helminen anfört här, så har jag rätt litet att tillägga. Det är endast ett par, tre synpunkter som jag ytterligare vill understryka. Av lagman Helminens inlägg framgick det, att systemet i Finland ar gott. Statens domare utnämnas ju i regel på grund av förslag av hovrätt, och man har rätt att besvära

17 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 85 sig till Högsta domstolen, som kan ändra förslaget, varefter utnämningen ankommer på republikens president. I praktiken har det nu visat sig, att presidenten i regel följer Högsta domstolens ståndpunkt i saken. Vår nuvarande president har, såvitt jag vet, knappast alls avvikit ifrån denna. Han utnämner den som erhållit de flesta rösterna inom Högsta domstolen förutom i sådana fall, där rösterna är ungefär lika många på vardera sidan. Men tidigare under Paasikivis tid har åldersmeriterna betytt mera. Men såvitt är fråga om stadsdomare, så ställer sig saken nog annorlunda såsom det också framhölls av lagman Helminen. Borgmästarna utnämnas visserligen av Högsta domstolen men stadsfullmäktige har rätt att ställa tre på förslag. Då måste man ju säga, att Högsta domstolen i regel har möjlighet att utnämna den som är mest meriterad men, givetvis har fall förekommit då politiska synpunkter har varit så övervägande, att alla tre huvudsakligen har blivit satta på förslag på grund av sina politiska meriter. Men det är ett undantag. I regel brukar på förslag förekomma den äldsta rådmannen, och då utnämner Högsta domstolen honom. Men såvitt det är fråga om justitierådmännen så är saken betydligt mycket sämre. Då är det de kommunala organens uppfattning som är utslagsgivande. Visserligen kan part besvära sig över stadsfullmäktiges val till länsstyrelsen och sedan slutligen till Högsta domstolen, men det sägs i lagen att den skall utnämnas, som har fått de mesta rösterna. Nå, vad kan man då göra? Jag har försökt i Högsta domstolen någon gång att på förvaltningsrättsliga grunder få val med politisk anstrykning förklarat ogillt, men det är bara i ett fall det lyckats. Då hade de andra sökande besvärat sig på den grund, att fullmäktige inte hade tillämpat de kommunala bestämmelserna rörande utnämningar av justitierådman på ett sätt som motsvarar bestämmelsernas syftemål. Men man kan förstå, att det är mycket svårt att på sådan grund få ett val ogiltigförklarat. Denna måste ju vara klart utredd, förrän man kan på den grunden få ärendet återförvisat till stadsfullmäktige för nytt förslag. Vi har alltså även i Finland erfarenhet av vad politiken kan betyda vid vissa utnämningar av domare. Och vår erfarenhet är, som sagt, rätt negativ. Sedan skall jag något gå in på den andra frågan, som här berördes av lagman Helminen, nämligen möjligheten för advokater att bliva utnämnda till domare. Advokatmeriter beaktas nog vid domarutnämningar men man anser, att domarmeriter betyder mer än advokatmeriter. Och detta leder ju till att det är nästan hopplöst för en advokat att komma in vid en hovrätt. Däremot har det nog förekommit att en advokat har blivit utsedd till ledamot av Högsta domstolen men icke till ordinarie ledamot, såvitt jag vet. Det är nämligen rätt vanligt hos oss att på grund av Högsta domstolens enorma arbetsbörda tillsätta extraordinarie justitieråd. I synnerhet tidigare har det förekommit hos oss, att en advokat på grund av sina stora advokatmeriter blivit utnämnd till extraordinarie justitieråd. Sedan kommer vi till sist till de vetenskapliga meriternas betydelse vid domarutnämningen. Det är en mycket intressant fråga. I min ungdom har jag själv åberopat, då jag sökte en fiskalstjänst vid Viborgs hovrätt, en gammal författning från 1700-talet, där det stadgades att juris doktorer har företrädesrätt vid utnämning av extra fiskaler. Då jag sökte fiskalstjänsten fanns det inte vid hovrätterna mera kvar extra fiskaler, utan vid dem förekom vid den tiden kanslister och notarier samt fiskaler såsom äldsta föredraganden.

18 86 Walter Palme Jag sökte då alltså den äldsta föredragartjänsten, fiskalstjänsten. Hovrätten biföll icke min ansökan, och jag fick en röst i hovrätten, men jag besvärade mig med stöd av regeringsformen och Högsta domstolen tog mina besvär under prövning det var den tiden mycket tveksamt om den kunde pröva besvär eller inte och i Högsta domstolen fick jag 21 röster för, en emot och blev utnämnd. Och det var alltså på grund av att jag var juris doktor. Jag hade då visserligen tjänstgjort några år ett par år ungefär som föredragande i Högsta förvaltningsdomstolen, men förvaltningsdomstolen senterades inte mycket högt i hovrätten litet bättre i Högsta domstolen. Det förekommer också hos oss, att en vetenskapsman på grund av sina vetenskapliga meriter liksom en advokat på grund av sina advokatmeriter kan bli utnämnd till extraordinarie justitieråd, så inte kan man nu riktigt säga hos oss, att man inte alls skulle fästa avseende vid advokatmeriter eller vid vetenskapliga meriter vid utnämning av domare, utan man försöker ta hänsyn till dem i den mån det är möjligt inom vårt utnämningssystem, enligt vilket till ordinarie domare skall befordras en person med goda hovrättseller underrättsmeriter. Häradshövdingen ERIK ALEXANDERSON, Sverige: Herr ordförande, mina damer och herrar! Referenten har i sin skrift slutat med några konklusioner, som jag i allt väsentligt kan ansluta mig till. Det är väl också så, såvitt jag kan förstå, att de principer scm där uttalas i stort sett är ganska väl tillgodosedda i det system, som tillämpas här i Sverige. Detta är kanske också anledningen till att ännu ingen svensk jurist har uppträtt i denna debatt. På en punkt nämligen ifråga om rekrytering från advokatståndet är det väl i praktiken här dåligt ställt, men jag tror att man i princip är ganska enig om att det vore värdefullt med en i varje fall begränsad sådan rekrytering till i första hand de kollegiala domstolarna. Det har emellertid varit praktiska svårigheter här, som har föranlett att resultatet har blivit så ringa. Eftersom jag sålunda är enig med inledaren i principfrågan vill jag här inskränka mig till några reflexioner om förhållandena i Sverige. Som nämnts i referatet har vi här en tämligen sluten domarkarriär och en utbildning, knuten framför allt till hovrätterna. Där sker en förhållandevis sträng prövning av aspiranterna låt vara att man är tvungen att från tid till annan ta hänsyn till omfattningen av den tillströmning av aspiranter som föreligger; den kan ju växla rätt mycket mellan olika tider. Prövningen leder till en gallring, som inte alltid kommer till uttryck i uttryckliga beslut ofta avrådes vederbörande under hand från att fortsätta. Å andra sidan bör det också nämnas, att den domarskola som vi på det här viset har i hovrätterna i viss utsträckning fungerar som en grundskola inte blott för domarkåren utan för högre juristbefattningar överhuvudtaget inom statsoch kommunalförvaltningen och i näringslivet. Det visar sig sålunda inte bara att de som blir underkända går över till sådana områden utan att också i många fall de kvaliteter, som har värderats för domargöromålen, visat sig vara av värde även på andra områden, och det har lett till att i många fall, då ekonomiska resurser stått till förfogande, en del av de bästa domarämnena lockats över till andra områden.

19 Prinsippene for dommernes utdannelse og utnevnelse 87 I anslutning till det nämnda är det angeläget att här framhålla, att för rekryteringen av en väl kvalificerad domarkår är det av största betydelse inte bara hur utbildningen är ordnad och hur urval och utnämningar sker utan även, att yrket ur ekonomisk synpunkt kan stå sig i konkurrens med andra juristyrken. Inte minst ur den synpunkten är det också av stor betydelse, hur utsikterna ter sig för den blivande domaren att komma fram inte bara till en ordinarie domartjänst överhuvudtaget utan även till en mer kvalificerad domarbefattning: som chefsdomare eller domare i högsta instans. Vid de överväganden beträffande domarkårens rekrytering, som förekommit i Sverige, har därför den synpunkten mycket tagits i beaktande, att man måste se till att få en lämplig avvägning mellan antalet domartjänster på olika stadier i karriären. Hittills har som förut har framhållits en slutligen godkänd domaraspirant kunnat påräkna att som regel uppnå minst en domarbefattning som häradshövding, borgmästare eller hovrättsråd. Med den omorganisation av domstolsväsendet som nu pågår torde detta förhållande knappast kunna bestå. Antalet chefsdomare kommer att minskas medan kadern av domare av kategorin tingsdomare och rådmän kommer att proportionsvis öka. Det torde bli nödvändigt att för befordran till mera kvalificerade befattningar lita till inte bara en formell meritberäkning utan i hög grad även till en kvalitetsbedömning. Det är av största vikt att härvidlag vederbörandes skicklighet och lämplighet som domare får fälla utslaget och att inte alltför stor hänsyn tas till kompetens, som ådagalagts på andra områden. Och ur den synpunkten är det viktigt, att något organ som framför allt representerar domarkåren härvid får ett medinflytande. I Sverige har i domarkretsar på senaste tiden en viss oro gjort sig gällande för att domarmeriterna skulle komma att få stå tillbaka för meriter inom lagstiftningsarbete och allmänt förvaltningsarbete. Redan den omständigheten, att den utnämnande regeringsmakten har närmare kontakt och kännedom om kandidater med sådana meriter innebär en fara särskilt vid utnämningar utan ansökningsförfarande. Ett inflytande från någon form av domarråd även i dessa fall skulle därför vara önskvärt här i landet. Hæstaréttardomari BENEDIKT SIGURJONSSON, Island: Herre ordförer. Ærede forsamling. Reglerne om dommeres uddannelse og udnævnelse har stor interesse for os alle. I sin udforlige afhandling har referenten gennemgået og skildret de regler, som gælder her i Norden om dette. Jeg vil dog benytte lejligheden og tilföje nogle ord om hvorledes disse problemer behandles i Island. I Island er der ikke påbudt nogen praktisk uddannelse for dommere. Derimod er der fastsatte virksomhedskrav for at blive udnævnt som underretsdommer eller höjesteretsdommer. Ifölge par. 32. i retsplejeloven fra 1936 skal den, som bliver udnævnt underretsdommer have i tre år været medlem af Altinget, kontorchef eller fuldmægtig på Altingets kontor, departementschef eller fuldmægtig i centraladministrationen, dommerfuldmægtig, politidirektör eller politifuldmægtig, borgmester, præsidentskontorets chef, bankdirektör, ambassadör eller minister, universitetslærer i lovkyndighed, sagförer, konstitueret underretsdommer eller iövrigt været ansat i et officielt erhverv hvort der dræves eksamen i lovkyndighed eller national-

20 88 Benedikt Sigurjönsson ökonomi. For dommerfuldmægtig kræves kun juridisk eksamen, selv om de skal afsige domme. Ifölge loven om Höjesteret fra 1962 skal kun den udnævnes som dommer i retten, som enten i tre år har været professor i jura ved universitetet, höjesteretssagförer, hojesteretssekretær, underretsdommer, departementschef i centraladministrationen eller politidirektör i Reykjavik, eller i fem år har arbejdet som fuldmægtig i justitsministeriet, fuldmægtig hos statsadvokaten eller dommerfuldmægtig i et köbsted og der arbejdet med afsigelser af domme. Alle dommere i Island er udnævnt af præsidenten efter indstilling fra justitsministeren. För der ansættes i et dommerembede i höjesteret skal der skaffes tilsagn om ansögerne fra retten. Man kan ikke tale om egentlig dommerkarriere i Island. I praksis udnævnes dommerene vanligvis blant dommere, dommerfuldmægtige eller centraladministrationens embedsmænd. Men også sagförere udnævnes i ikke så få tilfælde. Det er sikkert, at det er en samfundsmæssig nödvendighed, at dommere udnævnes fra de fleste grene af de juridiske yrker, så at de har den störste mulige kendskab til livs- og leveforhold i det samfund hvor de skal virke, og personligt tror jeg, at det rigtige er, at dommere i större mål end hidtil vælges udenfor den egentlige embedsstand. Hvad udnævnelsesreglerne angår tror jeg, at i Island er man nogenlunde tilfreds med de gældende regler, at en politisk minister i realiteten udnævner dommere. Häradshövdingen ERIK THOMASSON, Sverige: Den här diskussionen och även tidigare diskussioner har i vad avser utbildningen -»utdannelsen» rört sig om utbildningen till domare. Ämnet i dag heter emellertid bland annat utbildningen av domare, och här har icke behandlats den utbildning som kommer efter det man blivit utnämnd till domare. Det har talats ibland om att någon är»färdig domare», när han blir utnämnd. Jag har sedan jag var en liten»gutt» haft förmånen att på nära håll umgås med domare av olika slag; av tidigare generationer av detta århundrade, av nuvarande, äldre och yngre på sistone även man och kvinna och med olika bakgrund. Jag har träffat blida domare; jag har träffat färgstarka domare därav åtminstone en på särskilt nära håll men jag har under denna tid aldrig träffat en färdig domare, ehuru naturligtvis då och då jag kanske har märkt att den ene och den andre menat sig själv vara en färdig domare. Men de är bland de farligaste vi har! Utbildningen, den måste fortsätta. Det mesta av den får vi i själva domargärningen genom att vi behandlar saker, genom att vi tvingas att tränga in i saker och genom att vi umgås med kolleger. Och lekmännen - nämndemännen har gett oss häradshövdingar mycket värdefullt. Vi har också notarierna. Det talas om att vi utbildar dem men naturligtvis är de också till för att utbilda oss, och det vore ändå bra underligt om t. ex. en som hade läst juridik för Ragnar Bergendal cirka 1950, om inte han, när han kom till en gammal häradshövding som inte läst för professor på 25 år, skulle ha kunnat ge hövdingen en hel del att lära! Jag förmodar, att det finns väl liknande på andra håll.

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN«

2.»FORSETT OG RETTSVILLFARELSE I STRAFFERETTEN« Utomprocessuell rättshjälp åt mindre bemedlade 113 att advokaterna kan övertyga sina klienter om, att ingen orätt har skett dem. Det är viktigt i en angelägenhet, där det är just fråga om förtroende. Jag

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Hvilke krav bør stilles til dommerne i de nordiske samfunn? - seksjonsmøte

Hvilke krav bør stilles til dommerne i de nordiske samfunn? - seksjonsmøte Hvilke krav bør stilles til dommerne i de nordiske samfunn? - seksjonsmøte Referenten, høyesterettsadvokat Gunnar Nerdrum, Norge: I referatet reiser jeg først spørsmålet om emnets aktualitet, hvor jeg

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och kan delta lite mer i idrottsaktiviteter. Där idrottens behov av ledare är

Läs mer

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2003 Ö 1162-02 KLAGANDE CC Ombud: advokaten CML MOTPART Dödsboet efter BH Dödsbodelägare: AMW Ombud: jur. kand. HW SAKEN Förordnande

Läs mer

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke?

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke? Här fortsätter diskussionen om hur eleverna kan/ska räkna. Det första inlägget kommer från den internationellt kände forskaren och matematikdidaktikern Stieg Mellin-Olsen från Bergen vars specialintresse

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg.

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg. Statsborgerskap og stemmerett 409 Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte Statsborgerskap og stemmerett Referat: Del I s. 225 flg. Debattleder: Professor jur. dr. Mikael Hidén, Finland. 410 Talere

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005. 41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade

Läs mer

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Bakgrunn for ÅGP-arbeidet Regjeringens prop. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier fra 2000/2001

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juli 2006 Ö 2074-04 KLAGANDE KS Ombud: Advokat BF MOTPART Domstolsverket 551 81 Jönköping SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Reglerandet av mindre förmögenhetsrättsliga tvister 303

Reglerandet av mindre förmögenhetsrättsliga tvister 303 Reglerandet av mindre förmögenhetsrättsliga tvister 303 mellan parterna skall kunna hänskjutas till avgörande av skiljedomstol. Överenskommelsen skall även kunna avse framtida tvist. Som skiljedomstol

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

New Nordic Diet / Ny nordisk vardagsmat

New Nordic Diet / Ny nordisk vardagsmat 2010-11-19 Förslag till styrgruppen för NNM II New Nordic Diet / Ny nordisk vardagsmat Kontaktperson: Telefonnr: E-post: Belopp NNM II: Se nedan. Andra medel:? DKK Tema: Norden i Världen, Matglädje, Sundhet,

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Förtjänst och skicklighet på domarbanan

Förtjänst och skicklighet på domarbanan THOMAS MUN CK AF ROSENSCHÖLD: Förtjänst och skicklighet på domarbanan Justitieminister Geijer tycks ha fått för sig, att svenska domare lever avskilda från samhället i övrigt. En ny utredning om domarbanan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Bruksanvisning / Bruksanvisning. Skateboard Retro. Item. No. 7550-1082, -1083, -1084, -1085

Bruksanvisning / Bruksanvisning. Skateboard Retro. Item. No. 7550-1082, -1083, -1084, -1085 Bruksanvisning / Bruksanvisning Skateboard Retro SE NO Item. No. 7550-1082, -1083, -1084, -1085 SE Tack för att du valt att köpa en produkt från Rusta! Läs igenom hela bruksanvisningen innan montering

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida l (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 maj 2012 0967-12 KLAGANDE Erik Blom c/o Ung Webbradio Eriksbergsgatan 8 A 114 30 Stockholm MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE DE NORDISKA LANTMÄTARFÖRENINGARNAS 1984-07-01 1(5) STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE AVD I INLEDNING 1 Lantmätarnas nordiska samarbete har till ändamål att ytterligare stärka samhörigheten

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor HS 13.10.2015 2 1992: Finland, Island, Norge och Sverige anslöt sig till EES (EØS) Den gamla nordiska trygghetskonventionen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med

Läs mer

Allemansrätten skydd och begränsningar

Allemansrätten skydd och begränsningar 243 Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 10 Sektionsmöte Allemansrätten skydd och begränsningar Referat, se bilaga 11 (del II, s. 129) Debattledare: justitierådet EEROJ. MANNER, Finland Referenten, justitierådet

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; SFS 2009:773 Utkom från trycket den 7 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-19-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-19-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-19-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Härjedalens kommun Att: Staffan Eriksson Medborgarhuset 842 80 Sveg Projekt:

Läs mer

This is the published version of a paper presented at Omvårdnad som akademiskt ämne, Stockholm maj, 2008..

This is the published version of a paper presented at Omvårdnad som akademiskt ämne, Stockholm maj, 2008.. http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at Omvårdnad som akademiskt ämne, Stockholm maj, 2008.. Citation for the original published paper: Öhlén, J., Furåker, C.,

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans

Lära och utvecklas tillsammans Rapport från utvecklingsarbetet inom projektet Lära och utvecklas tillsammans vid Lärarhögskolan i Stockholm Alfabetiseringsundervisning - med bild och studiebesök Lillemor Hedström Lillemor Hedström 2006-01-18

Läs mer

Samfundet godtar övriga av utredningen framlagda förslag.

Samfundet godtar övriga av utredningen framlagda förslag. R 5343/1999 1999-09-08 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 maj 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över Advokatkommitténs betänkande

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar kommer att behandlas bl.a. följande ärende

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Nordisk lagharmonisering inom familjerätten. Gemensamt

Nordisk lagharmonisering inom familjerätten. Gemensamt Nordisk lagharmonisering inom familjerätten Torsdagen den 18. augusti 2005 kl. 13:30 Nordisk lagharmonisering inom familjerätten (gemensamt) (Se sidorna 7 36 i Bind I) Island: Højesteretsadvokat Valborg

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike bilder) som kan brukes i foranalyser av virksomheten.

a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike bilder) som kan brukes i foranalyser av virksomheten. Förslag på lösningar eksamen INF3221/4221 hösten 2005, 18 augusti 1. Redegjør for begreper, metoder og teknikker (30 %) a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 oktober 2016 Ö 180-16 KLAGANDE ML SAKEN Inträde i Sveriges advokatsamfund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges advokatsamfunds styrelse,

Läs mer

Yttrande E-röstning och andra valfrågor

Yttrande E-röstning och andra valfrågor Datum: Dokumenttyp: 2013-08-01 Yttrande Diarienr: Handläggare: 2012/0047 Hans von Axelson Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande E-röstning och andra valfrågor Användningsforum har inrättats av

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

AFBESTILLINGSRET I KONTRAKTSFORHOLD

AFBESTILLINGSRET I KONTRAKTSFORHOLD Torsdag den 22. august 1963 kl. 14. Sektionsmøde på Københavns Universitet. Under forsæde af mødets vicepræsident, professor, dr. jur. Carl Jacob Arnholm behandledes emnet AFBESTILLINGSRET I KONTRAKTSFORHOLD

Läs mer

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass 200945_1

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass 200945_1 ARHOLMA Enkeldörr med sidoparti i glas Enkel dør med sideparti i glass MONTERINGSANVISNING 200945_1 2x 6x 5x 3x 4x Dahl Sverige AB Box 67, 177 22 Järfälla Teknisk support: 020-583 000 Läs och gå igenom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds

Läs mer

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel

Läs mer

TERRASSEVARMER TERRASSVÄRMARE - PATIO heater

TERRASSEVARMER TERRASSVÄRMARE - PATIO heater GSA TERRASSEVARMER TERRASSEVARMER TERRASSVÄRMARE - PATIO heater M A N U A L 4 5 0 0 5 2 NORSK GSA N TERRASSEVARMER TEKNISKE DATA Modell PHS-20A Maks. effekt 2000W Nettilkobling 230V-50Hz Høyde 1,2-2,1m

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Periodeplan. Huldreheim

Periodeplan. Huldreheim Periodeplan Huldreheim Våren 2016 Periodeplan för hösten 2016 på Huldreheim Välkommen till sista halvdel av barnehageåret. I denna periodeplanen kan ni läsa om vad vi har tänkt att arbeta med fram till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och 2:2 i Norrtälje kommun Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 juni 2011 Ö 1578-09 KLAGANDE 1. A T 2. T T MOTPARTER 1. M T 2. Å T Ombud för 2: A T SAKEN Fastighetsbestämning berörande X 1:8 och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du hjælpe mig, tak? Fråga om hjälp Snakker du engelsk? Fråga om en person talar engelska snakker du _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jeg snakker ikke_[language]_.

Läs mer

Allmänhetens behov av rättsinformation

Allmänhetens behov av rättsinformation Torsdag den 21. august 1975 kl. 14 Sektionsmøde Allmänhetens behov av rättsinformation Se bilag VIII Diskussionsleder: Professor Jan Hellner, Sverige Referent, generaldirektör Lars Ag, Sverige: Varje år

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Norsk-svensk reinbeitekonvensjon

Norsk-svensk reinbeitekonvensjon Norsk-svensk reinbeitekonvensjon Svensk versjon Den svenska och den norska regeringen, som i ljuset av att samerna är ett urfolk som under utövandet av sin renskötsel sedan urminnes tid har fört sina renar

Läs mer

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Another brick in the wall Vi kommer fra Växjö Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 7 gutter. Vi representerer Karl-Oskarskolan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com Innehåll Generellt om havsplanering i Norge Projektet Kystplan Midt- og

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 november 2009 Ö 1281-09 KLAGANDE SR Ombud: Advokat BOH MOTPART MH Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat EN SAKEN Tillstånd

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer