Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet

Transkript

1 Det professionella samtalet Maria Carlsson, lektor Folkhälso och vårdvetenskap Uppsala universitet Lyssna och Du börjar ge mig råd har Du inte gjort det jag bad Dig om och Du börjar tala om för mig att jag inte borde känna som jag gör trampar Du på mina känslor och Du känner att Du måste göra något för att lösa mina problem har Du svikit mig, hur konstigt det än kan låta Lyssna! Allt jag begär är att Du lyssnar, inte pratar eller gör bara hör på mig Inledningen av dikten Lyssna av Leo Buscagoli Professionella samtal Utredande samtal Delgivnings samtal Utvecklings samtal Rådgivande samtal Problem samtal Motivationshöjande samtal Själavårdande samtal Krissamtal Psykoterapeutiska samtal Samtalsmetodik Underlättar samtalet Försvårar samtalet Öppna frågor * Slutna frågor * Försnävningar Empatiska uttalanden * Ledande frågor Känslomässigt gensvar * Avvärja känslosignaler Känslomässig fokusering * Trösta och ge råd * Normalisera * Somatisk fokusering Slutna Trivs du med arbetet? Blev du arg på mig? Slutna och öppna frågor Öppna Berätta om ditt arbete? Vad kände du inför det jag sa? Tycker du att det är orättvist Hur ser du på beskedet jag gav att just du..? dig om..? Verktyg/hjälptekniker i samtal Empati Kvalificerade gissningar Att styra samtalet Att uppmärksamma antydningar Sammanfattningar Tycker du att vårt samtal var dåligt eller bra? Hur reagerade du på vårt samtal? 1

2 Icke verbala tekniker Aktivt lyssnande Tystnad Beröring Gester Ögonkontakt Kroppshållning Hinder för tillförlitlig bedömning Otillräckliga kunskaper Förutfattade meningar Distansering Egna begränsningar (personliga) Selektivt lyssnande Rädsla att skada Rädsla för patientens reaktioner Krav på dokumentation Sammanfattning Tala lite lyssna mycket tala inte om dig själv Lyssna aktivt koncentrerad närvaro Respektera tystnaden och var närvarande Var försiktig med goda råd och lösningar Använd öppna frågor: när, var, hur, vem, vad? Fråga varsamt och fråga efter känslor Hindra inte personen att uttrycka starka känslor förneka inte den andres upplevelser Var inte för snabb med att trösta och pigga upp Använd spegling ord, kroppsspråk, känslor Undvik att bagatellisera, generalisera, moralisera Fokusera på det du uppfattar som väsentligt fråga om du uppfattat rätt Ha respekt för förtroenden! Rum Tid Förberedelser inför bedömningssamtal Ta del av förhandsinformation Samordna information inom teamet 2

3 Bedömningssamtalets uppläggning och innehåll Bedömningssamtalets uppläggning och innehåll Patientens agenda Sjukhistoria sedd ur patientens perspektiv Fysiska, sociala, psykologiska och existentiella återverkningar Patientens förklaringar och tolkningar Obesvarade frågor, farhågor och bekymmer Professionell agenda Fånga upp antydningar om t ex. oro/nedstämdhet Täcka in områden som patienten förbigått Att finna lösningar Patientens lösningar 1. Att uppmuntra patienten att själv finna lösningar 2. Föreslå lösningar om patienten inte kan hitta någon utväg 3. Om nödvändigt hänvisa till någon annan med specifik kompetens Professionella lösningar Familjens lösningar Interaktionsnivå för utforskning av känslor Nivå Känsla Exempel 0 Känslofritt Tack bra 1 Antydan om känsla Jag antar att jag mår bra 2 Omnämnd känsla Jag är orolig 3 Uttryckt känsla Jag är så orolig det känns som jag håller på att drunkna Vrede Skuldkänslor Förnekande Rädsla (Ångest) Svåra känslor Att bemöta vreden Identifiera vredens rätta ursprung Legitimera vreden (om det är lämpligt) Ilskan avreageras Ineffektivt angreppssätt Avfärda vreden Blunda för vredens rätta ursprung Försvara handlingen/medarbetare Ilskan accentueras 3

4 Olika typer av skuld Riskfaktorer för psykisk sjukdom Överlevnadsskuld Skuld över det som inte blev sagt eller gjort Skuld över det som blev sagt eller gjort Verklig skuld över att ha medverkat till händelsen Inbillad skuld Skuld över att återvända till vardagen Skuld över att reagera för lite Rädda, ängsliga patienter Starkt hämmade patienter Djupt deprimerade, självmordstankar Varför är svåra samtal svåra? Oftast inte ett utan flera samtal Man utsätter sig för obehag Man utsätter andra för obehag Tillvägagångsätt vid förmedling av dåliga nyheter Strategi 1. Skjut varningsskott 2. Ge det svåra beskedet 3. Lämna utrymme 4. Fånga upp reaktionen Olusten är så stor att både medvetet och omedvetet motstånd aktiveras hos båda parter Och ibland föreslå lösningar För att bryta hemlighetsmakeri krävs ofta tre samtal 1. Med den som önskar hemlighålla sanningen, för att förmå honom/henne att samtala med den han/hon vill skydda 2. Med den som skall skyddas, för att ta reda på - hur mycket han/hon vet - vad han/hon själv tror 3. Med båda parter tillsammans Olika typer av kriser Hotkris- Ångest Förlustkris- Sorg Ansvarskris- Skuld Kränkning- Skam 4

5 Fruktan Vrede Skuld Ångest Skam Nedstämdhet Avund Känslor i krisen Att möta människor i kris 1. Visa odelad uppmärksamhet och intresse 2. Acceptera och låt dig beröras av känslor och upplevelser 3. Sträva efter att förstå, inte förklara 4. Sträva efter att vara i fas med den krisdrabbade 5. Håll fast verkligheten 6. Sätt och håll gränser 7. Acceptera behov av egen hjälp Värme Vila Vätska Varsamhet 4 V Hålla om Hålla i Hålla ut Hålla tyst 4 H Existentiella samtal Lyssna - utan att släta över eller gripa in för snabbt Var närvarande den stund du är med patienten/anhörig Bekräfta patienten, t låt patienten t känna sig accepterad för den hon är Låta patienten få sammanfatta sitt liv Vara ärlig, men inte ta bort hoppet Inte överge, orka härbärgera det som kommer fram Informera Hänvisa eller remmitera 5