U.L.T.R.A. Utveckling av Lidar-baserad Terränganalys för Regional Användning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "U.L.T.R.A. Utveckling av Lidar-baserad Terränganalys för Regional Användning"

Transkript

1 U.L.T.R.A Utveckling av Lidar-baserad Terränganalys för Regional Användning

2 2

3 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND Europeiska och nationella målsättningar VELMU-projektet i Finland De svenska miljömålen Natura Integrerad europeisk havspolitik Integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) Planering av marina områden Kvarken ett grunt problemområde med stora möjligheter Vad är LIDAR? 8 2 ULTRA-PROJEKTETS MÅLSÄTTNING 9 3 UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN 10 4 AKTIVITETER Projektledning, koordinering och informationsspridning (aktivitet 1) LIDAR-baserade djupkartor och sjöfart i Kvarken (aktivitet 2) Bottenstruktur och vegetationstäckning i havsområden (aktivitet 3) Avgränsning och bedömning av flador och glon (aktivitet 4) Modellering av marina växtsamhällen och strukturer (aktivitet 5) Användning av LIDAR för regional/kommunal havsplanering (aktivitet 6) Inventering av geologiska strukturer med LIDAR (aktivitet 7) Definition av yngelproduktionsområden (aktivitet 8) 16 1

4 5 PROJEKTETS DELTAGARE Svenska deltagare Länsstyrelsen i Västerbotten Blom Environmental and Coastal Surveys AB AquaBiota Totalförsvarets forskningsinstitut, Sverige (FOI) Umeå kommun Finländska deltagare Naturtjänster, Forststyrelsen Västra Finlands miljöcentral Sjöfartsverket, Finland Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Geologiska forskningscentralen Österbottens förbund 21 6 TIDSPLAN 21 7 BUDGET 22 8 FINANSIERING 23 9 RESULTAT Förbättrat samarbete och integrerad kustzonsförvaltning Tillgång till modernt beslutsunderlag LITTERATUR 24 2

5 1 Bakgrund Östersjön är världens mest använda havsområde och har i över tusen år fungerat som en avgörande resurs och förenande länk för de människor som bor vid dess kuster. Detta är också fallet med Kvarken, den österbottniska och västerbottniska skärgården är sedan århundraden tillbaka sammanflätad med ekonomisk och samhällelig utveckling och sociala kontakter på båda sidorna. Kunskapen om och förvaltningen av havsområden har dock länge släpat efter i den allmänna samhällsutvecklingen, också i viktiga havsområden som Kvarken. Detta beror på flera faktorer, framförallt eftersom undersökande aktivitet till havs är dyr och ställer höga tekniska krav och att därtill som en följd av att ägandet av havsområden och intilliggande kustområden är splittrat och länge har varit oklart. Trots att det länge stått klart att Östersjön mår dåligt och det därför satsats stora resurser på vetenskaplig forskning och metodik har satsningarna på insamlande av behövliga grunddata i stora drag uteblivit. Utan detta grunddata kan existerande vetenskapliga och metodiska rön inte implementeras i större skala och därför heller inte i praktiken användas vid planering och förvaltning av havs- och kustområden. Samtidigt som Östersjön mår dåligt växer också behoven av en exploatering av havsområden. Utökad vindkraftproduktion är klart uttalade mål för regeringarna i både Sverige och Finland, och i båda länderna utgör Kvarken-området ett strategiskt viktigt produktionsområde för havsbaserad vindkraft. Det finns också behov av förbättrade förbindelser mellan Finland och Sverige i form av fartygstrafik och/eller brobankar, och en kontinuerlig utveckling av friluftsliv och turism. Det finns också ett behov av att förbättra naturskyddet till havs, existerande skyddsprogram (t.ex. strandskyddsprogrammet och Natura 2000) förbiser undervattensnaturen till stora delar. Bild 1. En prognos av vindkraftproduktionens utveckling i Finland. Om nuvarande planer förverkligas enligt tidtabell kommer Österbottens kustområde att inom några år svara för nästan hälften av Finlands vindkraftsproduktion (baserat på data från VTT 2007). 3

6 1.1 Europeiska och nationella målsättningar Man är på nationellt och europeiskt håll väl medveten om situationen och problemen i Östersjön. Trots detta har det visat sig svårt att uppnå effektiva politiska lösningar, i väntan på ett s.k. havsdirektiv från EU har man på nationellt håll valt att begränsa satsningarna till klara, enskilda delmål, till stora delar utgående från andra europeiska direktiv (t.ex. vattenramdirektivet och Natura 2000 habitatdirektivet) VELMU-projektet i Finland I Finland har man utgående från statsrådets Östersjöprogram (2002) inlett det nationella VELMUsamarbetet med en klar målsättning att få till stånd en kraftigt förbättrad kartläggning av den finländska skärgårdens undervattensnatur. VELMU-programmet har dock sedan starten avsevärt begränsats av att budgeterade medel för inventeringarna i praktiken saknats, vilket i kombination med att utgångspunkten för VELMU-samarbetet har varit bildandet av regionala konsortier har lett till stora regionala skillnader. Kvarken-regionen (med Västra Finlands miljöcentral som huvudkoordinator) är det enda område som lyckats uppnå ett fungerande samarbete mellan berörda parter. VELMU-programmet är för tillfället inne i en inledande fas, som innebär att tillräckliga mängder rådata om undervattensväxtlighet samlas in regionvis. I fas två kommer detta material att användas som grund för att göra prognoser för viktiga arters och artsamhällens utbredning, i fas tre kommer dessa att fälttestas och förbättras och en heltäckande kartbild att skapas. I både fas två och fas tre är det av avgörande betydelse att det finns tillförlitliga och tillräckligt noggranna data om bottnens topografi och djupförhållanden, om inte denna sorts data finns tillgängligt kan tillförlitliga modeller helt enkelt inte skapas. Bild 2. VELMU-programmet kombinerar med hjälp av modeller inventeringsresultat med heltäckande data över bl.a. djupförhållanden. Slutresultatet är en klassificering i utbredning av marina landskap, som kan fungera som grund för planering och förvaltning på nationell och regional nivå De svenska miljömålen Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta (prop. 2004/05:150). Arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Ett av målen, Hav i balans samt levande kust och skärgård, är direkt kopplat till den marina miljön. Länsstyrelsen i Västerbotten i samarbete med regionala aktörer har regionaliserat det nationella miljömålet och ställt upp 10 regionala delmål för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Länsstyrelsen har bland annat som mål att senast år 2015 ska det finnas ett urval av skyddade kustoch havsområden som representerar länets olika naturmiljöer och omfattar minst 10 % av länets areal av havsmiljöer samt kust- och skärgårdsområden. För att skydda ett representativt nätverk behövs god kunskap om havsmiljön och speciellt undervattensmiljön. 4

7 Ett annat uppställt delmål är att senast år 2015 ska betydelsefulla reproduktionsområden längs kusten och i kustmynnande vattendrag för havsöring, harr, sik, siklöja, strömming, abborre och gädda vara identifierade och ha ett adekvat skydd. Flera av fiskarterna leker och växer upp i grunda miljöer. Abborre och gädda kräver därtill varma, vegetationsrika och från vågor skyddade miljöer, medan strömming, sik och siklöja kräver kallare, vegetationsfria och mera exponerade områden. För att identifiera värdefulla reproduktionsområden behövs alltså i första steget noggranna data om bottnens topografi och djupförhållanden. I andra steget krävs data över temperatur, vegetation och exponering Natura 2000 Av de undervattensnaturtyper som ingår i EU:s habitatdirektiv (Natura 2000) finns i praktiken bara fyra i Kvarken, undervattenssandbankar (1110), laguner eller flador (1150*), stora grunda vikar (1160) och undervattensrev (1170). Efter åratal av diskussioner har EU nyligen (2007) slagit fast noggrannare definitioner för en del av ovannämnda naturtyper. Detta gäller för Kvarkenområdet speciellt sandbankar och undervattensrev. Naturtypen undervattenssandbankar (1110) anses nu gälla områden som i huvudsak ligger grundare än 20 meter vid normalvattenstånd. Sandbankar kan ha inslag av andra material (morän, lera och organiska sediment) så länge huvuddelen av den bildas av sand och grus. Undervattenssandbankar är, när de helt eller delvis förekommer på grunt vatten, viktiga yngelområden för fisk (bl.a. havslekande sik). Naturtypen undervattensrev (1170) gäller nu definitivt också moränformation under vatten (s.k. geogeniska rev), eftersom den nedre gränsen för den materialgrovlek formationen kan bestå av slagits fast till 64 mm. I övrigt kräver naturypsdefinitionen att revet topografiskt distinkt höjer sig över den övriga havsbottnen. Att Kvarkens moränformationer typiskt gör detta är ett välbekant faktum för alla som rört sig med båt i området. Hur stora områden av dessa naturtyper som finns i Kvarken är okänt. Flador och glon kan delvis klassificeras direkt från grundkartan, men detta omfattar inte de förflador som landhöjningen inom några decennier kommer att lyfta upp mot ytan. Den nya klara definitionen av undervattensrev innebär att stora områden av Kvarken ingår i denna naturtyp. Undervattenssandbankar bildas av strömmande vatten, och finns åtminstone i någon utsträckning i Kvarkens centrala områden. Det europeiska parlamentet har i årsskiftet 2007/2008 godkänt ett nytt marint direktiv, som ställer nya krav på medlemsländernas planering och skydd av undervattensområden. Det nya direktivet utsträcker samtidigt medlemsländernas ansvar till att också omfatta undervattenshabitat i den exklusiva ekonomiska zonen (EEZ) Integrerad europeisk havspolitik Bild 3. Jämfört med en mer eller mindre platt havsbotten skapar rev en tredje dimension under ytan och ökar samtidigt livsbetingelserna för många växter och djur. I Kvarken bildas de flesta reven av sten (exempel från det finländska undersökningsområdet, Storskär). Under ledning av den europeiska kommissionen och parlamentet har EU i flera år målmedvetet arbetat för en mer integrerad förvaltning av europeiska havsområden. Till detta hör de för medlemsländerna presenterade principerna för en integrerad kustzonsförvaltning, men också EU:s interna arbete med att sammanlänka tre tidigare i hög grad separata politiska program, nämligen fiske, sjöfart och naturskydd. 5

8 Både det existerande fiskepolitiska programmet (2003) och det maritima direktivet (2003) bär starka spår av denna pågående integrering och har reformerats att innehålla nya riktlinjer om gemensam förvaltning, hållbar utveckling, ekosysteminställning och naturskydd. Det nu godkända marina direktivet kommer att utgöra den europeiska havspolitikens tredje ben och slår fast vilka krav som i praktiken skall gälla. Vattenramdirektivet från 2000 bildar en direkt länk mellan den marina vattenmiljön och sötvattensmiljön i floder och sjöar. Riktlinjerna för den nya integrerade havspolitiken har av kommissionen slagits fast både i en s.k. grön bok år 2006 ( En europeisk vision för haven och oceanerna, bilaga 1) och i en s.k. blå bok i oktober 2007 ( En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, bilaga 2). I sina ställningstaganden uppmanar kommissionen medlemsstaterna att utarbeta integrerade havsstrategier, att upprätta strukturer för samråd mellan olika aktörer och kräver årliga rapporter om integreringens framskridande från 2009 framåt. Som huvudsakligt verktyg föreslår kommissionen utvecklingen av nya planeringsverktyg som underlag får hållbart beslutsfattande Integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) Europaparlamentet och rådet rekommenderade redan i maj 2002 att en integrerad kustzonsförvaltning skulle genomföras i alla kustområden i Europa. En första utvärdering av hur väl integrerade kustzonsförvaltning i praktiken implementerats har publicerats i juni Rapporten påvisar i korthet att också om inställningen till en integrerad kustzonsförvaltning accepterats i ett flertal EU-länder så har arbetet på nationell och regional nivå inte framskridit som planerat. Rapporten slår också fast att integrerad kustförvaltning har ett mycket nära samband med det marina direktivet och med den europeiska visionen av en integrerad havspolitik och att integrerad kustzonsförvaltning därigenom i framtiden kan tänkas bli en viktig del av europeiska havspolitiken. Eftersom det nya marina direktivet dessutom förespråkar ett regionalt internationellt samarbete för olika havsområden (en gemensam förvaltning av gemensamma havsområden) ligger det nära till hands att den integrerade kustzonsförvaltningen i en nära framtid också får en internationell samarbetsvinkling. 1.2 Planering av marina områden Få havsområden, varken i Europa eller globalt, har planerats i enlighet med moderna riktlinjer. I de flesta avseenden släpar havsplanering ordentligt efter den planering som i olika länder görs på fast mark. Det gäller allt från juridiska underlag till målsättning och metoder. EU har dock under längre tid satsat åtskilliga miljoner euro på att genom olika utvecklingsprojekt ta fram metoder och redskap för marin planering. Senast i raden var Interreg IIIB-projektet Balance (slutrapport kommer i april 2008), som utvecklade och utredde metodik för en zonerad planering av Östersjön. Utanför Europa är det framförallt Australien som via förvaltningen av Stora barriärrevet (ett område som ytmässigt motsvarar Östersjön) varit föregångare gällande marin planering. Experter från Australien har aktivt deltagit i utvecklingen av metoder för europeiska havsområden och det förekommer ett pågående erfarenhetsutbyte mellan förvaltningen av Stora barriärrevet och olika europeiska aktörer (bl.a. Forststyrelsen i Finland och Naturvårdsverket i Sverige). Bild 4. Exempel från den australienska zonplaneringen över Stora Barriärevet. Sju olika färgkodade zoner styr planering och användning (bl.a. tursim, sjöfart och fiske). 6

9 I Sverige har kommunerna planeringsmonopol ut till territorialvattengränsen, i Finland ligger havsområdenas regionala planering på landskapsförbundens ansvar. I båda länderna har förvaltningsansvaret av EEZ-områdena skapat ett helt nytt problem. Det är också klart att man i både Finland och Sverige måste få tillgång till någotsånär färdiga metoder och planeringsredskap för att kommuner och landskapsförbund i praktiken skall kunna ta tag i marin planering. Samtidigt finns det i båda länderna ett genuint intresse att ta tag i havsplaneringen, den rådande situationen både förhindrar ekonomisk utveckling och utnyttjande och försämrar nationellt och regionalt naturskydd. 1.3 Kvarken ett grunt problemområde med stora möjligheter Jämfört med de södra delarna av Östersjön har Kvarken-området specifika problem och utmaningar när det gäller marin planering. Stora delar av Kvarken består av områden grundare än 20 meter, vilket innebär att nuvarande fjärrkarteringsmetoder (ekolodningar) i praktiken inte fungerar. Det är också delvis orsaken till att det i praktiken (förutom gällande farleder) saknas tillräckligt noggrant batymetriskt data (djupdata) från Kvarken. En stor del av underlaget för modern marin planering tas fram genom en kombination av modellering och fältundersökningar. För Kvarkens del är huvudproblemet att nuvarande djupdata, framtaget för sjöfart, inte har en tillräcklig upplösning för att tillförlitligt kunna modellera förekomster av arter och undervattensamhällen. Varken strukturer som finns under ytan (t.ex. olika typer av istidsmoräner) eller deras sammansättning (sten- eller kornstorlek) går att utläsa ur existerande djupdata. Bild 5. Vattnens djup utanför Vasa. De ljusblåa vattenområdena är grundare än 10 meter. Den röda rektangeln utmärker det planerade LIDAR-undersökningsområdet på den finska sidan. Ekologiskt, yngelproduktionsmässigt och ur naturskyddssynvinkel sett är det dessutom de grunda områdena som är mest viktiga. I Kvarkens bräckta, grumliga vatten räcker ljuset till för undervattensväxtlighet ner till omkring 14 meter (lokala variationer förekommer). Primärproduktionen blir som en följd av mer infallande ljus högre ju närmare energikällan man kommer, dvs. ju grundare ett område är. Kvarken har dock i andra avseenden ett mycket gott läge för planering av havsområden. Kontakterna mellan olika myndigheter fungerar relativt bra och det finns ett långvarigt och välfungerande samarbete mellan aktörer på svenska och finska sidan. Lyckade utvecklingsprojekt och interna satsningar har gett myndigheter på båda sidor om Kvarken en bredare inblick i metodik och problem och ökat den regionala kunskapsnivån gällande marina inventeringar och planering. Geografiskt sett bildar Kvarken ett relativt begränsat och tydligt havsområde, ett tröskelområde mellan Bottenviken och Bottenhavet. Ekologiskt sett är området värdefullt och är den låga salthalten till trots relativt mångformigt, eftersom Kvarkens grunda tröskel bildar en övergångszon mellan Bottenvikens mera sötvattensbaserade ekologi och resten av Östersjön. Sist men inte minst kan konstateras att förhållandet och samarbetet mellan myndigheter och olika intressenter är bland de bästa i hela Östersjöområdet. Pionjärarbete och forskning inom deltagandeplanering har lagt grunderna för ett modernt myndighetsagerande och olika projekt med omfattande deltagande planering har dels aktiverat olika intressenter, dels skapat färdiga och fungerande kontakter mellan myndigheter och intressenter. 7

10 1.4 Vad är LIDAR? LIDAR (Light Detection and Ranging) är en aktiv fjärrkarteringsmetod som har används för att snabbt ta fram topografiskt och batymetriskt material över stora områden. LIDAR-systemet sänder laserljus i korta men mycket täta pulser med hög intensitet och mäter den tillbakastudsande ljusreflexen. Systemet är orörligt fäst på en flygfarkost men kan tack vare speglar svepa pulserna i en konformad figur för att få en större yttäckning. LIDAR-system för användning på land använder bara en infraröd våglängd medan LIDARsystem som också kan tränga genom vatten också använder en blå-grön våglängd (som når ner till 2,5 3 gånger siktdjupet). LIDAR utvecklades ursprungligen för militärt bruk som en metod för att upptäcka undervattensfarkoster och minor och för att noggrant och snabbt kunna kartlägga grunda områden. Det finns globalt endast tre LIDAR-system för icke-militärt bruk, ett australiensiskt, ett amerikanskt och ett svenskt. Det svenska systemet ingår nu som en del av Blom-koncernen som har dotterföretag i både Sverige och Finland. Med nuvarande LIDAR-system kan man uppnå en horisontell noggrannhet på land av 40 cm och en horisontal noggrannhet på +/- 5 cm. Till havs kan man p.g.a. reflektionerna i vattenmassan uppnå en noggrannhet på mellan 1 1,5 meter och en vertikal noggrannhet på +/- 10 cm. På land används LIDAR förutom för topografimätningar också för att kartera och kontrollera byggnation, vägnät och annan markanvändning. LIDAR används också för att bedöma effekterna av kusterosion och översvämningsrisker. Det insamlade djupdatat kan efter analys modifieras till en enhetlig batymetrikarta. Nuvarande batymetriska kartor från Kvarken är baserade på lodade mätpunkter med ett uppskattat medelavstånd omkring meter. LIDAR ger alltså i sämsta fall en förbättring av djupdatats yttäckning på mer än gånger, i bästa fall på mer än gånger. Under år 2006 och 2007 har gjorts inledande försök att ur den uppmätta LIDAR-pulsen utläsa mer information än enbart djup/höjd. I södra Sverige har man i preliminär testning (hittills den enda som gjorts) med 80% säkerhet kunnat fördela LIDAR-punkter mellan fyra olika klasser (ålgräs, algvegetation, sandbotten och övrigt). Bild 7. Jämförelse mellan LIDAR och fartygsbaserad inventering (med olika typer av ekolodsteknik). Ju grundare området är desto mer vinner man på att använda en flygburen metod. Bild 6. LIDAR-undersökningar kan utföras med helikopter eller flygplan. LIDAR kan vid första anblicken framstå som en relativt dyr metod, men den är mycket billigare än andra nuvarande metoder när man jämför utgående från horisontell och vertikal noggrannhet och yttäckning. Ifall man från samma LIDARdata ytterligare kan analysera fram olika omgivningsvariabler, utöver de noggranna djupdata man redan får, ökar den sammantagna ekonomiska nyttan betydligt. LIDAR är i praktiken den enda tillgängliga metod att inom den närmaste framtiden ta fram den tillräckligt noggranna djupinformation som behövs i Kvarkenområdet. 8

11 Ett sådant dataunderlag är ovärderligt när det gäller regional och kommunal planering, förvaltning av havsområden, tillämpning av EU:s integrerade havspolitik, styrningen av exploatering av marina områden (bl.a. vindkraft) och för att effektivt kunna skydda marina naturvärden. Materialet har också många andra användningsmöjligheter, bl.a. för sjöfart och fiskerinäring, det är av stort intresse för forskningen och är t.ex. också det enda sättet att snabbt och noggrant kartlägga en exakt förekomst av de moränformationer (på land och under havsytan) som ingår i Kvarkens världsarvsområde. En noggrann batymetri i grunda områden ger en möjlighet att modellera olika arters utbredning och på så sätt skapa viktiga underlag för marin kustzonsplanering. Bild 8. Exempel på en kartbild gjord genom klassindelning av LIDAR-data. Den horisontella (pixelstorleken) och vertikala (djupoch höjdklassificeringen) är båda ca. en meter. 2 ULTRA-projektets målsättning Projektets målsättning är att skapa regionala förutsättningar för att använda LIDAR som en metod för kartläggning av Kvarkens undervattensområden. För att åstadkomma detta kommer projektet att utvidga tolkningen av LIDAR-data att omfatta också geologiska och biologiska variabler, att testa storskalig modellering med hjälp av detta data och att (i enlighet med principerna för ICZM) i samråd med områdets centrala aktörer utreda hur väl LIDAR-data och modeller kan tillgodose deras respektive behov. Samtidigt kommer projektet att förbättra kontakterna och samarbetet mellan de aktörer som är aktiva inom förvaltning och planering av havsområden. Projektet kommer att: 1. utveckla och anpassa ny fjärrkarteringsteknik och modellering för användning i Kvarken och närbelägna kustområden genom att utnyttja den bästa know-how som för tillfället står till buds i norra Europa. 2. skapa ett regionalt konsortium av centrala aktörer som ges möjlighet att bekanta sig med denna nya teknik och att bedöma dess användbar inom de egna sektorerna. 3. förbättra förutsättningarna för gemensamma satsningar när det gäller implementeringen av europeisk och nationell havspolitik och planering av havs- och skärgårdsområden. 4. både implementera principerna för integrerad kustzonsförvaltning inom själva projektet och förbättra möjligheterna för att implementera en integrerad regional förvaltning på nationell och internationell nivå. ULTRA-projektet för samman regionala och nationella aktörer med avancerad fjärrkarteringsteknik i ett läge då såväl europeiska som nationella och regionala aktörer fokuserar på planering, förvaltning och utveckling av olika områden i Östersjön. Projektet bygger upp den kompetens Kvarken-området behöver inom ett mycket brett fält, planering, naturresursförvaltning, ekonomisk utveckling, sjöfart, turism och fiskeri. 9

12 3 Undersökningsområden Som undersökningsområden har valts två områden, ett på den svenska sidan strax öster om Umeå (Sävarfjärden), ett på den finska ca 40 km väster om Vasa (Rönnskären). Förutom att de båda områdena är varierande och därför erbjuder omfattande möjligheter för tolkning och analys har de under några års tid inventerats av naturresursförvaltande myndigheter på respektive sida om Kvarken. Kvarken utgör en övergångszon mellan Bottenhavet och Bottniska viken. I hela Östersjön är det endast de danska sunden som har en lika kraftig förändring i salthalt som i Kvarken. När salthalten sjunker sker samtidigt en motsvarande förändring i den marina miljön. Flera ekologiska nyckelarter har sin nordgräns i Kvarken, bl.a. blåmussla, blåstång, smaltång och de flesta övriga makroalger, som i södra delarna av Östersjön utgår huvuddelen av undervattensvegetationen. De båda undersökningsområdena är därför valda så att de gemensamt motsvarar en så stor del av Kvarken som möjligt och är belägna på samma nordliga breddgrad, med ett avstånd i nord-sydlig riktning på knappa 100 km. Sävarfjärden speglar den mera sötvattensberoende situationen i Bottniska viken, medan det finska istället mera motsvarar den saltare situationen i Bottenhavet. Båda områden innehåller såväl skyddade som mer exponerade delområden. Genom att fördela områdena längs en Bild 9. De planerade undersökningsområde i Kvarken, Sävarfjärden öster om Umeå och Rönnskären väster om Vasa.. Den röda avgränsningen är inte slutgiltig, den exakta områdesavgränsningen kommer att göras i samarbete med Blom Environmental and Coastal Service när projektet har säkrat finansiering. nord-sydlig axel (som samtidigt representerar en förändring från högre till lägre salthalt) uppnås den extra ekologisk bredd på analysen som i ett senare skede bättre möjliggör användningen av metoderna i angränsande områden på svenska och finska sidan. Forststyrelsen och Geologiska forskningscentralen har utfört noggrannare analyser och inventeringar i det finska området under flera år. Västerbottens länsstyrelse har i sin tur utfört inventeringar i Sävarfjärden. Tidsmässigt färskt och tillförlitliga inventeringsdata hjälper genomförandet av LIDARtolkningen, eftersom referensområden snabbare och säkrare kan hittas. Resultaten från fältinventeringarna är också av mycket stor betydelse vid modelleringen genom att man dels har ett noggrant och kvalitetssäkrat grundmaterial att utgår från, dels kan utföra inledande kontroller utgående från existerande kartläggningar (modelleringen avstäms slutligen genom fälttestning under sommaren 2009). Båda undersökningsområden är viktiga för fiske, sjöfart och rekreation, en stor del av det finska området ingår dessutom i Kvarkens världsarv. 10

13 4 Aktiviteter Projektet ULTRA är strukturerat kring en central kärna omfattande produktion och analys av LIDARdata. Runt denna centrala kärna bildar olika ekologiska och geologiska modelleringsresultat en sekundär informationsnivå. Resultaten granskas och analyseras av regionala representanter för regional planering och utveckling, sjöfart, fiskerinäring, geologi och miljöförvaltning, vid behov i samråd med de experter som tagit fram beslutsunderlagen. 4.1 Projektledning, koordinering och informationsspridning (aktivitet 1) Forststyrelsens naturtjänster i Vasa fungerar som ansvarig projektledare för hela projektet och koordinerar fältarbete och LIDAR-flygningar på finska sidan. Västerbottens länsstyrelse fungerar som motsvarande koordinator för fältarbetet på svenska sidan. Eftersom projektperioden består av 17 intensiva månader och inkluderar väderberoende fältarbeten och överflygningar är satsningen på en aktiv och fokuserad projektledning av yttersta vikt. Den korta projektperioden är ett direkt resultat av att resultaten från projektet ULTRA är mycket aktuella. Det som möjliggör den relativt korta projekttiden är att alla inblandade representerar en klar expertis inom sina egna respektive fält. Projektledning och koordinering kommer därför under projektets produktiva fas framförallt att gå ut på att stöda och effektivera de olika expertorganisationernas analys och behandling av materialet. Under projektets aktiva fas kommer informationsspridningens tyngdpunkt därför att sträva efter en effektiv och snabb disseminering av allt relevant data till projektets deltagare. Under projektets sista tre månader kommer tyngdpunkten i informationsspridningen att flyttas över på att sammanställa och distribuera projektets resultat till övriga regionala, nationella och internationella intressenter samt att sammanställa projektets slutrapport. ULTRA bedöms väcka stort intresse hos organisationer utanför projektets ramar. Eftersom det är av största intresse att knyta kontakter till och samarbeta med en bred bas av aktörer, ingår i projektledningen även att koordinera aktiviteter som främjar samarbete med aktörer som inte ingår i projektets omedelbara verksamhet. Genom att fungera som en kontaktperson mellan aktörer och sakkunniga förväntas projektets omedelbara nytta bli större och ett framtida samarbete (ex. i projektform) främjas. Projektet ULTRA avslutas med ett kombinerat workshop/seminarium, så att workshopen utgör en avslutande plattform för projektets deltagare och inbjuden expertis (bl.a. nationella myndigheter) och seminariet strävar till att redogöra för och diskutera projektets resultat med alla intresserade. Seminariet är öppet för alla intresserade men kommer att vara speciellt riktat till tre olika sektorer; planerande myndigheter, marinekologisk forskning och nationell/regional undervattensinventering. 4.2 LIDAR-baserade djupkartor och sjöfart i Kvarken (aktivitet 2) Eftersom LIDAR fungerar bra också i grunda och mycket grunda områden och producerar högupplöst djupdata från 0-5 meter kan LIDAR-baserat data utgöra ett viktigt komplement till existerande djupdatabaser. Djupdatauppgifter insamlas och behandlas i Sverige och Finland av respektive lands Sjöfartsverk, som av tradition och p.g.a. existerande fartygsteknik i huvudsak undersöker områden djupare än tre meter. Därtill är Sjöfartsverken lodningaktivitet av naturliga skäl fokuserad på områden med kommersiell sjöfart. I en grund och stenig landhöjningsskärgård som Kvarken kan LIDARbaserade djupuppgifter därför ge ett betydande tilläggsvärde till existerande information. 11

14 Förutom planering och användning för kommersiell sjöfart har Kvarkenområdet traditionellt ett livligt småbåtsliv, med ett otal mer eller mindre väl utmärkta inofficiella farleder. Också om Sjöfartsverken inte har något ansvar för småbåtsfarleder, deras planering och utmärkning så besitter de i praktiken mest kompetens att också bedöma användningen av LIDAR-data för dylika farleder. Sjöfartsverket i Finland kommer i ULTRA-projektet att analysera möjligheterna att använda LIDAR-baserat data för sina egna behov (kommersiell sjöfart och planering av farleder), undersöka hur väl datat kompletterar existerande uppgifter i den nationella djupdatabasen och hur väl datat kan lämpa sig för planering av småbåtsfarleder. Analysen inleds genast LIDAR-datat kan levereras till Sjöfartsverket och resultaten presenteras i en rapport hösten Bild 10. Djupdata behövs bl.a. för att skapa säker trafik till havs (Sjöfartsverket) 4.3 Bottenstruktur och vegetationstäckning i havsområden (aktivitet 3) Aktivitet tre utgör den centrala delen av hela ULTRA-projektet, eftersom aktivitetens uppgift är att ta fram stora delar av det material övriga projektdeltagare använder. I korthet är aktivitetens huvuduppgift att analysera fram nya tolkningsmöjligheter för LIDAR-data. Aktiviteten har tre ambitionsnivåer: A. Bestämning av LIDAR-pulsens amplitud & för att bestämma bottensubstratets grovlek B. Analysera skillnader i LIDAR-pulsen för att dela in havsbottnen i vegetationsklädda respektive vegetationsfria områden C. Klassificera unika LIDAR-pulssignaturer för nyckelarter (framförallt Fucus radicans) LIDAR-överflygningarna utförs av Blom Environmental and Coastal Surveys AB, fältundersökningarna för att ta fram jämförande data (fältverifiering, s.k. ground-truthing ) utförs av Västerbottens länsstyrelse (svenska sidan), Forststyrelsen (havsområden på finska sidan) och Västra Finlands miljöcentral (flador och grunda vikar på finska sidan). Det erhållna LIDAR-materialet analyseras utgående från fältdata av FOI, som också producerar de nya tolkade kartorna. LIDAR-fotografering och fältundersökningar görs höst 2008, tolkningar under vintern En säkerställande fältundersökningsomgång genomförs sommaren Resultaten medför en värdefull ökning i användningen av LIDAR-data och är av mycket stor vikt för en tillförlitlig modellering av större områden. För nuvarande är kombinationen av vidareutvecklad LIDAR-datatolkning och ekologisk-batymetrisk modellering den enda möjligheten att ekonomiskt effektivt inom överskådlig framtid skapa ett täckande beslutsunderlag för Kvarken-området. Aktivitet tre producerar fem dataset för övriga projektdeltagare och fortsatt användning: 1. Grundläggande topografiskt och batymetriskt LIDAR-baserat data från undersökningsområdena (horisontell resolution ca 40x40 cm på land och 150x150cm för undervattensområden). Datat blir tillgängligt relativt snabbt efter att överflygningarna slutförts. 2. Högupplösta digitala ortokorrigerade färgbilder över alla undersökningsområden. 3. Grovleksklassificerat data från undersökningsområdena. Datasetet består av ett medelgrovleksvärde uträknat för varje LIDAR-punkt och blir tillgängligt under vintern 08/09 och kommer att utgöra grund för aktivitet En binär indelning av undersökningsområdenas undervattensdelar i vegetationstäckta respektive vegetationsfria punkter. 12

15 5. En karta över var smaltång/blåstång (Fucus radicans/vesiculosus) förekommer i täta bestånd i undersökningsområdet. De båda Fucus-arterna (i Kvarken speciellt F. radicans) är ekologiska nyckelarter i hela Östersjön och fungerar dels som underlag i flera olika uppföljningsprogram, dels som fokusart för ekologisk undervattensforskning. Om inte Fucus kan detekteras direkt från LIDAR-datan används de framtagna underlagen beskrivande batymetri och bottenbeskaffenhet i kombination med fältinventeringarna för att skapa heltäckande Fucus-kartor med hjälp av statistisk modellering. Sammanslagna eller skilt för sig kan dataseten användas både som underlag för planering och modellering och som grund för uppföljningen av miljöns tillstånd i Kvarken. Aktivitet tre kommer att förutom dataseten också producera en rapport där alla resultat sammanställs. 4.4 Avgränsning och bedömning av flador och glon (aktivitet 4) Flador och glon är vanligare i Kvarkenregionen än i någon annan del av Östersjön. De fungerar som yngelproduktionsområden och är av stor vikt för lokala fiskebestånd. Flador och glon utgör också ett Natura 2000-habitat (1150* Kustnära laguner) och är klassificerade som ett central geologisk värde för Kvarkens världsarvsområde. Samtidigt som flador är ekologiskt viktiga områden för vilka Sverige och Finland har ett specifikt ansvar är de, i högre grad än omgivande vattenområden, utsatta för effekter av mänsklig aktivitet. Flador är mycket känsliga för muddringar, speciellt i tröskelområdet, eftersom deras ekologiska funktion bygger på att vattenutbytet med omgivande hav är begränsat. De är också känsliga för olika avrinningseffekter, både i fråga om slam, och surt eller näringsrikt vatten. I Sverige har man i flera år arbetat med att försöka få fram metodik för att kunna kartlägga förekomsten av flador och glon och med att klassificera deras tillstånd (ofta kallad representativitet). Trots framgångsrika resultat via omfattande fälttestning saknas fortfarande allmängiltiga, effektiva metoder. I Finland har gjorts inledande försök att från ortometriska flygbilder försöka identifiera flador, med begränsade resultat. LIDAR är den första fjärrkarteringsmetoden som med tillräcklig teknisk upplösning och tillförlitlighet kan användas för att avgränsa flador och glon (genom att identifiera och djupbestämma tröskelområden i förhållande till djupet i fladan och i omkringliggande vattenområden). En kombination av olika LIDAR-baserade data (bl.a. uppdelning i vegetationsfria och vegetationsklädda områden) och flygfotografier kunde inte bara kraftigt försnabba fältinventering av flador genom att provtagningen kan riktas till specifika områden, den möjliggör också en ytbaserad uppföljning av olika växtlighetspartier. I korthet kan LIDAR vara det första tekniska fjärrkarteringsredskap som möjliggör en noggrann och tidseffektiv kartläggning och bedömning av flador, glon och grunda vikar. Samtidigt är LIDAR det första tekniska hjälpmedel som i praktiken kan identifiera potentiella fladaområden redan innan de av landhöjningen förts upp till ytan. Med hjälp av LIDAR-data kan det därför för första gången vara praktiskt möjligt att göra en bedömning av framtidssituationen, dvs. var det kommer att finnas flador och glon om 100 och 200 år. Den typen av prognos vore till stor hjälp både för alla instanser som ansvarar för planering i skärgårdsområden och för naturskydd, eftersom det skulle möjliggöra en bedömning av hur allvarliga nuvarande effekter är i förhållande framtida situationer. För att kunna korrelera växtlighet i grundområden med LIDAR-data kommer Västra Finlands miljöcentral att utföra fältbaserade inventeringar (ground-truthing) i grundområden, flador och glon i undersökningsområdet. Fältinventeringar utförs sommaren FOI ansvarar för den databaserade korrelationsanalysen mellan LIDAR-pulsdata och fältinventeringar. Arbetet följer samma principer och samma projektcykel som motsvarande fältarbeten i omkringliggande havsområden. Resultaten sammanställs och presenteras i en rapport, som färdigställs hösten

16 4.5 Modellering av marina växtsamhällen och strukturer (aktivitet 5) I dagens läge bygger all marin planering på modellerade resultat. Existerande dataserier, från djupdata till havsbottens geologi, är alla i praktiken en prognos gjord med hjälp av en modell på basen av olika typer av inventeringsdata. Modellering av statiska företeelser, som batymetriska djupmodeller eller geologiska skikt under havsbotten, är svår nog, men ändå avsevärt enklare än modellering av levande organismers utbredning och ekologiska undervattenssamhällen (exempel bild 11). Planering, förvaltning, naturskydd och utveckling av havsområden kan dock inte enbart göras utgående från djupdata och geologi. Tvärtom, i ett hav som mår allt sämre spelar dess ekologiska värden en allt större roll, oberoende om det gäller fiskerinäringens framtid eller skydd av arter eller livsmiljöer. För att kunna göra tillförlitliga modeller behöver man noggranna och tillförlitliga utgångsdata. Oberoende av hur färgglada och vackra kartor man kan ta fram är det logiskt omöjligt för en modell att producera ett bättre resultat än det data man använder för att ta fram den (den s.k. gigo-principen, garbage in garbage out). Från Kvarken saknas för tillfället tillräckligt noggranna och omfattande data för att kunna modellera fram planeringsunderlag. Om denna brist på grundläggande data kunde åtgärdas med hjälp av LIDAR innebär det både att det finns en tillbudsstående metod för att kostnadseffektivt ta fram det underlag som behövs och att det är möjligt att utföra detta relativt snabbt. AquaBiotas uppgift i projektet ULTRA är att applicera sin omfattande sakkunskap och erfarenhet av marin modellering och undersöka ifall kombinationen av LIDAR-data och existerande dataset är tillräcklig för att åstadkomma en tillförlitlig modell av förekomst av vissa nyckelarter och ekologiska samhällen. I uppgifterna ingår också att köra de existerande exponeringsmodeller som Aquabiota idag använder med hjälp av den mycket högre upplösning som LIDAR-data har. AquaBiota inleder sitt arbete hösten 2008 med att granska och sammanställa tillgängliga data och fortsätter utvecklingen av modellerna i takt med att data från övriga aktiviteter blir tillgängligt. De framtagna modellerna kvalitetsäkras i fält i samarbete med Forststyrelsen och länsstyrelsen i Västerbotten från hösten 2008 (kontroll av existerande data) och under fältsäsongen 2009 (nya projektdataset). Modellerna utvecklade i aktivitet fem kommer att användas för att producera flera heltäckande dataset från undersökningsområdena: 1. exponering (dvs. hur utsatt varje punkt är för effekter av vågor och vind) 2. utbredning av nyckelarter (framförallt blåstång) 3. ekologiska hotspots (områden med högre naturvärden än normalt) 4. utbredning av centrala ekologiska undervattenssamhällen Bild 11. Exempel på modellering, förekomst av havstulpan (AquaBiota) Genast de olika dataseten har kvalitetssäkrats (senast sommar/höst 2009) kommer de att distribueras till projektets övriga deltagare för kommentarer och analys. Aktivitet fem kommer också att samla erfarenheter och resultat i en egen rapport, som publiceras i samband med projektets avslutande seminarium. 14

17 4.6 Användning av LIDAR för regional/kommunal havsplanering (aktivitet 6) I Sverige ha kommunerna planeringsmonopol ut till territorialvattengränsen, medan länsstyrelserna har ett mera övergripande ansvar i vissa frågor. I Finland ansvarar lansdskapsförbunden för den regionala planeringen och drar samtidigt upp gränserna för kommunerna, den nivå där planeringen omsätts i praktiken. I den integrerade kustzonsförvaltningmodell som Europeiska Unionen sedan flertalet år tillbaka lanserat (se 1.1.5) kommer därför kommunerna på svenska sidan och landskapsförbunden på den finska att spela en avgörande central roll. När det gäller olika beslutsunderlag betydelse för planering är det i sista hand den planerande myndigheten som måste avgöra materialets betydelse. I många fall är också planerarna de enda som kan göra en sakkunnig bedömning. I ULTRA-projektet kommer därför Umeå kommun och Österbottens förbund att granska betydelsen av både LIDAR-baserat data och modellerade dataset i avseende å samhällelig planering (ur både regionalt och kommunalt perspektiv). Analyserna inleds genast de topografiska-batymetriska LIDAR-uppgifterna är klara för användning (hösten 2008), och fortsätter med de inom projektet producerade dataseten i takt med att de blir klara. Umeå kommun och Österbottens förbund sammanställer sina respektive erfarenheter och resultatet från analyserna, inklusive förslag till förbättringar, i en slutrapport som publiceras i samband med ULTRA-projektets avslutande seminarium. I slutrapporten kommer också att ingå korta ställningstaganden från övriga deltagande myndigheter för vilkas verksamhet LIDAR kan ha betydelse (länsstyrelsen i Västerbotten, Forststyrelsen, Geologiska forskningscentralen, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Västra Finlands miljöcentral). 4.7 Inventering av geologiska strukturer med LIDAR (aktivitet 7) Geologiska forskningscentralen (GTK) använder egna ekolodsbaserade fjärrkarteringsmetoder för att analysera havsbottnens geologi. GTK har därför unika möjligheter att granska den geologiska relevansen av LIDAR-data, både vad gäller tolkning av bottenstruktur (materialets grovlek) och bottnens topografi. Geologisk undervattensforskning är, i motsats till undervattensekologisk forskning, i huvudsak inriktad på de geologiska förekomster som finns under bottensedimentet (bild 11). Eftersom LIDAR bygger på reflektion av ljus (blågrön laser) mäter metoden istället enbart det som finns på ytan av havsbottnen. LIDAR-baserat data utgör därför potentiellt ett viktigt komplement till det data som Geologiska forskningscentralen (och SGU i Sverige) normalt samlar in. Det finns ingen instans som har större sakkunnighet än GTK (och SGU) att granska LIDARmaterialets geologiska betydelse. Eftersom det är sannolikt att man med LIDAR endast en uppnår en grov indelning av bottenstrukturen är det av stor vikt att bedöma detta datas betydelse och tillförlitlighet. GTK inleder analyserna av LIDAR-baserat data genast det topografiska och batymetriska LIDAR-data är tillgängligt och utvidgar analysen att gälla bottenmaterialets grovlek genast tolkningen är klar. Av projektet framtaget data kommer samtidigt att korreleras med annat geologiskt datamaterial (delar av området har undersökts av GTK sommaren 2007). Ifall det uppstår behov av kvalitetssäkrande fältundersökningar utförs dessa i samarbete med Forststyrelsens dykare och fältpersonal. Resultaten från aktivitet sju presenteras i en egen rapport hösten Eftersom delar av det planerade överflygningsområdet ingår i Kvarkens världsarvsområde kan GTK också i egenskap av nationell geologisk expertorganisation granska LIDAR-materialet (för både landoch vattenområden) för att se ifall man med hjälp av LIDAR snabbt och effektivt kan lokalisera viktiga moränformationer. Om ett sådant tillvägagångssätt är möjligt utgående från LIDAR-data skulle det vara till stor hjälp vid olika typer av områdesplanering och samtidigt underlätta bevarandet av världsarvets centrala geologiska värden. Det topografiska/batymetriska LIDAR-materialet kan i så fall dessutom användas för att skapa informationsmaterial och planera besöksinfrastruktur i världsarvsområdet. 15

18 4.8 Definition av yngelproduktionsområden (aktivitet 8) I en situation då det kustnära yrkesfisket har svårt att rekrytera nya yrkesfiskare och allt fler aktörer vill använda hav och skärgård finns det goda skäl att snabbt försöka ta fram grundläggande data om de parametrar som yrkesfisket i Kvarken vilar på. EU:s nya integrerade förvaltningsmodell av havsområden bygger långt på en områdesindelning mellan olika aktiviteter, i huvudsak sjöfart (inklusive färjtrafik), olika former av exploatering (t.ex. vindkraft, vägbankar och broar och gas- och oljeutvinning), naturskydd och yrkesfiske. För att kunna beakta yrkesfiskets behov och bevara det kapital det kustnära yrkesfisket lever på krävs nya, heltäckande lösningar, dessutom i relativt snabb takt. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) avdelning i Vasa har i flera år satsat på att testa fjärrkarteringsdata som ett medel för att analysera fram viktiga områden för fisk. VFFI kommer att analysera hur långt det är möjligt att modellera fram viktiga yngelproduktionsområden utgående från de dataset som projektet tar fram. Utgångspunkten för analysen är havslekande sik, en av de ekonomiskt sett avgörande arterna i Kvarken, men också andra arter kan komma ifråga. VFFI utför kvalitetssäkring och provtagning i fält 2008/2009 (vid behov med hjälp av Forststyrelsen och länsstyrelsen i Västerbotten). Under vintern 2008/2009 utförs korrelationsanalyser mellan LIDARbaserat data och modeller och resultaten presenteras i form av en rapport som är klar hösten Ifall det överhuvudtaget visar sig möjligt kommer VFFI att i samarbete med AquaBiota ta fram ett extra dataset ( viktiga yngelproduktionsområden ), som i sin tur kan granskas av de övriga projektdeltagarna. Om LIDAR-data i kombination med andra dataset kan användas för att lokalisera viktiga yngelproduktionsområden möjliggör det en snabb och kostnadseffektiv kartläggning av hela Kvarken med hjälp av LIDAR-teknik. Det resulterande dataunderlaget skulle ha en stor betydelse både för planeringsansvariga och företrädare för fiskerinäringen, från forskare och yrkesfiskare till lokal och regional fiskeförvaltning. Det skulle också säkerställa att det kustnära yrkesfiskets behov bättre kunde beaktas i samband med integrerad havsplanering. 5 Projektets deltagare Projektets deltagare har valts ut med omsorg med målsättningen att så smidigt och effektivt som möjligt involvera den bästa sakkunskap som står till buds. Regionala aktörer har prioriterats ifall det överhuvudtaget har varit möjligt. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Blom Environmental and Coastal Surveys och AquaBiota representerar å sin sida unik know-how och saknar i praktiken konkurrenter. Det finns många fler instanser i Finland och Sverige som är djupt intresserade av LIDAR som metod, men som av tids- och logistikskäl inte kunnat inkluderas i ULTRA-projektet. Till dem hör givetvis de nationella instanser i respektive land som motsvarar projektets deltagare från den andra sidan (SGU, kommunerna i Finland, Fiskeriverket, Havsforskningsinstitutet för att nämna några), men också nationella myndigheter (Naturvårdsverket, Miljöministeriet) och institutioner med ansvar för kartproduktion eller storskalig planering (Lantmäteriet och Lantmäteriverket). Tillämpningen av LIDAR för storskalig kartläggning av ekologiska data öppnar helt nya möjligheter för forskning, inte minst när det gäller övervakning av Östersjöns pågående förändring. Och till sist finns det också ett kontinuerligt växande kommersiellt intresse av förbättrad information om våra havsområden, både vid planering (vindparker, vägbankar) men också för att kunna uppfylla de krav som den samhälleliga miljökonsekvensbedömningen ställer på större projekt. Det är ULTRA-projektets fromma förhoppning att ingen skall känna sig lämnad utanför. Eftersom projektets deltagare begränsats som en följd av organisatoriska skäl och knappa tidsramar är det ULTRA-projektets uttalade målsättning att effektivt försöka sprida den ökade kunskap som projektet genererar. Därför har projektet bland annat ålagt alla aktiviteter att producera egna rapporter, för 16

19 offentlig distribution. Det avslutande seminariet kommer också att stå öppet för alla intresserade. Ifall det kan låta sig göras utan att ULTRA-projektets egna resultat riskeras ställer sig projektet positivt till att under projektets gång aktivt inleda samarbete med andra intresserade parter. 5.1 Svenska deltagare Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen är en mångsidig statlig myndighet med frågor som spänner över hela samhällsområdet. Inom avdelningen för miljö och planering ansvarar man bland annat för miljöövervakning, inventering och bevarande av biologisk mångfald samt geologiska värden, man förvaltar och vårdar naturresurser och handhar samhällsplanering och regionalt underlagsmaterial. Länsstyrelsen besitter mångårig erfarenhet av nationella och internationella samarbetsprojekt. Som en följd av Interreg III A projektet Kvarken under ytan finns tillgång till ett modernt digitalt undervattensvideosystem och man har nu både teknik och kompetens för att utföra omfattande kartläggningar till havs. Länsstyrelsen ingår som projektpartner på den svenska sidan. Organisationen fungerar som koordinator för fältarbetet i Sverige och inhämtar data som behövs för fältverifiering och för kontroll av resultat från analys och modellering. Kontaktperson: Marinekolog Johnny Berglund Länsstyrelsen i Västerbotten Storgatan 71 B Umeå Blom Environmental and Coastal Surveys AB Blom Environmental and Coastal Surveys AB har sedan 1954 varit ledande på marknaden inom kartläggning på land och till havs. Blomgruppen finns numera i alla de nordiska länderna och har ett arbetsfält som sträcker sig över Europa, Afrika och Sydamerika. Företaget är det enda i Europa som levererar LIDAR-undersökningar och kan med systemet HawkEye II skapa sammanhängande topografi- och batymetrikartor över kust- och grunda skärgårdsområden samtidigt som hyperspektrala digitala fotografier skapas över området. Blom Environmental and Coastal Surveys AB producerar LIDAR-data för tolkning och analys samt hyperspektrala fotografier över undersökningsområdet. Företagets uppgift är således att ta fram grundmaterialet för hela projektet. Kontaktpersoner: Försäljnings- & marknadsföringsdir. HawkEye försäljningschef Heikki Luukkonen Carl-Johan Stigermark Blom Kartta TopEye AB Pasilanraitio 5 BCEF Klippan 1 J Helsingfors Göteborg 17

20 5.1.3 AquaBiota AquaBiota är ett svenskt dotterbolag till Norsk Institutt for Vannforskning (NIVA) som i huvudsak ägnar sig åt marina frågeställningar. Cirka hälften av verksamheten utgörs av grundforskning och hälften är uppdrag åt förvaltning och industri, både i Sverige och internationellt. AquaBiota har specialiserat sig på att använda geografiska informationssystem (GIS) och analysera och modellera biologiska och oceanografiska företeelser (se exempel bild 10). AquaBiota har också haft en framträdande roll i marina EU-projekt, bl.a. i projektet Balance och tagit fram underlag för bedömning av effekterna av marina vindkraftsparker. Företaget är ledande på sitt område i Östersjön och det enda med erfarenhet av modellering i Kvarken. AquaBiota kommer att arbeta fram modeller för GIS-användning av de dataset som finns tillgängliga för projektet. Företaget kommer också att analysera vilka eventuella brister som finns och hur dessa kunde åtgärdas. Med hjälp av de framtagna modellerna kommer AquaBiota att skapa en prognos för olika undervattensarters och samhällens utbredning, som senare kan testas i fält. Kontaktperson: VD, Forskare Martin Isæus AquaBiota Water Research Svante Arrhenius väg 21A Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut, Sverige (FOI) FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Organisationen är framstående inom utveckling av sensorsystem såsom radar, laser och optik med avancerad bild- och signalbehandling. Forskningen har bl.a. inriktats på att ta fram metoder för att utvinna bakgrundsdata med hjälp av LIDAR och man har nu (våren 2008) med endast 20 % felmarginal lyckats klassificera bottenstrukturer och vegetation i havsmiljöer utgående från skillnader i de återvändande LIDARpulsernas amplitud. Organisationen är den enda med liknande kompetens och en oerhört viktig aktör för att skapa en effektiv och fungerande metod att kartera havsmiljöer med hjälp av LIDAR. FOI handhar tolkningen av LIDAR-datat. Ett klassificeringssystem skapas där det utgående från LIDAR-pulsens amplitud är möjligt att ta fram bottens grovhet, förekomst/avsaknad av vegetation och förekomst av nyckelarter. FOI analyserar det material som övriga projektdeltagare använder i sina aktiviteter. Kontaktperson: Umeå kommun Mariningenjör Michael Tulldahl Totalförsvarets forskningsinstitut PB Linköping Umeå kommun handhar ärenden som berör alla kommunens samhällsområden. Huvudmålet för Umeå kommuns utvecklingsavdelning är att skapa förutsättningar för andra aktörer att bidra till Umeå kommuns övergripande mål om konkurrenskraft, tillväxt och långsiktigt hållbar livsmiljö. Avdelningen har en kommunövergripande lednings- och samordningsuppgift. Inom avdelningen finns det tre olika enheter: samhällsplanering, utveckling och mark och exploatering. Arbetet inom samhällsplaneringen omfattar analyser och underlag om bland annat befolkningsutvecklingen och översiktsplanering och samordning av övrig fysisk planering. 18

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012

Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012 Protokoll från Styrgruppsmöte 2 för projekt SeaGIS Videomöte den 16 oktober 2012 1. Mötets öppnande och konstaterande av styrgruppsmedlemmar samt deltagare. Mötet öppnades klocka 09.10 av projektledare

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA

REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET 2007 2008-03-27 REDOVISNING

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning ANSÖKAN 2004-08-31 Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona. Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Karlshamns kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598)

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. www.greenpeace.se. Greenpeace Fult Fiske 1 Fult fiske Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden Greenpeace Fult Fiske 1 www.greenpeace.se 2 Greenpeace Fult Fiske Dykexpedition. Greenpeace fartyg Rainbow Warrior II dokumenterar

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020 Planen utarbetad av sgruppen för Kvarkens världsarv 1 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Övergripande mål... 3 3. Målgrupper...

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 augusti 2011 980/2011 Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen Utfärdad i Helsingfors den 25 augusti 2011 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24

Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Detaljplan Hindås 1:11 och del av Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR) Hindås 1:433 Villa Roskullen HÄRRYDA KOMMUN 2013-12-24 Upprättad av: Anita Turesson / Sara Joirld Granskad av: Ulrika Isacsson Uppdrags nr: 10190149 MARKTEKNISK

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014 När: Den 4 december 2014, kl. 9.00 18.00 (20.00) Var: Marint centrum, Varvsgatan 4 i Simrishamn, lokal Skeppet. Busshållplats och tågstation finns på

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten med

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Inkomna remisser januari december 2013

Inkomna remisser januari december 2013 Inkomna remisser januari december 2013 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (511-39835-2012) 2. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer