Ordvrängaren Inger. Bokens folk 11 13/REPORTAGE Ergo har undersökt Facebooks betydelse i Uppsalastudenternas liv.

Transkript

1 Uppsala studentkårs tidning. Grundad /11 9/12 # / En dag kände jag, att lägger jag mig ner nu så kommer jag kanske aldrig upp igen. 20/ Det är fortfarande ordvändandet och den musikaliska lekfullheten som står framför djupet. 21/ Om man blundar lite med ena ögat och tänker på annat är det lätt att ta RED för en fyndig actionkomedi. Flogsta drabbat av ohyra 06/NYHETER Bristande städning i korridorerna i Flogsta höghus de senaste åren har lett till att studenterna nu får dela kök med både det ena och det andra oknyttet. Anja Andersson på Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder är inte förvånad: Det är inte undra på att det blir ohyra när det ser ut så här, säger hon. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Bokens folk 11 13/REPORTAGE Ergo har undersökt Facebooks betydelse i Uppsalastudenternas liv. Ordvrängaren Inger Lärarstudenten och Uppsalabon Inger Wingård är Sverigeetta i Scrabble /PORTRÄTT Hon kan kombinera sju brickor till ord som ablation, abortiv, abstrus, analgesi och atropin, och då har vi bara nosat på bokstaven A. Det handlar mest om att spela mycket, säger Inger och tillägger att hon knappt vågar tänka på hur mycket tid hon har lagt ner på Scrabble. Foto: Marcus Nyberg Vulkanernas ö 14 15/REPORTAGE Geologistudenten David Budd rapporterar från en skakig resa på Sumatra /DEBATT ANSTÄLLNING GER TRYGGHET«VILL DU FÖRÄNDRA KÅRENS VALSYSTEM?«

2 Studentpris på klippning 360:- (ord. 440:-) Medicin och farmaci 10% rabatt* på alla färgbehandlingar! * Gäller mot uppvisande av kårleg vid bokning hos Anna Grandin och Märta Svahn Varmt välkommen! Nu kan du även boka tid via vår internetbokning! VRETGRÄND FRITT FALL ALLA ÄLSKAR BERNIE MADOFF ETT AV HISTORIENS STÖRSTA EKONOMISKA MAGPLASK T O M 11/12 STUDENTPRIS 120:- Livsviktig utbildning Masterprogram i:» Biomedicine, 120 hp» Infection Biology, 120 hp» International Health, 120 hp» Medical Nuclide Techniques, 120 hp» Molecular Medicine, 120 hp Forskningsförberedande utbildning:» Uppsala Graduate School in Biomedical Research, 60 hp Ansök senast 15 januari Sjunger du eller har du sjungit i nationskör? sjung i Julkören på : UNIVERSITETENS JULGUDSTJäNST 13 DEC KL Dirigent: Stefan Parkman Övniningar: 2 dec och 9 dec kl i Missionskyrkan Anmäl Dig på: info@ studentprast.uu.se OBS! Du behöver läsa noter MSc in Business and Economics Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm erbjuder två masterprogram. För dig som t ex är jurist, tekniker eller statsvetare har vi skapat MSc in General Management. Du som har en ekonomie kandidatexamen kan söka till MSc in Business and Economics. Ekonomie kandidatprogram BSc in Business and Economics BSc in Retail Management Masterprogram MSc in Business and Economics MSc in General Management SSE MBA Executive Format EFMD Universitetskyrkan UPPSALA

3 Ergo #11 / 2010 LEDARE / 03 VÄLKOMMEN RETRÄTT N yamko Sabuni (FP) är sedan den 5 oktober biträdande utbildningsminister med ansvar för studiestödsfrågor. Ett av hennes första massmediala framträdanden i sin nya roll var när hon lovade att snarast se över de nya tuffare reglerna för studiemedel eftersom de har fått konsekvenser som inte var riktigt väntade. De nya reglerna infördes i en proposition som bar den med tanke på innehållet något ironiska titeln Rättvist och effektivt förändringar i studiestödssystemet. Motivet till skärpningen av bestämmelserna var, som så ofta när det gäller den högre utbildningen, att öka genomströmningen i högskolan. PROPOSITIONEN VÅLLADE ingen större uppståndelse när den kom. Men när förändringarna väl hade trätt i kraft i somras stod det snart klart att betydligt fler fick avslag på sina ansökningar om studiemedel än tidigare. Några av skälen till Nyamko Sabuni. Foto: Pawel Flato att avslagen har ökat: CSN ser numera enbart till uppnådda studieresultat. Tidigare har studenter kunnat få fortsatta studiemedel trots otillräckliga studieresultat om det bedömts att de skulle klara sina studier i normal tid. När CSN räknar fram hur många poäng den studerande måste ta för att få fortsatta studiemedel ser man numera bara till den senaste perioden med studiemedel. Förut togs även hänsyn till tidigare perioder, om det var till fördel för den studerande. CSN tar inte längre hänsyn till om en studerande inte klarat studieresultaten för att han eller hon valt fel utbildning, om han eller hon sedan bytt. CSN kan inte som tidigare bortse från studieresultat som är äldre än tio år när någon söker studiemedel på nytt. SKÄRPNINGARNA HAR MÖTT SKARP KRITIK, kanske mest utförligt presenterad i rapporten Utbildning straffbart? där Saco studentråd och tre studentkårer går igenom hur trygghetssystemen fungerar för studenter. Även CSN har klagat på att det rent praktiskt är svårt att kräva in uppgifter om studier som ligger mycket långt tillbaka i tiden. Och för några veckor sedan lovade alltså Nyamko Sabuni att se över reglerna. Att regeringen kan beskriva konsekvenserna av regelskärpningen som oväntade är minst sagt märkligt. Å andra sidan är det positivt att man är tillräckligt ödmjuk för att erkänna sitt misstag. Nu är frågan om reträtten från planerna på att med drastiska metoder öka genomströmningen är varaktig. Vi ser med spänning fram emot nästa uttalande i frågan från Nyamko Sabuni. HEJ STUDENT! NAMN: Caroline Eriksson. PLUGGAR: Har pluggat historia och idéhistoria. Nästa termin kommer jag att plocka gamla poäng, för att sen söka något seriöst. TERMINER I UPPSALA: 2. BÄSTA KURS: Politisk idéhistoria, men det var en testomgång och kursen finns tyvärr inte kvar. SÄMSTA KURS: Det får bli den vanliga historian, för jag var inte jättetaggad då. SENAST KÖPTA KURSLITTERATUR: Oj, ska gå in och kolla bokhyllan. Tror det var Det politiska tänkandets historia av Svante Nordin. HÄR SITTER JAG OCH PLUGGAR: I rum utan fönster med vita väggar eller ställen där det inte finns så många människor. Inte hemma, på grund av distraktioner som teven och diskhögen. HÄR SLAPPAR JAG: Jag är knappt aldrig hemma, men det kan bli i soffan på ett av kontoren på V-Dala, där jag tidigare var pubchef. HÄR SHOPPAR JAG KLÄDER I UPPSALA: H&M, Gina tricot, ganska vanliga affärer. BÄSTA UTGÅNG I UPPSALA: Velvet på V- Dala bra liveband och härligt klientel. ONÖDIGASTE GREJEN I MITT KYLSKÅP: Jag måste nog säga sex burkar sill, oöppnade. Jag äter inte sill. HÄR ÄTER JAG LUNCH I UPPSALA: Gärna bufféer, helst kombinerad sushi/kinabuffé. TRÄNAR: Jag går till och från jobbet, det är tillräcklig träning för mig, eftersom jag tycker att det är så fruktansvärt tråkigt att träna. LYSSNAR PÅ: Ganska bra musik faktiskt, ganska mycket indierock, ganska mycket brittiskt. The Fratellis till exempel. SER PÅ: Scrubs, lite filmer, just nu håller jag på och kollar igenom alla avsnitt av animeserien Maruto! Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och Gusten Holm AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 12 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) berglin KOMMANDE NUMMER AV ERGO #12 10/12 #1 21/1 #2 11/2

4 DEBATT / 04 Ergo #11 / 2010 ANSTÄLL ALLA DOKTORANDER«Föra året bestämde Uppsala universitet att utbildningsbidrag bara får användas för att finansiera doktorander max ett år. Det var ett viktigt steg på vägen slutmålet måste vara anställning för alla doktorander. Det skriver Uppsala studentkårs doktorandnämnd. De flesta doktorander, såväl på Uppsala universitet som i landet i övrigt, har doktorandtjänst. Men en stor grupp finansierar sin doktorandtid, eller delar av den, med utbildningsbidrag, stipendier eller andra mer osäkra finansieringsformer. Tillvaron för två doktorander i samma labb eller samma bibliotek kan se väldigt olika ut. I dagarna presenteras två olika skrifter där villkoren för de icke-anställda doktoranderna belyses. Dels rapporten Utbildning straffbart? som ges ut vartannat år av Saco studentråd tillsammans med bland andra Uppsala studentkår. Dels har Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté tillsammans med Sveriges doktorandförening lyft fram några av de viktigaste argumenten för anställning av doktorander i skriften Doktorander bör anställas. Den doktorand som lever på utbildningsbidrag eller stipendier under hela eller delar av studietiden har ofta en betydligt lägre inkomst än sina anställda kollegor. Skillnaden kan handla om kronor i månaden före skatt. Stipendierna kan variera mycket, och även om några ligger högt i nivå och de lägsta ska få tilläggsfinansiering upp till utbildningsbidragsnivå, är det få stipendiater som har samma inkomst som en anställd doktorand. MEN DEN STÖRSTA och viktigaste skillnaden mellan anställda och icke-anställda doktorander är inte lönenivån, utan den trygghet och långsiktighet som en anställning ger. Anställda doktorander får tjänstepension, friskvårdsbidrag, semesterersättning och allt annat som Den viktigaste skillnaden mellan anställda och icke-anställda doktorander är inte lönenivån, utan den trygghet och långsiktighet som en anställning ger, skriver Marta Axner, Sara Stridh och Kristofer Jakobsson. Foto: Gusten Holm tillkommer anställda, medan den som har utbildningsbidrag eller stipendium ställs utanför. Framför allt får anställda tillgång till samhällets ordinarie trygghetsförsäkringar som sjukförsäkring och föräldraförsäkring.»ju LÄNGRE BORT IFRÅN EN DOKTORAND KOMMER, DESTO STÖRRE RISK ATT HAN ELLER HON LEVER PÅ STIPENDIER.«För stipendiater är situationen i bästa fall osäker, i värsta fall helt utan skyddsnät. Bilden blir ännu mer beklämmande när man ser hur statistiken ser ut vad gäller utländska doktorander, där en betydligt högre andel har stipendier. En rapport från Högskoleverket 2008 visar att ju längre bort ifrån en doktorand kommer, desto större risk att han eller hon lever på stipendier. De icke-anställda doktoranderna har alltså en klart sämre situation på individplanet, men att se till att doktorander får tjänst från början av sin doktorandtid löser inte bara deras egna problem. Även för institutionerna blir relationerna klarare, rättigheterna tydligare och administrationen enklare. De skillnader som finns mellan doktorander, ibland i samma forskargrupp eller ämne, som inte bara är orättvisa utan dessutom kan skapa problem undviks. När en doktorand på utbildningsbidrag blir sjuk får doktoranden behålla sitt bidrag tills vidare, något som kan bli oerhört dyrt för institutionen. DOKTORANDTJÄNST FÖR ALLA kommer inte att kunna införas över en natt. Uppsala universitet har tagit ett stort steg genom att begränsa användandet av utbildningsbidrag till maximalt ett år. Det var en viktig reform som vi är glada över. Men det var ett steg på vägen slutmålet för Uppsala studentkårs doktorandnämnd och de många andra engagerade doktoranderna runt om i Sverige är tydligt: anställning och goda villkor för alla doktorander oavsett ämne, lärosäte eller ursprung. Marta Axner, ordförande doktorandnämnden Sara Stridh, vice ordförande Kristofer Jakobsson, vice ordförande martin wollerstam VAD TYCKER DU OM KÅRENS VALSYSTEM?«Vi är öppna för diskussioner om hur kårvalssystemet kan förbättras och behöver få veta din åsikt. Det skriver företrädare för samtliga partier i kårfullmäktige. Iapril varje år har Uppsala studentkår val till sitt högsta beslutande organ, fullmäktige. Där sätts riktlinjerna för vad kåren ska arbeta med, vilka frågor som ska drivas och där beslutas hur de cirka 900 poster som kåren fyller inom Uppsala universitet ska fördelas. Genom att rösta har studenter som inte har tid, lust eller möjlighet att engagera sig i kåren ändå chans att påverka kårens arbete. På senare år har valdeltagandet tyvärr varit lågt. Det har lett till att många av oss kåraktiva börjat diskutera och analysera dagens valsystem. Vi utreder även hur andra möjliga system kan se ut. Dock känner vi att det är svårt att utvärdera det system som vi själva har blivit valda av. För att kunna göra detta behöver vi din hjälp, för vårt behov av kritisk granskning är stort. Vi kan inte nog poängtera hur viktigt det är att rösta i kårvalet, men någonstans har denna kommunikation ut till studenterna misslyckats. Alla partier i fullmäktige är generellt sett positiva till förändringar av kårvalssystemet om det ökar valdeltagandet, men har skilda åsikter om hur ett nytt system ska se ut. Vad tycker du? Har du synpunkter är det bara att höra av sig till fullmäktiges ordförande Eleonore Lundkvist på fum.ordf@us.uu.se. Annars hoppas vi att ses den 5 december då kåren anordnar en diskussionsdag om förändringar av kårvalssystemet. Kristina Ekholm, Uppsala universitets studenter Matilda Nilsson, Vänsterns studentförbund Erika Karlenius, Gröna studenter Eleonore Lundkvist, Muf student Uppsala Ella Brodin, Piratstudenterna Erik Zeitler, Rädda Carolina Tony Kenttä, S-studenter

5 Ergo #11 / 2010 DEBATT / 05 SAKFEL OCH GRUNDLÖSA PÅSTÅENDEN«Rektor Anders Hallberg är kritisk mot Per Löwdins senaste spalt i Ergo. IPer Löwdins krönika om förslaget till regelverk för universitetets organisation i Ergo nr 10 finns en rad sakfel och grundlösa påståenden. Det är vidare svårt att utläsa vad som är fakta och vad som är Löwdins egen tolkning. Jag vill därför klargöra några saker. Det arbete med regelverk för organisationen som universitetet nu gör följer av att högskolelagen förändrats. Ett tydligt krav i den nya högskolelagen är att beslut som rör innehåll och kvalitet ska fattas av personer med vetenskaplig kompetens. Utgångspunkten för vårt arbete har därför varit att värna det kollegiala. Universitetets beredningsoch beslutsprocesser är, som för andra statliga myndigheter, noga reglerade och gäller för alla ärenden. Det gäller alltså även den process som nu pågår. På uppdrag av rektor har universitetsledningen, bestående av rektor, prorektor, universitetsdirektör, de tre vicerektorerna, dekanus för utbildningsvetenskaplig fakultet samt student- och doktorandrepresentanter, fungerat som styrgrupp för framtagandet av det aktuella förslaget. I likhet med våra vanliga rutiner har förslaget gått ut på remiss till alla vetenskapsområden och dess fakulteter. Foto: Tommy Westberg PER LÖWDIN HÄNVISAR till kritik som framförts av olika fakulteter, men glömmer att nämna att två av universitetets största fakulteter stöder förslaget. Där har frågan om karriärvägar och läraranställningar väckt mest diskussion, ett område som engagerar alla doktorander inom universitetet. Löwdin skiljer inte heller på de regler som utvecklas lokalt och de nationella regelverk som vi arbetar under. När det gäller konsistoriets sammansättning är detta reglerat nationellt. Där stadgas att regeringen efter förslag av rektor beslutar om konsistoriets externa ledamöter. Företrädare för lärare, studenter och doktorander väljs inom universi- Anders Hallberg. tetet. Detta kan inte universitet självt besluta om och har alltså inget med nuvarande förändringar att göra. Utbildningsministern har för övrigt just aviserat att dessa regler för universitetens styrelser ska ses över. Vidare kommenterar Löwdin universitetsförvaltningen. Argumentet är oklart men värt att nämna är siffror som just tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund, där förvaltningskost- naderna vid Uppsala universitet är bland de lägsta i landet. Det aktuella förslaget har diskuterats flitigt på alla nivåer inom universitetet. Det är bra att diskussionen stundtals varit livlig, det är ett positivt tecken för ett universitet. Alla synpunkter och åsikter är värdefulla när viktiga beslut ska tas. På universitetets webbplats finns all information proposition, förslag, process, remissvar, tillgänglig för den intresserade. Nu finns ett nytt förslag på konsistoriets bord. Anders Hallberg, rektor PER LÖWDIN SVARAR: Anders Hallberg är ute och cyklar. För det första har kollegialt styre olika mening. Konsistoriet är ett kollegialt organ, liksom flesta andra styrelser. Kollegialt beslutsfattande i den meningen är inte hotat. Det är däremot det kollegiala styret som innebär att vetenskapliga kollegor (tillsammans med doktorander och studenter) bestämmer över en fakultets angelägenheter. Att två fakulteter stöder förslaget till ny organisation är ointressant. Att leda ett universitet är lite som att disputera. Det gäller att övertyga om att man har rätt. Förslaget till omorganisation underkändes med siffrorna 6-2. Det intressanta är att sex fakulteter tycker att förslaget är befängt och hur de motiverar sina ställningstaganden. Till skillnad från Hallberg argumenterar de för sin sak. Det är rent nys att ändringar i högskolelagen skulle motivera den tilltänkta ordningen. Det är dessutom osant att det tagits fram i en beredningsgrupp av den karaktär som Hallberg påstår. Förslaget har tagits fram av universitetsdirektören och kanslicheferna. Det mest pinsamma är att det inte ens motiverats. Det är ironiskt att Hallberg vill införa någon konstig koncernmodell. Ingen konkurrensutsatt affärsdrivande koncern skulle lägga så stor del av omsättningen som Uppsala universitet gör på förvaltning. Det vore hälsosamt med ett konsistorium som kunde förstå, kritisera och förbättra, eller avslå, de förslag som rektor och andra föredragande lägger fram. SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 29/11. Välkommen till ett högteknologiskt café! Mobil HUGO S, OFVANDAHLS, WAYNES COFFEE, JALLA och BREDBAR KÖK & DELI är caféer i Uppsala som använder PayEx Mobil En högteknologisk betallösning. Men för dig är PayEx Mobil ett superenkelt betalsätt för små dagliga inköp. Läs mer på VI ÄR EXPERTER PÅ BETALNINGAR. Mellan företag. Mellan människor. Mellan människor och företag. Ring oss på eller besök

6 NYHETER / 06 Ergo #11 / 2010 Elin Andersson, Christin Mays och Marielle Svensson är några av studenterna som tröttnat på smutsen och ohyran i Flogsta. Foto: Hanna Strandberg Ohyra i Flogsta höghus Ingrodd smuts och ohyra av olika slag är resultatet av den bristfälliga städningen i Flogsta höghus. Situationen är enligt Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder väldigt allvarlig och de boende rekommenderas att vända sig till Miljökontoret. Heimstaden har fram till nyligen anlitat en städfirma för städningen av gemensamhetsutrymmena i Flogsta höghus. Utöver veckostädningen var det i somras meningen att städfirman skulle göra en rejäl storstädning av samtliga korridorer. Men enligt de boende studenterna var storstädningen bristfällig eller gjordes inte alls. Städpersonalen dök upp lite då och då, och slutförde egentligen aldrig jobbet. Under resten av året tar de bara lite lätt, så när jag fick höra om storstädningen tänkte jag, vad skönt äntligen kommer det att bli riktigt rent men jag tror att det till och med var smutsigare efteråt, säger Christin Mays och får medhåll av Elin Andersson, som bor i en annan korridor. När de skulle frosta av frysen så lade de ut någon slags duk som skulle suga upp vattnet, men de kom ju inte tillbaka så vattnet flöt ut i hela köket. De som var kvar i korridoren fick städa upp. De hade inte torkat ur frysarna ordentligt heller, berättar Elin Andersson. För Marielle Svensson blev smutsen helt enkelt för mycket när hon kom tillbaka till sin korridor efter sommaren. När jag kom tillbaka möttes jag av att det såg för jäkligt ut, och kontaktade då områdeschefen Johan Sandberg för att klaga. Elementen var helt täckta med damm och det var fullt av gamla matrester bakom spisarna, säger Marielle Svensson. Heimstaden lovade att skicka ut någon för en kompletterande städning, men då ingenting hände kontaktade Marielle Svensson hyresgästföreningen och därefter media. Efter att tidningen18 minuter hade varit här kunde jag läsa att man börjat med de kompletterande städningarna. Då mejlade jag och frågade när de skulle komma till mitt hus, och fick svaret att de skulle komma veckan därpå. När jag kollade bakom spisen häromdagen var det faktiskt renare. Men under kylskåpen och på elementen är det fortfarande lika smutsigt och dammigt som innan, säger Marielle Svensson. STORSTÄDNINGEN VAR EXTRA VIKTIG eftersom veckostädningen inte skötts som den ska de senaste åren. Enligt Anja Andersson på Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder (Hus) är underhållet av korridorerna kraftigt eftersatt. Vi var ute och gjorde en bedömning innan sommaren det såg inte bra ut. Heimstaden utlovade en storstädning, men eftersom det fortfarande inte hänt något har vi rekommenderat hyresgästerna att gå vidare till Miljökontoret. Man kan städa hur mycket som helst utan att det blir rent längre. Något måste göras, säger Anja Andersson. DET ÄR DOCK INTE BARA SMUTSEN som besvärar studenterna i Flogsta även ohyra har blivit ett problem. Vi har olika typer av insekter i köket. Under kylskåpet finns pyttesmå kryp i sprickorna som uppstått där mattan har släppt. Det har kommit in massor med smuts och det har varit fullt av de här små grå insekterna. De större bruna insekterna har vi haft lite överallt, och har man haft mat i skåpen så har det kryllat av dem, säger Elin Andersson. Det är ju inte bara den här korridoren det är problem i, det är mer regel än undantag i de här husen. Smutsen, djur det finns väl lite överallt, säger Marielle Svensson med en suck. Heimstadens områdeschef Johan Sandberg berättar att man efter att ha sagt upp avtalet med städfirman istället anställt två nya egna städare, som tillsammans med en tredje kommer att ansvara för städningen i de 12 höghusen i Flogsta. Vi var missnöjda med städbolaget i en storstädning ska allt ingå. Vad gäller ohyran är det som regel hyresgästen själv som kontaktar Anticimex för att boka tid för besprutning, men om de inte vill göra det själva så hjälper vi till. Har ni mycket problem med ohyra i Flogsta? Det går i vågor. Det händer att det blir vägglöss någon gång då och då, annars är det mest myror och baggar av olika slag. Vi är väldigt tacksamma om de boende hör av sig direkt så att vi kan åtgärda problemet, säger Johan Sandberg. Enligt Anja Andersson och Björn Collin, jurist på Hus, är situationen väldigt allvarlig. Det är inte undra på att det blir ohyra när det ser ut så här. Det räcker inte med tre städare på så många hus, speciellt inte med tanke på det eftersatta underhållet, säger Anja Andersson. Heimstaden har tagit på sig att utföra städningen och för det betalar hyresgästerna hyra. Därför är det självklart att städningen ska utföras på professionellt sätt. Vi har påpekat det här åtskilliga gånger och förstår inte varför städningen fortfarande missköts. Om städningen inte fungerar framöver kan det bli aktuellt med att ansöka hos Hyresnämnden om åtgärdsföreläggande, säger Björn Collin. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

7 Ergo #11 / 2010 NYHETER / 07 Universitetet portar studentföreningar Med undantag för studentkårerna är det numera tvärstopp för studentföreningar som vill ordna aktiviteter i universitetets gemensamma utrymmen. Intresseföreningen Uppsala akademiska kemister, Iupak, har redan drabbats av de nya riktlinjerna. De nekades nyligen att sälja gaskbiljetter på Ångströmlaboratoriet och BMC. Det känns lite märkligt. Vi har alltid fått tillstånd tidigare, säger ordföranden Sandra Olsson. Hon har fått beskedet att Iupak behöver visa upp ett intyg på att föreningen är en del av Uppsala studentkår. Tills vidare har Iupak löst problemet genom att sälja biljetter i lokaler som disponeras av studenterna. Som Ergo tidigare berättat har Uppsala universitet fått kritik av Högskoleverket för sin behandling av en grupp studenter från Revolutionär kommunistisk ungdom när de samlade namnunderskrifter till en motion om bojkott av israeliska varor till Uppsala studentkår på Ångströmlaboratoriet. Universitetspersonal försökte avvisa studenterna med hänvisning till att det inte skulle vara tillåtet att bedriva politisk propaganda i universitetets lokaler. Enligt Högskoleverket bröt universitetet mot objektivitets- och likhetsprincipen. EFTER KRITIKEN har universitetet beslutat om nya riktlinjer för tillträde till lokalerna. Där har man bland annat lagt till ett utdrag ur högskoleförordningen om studentföreningars rätt att använda undervisningslokalerna. Däremot Strikt maktdelning och ett särskilt presidieval som skiljs åt i tid från valet till senaten. Det är något av innehållet i ett aktuellt förslag till nytt valsystem för Uppsala studentkår. Det låga deltagandet i kårvalet har gett upphov till en diskussion om behovet av att förändra kårens valsystem. En idé om hur ett framtida system kan se ut kommer från de före detta kåraktiva Martin Hofverberg och Tomas Eriksson. De anser att dagens system leder till koncentration av engagemanget hos vissa kurser och fakulteter framför andra samt ett kraftigt informationsövertag hos presidiet framför fullmäktige och styrelse vilket tenderar att centralisera makten hos några få personer. nämns ingenting om studentföreningars rätt att använda de gemensamma utrymmena, trots att incidenten som ledde till kritiken ägde rum i ett gemensamt utrymme. Men universitetsombudsman Per Abrahamssons tolkning av riktlinjerna är klar: Intendenterna får inte ge tillstånd till studentföreningar att anordna aktiviteter i de gemensamma utrymmena på universitetet. Ett undantag görs för Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren, som är de två organisationer vid universitetet som har ställning som studentkårer. Vad gäller för studentföreningar som på olika sätt är knutna till kårerna? Deras aktiviteter ska vara sanktionerade av kårledningen. Innebär din tolkning en uppstramning jämfört med hur det var förut? Snarare ett förtydligande. Riktlinjerna har varit desamma men tillämpningen på universitetet har inte varit enhetlig. Kommer det att finnas möjlighet till undantag från riktlinjerna i samband med kårval och riksdagsval? Ja. PÅ UPPSALA STUDENTKÅR är man inte särskilt road över sitt nyvunna privilegium. Det var nog ingen som ville att det skulle bli så här. Jag arbetar med frågan och tror att vi kommer att hitta en lösning som alla är nöjda med, säger kårordförande Gabriel Ledung. Han vill dock inte avslöja vilken lösning han har tänkt sig. Frågan om de nya riktlinjerna togs upp på Uppsala studentkårs fullmäktige den 16 november. Stefan Kreida, S-studen- Kårval på amerikanskt vis Ur Ergo nummer Läs artikeln på ergo.nu/nyheter/ universitetet-forbjuder-israelkritik-pa-campus ter, föreslog att kåren ska anta åsikten att politiska studentföreningar ska få mötas och informera om sina åsikter i universitetets lokaler. Kårens demokratiska uppbyggnad bygger på att beslut fattas i kårens fullmäktige av representanter för kårpartierna. För kårpartierna är det därför extremt viktigt att ha möjligheten att mötas och prata med studenter på campus för att veta vad de tycker är viktigt och därmed för att kunna representera dem skriver Stefan Kreida. På ergo.nu kan du läsa vad fullmäktige beslutade. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Deras motion till kårfullmäktige syftar till maktdelning och ökat deltagande och går i korthet ut på: Att dela upp den verkställande, normgivande, reviderande och ekonomiska makten i fyra självständiga institutioner. Att inrätta åtta valkretsar, en per fakultet med medlemmar i Uppsala studentkår. (Idag utgör kåren en enda valkrets.) Mandat i fullmäktige tilldelas varje valkrets efter antalet heltidsstuderande. På så sätt ska fullmäktige bli mer representativt. Att göra valet till presidium till ett medlemsval som skiljs åt i tid från valet till fullmäktige. Det skulle synliggöra valen bland medlemmarna och stärka fullmäktiges roll gentemot styrelsen, menar motionärerna. Att stärka revisionens makt genom att ge den treårigt mandat och rätt att överpröva fullmäktige- och presidiebeslut som bryter mot avsikten i kårens styrdokument. Att inrätta en kårkassa med förtroendevalda som löpande förser medlemmar och engagerade med ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. FÖRSLAGET ÄR SOM SYNES tydligt inspirerat av USA:s valsystem, vilket understryks av att fullmäktige kallas senaten. Vi tror att det finns en lockelse i det både för väljare och potentiella engagerade, skriver Hofverberg och Eriksson. De lägger samtidigt ett förslag på en helt ny stadga som svarar mot de tilltänkta förändringarna i valordningen, men avstår från att döpa den föreslagna stadgan till konstitutionen. Motionen behandlades på fullmäktige den 16 november, efter Ergos pressläggning. På ergo.nu kan du läsa om hur det gick. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se NYHETER I KORTHET Konsistoriet beslutar om ansvarsfördelning Den 19 november fattar konsistoriet beslut om de förslag till organisationsförändringar som diskuterats under hösten. Uppsala studentkår och sex av åtta fakulteter var i sina remissvar kritiska till förslaget att föra över makt från fakulteterna till vetenskapsområdena. Enligt vad Ergo erfar kommer fakulteterna inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet sannolikt att undantas från de nya bestämmelserna som ska träda i kraft vid årsskiftet. Istället ska frågan om ansvarsfördelningen vid universitetet utredas ytterligare under nästa år. Misstänkt forskningsfusk En professor och en överläkare, båda verksamma vid Uppsala universitet, har anmälts misstänkta för forskningsfusk. Läkemedelsbolaget Lundbecks amerikanska partner Forest Labs fick nyligen betala 2,2 miljarder kronor i det amerikanska justitiedepartementets stämning av bolaget. Ungefär halva summan var böter för att Forest Labs hade sålt och marknadsfört det antidepressiva medlet Cipramil för barn, trots att en tidigare studie den så kallade Lundbeckstudien, visat att preparatet inte hade önskad effekt på barn och att det dessutom ökade självmordsbenägenheten hos barnen som fick det. Lundbeckstudien leddes av Uppsalaprofessorn, och överläkaren var hennes närmaste forskningsmedarbetare. Enligt anmälan ska de ha låtit myndigheter, läkare och allmänhet få ett förvanskat resultat av studien, där det amerikanska läkemedelsverket FDA:s bedömningar om biverkningar, som ökad självmordsbenägenhet, förvandlats till något icke existerande. Anmälaren skriver att professorn och överläkaren genom sitt agerande grovt förvrängt forskningsdata och systematiskt utelämnat vissa data, och på så sätt gjort sig skyldiga till forskningsfusk och hoppas att Uppsala universitet kommer att vidta åtgärder och anmäla saken till Centrala etikprövningsnämnden. Juridiska avdelningen vid Uppsala universitet har redan tagit itu med ärendet. HSV avbryter arbetet med studentenkäter En enkät från Högskoleverket, som skulle ha gått ut till cirka studenter i månadsskiftet oktober/november, ställs in. Enkäten bestod av fem frågeområden; planering av utbildningen, lärarna, stöd och hjälp, examensmålen samt arbetslivets krav. De två senare skulle ha använts som en del i arbetet med kvalitetsutvärderingar. Men Högskoleverket kommer inte att fullfölja det påbörjade arbetet eftersom man inte är tillfreds med de metodologiska och urvalstekniska lösningarna för genomförandet. Kravet på svarsfrekvens är högt och det har funnits tveksamhet kring om det över huvud taget är möjligt att använda enkätsvaren om det saknas svar från ett eller flera lärosäten.

8 08 / NYHETER Ergo #11 / 2010 SFS på jämställdhetsturné Under sin landsomfattande jämställdhetsturné har Sveriges förenade studentkårer noterat att det finns en rädsla för att diskutera kön i vad många upplever vara världens mest jämställda land. Syftet med jämställdhetsturnén SFS Equalizer är att skapa debatt och diskussion kring manliga och kvinnliga normer inom grundutbildningen på högskolan. Kön spelar fortfarande en roll idag och jag tycker att det synts ganska tydligt på de ställen vi redan har varit på, Uppsala är det sjunde stoppet av tjugo. Det finns en motvilja, eller rädsla från vissa håll att diskutera just kön för många menar att vi lever i världens mest jämställda land och man vill inte tro att kön längre har någon betydelse, säger Sara Jonsson, projektledare för SFS Equalizer. Istället för att fokusera enbart på manliga och kvinnliga normer, vill många lokala kårer inkludera även de andra diskrimineringsgrunderna, till exempel etnicitet och religion, berättar Sara Jonsson. Det brukar sluta med att man duttar lite på allt och så går man därifrån utan några praktiska verktyg. Det här är ett jämställdhetsprojekt och jag tror att de manliga och kvinnliga normerna manifesteras även i de andra diskrimineringsgrunderna, så det är viktigt att fortsätta diskutera kön. GENOM TURNÉN, som bland annat bjuder på en serieutställning, könskonsultation, två miniföreställningar om normer och en workshop, vill SFS ge kårer och studenter runt om i landet verktyg för att dels kunna bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete, och dels för att man ska veta vad man kan göra om man blir utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Workshopen bygger på en skrift som heter Bryt en SFS Equalizer besökte nyligen campus Blåsenhus för att skapa debatt kring manliga och kvinnliga normer. På bilden ses Linda Fahl, Lasse Långström och Anna Björn från performancegruppen Vänsterkillekören samt Uppsala studentkårs jämlikhetsansvarige Mikael Landsten. Foto: Hanna Strandberg norm, i vilken man får möta ett antal studenters olika berättelser om könsdiskriminering. Skriften tar även upp de olika härskarteknikerna och motsvarande främjartekniker. Om man blir utsatt för en härskarteknik ska man tänka på vad man kan göra själv detta kallas en motstrategi och är ett väldigt effektivt sätt att stoppa den som till exempel använder sig av förlöjligande, som är en ganska vanlig härskarteknik. Det handlar om att vända tillbaka exakt de ord som den andre använt. Säger någon till exempel Men lilla gumman, ville du säga någonting?, så kan man svara Varför kallade du mig lilla gumman?. Det kan tyckas enkelt, men Sara Jonsson påpekar att det är oerhört viktigt att man tränar sig i att svara på de olika härskarteknikerna. Det är väldigt lätt att komma på i efterhand vad man skulle ha sagt och som med allt annat är det något man måste träna på för att det ska bli lite mer reflexmässigt. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Webb-tv Se klippet från SFS Equalizers stopp i Uppsala på ergo.nu. Uppsalastudenter tävlade i syntetisk biologi Den 5 8 november hölls The International Genetically Engineered Machine competition (igem) vid MIT i Boston. En tävling i syntetisk biologi för studenter från hela världen, där Uppsala universitet deltog tillsammans med 127 andra lag. Uppsalalaget bidrog med en biologisk klocka bestående av kretsar med genetiskt ombyggda bakterier. Varje lag fick varsitt kit med biologiska byggstenar att arbeta med inför tävlingen. Målet var att bygga ett biologiskt system med levande celler och finalen avgjordes vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston tyvärr hamnade inte Uppsalalaget bland de sex finalisterna. Vi valde att bygga vidare på förra årets vinnarbidrag: en biologisk sensor. Men vi ville inte bara kunna detektera en viss tröskelnivå, vårt första delmål var att kunna kvantifiera koncentrationen av det ämne som sensorn är känslig för, säger Antonio Antonio Ascue Avalos. Ascue Avalos, lagkapten för Uppsala universitets lag. Sensorn består av ett antal sensoriska enheter, bakterier, med förmåga att kommunicera med varandra. Bakterierna känner av koncentrationen av ett speciellt ämne inom ett visst intervall och sensorns utslag visas genom att bakterierna ändrar färg. För att åskådliggöra detta försökte laget bygga en biologisk klocka, med tanken att den skulle ändra färg varje timme genom att bakterierna själva frisatte ämnet men tyvärr hann den inte bli klar till tävlingen. Vad kan man använda en biologisk sensor till? Den skulle kunna användas för att mäta koncentrationen av giftiga kemikalier, till exempel föroreningar i vattendrag eller i kombination med automatiska medicineringssystem för att få kontroll över när, var och hur mycket medicin som ges. Man skulle till exempel kunna skapa insulinindikatorer för diabetessjuka. ANTONIO ASCUE AVALOS BERÄTTAR att alla i laget var medvetna om att det skulle vara hård konkurrens, men inte hur hård, och att tävlingen blev en ögonöppnare. Det kändes inte bra efteråt, även om vårt bidrag fick klart godkänt. Men nu vet vi bättre vilka punkter vi måste arbeta extra med inför nästa år juryn tryckte hårt på det här med bioetik och biosäkerhet. Det som förvånade var vilken bredd det var på bidragen! Laget söker redan nu studenter inför nästa års tävling, och det är inte bara forskningsinriktade studenter som behövs. Utöver fysiker, biokemister och programmerare är de intresserade av filosofer, antropologer, webbdesigners och sådana som kan marknadsföring. Den här tävlingen handlar om mer än bara labbande även om det är själva kärnan i stort sett hela utbildningsutbudet vid universitetet har något att ge och vi uppmanar alla som är intresserade att gå med i vår facebookgrupp igem2011. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

9 Ergo #11 / 2010 NYHETER / 09 FORSKNING PÅGÅR Gratis kvalitetshöjning KRÖNIKA JOHAN FALKMAN Johan Falkman läser journalistik på JMK i Stockholm och praktiserar på tv-produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn. Genom tydligare krav på studenterna och en betoning på analys snarare än faktakunskaper går det att höja kvaliteten i svensk högre utbildning utan att det behöver kosta pengar. Det menar Uppsalaforskaren Christopher Lagerqvist, aktuell med en studie av historieämnet vid University of Oxford och Uppsala universitet. Debatten om kvalitet i den högre utbildningen handlar till stor del om resurser. De senaste decenniernas utbyggnad av högskolan har inte varit fullt finansierad, och det sägs ofta att resurserna till grundutbildningen har urholkats. I sin studie anlägger Christopher Lagerqvist ett annat perspektiv på kvalitet. Jag har inriktat mig på hur vi kan göra utbildningen ännu bättre utan att det kostar en krona. Förebilden är University of Oxford, där han själv varit verksam både som doktorand och post doc. Förmånen att kunna välja och vraka bland sökande är en orsak till att det anrika lärosätet kan behålla sin världsledande position. Men det är inte hela sanningen, menar Christopher Lagerqvist. Vid en Oxfordutbildning förmedlas vad han kallar ett kvalitativt mervärde. Först och främst finns en tydlig arbetsfördelning mellan lärare och student. Lärarna måste våga ställa krav på studenterna, menar Christopher Lagerqvist. LÄRAREN ANSVARAR att ge regelbunden personlig återkoppling på studentens arbete. Studenten förväntas å sin sida att vara väl förberedd inför alla moment. Genomgående tillämpas ett analytiskt förhållningssätt. Åtta tankekomponenter genomsyrar alla delar av undervisningen: syfte, frågeställning, begrepp, perspektiv, antaganden, källor, resultat och implikationer. Därtill kommer ett antal intellektuella principer, så som klarhet, precision och relevans. Orden klingar säkert välbekant även för många Uppsalastudenter. Det är inga mystiska trollformler. Det speciella är att förhållningssättet tillämpas konsekvent i alla sammanhang, säger Christopher Lagerqvist Han menar att modellen ger färdigheter som är användbara också i yrken som inte har någon direkt koppling de ämnen studenterna läser. Som analytiker i arbetslivet är det vanligt att man får en fråga, en hyllmeter litteratur och en vecka på sig att komma fram till ett svar. Då gäller det att kunna snabbläsa, kondensera, bilda sig en egen uppfattning och underbygga sina argument. Oxfordmodellen kan knappas införas i sin helhet i Sverige, medger han. Den individuella undervisning som Oxfordstudenterna erbjuds finns det inte resurser till. Däremot kan vikten av att kunna arbeta självständigt, vara väl förberedd och passa tider betonas mer, och mängden litteratur kan utökas. På många utbildningar läser studenterna bara 20 timmar i veckan. Det duger inte. Lärarna måste våga ställa högre krav än så. Christopher Lagerqvist efterlyser också en annan typ av examinationsfrågor. Hans analys av tentafrågor på A- och B-nivå vid Uppsala universitet visar att samtliga frågor syftar till att studenterna ska återge fakta. Den som memorerar kurslitteraturen har goda chanser att få höga poäng. Det är ofta väldigt öppna frågor, och är det bara för studenten att börja rabbla. Upplägget försämrar studenternas möjlighet att utveckla sitt analytiska tänkande, enligt Christopher Lagerqvist. Lärarna bör skriva mer avgränsade frågor och ge poängavdrag om svaren inte är relevanta. Det kan handla om att jämföra varför olika historiker har skilda uppfattningar om en epok eller ett fenomen genom att jämföra deras perspektiv, frågeställningar, begrepp och källor. HAN TROR INTE ATT MER ANALYTISKA frågor och högre krav behöver medföra en större andel underkända studenter; lärarens förväntningar har nämligen stor betydelse för studenternas prestationer. Svenska studenter är inte okunnigare än brittiska. Jag tror att de klarar högre krav, men det bygger på att också gymnasieskolan tar sitt ansvar och ger eleverna de förkunskaper som krävs. Christopher Lagerqvist är initiativtagare till The Oxford-Uppsala programme, samarbete mellan de båda universiteten som inleddes Inom ramen för programmet har det tidigare hållits en kurs enligt Oxfordmodellen för doktorander och masterstudenter. I sommar ges för första gången en liknande kurs för studenter på grundnivå. Nu hoppas han att samarbetet, som än så länge omfattar ämnena historia, ekonomisk historia och utbildningshistoria, ska utökas till fler ämnen och bli en del av universitetets reguljära verksamhet. Vi har bland annat diskuterat att inkludera teologi och engelska i samarbetet. Jag vet också att det finns ett intresse från medicinsk fakultet. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Vad är Högre i den högre utbildningen? Om den högre utbildningens kvalitativa mervärde inom historieämnet vid University of Oxford och Uppsala universitet kan beställas på info@pu.uu.se. Foto: Christin Lenthamre Stjärnglansen slocknar aldrig När jag gick i gymnasiet och folk frågade mig vad jag skulle bli när jag blir stor var svaret alltid självklart. Jag skulle bli rockstjärna. Inte musiker eller sångare. Rockstjärna, med stor R. Sälja miljontals plattor, fylla Wembley och åka varv efter varv runt jorden. När jag blivit för tjock, gammal och rik för att fortsätta turnera skulle jag dra mig tillbaka till en ö i Karibien. Jag tvivlade inte en sekund på att jag skulle få allt det där och skämdes inte det minsta när jag berättade för folk om mina planer. Det blev inte riktigt som jag trodde. Jag fick sparken från bandet ett par år efter gymnasiet, musiken och drömmarna lades i ofrivillig malpåse. Jag hamnade i Australien, började plugga och kom längre och längre ifrån mina rockstjärnedrömmar. Efterhand upptäckte jag att det fanns massa andra roliga saker som man kan göra med sitt liv. Jag kände att musiktåget hade gått och fokuserade på att skaffa mig en utbildning och hitta en annan inriktning i livet. MEN SÅ FÖR NÅGRA MÅNADER SEDAN frågade mina kompisar om jag inte var sugen på att börja sjunga igen. De skulle starta band och ville att jag skulle fronta. Det krävdes bara ett par timmar i replokalen innan jag insåg att det fortfarande är musik som jag mest av allt vill hålla på med. Skillnaden mellan hur jag kände för musiken för tio år sedan och hur jag känner för musiken idag är i stort sett obefintlig. Skillnaden mellan hur jag förhöll mig till mina drömmar för tio år sedan och hur jag förhåller mig till dem idag är dock monumentala. När jag för tio år sedan stolt talade om för allt och alla att jag minsann sjöng i ett rockband, vågar jag idag knappt berätta det för folk. Jag ska inte längre bli rockstjärna utan hoppas på att eventuellt kanske få spela lite musik någon gång om någon vill lyssna. När folk frågar mig om bandet och våra planer trasslar jag in mig själv i långa, ursäktande monologer om hur jag såklart vill kunna leva på musiken, men att jag ändå är realist och inser att det förmodligen inte kommer bli något av det hela. Jag säger att varje spelning är en seger för mig, eftersom jag för bara ett år sedan var helt säker på att jag aldrig skulle stå på en scen igen. PÅ TIO ÅR har jag alltså gått från att vara en självsäker, kaxig, naiv drömmare, till att bli en cynisk realist. Jag är så jävla självmedveten att jag inte vågar vara ärlig mot mig själv och andra med vad det är jag faktiskt vill. För tänk om det inte blir så. Tänk om jag misslyckas. Tänk om jag säger till folk att jag vill bli rockstjärna och sen inte blir det. Det finns massa saker som är bra med att bli vuxen. Man har mer pengar i plånboken, man får vara uppe hur länge man vill och man behöver inte äta upp sina grönsaker. Att inte våga drömma för att man är så rädd för att misslyckas hör inte till den listan.

10 10 / NYHETER Ergo #11 / 2010 Svårt att rätta till antagningsregler Högskoleverket ska tillsammans med Verket för högskoleservice rätta till problemen som uppkommit för studenter med äldre och utländska betyg i och med de nya antagningsreglerna, men det är ingen lätt uppgift. Tidigare försök har misslyckats. Med anledning av den massiva kritik som uppstått i och med införandet av regeringens nya antagningsregler ges nu Högskoleverket (HSV) och Verket för högskoleservice (VHS) i uppdrag att utarbeta föreskrifter som ska stoppa diskrimineringen av äldre och utländska studenter. Från och med nästa hösttermin ska sökande med en svensk gymnasieexamen från 2003 eller tidigare kunna konkurrera på samma villkor som yngre sökande utländska studenter får däremot vänta ytterligare ett år. Vårt tidigare uppdrag var att försöka ordna så att utländska sökande skulle få tillgodoräkna sig meritpoäng, men det är nästan omöjligt att göra på det sättet. Nu ser regeringsuppdraget annorlunda ut, istället för att de ska läsa in meritpoäng kommer vi att anpassa de rådande betygen, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på Högskoleverket. Det finns redan omvandlingstabeller för utländska betyg men utifrån 20,0 som högsta betyg. Nu kommer Högskoleverket att anpassa skalan efter systemet med meritpoäng. Det handlar om att få bort gruppen utländska sökande, för att istället plocka in dem i den ordinarie betygsgruppen. Som det är nu baseras antalet platser per grupp på antalet sökande, och vill det sig illa kan urvalsgruppen bli helt utan platser när det är väldigt få sökande. Det blir i praktiken konkurrens om noll platser. De problem vi ser utgår mycket från meritpoängssystemet. Det har blivit krångligt och det har fått oönskade effekter vid antagningen till högskolan. Nu rättar man till vissa delar, men egentligen vore det önskvärt med en mer grundlig översyn av hela antagningssystemet. Det bästa vore om man kopplade det till den nya gymnasieskolan som träder i kraft till hösten. Sökande med slutbetyg som utfärdats mellan 1997 och införandet av de nuvarande kursplanerna ska kunna komplettera med meritpoäng från och med höstterminen De som söker med utländska gymnasiebetyg kommer att hamna i den ordinarie betygsgruppen först höstterminen 2012, men kommer i gengäld inte att behöva läsa in några meritkurser. Senast den 30 november i år ska myndigheterna redovisa sina ställningstaganden vad gäller de äldre gymnasiebetygen. Motsvarande datum för utländska betyg är den 30 juni nästa år, med undantag för utbildning som leder fram till en International Baccalaureate, som ska redovisas redan i februari. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Gratissajt för studenter Efter att ha rensat ut gamla möbler hemma kom 18-årige Khaled Daneshvar på idén att starta en gratisversion av Blocket. Sajten blev en succé och erbjuder allt från husdjur och tjockteveapparater till motorcyklar och bilar. Ilovegratis.se fungerar på samma sätt som annonssajten Blocket, med den avgörande skillnaden att allt som läggs upp är gratis. Bakom sajten står Khaled Daneshvar, hans äldre bror och rådgivare Vahab Daneshvar samt webbdesignern Axel Widegren. Khaled förklarar att många av de som annonserar upplever att de faktiskt tjänar på affären, då de inte behöver forsla bort sina gamla möbler själva. Det finns många anledningar till att folk skänker bort sina prylar och möbler, men framför allt handlar det om lathet man orkar inte åka till tippen. MELLAN 5 OCH 20 objekt läggs upp varje dag, och det kan röra sig om så vitt skilda Khaled Daneshvar har startat en hemsida där saker bortskänkes i rasande takt. Foto: Hanna Strandberg saker som bokhyllor och bilar, tjockteveapparater, motorcyklar och husdjur. Sajten har mellan och unika besökare i veckan, enligt Khaled. Objekten försvinner rätt snabbt. Jag har själv skänkt en hel del och jag brukar få 25 till 30 svar inom de närmaste timmarna. I lördags kom det in en stor tank och personen som lagt upp annonsen ringde en timme senare och ville ta bort den så fort går det. Jag rekommenderar alla att skänka bort hellre än att slänga bort. Soffor återfinns ofta bland annonserna på sajten, och det är inte ovanligt att företag utnyttjar sig av tjänsten när de byter upp sin kontorsinredning. Det här kan bli nya Blocket det är vad jag hoppas! Vi kommer satsa på USA och England också, det kan bli större där i och med att de har en annan välfärdskultur, och vi börjar redan i januari februari. De har bara ebay, som är en auktionssajt, inga direkta sälj-köp-sajter. Khaled kallar sig entreprenör och berättar att hans föräldrar visste vad han skulle bli långt tidigare än han själv. När han var tre år hade han nämligen tagit familjens silverbestick och gått till marknaden och sålt dem till underpris. Nu går det bättre. Nästa år räknar han med att företaget ska omsätta en miljon. Vi lanserar även en ny sajt för studenter nu i november: praktiksajten.se. Många vill praktisera men det är svårt att få en praktikplats på vår sajt ska företag själva kunna annonsera ut praktikplatser. Jag kände inte för att gå ner till Ica inför vår femveckorspraktik, det skulle inte ge något så då kom jag på den här idén. Är det något jag saknar och som jag själv skulle vilja ha så ordnar jag det på egen hand. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Per Löwdin Vd-styre eller akademisk frihet? Valen till universitetsstyrelser ( konsistoriet ) och av rektorer befinner sig i en svåröverskådlig röra. Härförleden anmäldes rektorsvalet vid Karolinska Institutet till Justitieombudsmannen av elva professorer och två studentrepresentanter. De begärde att JO skulle utreda legaliteten och lämpligheten i vad de uppfattade som osund makt och myndighetsutövning vid KI. Anmälarna hävdade, för att kunna fungera som myndighetens högsta oberoende instans måste konsistoriet och rektor ha ett opartiskt förhållande till varandra. De menade att det förelåg jävsförhållanden och cirkelutnämning. KI har en praxis där rektor föreslår ordförande för konsistoriet till regeringen samtidigt som ordföranden spelar en central roll vid val och utnämning av rektor. Vid det senaste rektorsvalet leddes nomineringskommittén av konsistoriets ordförande. Av 47 nominerade valdes ett fåtal för närmare granskning, varefter ordföranden tog personlig kontakt med kandidaterna för att sedan meddela kommittén att endast en kandidat kvarstod, nämligen sittande rektor. Elektorsförsamlingen hade inte haft insyn i vad som sagts vid dessa kontakter annat än att alla nominerade utom den sittande rektorn drog tillbaka sina kandidaturer. Anmälarna fann det anmärkningsvärt att de inte kunde finna någon dokumentation av den process som ledde till att 47 kandidater reducerades till en. Vid elektorsförsamlingens slutmöte hölls val med acklamation, med hänvisning till att endast en kandidat återstod, vilket medförde att de som inte hade förtroende för den sittande rektorn varken kunde avstå från att rösta eller rösta nej. JO-anmälan förefaller ha haft ett brett stöd vid KI, och man kan fråga sig hur rektorn Harriet Wallberg-Henriksson är funtad som accepterar att bli omvald under sådana omständigheter. Som akademisk ledare är hon körd. Anmälan föranledde ingen åtgärd från JO. Saken är den att de regler som förr tydligt reglerade rektorsvalen är borttagna. Länge bestod konsistoriet av dekaner och rektor. Vid slutet på 60- talet började man experimentera, och 1977 infördes en ordning som innebar att studenter, lärare och så kallade övriga ledamöter delade på makten. Ingen korporation fick ha egen majoritet. I slutet på 80-talet gjorde sossar och centern upp och man övergick till att ha en majoritet externa ledamöter. Förändringen gjordes med managerialistiska förtecken. Rektor tänktes bli som en verkställande direktör. En rad frågor fördes över från konsistoriet till rektor. Istället för att kritiska frågor dryftades i konsistoriet föreskrevs att rektor allena skulle avgöra dem. På nittiotalet fråntogs rektor ordförandeskapet och regeringen utnämnde ordföranden. Ordningen lånades närmast från bolagsvärlden (dock utan disciplinerande marknad). Tanken med denna ordning var att allmänintresset skulle få ett större inflytande. I praktiken gjorde det dock enbart rektor mäktigare, och fjärmade konsistoriet från verksamheten. De viktigaste frågorna avgjordes inte längre i universitetets högsta organ. Ska konsistoriets majoritet representera allmänintresset bör det rimligen utses av riksdagen. Ska det företräda regeringen bör det utses av denna. Båda alternativen är riskabla, i varje fall om majoriteten är således utsedd, eftersom det medför en risk att universiteten politiseras. Samtidigt ökas de föredragandes makt utan att denna balanseras av kritisk granskning. Universitetet blir toppstyrt. Styrelsens funktion blir symbolisk. Ska universiteten vara fria, akademiska republiker, borde de vara betrodda att välja (läs: nominera till regeringen) sina egna styrelser. En av styrelsens viktigaste uppgifter är nämligen att balansera rektor och förvaltningen, att utsätta alla förslag för en kritisk granskning, fatta de mest kritiska besluten och ytterst styra verksamheten. Utbildningsministern Jan Björklund har noterat skandalen vid KI och att tillsättningen av universitetsstyrelserna inte fungerar bra. Problemet med den nuvarande ordningen är att rektor i praktiken föreslår majoriteten av konsistorieledamöterna, vilket medför att det blir svårt för styrelsen att styra rektor, och ytterst universitetet. En översyn har aviserats. Det är en öppen fråga om Björklund kommer att stanna för toppstyrda universitet med frihet för rektorer och universitetsdirektörer eller om det blir självstyrande fria universitet?

11 Ergo #11 / 2010 REPORTAGE / 11 Foto: Marcus Nyberg STUDENTLIV PÅ FEJAN Facebook är på tapeten just nu. Nyligen kom larm om Facebook-applikationer som läcker data, och på bio går filmen om Facebooks skapare. Men vilken roll spelar nätgemenskapen i Uppsalastudenternas liv? Ergo har spanat. Får du också inbjudningar till utställningar, nationsklubbar och fester hemma hos personer du knappt känner? Facebookevent är numera ett naturligt sätt för studenter att hålla koll på som händer i Uppsala. Det tycks dock vara lätttare att samla folk på massiva fester än att engagera till kamplust. Fint väder, öldrickande studenter som minglar runt, folk som spelar gitarr, roliga spel och trevlig stämning. Så beskriver Uppsalastudenten Linus Ljungström 1 juni i Ekonomikumparken. Denna varma försommarkväll hade enligt honom studenter samlats bakom Ekonomikum för att umgås och festa. Informationen om evenemanget spreds uteslutande via Facebook. En vecka tidigare hade det slagit Linus Ljungström att det vore roligt att samla så många människor som möjligt på ett och samma ställe. Jag fick inbjudan till ett liknande event i Göteborg och tänkte att det borde funka även i Uppsala, säger han. Linus skapade ett Facebookevent som han skickade till omkring 70 utvalda Facebookvänner och uppmanade dem i sin tur att bjuda sina vänner. Eventet spreds med sloganen Spontanfest som inte är speciellt spontan och ALLA kan bjuda in folk, ALLA är välkomna, så för att detta ska funka är det viktigt att ni VERKLIGEN BJUDER IN så många ni bara orkar till det här eventet. På bara två timmar hade personer fått inbjudan som därefter fortsatte att skickas runt på Facebook i ett rasande tempo. Jag hade aldrig kunnat ana att eventet skulle få sådan spriding, säger Linus. Sammantaget blev cirka personer inbjudna. Det nådde till och med mina kompisar i Göteborg som jag själv inte hört av mig till. FESTEN I EKONOMIKUMPARKEN är ett av de första stora evenemangen bland Uppsalas studenter som skapats och spridits på Facebook. Eventet uppmärksammades i flera lokala medier. Men inte alla var positiva. Dagen efter festen skrev Uppsala Nya Tidning att städnotan, som skattebetalarna fick stå för, gick på I Frankrike har de så kallade Aperitif-festerna, där tusentals ungdomar stämmer träff för att festa och dricka alkohol, blivit Fortsättning på nästa sida

12 12 / REPORTAGE Ergo #11 / 2010 Initiativtagaren Linus Ljungström uppskattar att personer kom på ospontan spontanfest i Ekonomikumparken den 1 juni. Information om festen spreds via Facebook. Foto: Gabriel Winegarner»Jag var lite orolig ett tag eftersom jag inte hade kontaktat polisen«oerhört populära. En person förolyckades under en sådan tillställning och umgängesformen har förbjudits. Festen i Ekonomikumparken förflöt under betydligt lugnare former. Jag var lite orolig ett tag eftersom jag inte hade kontaktat polisen, säger Linus. Jag hade ingen aning om hur många som skulle dyka upp. Men det var ju inget olagligt, tillägger han. Det handlade inte om något politiskt budskap eller alkoholhets. Linus Ljungström. CORNELIA VAR EN AV STUDENTERNA som såg eventet på Facebook och besökte festen i Ekonomikumparken. Jag tyckte att ospontan fest var ett kul koncept. Jag reagerade på att det var ett innovativt sätt att samla folk på som faktiskt visade sig fungera, säger hon. Men själv skickade jag bara vidare till en kompis som sedan följde med mig på festen. Cornelia använder Facebook i stället för nationsguiden eller tidningar då hon vill hålla koll på vad som händer på nationerna. Men förutom nationsklubbar brukar jag ramla in på en massa olika event som till exempel debatter, manifestationer, föreläsningar, utförsäljningar och vänners allmänna påhitt. ETT ANNAT STUDENTEVENEMANG som skapades på Facebook var manifestationen mot utförsäljningen av Studentbostadens bostäder, som ägde rum den 23 mars. Initiativtagare var studentkåren och dess dåvarande internationellt ansvariga Karin Nordlund, idag vice ordförande. Det är det första evenemanget som rör alla studenter där vi spridit vårt budskap via Facebook. Jag tror att färre hade kommit om vi till exempel bara hade affischerat och skickat ut , säger hon. Karin Nordlund tycker att Facebook är ett bra och billigt sätt att samla ihop mycket folk på. 171 personer hade tackat ja och 406 hade fyllt i att de kanske kommer. I och med att kåren delade ut facklor kan de beräkna att runt 100 personer faktiskt hade tagit sig ut i senvinterkylan. Det är lätt att bara tacka ja och sedan inte komma, suckar Karin. Hon tycker att det är den enda negativa aspekten med att ordna Facebookevent; Det är svårt att beräkna hur många som dyker upp. En annan nackdel kan vara att alla ens bekanta vet var man är om man tackar ja till ett evenemang. Det kan vara praktiskt att vänner vet var man eventuellt kommer att befinna sig under till exempel helgen, men lite tråkigare när halvstalkers vet detsamma, säger Cornelia. Ibland kan smörgåsbordet av Facebookevent bli så stort att man till slut inte vet vad man ska välja. Det är onekligen ganska stressframkallande att bli presenterad för så många möjligheter, säger Cornelia. Dessutom blir det väldigt explicit vad man väljer och man vill ju inte göra folk ledsna. MATILDA SHAYN Vi är ännu i Statusuppdateringar på Facebook kan vara av större betydelse än vi tror. Det menar Uppsalaforskaren Håkan Selg som har sammanställt en rapport om sociala medier. Håkan Selg är doktorand vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, och Nationellt IT-användarcentrum. Han menar att statusuppdateringar och kommentarer på Facebook som kan verka onödiga i själva verket lägger en grund för viktiga nätverk. Vi blir påminda om våra Facebooksvänners existens, fastän många av dem egentligen är avlägsna bekanta. Personer vi har som vänner på vår Facebooklista upplevs som närmare än folk vi inte har på Facebook. Genom användandet av sociala medier blir man dessutom mindre beroende av stora aktörer; användarna kan tipsa varandra om praktiska saker som till exempel jobb och bostad helt gratis. Kanske kan det på sikt även underlätta för folk som vill starta egna företag. Han betonar att vi är inne i en tidig fas

13 Ergo #11 / 2010 REPORTAGE / 13 GÄSTKRÖNIKA/MATILDA SHAYN Matilda Shayn är journaliststudent vid Uppsala universitet. Närhet på Facebook skapar distans Som alltför ofta vid flyktbehov eller allmän rastlöshet tar jag mig en titt på nyhetssidan på Facebook. Senaste nytt, skrivet av en viss Petra: åker med älsklingen till Spanien för bad, sol och god mat. Vi ska njuta av ledighet och bara vara. Petras senaste statusrad skiljer sig på intet sätt från alla andra hon skrivit det senaste året. Ända sedan Petra blev tillsammans med Niklas har hennes liv varit en dans på rosor. I princip varje dag skriver hon meningar som Jag och älsklingen ska äta middag och sen blir det bio. Perfekt mys i detta väder. Petras liv består enbart av mys och lyxmiddagar med älsklingen, en och annan tjejkväll samt perfekta dagar med familjen. Ibland är allt bara så bra. Helt enkelt skrev hon i sitt näst sista inlägg. Men finns det en enda stund i hennes liv som inte har varit underbar? Om man ska tro hennes statusuppdateringar är hennes liv komplett. Nina däremot, hon har inte haft det lätt. Hon trodde att hon hade ett seriöst förhållande men för pojkvännen var det aldrig mer än en sommarromans. Han har hittat någon bättre, sötare och smalare skriver hon. Och hon som till och med medlade mellan honom och hans föräldrar, något hon också i detaljerad form redogjort för. Han måste ha ingett henne falska förhoppningar när han sa att hon var den bästa älskarinna han någonsin haft. Men hon mår ändå bättre nu än tidigare. Förut handlade många inlägg om ångestattacker. Numera sträcker hon sig inte längre än Jag hatar att ha ångest och skuldkänslor. Manifestationen för att bevara Studentstaden som studentbostäder den 23 mars skapades som ett Facebookevent. På bilden ses Uppsala studentkårs dåvarande studentombud Märta Lindqvist och ordförande Kristina Ekholm. Foto: Gusten Holm Facebooks barndom PETRA OCH NINA ÄR MINA FACEBOOKVÄNNER men knappast mina vänner i verkliga livet. Petra hör rent av till den kategori människor som vägrar att möta ens blick när man stöter på henne på stan och på så vis gör det omöjligt att hälsa. Ändå räcker det med att rent slentrianmässigt kolla på Nyheter på Facebook för att ta del av hennes liv. Har Petra verkligen ett toppenliv? (För att låna hennes eget favoritord.) Det är något sjukligt i hennes enträgna försök att ständigt poängtera sin lycka. Det senaste tillskottet till fotoalbumet är Petra och älsklingen som stolt visar upp sina guldglänsande förlovningsringar, stående framför en glittrande sjö och inbäddade i ett romantiskt skimmer. Nina i sin tur försöker snarare framställa sig själv som någon jag borde tycka synd om. Naturligtvis är det många som skriver roliga, intressanta, trevliga eller bara helt normala statusuppdateringar på Facebook. Men dessvärre lägger en del människor allt sitt krut på att framställa sitt liv på ett visst sätt. (Vare sig de nu som Petra tycker att parmiddagar och mys i tv-soffan är vad som definierar lycka eller har helt andra ideal.) Alltför många utlämnar dessutom sig själva totalt, gränserna för vad som är privat blir allt suddigare. Ytterligare andra verkar känna en sorts redovisningsplikt och redogör på ett nästan tvångsmässigt sätt för allt de tycker, känner och gör. Även om det handlar om något så banalt som att äta ostsmörgås till frukost. i utvecklingen av Facebook och andra sociala medier. Det tar alltid tid att lära sig hur nya medier fungerar. Än så länge vet vi inte hur man ska skriva, vad man får skriva och inte får skriva på Facebook. Precis som det tog tid att lära sig hur man skulle använda tv:n och telefonen. ENLIGT HÅKAN SELG kommer vi först på sikt att se nyttoeffekterna av Facebook: Vår verktygslåda för kommunikation har blivit större i och med till exempel Facebook och Skype. När vi väl lär oss att hantera den kommer vi att inse vilka verktyg som är mest effektiva i olika situationer. Håkan Selg. På så vis kommer vi att bli mer effektiva och lösa uppgifter snabbare. Han tycker att vi genom Facebook på ett smidigt sätt kan hantera fler kontakter än vad som tidigare varit möjligt: Men det är relationen med dem vi har svaga band till, det vill säga bekanta, som förändras. Människor som vi har starka band till så som vänner och familj har vi ändå löpande kontakt med. Facebook kan även vara ett bra kommunikationsverktyg just för studenter. Om klassen inte är ansluten till Ping Pong eller någon annan plattform kan en grupp på Facebook vara ett bra alternativ. För studenter som distanspluggar kommer klasskamrater de aldrig träffat att kännas närmare tack vare Facebook, säger Håkan Selg. Vilka är då nackdelarna med Facebook och andra sociala medier? Innan man lär sig att hantera Facebook kan man skriva saker som man har anledning att ångra. Dessutom är det privata företag som tillhandahåller plattformen, vi blir beroende av en infrastruktur som vi inte riktigt vet vem som kontrollerar. Håkan Selg tillägger att det dessutom, särskilt för studenter som försöker koncentrera sig på en studieuppgift, kan bli ett störande moment att man inte kan låta bli att gå in och titta på Facebook. Vad händer om man väljer att stå utanför och inte har ett Facebookkonto? Tja, det är som att inte ha telefon när nästan alla andra har det. MATILDA SHAYN SJÄLV HAR JAG SKRIVIT en enda statusuppdatering på Facebook i hela mitt liv och det var för tre år sedan när Facebook var nyhetens behag. Då hade jag precis kommit hem till Uppsala igen efter en längre utlandsvistelse och kände väl att jag ville informera min omgivning om att jag var tillbaka. Ganska snabbt tyckte jag att det på något vis kändes obehagligt och ställde mig själv frågan varför min gamla teaterledare och min lågstadiekompis skulle veta det? Jag bestämde mig för att aldrig mer skriva någon statusrad, eftersom jag helt enkelt inte förstod vitsen. Om jag har upplevt, känt eller tänkt något viktigt, spännande eller roligt vill jag hellre berätta det på tu man hand. Jag tycker att det känns lika onödigt att ange vistelseort, civilstatus eller intressen och den enda som kan se foton som taggats av mig är jag själv. I och med Facebook har världen plötsligt krympt. Det är sorgligt på något vis. Och förvirrande. För visst känns det märkligt att folk man känt under så vitt skilda perioder i sitt liv ryms på en enda nyhetssida. Plötsligt är alla så nära och lättillgängliga fast det ironiskt sett får dem att kännas ännu mer avlägsna. För att inte tala om alla personer man egentligen vill förtränga. Hon som var en av mina bästa vänner fram till för några år sedan har för övrigt nyligen förlovat sig. VARFÖR ÄR JAG DÅ MED I FACEBOOK? Naturligtvis finns det en massa fördelar. Det är ett bra komplement till vanliga . Det är kul att återuppta kontakten med gamla kompisar. Och visst är det frestande att spionera. Men det blir en sorts Storebror ser dig. Fastän det är självvalt att låta andra bevaka ditt liv. Men det kanske bara gäller att vänja sig. Jag är måhända hopplöst efter och gammaldags som ens skriver den här krönikan? Dessutom finns det visst nya tjänster, där man med hjälp av någons mobilnummer kan spåra var personen befinner sig. Det oroar mig. Något annat som oroar mig är vad som skulle hända ifall älsklingen en vacker dag tröttnar på myskvällar och gör slut med Petra? Kommer hon helt plötsligt att sluta uppdatera sin facebookstatus, liksom låtsas som ingenting? Eller kommer hon att bli lika olycklig som Nina och skriva: Älsklingen har lämnat mig, det är inte lika roligt att mysa ensam. Jag har gråtit hela natten? Fotnot. Namnen är fingerade. Vissa citat är ändrade för att skydda de berörda personerna.

14 14 / REPORTAGE Ergo #11 / 2010 Tangkuban-vulkanens krater. Foto: På äventyr bland Sumatr Sumatras geologi är imponerande och farlig. Uppsalastudenten David Budd följde med en expedition till ön på jakt efter äventyr och seismisk aktivitet. Hans önskningar uppfylldes med råge. On the first night of a geological research expedition to Indonesia, you don t expect to find yourself in a Bavarian themed bar served by Indonesians wearing lederhosen, listening to a band playing rock and roll cover songs. But this only served to ease us in to the experience that was to come. A geology master student studying at Uppsala University s Earth Science department, I had the opportunity to join renowned researchers from Uppsala, California and Rome on a month-long survey of Sumatran volcanism. The aim was to collect gas and rock samples for analysis in order to better understand volcanic hazards of the Indonesian volcanic arc. I hadn t been to Indonesia before and didn t know too much about Sumatra, but this was a unique opportunity I could not turn down. THE FIRST THING YOU EXPERIENCE when you arrive in Jakarta is the heat: it was like stepping into a sauna, and I soon realized that the majority of the trip would be spent sweating. Our first few days involved fixing paperwork on Java before we crossed the Sunda Strait to Sumatra. Once there you could feel the difference: an island with a population density ten times smaller than Java, it hosts tropical rainforest and endangered species, ERGO I VÄRLDEN David Budd är masterstudent i geologi vid Uppsala universitet. as well as a volcanic arc spanning its length. Our first major trek into the jungle in search of hot springs was at Sekincau volcano. Once we had found a local guide, had the obligatory how to defend against a tiger safety talk and double checked supplies, we began our journey. After four hours of penetrating dense jungle, our guide scything a path for us with his machete, we could see smoke billowing from the ground ahead of us we had found the hot springs. All that was left was a river crossing. We needn t have worried about getting wet because as soon as we made it across, the skies opened and we were treated to a downpour of biblical proportions. Once we had completed our gas sampling on the dangerously weak muddy ground we made our way back. It was soon after we began that I noticed some small black worms on the ground. I wondered what these could be, until I heard someone cry leeches! The word struck dread into me. I pulled up my trousers and saw at least ten of them attached to my legs. I quickly peeled them off with my knife only to see more crawling up my shoes. It was a nightmare journey back as I could feel them all over my legs, but eventually saw the funny side of it by the evening, once I was sure there were none left on me! OUR JOURNEY continued northwards. The landscape remained very green, dotted with volcanoes. Another thing which remained the same was the food. Chilli and rice feature heavily in the Indonesi-

15 Ergo #11 / 2010 REPORTAGE / 15 10% studentrabatt* Teamet förbereder sig för vulkanbestigning. Foto: Mas Mahjum Alltid studentrabatt på DocMorris Apotek avid Budd Gasprov vid toppen av vulkanen Sibayak. as vulkaner an diet, something which they, and therefore we, had to eat for breakfast, lunch and dinner. After a few weeks of this my stomach slowly forgave me and I actually looked forward to the exceptionally hot sambal sauce eaten with every meal.»i FELT MYSELF WOBBLING IN MY CHAIR. I INITIALLY PUT THIS DOWN TO HA- VING EATEN SOMETHING I SHOULDN T, WHEN LI- ZARDS STARTED FALLING FROM THE CEILING.«Foto: Saemundur Halldorsson One night during dinner at the coastal town of Padang, I felt myself wobbling in my chair. I initially put this down to having eaten something I shouldn t, when lizards started falling from the ceiling. It took us a few minutes to realize we had just experienced an earthquake. When we got back to the hotel we found out that it was the 7.8 magnitude earthquake which caused a fatal tsunami on the Mentawai islands. THE GEOLOGY OF THE ISLAND is stunning. This becomes more apparent as we reach Lake Toba a crater lake formed years ago when Toba erupted, an event so large, it nearly wiped out the human race. Our first sight of this huge lake occurred as we turned a corner after a long drive and were greeted with stunning views of the steep sided caldera walls and water stretching off into the distance: a glorious sight. When you see the size of the lake (100 km by 30 km) you realise that it must have been an incredible eruption to have created this immense crater. After 26 days, 15 volcanoes, hundreds of insect bites and too many chillies, we made it home. Sumatra is a unique destination and one not yet fully developed for tourists. Whilst we were there, Indonesia experienced a deadly volcanic eruption, an earthquake and a tsunami. It is clear that in order to be such a geologic masterpiece, it must all come at a dangerous price. Vi hjälper dig med rådgivning och utlämning av receptfria och receptbelagda läkemedel. Dessutom ger vi dig alltid, mot uppvisande av studentleg, 10% rabatt på vårt breda sortiment av hygienartiklar, vitaminer, hud- och hårvårdsprodukter och mycket mer. Välkommen in! Apotekschef Susan Lajevardi med medarbetare * Rabatten gäller på DocMorris Apotek i Uppsala för dig som är student på högskola eller universitet på skolorna i området. Gäller ej vid köp av läkemedel eller redan rabatterade varor. Nya Centralstationen, Uppsala Vardagar 7-20, Lördag 9-19, Söndag E-post: uppsala.centralstation@docmorris.se Tel: Fax:

16 16 / PORTRÄTT Ergo #11 / 2010 När lärarstudenten Inger Wingård var au pair i USA märkte hon att hon började tappa svenska ord. Då upptäckte hon Scrabble, det spel som förr hette Alfapet. Sex år senare är hon Sverigeetta. Ergo möter ett tystlåtet ordsnille för att ta reda på hur man tar kommando över bokstäverna. Inger har ordet i sin hand Inger Wingård lyfter varsamt ner sin katt Zinnia som gång på gång envisas med att hoppa upp på bordet. När hon har sagt kattens namn ser hon min frågande min och bokstaverar. Hon säger att zinnia är ett användbart ord i Scrabble eftersom Z är en svår bricka att få ut, och tillägger, närmast parentetiskt, att det är en växt. Som Sverigeetta i Scrabble är det självklart för 26-åriga Inger Wingård att ha koll på de mest obskyra ord. I år har hon deltagit i totalt tio turneringar där hon har vunnit fyra, tagit silver i två och brons i två. Hon spelar också flitigt på gratissajten Betapet och även där har hon för tillfället den högsta rankningen. Att träffa Inger är något av ett idolmöte. Nästan varje dag loggar jag in på Betapet och titt som tätt besöker jag Scrabbleförbundets hemsida för att scanna av resultat från de senaste turneringarna och förändringar i rankinglistorna. För mig vilar det ett skimmer över giganterna inom spelet och jag blir därför förvånad över det blygsamma intryck som Inger ger. På min väg hem från hennes lägenhet i Eriksberg funderar jag över det, och modifierar: Mer än blygsamhet är det kanske en lätt motvilja mot att prata om ett spel som för henne är så självklart, på samma sätt som en musiker kan tycka att musiken ska tala för sig själv och inte analyseras. Det handlar mest om att spela mycket. Så har jag blivit bra, säger Inger och tillägger att hon knappt vågar tänka på hur mycket tid hon har lagt ner på Scrabble. När jag ber henne precisera säger hon att hon spelar ett par timmar om dagen, oftast över nätet. AV EGEN ERFARENHET vet jag att idogt spelande inte automatiskt leder till framgång: något mer måste det vara. Inger tar aldrig ordet talang i sin mun men när hon berättar om sin bakgrund skymtar ett matte- och ordsnille fram. Hon är typen som skulle skriva 2,0 på högskoleprovet. När jag gjorde lumpen 2007 blev jag uttagen till Flottan, till ubåtsjakten i Karlskrona. Det var inte vad jag hade föreställt mig, men testerna i logiskt tänkande gick bättre än de i styrka. Hon vill inte närmare gå in på vad hon gjorde i lumpen det är väl sekretessbelagt men berättar så mycket som att hon var på ett övervattensfartyg som spanade på ubåtar och att de tillbringade mycket tid i den ryska hamnstaden och enklaven Kaliningrad. Det var himla roligt. Jag tyckte om havet och när jag var klar stannade jag på fartyget och jobbade ett halvår. Ändå ser hon sig inte som äventyrlig. Nej, jag är nog ganska hemkär. Tågluff har aldrig legat för mig och efter att ha varit au pair i USA 2004 tänkte jag mest: jaha, nu har jag klarat av den biten. Istället är det hemstaden Uppsala som drar. Här studerar Inger till lärare i matematik och naturkunskap och nu i höst läser hon biologi vid institutionen för biologisk grundutbildning. Hon tycker att läraryrket är viktigt och konkret, och att det känns bra att kunna säga att hon utbildar sig till något som folk förstår vad det går ut på. Som student med naturvetenskaplig inriktning ser hon sig som en ganska typisk scrabblare. Många tror att vi som spelar är översättare eller journalister, men en väldigt stor andel är faktiskt naturvetare och ingenjörer. Förutom ordkunskap är logiskt tänkande viktigt; att se till att ha en balans mellan vokaler och konsonanter och att hålla brädet stängt om man inte sitter inne med bra brickor. Ändå går det inte att komma ifrån att ett stort ordförråd är centralt för att bli bra och inte minst för att kunna rulla, det vill säga lägga ut alla sju brickorna i ett drag. Bara bland Ingers rullningar på bokstaven A hittar jag i Precis som en författare som ständigt är på jakt efter nya sinnesintryck att fånga»många tror att vi som spelar är översättare eller journalister, men en väldigt stor andel är faktiskt naturvetare och ingenjörer.«betapets statistik ord som ablation, abortiv, abstrus, analgesi och atropin. För att komma till den nivån tragglar många spelare anagram i särskilt utformade Scrabbleprogram eller så sätter de sig rätt och slätt ner och pluggar ordlistor. Dessa metoder har Inger också tagit till och bredvid pokalerna i hennes bokhylla får ett antal olika upplagor av Svenska Akademins Ordlista samsas om utrymmet. Men, säger hon: Det var på ett jobb och de skulle slängas. Jag tyckte att det var synd att de hamnade i papperskorgen. Anagramträning och ordlistor till trots, det som verkligen gör Inger till en bra spelare är hennes minneskapacitet. Precis som en författare som ständigt är på jakt efter nya sinnesintryck att fånga i litterär form lägger Inger märke till nya ord överallt och de fastnar. Under de nuvarande biologistudierna har hon snubblat över en mängd facktermer och när hon kommer hem brukar hon se efter om de står i ordlistan. Av kanske ännu större betydelse är hennes spelminne. Jag kommer ihåg varenda rullning jag har fått emot mig IRL. Det finns de som skriver långa

17 Ergo #11 / 2010 PORTRÄTT / 17 SCRABBLE-ABC ALFAPET var tidigare den svenska motsvarigheten till Scrabble, men efter en tvist på 1990-talet förlorade spelföretaget Alga rättigheterna till själva spelidén Scrabble men fi ck behålla namnet. Det spel som idag säljs under namnet Alfapet skiljer sig på många punkter från Scrabble. ANAGRAM är ett ord eller en mening vars bokstäver kan kastas om så att de bildar ett annat ord eller mening: allergi kan bli galleri, dragare kan bli gardera och så vidare. BETAPET är en populär och gratis svensk spelsajt. Där går det även att spela på bräden med framslumpade bonusrutor eller egendesignade bräden. De fl esta matcher spelas på andra bräden än standardbrädet. På Betapet är drygt användare registrerade. IRL, IN REAL LIFE. Runt 200 spelare deltar aktivt i ratinggrundande IRL-turneringar i Sverige. RULLNING kallas det när en spelare har lyckats använda alla sju brickorna som hon eller han har på handen, i ett enda drag. Detta ger 50 extrapoäng utöver grundpoängen som man får för ordet. Det är också möjligt att haka på redan utlagda bokstäver och på så sätt lägga ord på åtta bokstäver eller mer. SAOL 13 är en förkortning för den trettonde upplagan av Svenska Akademins Ordlista. Den utkom den 1 oktober Efter det var det fritt fram att lägga ord som haloumi till ofl yt. Andra ord, exempelvis det fl itigt använda, eho, försvann. SCRABBLE är ett brädspel som går ut på att med hjälp av bokstavsbrickor bygga ord ungefär som i ett korsord. Olika bokstavsbrickor ger olika många poäng och särskilda bonusrutor på spelplanen ökar på poängskörden. KÄLLOR: Scrabbleförbundet och Betapet i litterär form lägger Inger Wingård märke till nya ord överallt och de fastnar. Foto: Marcus Nyberg referat efter matcher jag gör det sällan för jag har allt här, säger Inger och pekar mot sitt huvud. NÅGONSTANS MÅSTE DET ändå ha börjat; det måste ha funnits en tid då Inger inte hade tusen och åter tusen matcher att sekundsnabbt vaska fram ur minnet. När jag var au pair märkte jag att jag började tappa svenska ord. Med Betapet hittade jag ett sätt att hålla igång svenskan. Väl hemma spelade hon sin första turnering IRL. Det gick sådär, men hon gav inte upp. I Uppsala bor flera av Sveriges bästa Scrabblespelare och hon började träffa dem regelbundet. Bland annat mötte hon den högrankade Daniel Gubbi Domert och den dåvarande Sverigemästaren Niklas Elmis Elmefjäll. Idag när vi träffas är det mycket en social grej och att ge varandra tips skulle vara som att ge en klapp på huvudet. Men i början fick jag en del råd. Gubbi sa till exempel att du är så bra att du kan vinna turneringar snart, men du måste hålla i hela matchen. Det tog jag fasta på och det har blivit min största styrka: att aldrig slappna av, hur bra det än ser ut, att aldrig ge upp, även när försprånget verkar ointagligt. Efter att ha tränat med Uppsalas inre krets dryga året och fortsatt att vara aktiv på Betapet lossnade det rejält då Inger kom tvåa i Sommarelmiaden Den första riktiga triumfen blev sm samma år då hon slutade som trea. Förra året, när Uppsala stod som arrangör för Sverigemästerskapet gick det ännu bättre och hon kammade hem silvermedaljen. Det var en riktigt rolig tävling, inte bara spelmässigt. Vi visade till exempel en film där vi underblåste rivaliteten mellan Uppsala och Göteborg. I filmen lyckades vi i Uppsala sekundsnabbt göra anagram på ord med tio bokstäver medan göteborgarna gång på gång misslyckades med treor. Den 5 7 november gick årets sm av stapeln i Stockholm. Även denna gång kom Inger tvåa. Hon är dock fortfarande rankad etta i Sverige. En förstaplats i sm skulle kröna hennes Scrabblekarriär. Ibland kan hon känna en viss mättnad, som att det inte finns så mycket kvar att bevisa. När jag har vunnit sm funderar jag på att börja spela på engelska. Utländska språk har aldrig varit min starka sida, men thailändaren som vann Scrabble-vm i år kunde knappt presentera sig i sitt tacktal. Det handlar inte om vardagskommunikation. När jag har vunnit, säger Inger. Inte om. Och jag är säker på att hon kommer att knipa guldet, om inte i år så inom en snar framtid. EN SENSOMMARKVÄLL 2007 vågade jag mig för första gången ut ur Betapet-garderoben. Nu skulle jag spela på riktigt, In Real Life. Jag gick till Rådhuscaféet på Stora Torget och där möttes jag av en samling tystlåtna människor som satt böjda över sina bräden. Mest var det killar, men så en tjej. Rödhårig, lugn, koncentrerad blick över spelplan och brickställ. Det var Inger. När hon hade blivit klar med sitt parti var det min tur att sitta öga mot öga mot henne. Hon hade nyss kommit tvåa i Sommarelmiaden och var på väg mot en bronsplats i sm, men då visste jag inte vem hon var. Naturligtvis sopade hon mattan med mig och även resten av kvällen gick i brakförlustens tecken. Jag återkallar inte minnet nu, kanske kommer hon ändå ihåg: Nya spelare kan bli avskräckta när de möter oss här i Uppsala, säger hon och ser lite generad ut. MALIN EMANUELSSON

18 18 / KULTUR Ergo #11 / 2010 SCEN Värmlandskören repeterar med Väsen inför premiären på Uppsala konsert och kongress. Foto: Leonidas Aretakis Värmlandskören väsnas i konserthuset I år firar Värmlands nation 350- årsjubileum. Festligheterna kulminerar i en konsert den 20 november, då Värmlandskören får uppbackning av bland andra folkmusikgruppen Väsen. Ergo rapporterar direkt från genrepet i nationshuset. De flesta valde nog att bevittna årets första riktiga vinterdag genom köksfönstret. Men Värmlands nationskör har inte tid att stanna hemma. Andas inte mitt i. Vi tar det igen, uppmanar dirigent Alexander Öberg. Vid hans sida sitter folkmusikgruppen Väsen och violinisten Mia Marin. När föreställningen uppförs på Uppsala konsert och kongress kommer de även att få sällskap av sopranen Karolina Andersson och konferencier Håkan Hagegård. Jag går i tusen tankar sjunger de fyrtio körmedlemmarna drömskt medan brownies och kaffe dukas fram. Skratt och spontana applåder avlöser varandra. Vi ville blanda något lugnt och stilla med något pampigt och rivigt och inte bara göra något traditionellt, förklarar producent Lisa Albertsson. Vad som sjungs i kören varierar mellan säsongerna. I våras var temat mer spirituellt. Men den röda tråden är enligt Lisa Albertsson en speciell klang av nationalromantik. Och på jubileumskonserten är det just Värmlands natur, miljö och folkliga melodier som skall stå i centrum, även om vissa andra geografiska utflykter utlovas. En klädprovning och koreografiträning skvallrar om att även ögonen kommer att få smaka på godis under konserten. UNDER JUBILEUMSÅRET har kören också hunnit med att spela in en skiva. Den består av femton visor med temat folktro och längtan till hembygden som framförts i Gottsunda kyrka. Även där tittar Mia Marin förbi med några gästspel på sin fiol. Både Lisa Albertsson och Andreas Öberg trycker på att i kören är det trevliga sociala umgänget lika viktigt som själva musicerandet. Utöver konserter på baler och gasker gör kören en årlig turné i Värmlands hembygd. Utmaningarna avlöser varandra, och denna gång gäller det att väva in en folkmusikgrupp i arrangemangen. Att arbeta med en notbil och efter improvisation är som två olika världar, menar Alexander Öberg. Man får kämpa lite mer med tempot. Men det är just denna blandning som gör konserten så kul. FOLKMUSIKERNA I VÄSEN bekräftar bilden från sin infallsvinkel. Improviserad musik kräver en viss vana, men lusten måste ändå komma i första rummet. Folkmusik spelas med hjärtat. Det kan vara svårt att få klassiska musiker att svänga. Men de här körarrangemangen är verkligen jättefina. Klassiska musiker brukar ofta arrangera sönder låtar, berättar Mia Marin och Roger Tallroth. Den folkliga traditionen är också viktig för genren. Det finns en gemensam låtskatt och folk uppmuntras ofta att pröva själva. Självklart får det gärna dansas. Man åker hem till gubbar i köket och får lite snaps och en historia. Det ska vara trevligt, förklarar Roger Tallroth. Väsen har dock spelat i betydligt större sammanhang än så under sina 20 år. De har åkt på flera turnéer i Europa, USA och Japan, och i en amerikansk småstad ville man till och med döpa om en gata till Väsen street. De hyllas allt som oftast i media, och som alla andra band värda namnet har de släppt en Live in Japan -skiva. Men nästa steg i repetitionen påminner oss om att de är tillbaka i Sverige. Det har blivit dags för ett snapsvisemedley bestående av tolv visor från både Värmland och Uppland. Sången inleds precis när kvällens sista snöflingor motvilligt virvlar ned mot asfalten. Uppsala konsert och kongress lördag 20 november LEONIDAS ARETAKIS

19 Ergo #11 / 2010 KULTUR / 19 Lång kamp mot anorexi Anorexins knotiga klor handlar sällan om mat även om det är de tappade kilona som syns. Sjuksköterskan och tidigare Uppsalastudenten Ann Lögde har skrivit en delvis självbiografisk roman om sin väg ut ur sjukdomen, där vi får följa Ingers kamp mot hungern, kylan och känslan av övergivenhet. Snön yr i luften utanför Konditori Fågelsången när Ann Lögde puttar upp dörren och tar sig in i värmen. Jag hatar vintern! Efter alla mina svältår med konstant frusenhet så har jag frusit så det räcker för flera livstider. En annan sak jag inte klarar längre är känslan av att vara hungrig. Ann är adopterad och kom som tvååring från ett barnhem i Korea till Sverige och sina nya föräldrar. Som många andra adopterade har hon alltid behövt kämpa mot känslan av att ha blivit övergiven, men det var först efter flera års terapi i samband med anorexin som hon kunde koppla den känslan till sjukdomen. Mina föräldrar var väldigt uppmuntrande, men det finns någon form av skörhet hos många adopterade, och den som är predisponerad att utveckla anorexia tänker inte: vad bra, jag kan, utan: jag kan göra bättre. Så när jag fick beröm ansträngde jag mig ännu hårdare, men kände mig aldrig nöjd. Sjuka skönhetsideal och bantningshysterin i media skylls ofta för att bidra till anorexi, men det är en förklaring Ann inte känner igen sig i. Jag kände mig aldrig fet. Målet var aldrig att gå ner i vikt utan att kontrollera tillvaron och det kunde jag göra genom att bli smal, smalare, smalast. Båda mina föräldrar är akademiker och det ställdes höga krav från början, medel dög liksom inte riktigt. HON VÄNDER SIG emot att det på vissa mottagningar eller kliniker krävs att man väger si och så lite innan man har rätt till hjälp. Man kan ha en extrem viktfixering utan att vara jättesmal. Det handlar inte om kilon hit och dit det handlar om att man är sjuk. När Ann tappat nästan en femtedel av sin vikt började omgivningen kommentera, men hon menar att de närmaste sett att hon var sjuk långt tidigare. En anorektiker börjar nämligen mixtra med maten, dela upp den i mindre delar eller gömmer det mesta under en servett till exempel. Det kan ta ett tag innan familjen förmår erkänna att något är fel, och eftersom man blir bra på att dölja sin sjukdom så kan det gå ganska långt innan det sker något i riktning mot behandling. I Diktator Anorexia Nervosa får vi följa Ingers framsteg och motgångar under terapin. Ann fick anorexi när hon var 16 år och hade turen att få börja i terapi nästan omgående, men vägen till tillfrisknande var lång. Först efter flera år fick hon insikt om sin sjukdom och anledningen till att hon blivit sjuk men då hade hon varit på randen och i sista stund lyckats vända tillbaka. Till slut orkar man inte vara sjuk längre, det var så länge sen man var glad och all energi är bortsvulten. Det var i terapin Ann Lögde är vansinnigt trött på att frysa efter åren med anorexi. jag insåg att självsvält inte var lösningen. En dag kände jag, att lägger jag mig ner nu så kommer jag kanske aldrig upp igen. Ofta måste man bli väldigt sjuk innan man kan bli frisk. TVÅ HÄNDELSER VAR AVGÖRANDE för att Ann skulle välja att våga bli frisk. Den ena var när hon provade ut en ny träningsoverall framför spegeln och plötsligt såg sig själv utifrån och förstod hur mager hon blivit, den andra när terapeuten hämtade in en värmefläkt till rummet trots att det var varmt och hon själv svettades. Men när Ann insåg att hon inte behövde anorexin längre förvärrades situationen. All den kraft hon tidigare haft bara försvann. Man klarar sig förvånansvärt länge. För att orka svälta sig så till den milda grad som anorektiker klarar av, så krävs det att man verkligen tror på vad man gör. När drivkraften att gå ner i vikt försvann så lade kroppen helt enkelt av och jag rasade i vikt. Det var första gången jag blev rädd för att jag kunde dö när jag slutade svälta mig och ändå gick ner i vikt. Det var inte bara Ann som var rädd, hennes terapeut har i efterhand avslöjat att hon var extremt nära att lägga in henne Foto: Hanna Strandberg av rädsla för att hon inte skulle överleva annars. Jag ville verkligen inte bli inlagd och min terapeut respekterade det in i det sista. Anorexi handlar för mig väldigt mycket om att vara en självständig människa som kan kontrollera sin tillvaro, hade jag blivit inlagd hade jag förlorat det. ATT TERAPEUTEN RESPEKTERADE hennes önskan om att inte bli inlagd var ett led i arbetet med att få henne frisk. Huvuddelen av terapin gick ut på att vinna Anns förtroende och få henne att förstå att hon inte var ensam i sin kamp. Hon blev friskförklarad efter fyra år, men det skulle dröja ytterligare fem år innan hon kände att hon verkligen var frisk. Utan det medmänskliga tror jag inte man kommer någonstans. Det var oerhört viktigt för mig att veta att min terapeut verkligen brydde sig om mig och inte bara fanns där för att det var hennes jobb. Det tog lång tid att förstå och försäkra mig om det och först då kunde vi komma någonvart när jag hade testat henne fram och tillbaka och visste att hon fanns där. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se ERGO VÄLJER SCEN/ Den 19 och 21 november ger Västgöta nations teatergrupp Arthur Millers pjäs Häxjakt (The Crucible) från 1953 om häxprocesserna i Salem i Massachusetts på 1690-talet. Pjäsen skrevs som en allegori över 1950-talets McCarthyism, då amerikanska myndigheter på lösa grunder stämplade människor med de mest skilda politiska tillhörigheter som kommunister. En mycket aktuell historia, enligt regissören Joakim Sundh: Den behandlar både den mänskliga tendensen att söka syndabockar och faran i extrema ideologier, båda något som man kan se prov på i samhället just nu. Vare sig man talar om häxor, kommunister eller terrorister så verkar det som att historien upprepar sig. Kl 19 i stora salen på Västgöta nation. BOK/ Uppsalastudenten Oskar Hallbert och hans kompis Sebastian Larsson har skickat hundratals mejl till olika företag och organisationer under pseudonymen Katarina & Bosse Lundh. Frågorna, och svaren de får, har resulterat i den lilla boken Ingen reklam tack, som enligt författarna är någonting mitt emellan social konst och fullständigt vansinne.

20 20 / RECENSIONER Ergo #11 / 2010 Betygen sätts i skala 0 5 BÖCKER MUSIK Lekfullt ordvändande Daniel Adams-Ray Svart vitt och allt däremellan Lagom/Universal Anisur Rahman är en av redaktörerna för skrivarkursens slutgiltiga produkt. I en vrå av Uppsalas stadsbibliotek har skrivsugna människor under ett års tid träffats för att tillsammans, och med hjälp av gästande författare, utveckla sitt litterära skapande. Resultatet av mötena blev antologin Ord från ett rum. ORD FRÅN ETT RUM Redaktörer: Anisur Rahman, Ola Larsmo, Lars Häger, Håkan Wester Det senaste decenniets seglivade debatt om de allt populärare skrivarkurserna har varit högintressant, inte minst därför att den visat oss vår tids syn på konstnärsrollen. En stark, romantisk tradition som sorglöst saxat sig fram mellan postmodernismens krokben har avtecknat sig på det litterära fältet. Dess företrädare har gått till hårt angrepp mot skrivarkurserna, som de anklagat för likriktning och urholkning av det personliga tilltalet. Konstnärligt skrivande kan inte läras ut, har man hävdat. Men parallellt med att de romantiska kritikerna gick i försvar för den goda litteraturen, stegade den goda litteraturen själv på i motsatt antiromantisk riktning. Högstatus-poesin och experimentprosan vände det autentiska uttrycket ryggen, och ägnade sig istället åt systematiska undersökningar ett talande modeord av skrivandets materiella och rent praktiska förutsättningar. UNDER ETT ÅRS TID har det hållits en serie litterära workshops på Uppsala stadsbibliotek. När man nu samlar de konkreta resultaten som kommer från såväl kursdeltagare som gästande, etablerade författare, journalister och poeter i en antologi, kan man mot den ovan skisserade bakgrunden konstatera några saker. För det första finner man inte någon påtaglig konformism hos kursdeltagarna. Texterna skiljer sig åt till såväl stil som innehåll, och bilden av skrivarkurser som avelsföreningar för blodlös, förkonstlad litteratur bekräftas inte. Foto: Fredrik Haglund Skrivandets många ansikten Existentiella och stora politiska frågor avhandlas snarare bekymmerslöst, som om någon dekonstruktion av språk och subjekt aldrig ägt rum; ja, som om de senaste tio åren aldrig ägt rum. Lyriken utgörs av den ditt och datt-poesi som litteraturkritikern Åsa Beckman tog farväl av i en stor artikel i DN för ett decennium sedan nu. Alltså ett slags tematiskt och formmässigt avgränsade dikter sådana som man kan klippa ur och klistra upp på kylskåpsdörren. Intressantare än deltagarnas tillbakablickande, är några av de etablerade författarnas. De spånar på i metalitterära texter om skrivandets villkor och väsen, och den bild av författaren som framträder ligger ibland mycket nära skrivarkursernas fienders. Poeten och journalisten Anisur Rahman som ligger bakom det lovvärda projektet dunkar till exempel i förordet fast att allt betydande skrivande handlar om att tala sanning, att klä själen i ord. Tydligare än så kan man knappast sammanfatta den romantiska synen på författandet: språk och litteratur som blott ett medium för något annat; en inre sanning, en själ. Det finns dock bidrag som komplicerar bilden av författaren som andens översättare. Mest minnesvärd är stilisten Mats Kempe, som i ett prosalyriskt block efterlyser, och samtidigt ger ett exempel på, ett skrivande som inte försjunker i sig självt utan låter sig förvandlas av den yttre verklighetens villkor. En bra novell, skriver han, är en berättelse där mitt i nånstans mina flickor ropar mig till sig och faktiskt lyckas överrösta texten. JAG RECENSERAR INTE KURSDELTAGARNAS ALSTER, utan nöjer mig med att konstatera att somliga skribenter tycks befinna sig precis i början av en konstnärlig utveckling, medan andra kommit längre. Den rent estetiska diskussionen om skrivarkurserna huruvida det som produceras där har något litterärt värde eller inte är fast i en trång föreställning om vad skrivandets syfte är. När pusslandet med ord nu antagit proportionerna av en folkrörelse, måste vi tänka om. Ola Larsmo, en av redaktörerna för antologin, menar att skrivandet precis som läsandet handlar om att tänka utanför sig själv. Kanske är poesi inte alls ett språk för själen, utan politiken, i betydelsen den mellanmänskliga aktiviteten. Skrivande som ett sätt att förankra sig själv i ett samhälle i snabb förändring. Skrivande som handling, som förening inte som den obotligt ensamma själens spegel. TIM ANDERSSON En del recensenter har uttryckt förvåning över att hiphopduon Snooks splittring ledde till två bra soulpopartister i Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray. Det är att både nedvärdera Snooks insats för den svenska hiphopen och överdriva Linnros och Adams-Rays nuvarande karriärer. Snook var stundtals tramsiga och naivt överdrivet infallsrika men var den friskaste och kanske allra viktigaste fläkten som svensk 2000-talsrap skådat och gjorde mycket för att lösa upp hiphopens trånga konventioner. Dessutom var båda två tveklöst rappare av rang. Steget från Snooks sista album Är och Svart vitt och allt däremellan är heller inte så långt som man vid en första genomlyssning kunde få för sig. Daniel Adams- Ray närmar sig det musikaliska skapandet med samma enkla penseldrag. Det är fortfarande ordvändandet och den musikaliska lekfullheten som står framför djupet. En rad som våra brister gör oss till människor är ingen filosofisk revolution, men jag gillar att du säger vad du tycker, men det du säger att du tycker säger inte mycket är roligt. Och det är lekfullheten som gör till exempel låten Lilla lady nästan svår att sluta lyssna på. Den 4 december spelar Daniel Adams-Ray på Smålands live. FILM Finstämt och okomplicerat Män som simmar Regi: Dylan Williams Visas på Fyrisbiografen. ANDREAS JAKOBSSON Män som ägnar sig åt konstsim tycks vara något som fascinerar många. Sporten domineras helt av kvinnor, men i Sverige finns ett av få herrlag i världen. Laget har inspirerat till flera filmer och reportage de senaste åren, allt från Jane Magnussons reportageserie i Kobra till Herngren och Holms spelfilm Allt flyter som för övrigt Magnusson skrivit manus till. Det mesta som har med konstsim för herrar att göra tycks kretsa kring Jane Magnusson. Hon syns även i den nya dokumentärfilmen Män som simmar. Regissören till filmen är en brittisk filmskapare vid namn Dylan Williams som flyttade till Sverige för kärlekens skull. Nu är han medlem i Sveriges enda konstsimlag för herrar. Vi får följa lagets utveckling från de första ovana simtagen till medverkan i inofficiella VM. Filmen är uppbyggd på ett ganska traditionellt sätt med Dylan själv som voice-over och berättare. Trots att det hela är högst traditionellt till form och egentligen även innehåll så blir det väldigt trevligt och spännande. Det är en feel good-dokumentär som inte räds att även ta upp något mer allvarliga ämnen. Lagets utveckling porträtteras på ett intressant sätt och ställer många frågor om hur människor fungerar i grupp. Dock blir detta porträtt inte särskilt personligt. Det personliga får istället ta plats i filmen genom att vi får följa tre av lagmedlemmarna i deras vardag. Att välja ut endast tre personer som man får lära känna lite mer är ett smart drag. Det gör att man verkligen kommer nära personerna vilket ger viss tyngd. Män som simmar är en samproduktion med tv-kana-