Inkontinenscentrum Västra Götaland. Riktlinjer. Basal utredning och behandling av inkontinens och blåsfunktionsproblem

Transkript

1 Inkontinenscentrum Västra Götaland Riktlinjer Basal utredning och behandling av inkontinens och blåsfunktionsproblem

2 Inledning Inkontinenscentrum Västra Götaland ansvarar för upphandling av produkter och hemdistribution vid inkontinens och urinretention samt utgör ett stöd i kundernas kvalitetsutveckling av inkontinensvården. Följande riktlinjer vänder sig främst till personal inom Primärvården i Västra Götaland och utgår från kapitlet Urininkontinens i Handbok för Hälso- och Sjukvård. Sjuksköterska, uroterapeut, läkare och sjukgymnast rekommenderas att samarbeta i omhändertagandet av patienter med inkontinens och blåsfunktionsproblem. Riktlinjerna är avsedda för vuxna och är en vägledning som får anpassas till respektive enhet och dess förutsättningar Inkontinenscentrum erbjuder även ett vårdprogram Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg. Innehållsförteckning Flödesschema för utredning och behandling vid urininkontinens och blåsfunktionsproblem Anamnesformulär för inkontinens och blåsfunktionsproblem (4 sidor) Avföringsanamnes Urinmätning/Miktionslista Läckagemätning Dryckesmätning Blåsträningsinstruktion för vuxna Grundläggande träning av bäckenbotten för kvinnor Grundläggande träning av bäckenbotten för män Bäckenbottenträningsprogram med individuellt träningsprogram samt ytterligare blanketter och instruktioner finns att hämta på Inkontinenscentrums hemsida. Inkontinenscentrum Västra Götaland/feb 2009

3 FLÖDESSCHEMA UTREDNING OCH BEHANDLING VID URININKONTINENS OCH BLÅSFUNKTIONSBESVÄR Basal utredning: anamnes, urinmätning/miktionslista, läckagemätning, urinsticka/urinodling och ev. residualurin Ansträngningsinkontinens Läckage vid ansträngning Normal miktionslista Urinprov u.a. Åtgärd Genomgång av urinmätning/miktonslista Rådgivning om förstoppning, hosta, rökning, vätskeintag, övervikt, lokal östrogenbehandling Bäckenbottenträning Ev. utprovning/förskrivning av förbrukningsartiklar Individuell uppföljning Utvärdera efter 1-3 mån. Vid förbättring ny utvärdering efter ytterligare 1-3 månader Utebliven förbättring Läkarundersökning Överaktiv blåsa med eller utan läckage Täta trängningar/miktioner Oftast små urinvolymer Varierande läckagevolymer Urinprov u.a. Åtgärd Viktigt med tidigt läkarbesök vid nytillkomna trängningar, smärta och hematuri för att utesluta malignitet. Genomgång av urinmätning/miktonslista Rådgivning om förstoppning läkemedel, vätskeintag, toalettregim, lokal östrogenbehandling Blåsträning Bäckenbottenträning Ev. utprovning/förskrivning av förbrukningsartiklar Individuell uppföljning Utvärdera efter 1-3 mån. Utebliven förbättring Läkarundersökning Blandinkontinens Kombination av ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa Åtgärd Viktigt med tidigt läkarbesök vid nytillkomna trängningar, smärta och hematuri för att utesluta malignitet. Åtgärda därefter de symtom som dominerar. Överrinningsinkontinens Ofullständig blåstömning Täta miktioner, små volymer Urinläckage (kan förekomma enbart nattetid) Svag stråle Krystning vid blåstömning Förekomst av residualurin Läkarundersökning

4 Sida 1(4) ANAMNESFORMULÄR FÖR INKONTINENS OCH BLÅSFUNKTIONSPROBLEM Allmän anamnes (Ifylles tillsammans med patienten) Namn Datum Personnummer Sjukdomar Läkemedel Överkänslighet/Allergi Operationer Strålbehandling Urinvägsinfektion Aldrig Enstaka Upprepade Senaste: Förlossningar Antal: År: Förlossningssätt/komplikationer Menopaus år Gynekologisk undersökning år Prostataundersökning Nej Ja År Livsstil Sysselsättning Kost/vätskeintag Fysisk aktivitet Tobak Alkohol Vikt Längd BMI Aktiv bäckenbottenträning Nej Ja

5 Sida 2(4) Miktionsanamnes (Ifylles tillsammans med patienten) Antal miktioner per dag per natt Urinläckage vid ansträngning Nej Ja Sedan hur länge Hur ofta enstaka tillfälle/mån flera gånger/vecka dagligen Läckagets storlek I vilka situationer Urinträngningar Nej Ja Sedan hur länge Hur ofta enstaka tillfälle/mån flera gånger/vecka dagligen Leder trängningarna till läckage Nej Ja Läckagets storlek I vilka situationer Vaknar du av trängningar nattetid Nej Ja antal ggr Läckage på natten Nej Ja antal ggr Efterdropp Nej Ja Svårighet att starta vattenkastning Nej Ja Svag urinstråle Nej Ja Smärta vid vattenkastning Nej Ja Krystning vid vattenkastning Nej Ja Känsla av ofullständig blåstömning Nej Ja

6 Sida 3(4) Tarmfunktion (Vid problem fyll i specifik bilaga avföringsanamnes) Avföringens konsistens Frekvens Läckage/soiling Nej Ja Ofrivillig gasavgång Nej Ja Påverkar symtomen livskvaliteten beträffande: Sysselsättning Nej Ja Fysisk aktivitet Nej Ja Socialt umgänge Nej Ja Samliv Nej Ja Sömn Nej Ja Annat Nej Ja Markera på linjen hur du upplever dina besvär (enl. VAS) INGA PROBLEM VÄRSTA TÄNKBARA PROBLEM Tidigare sökt för inkontinens Nej Ja, i så fall var Förbrukningsartiklar Nej Ja Förbrukning - per dag per natt Förskrivare Preliminär bedömning Målsättning Anamnes tagen av:

7 Sida 4(4) Utredning Urinprov Läkemedelsgenomgång Urinmätning/miktionslista Läckagemätning Dryckesmätning Residualurin Inkontinensskydd/provförpackning Åtgärd/behandling Rådgivning (kost/vätska, toalettregim) Bäckenbottenträning/hänvisning till sjukgymnast Blåsträning Lokal östrogenbehandling Läkarbesök/specialist Farmakologisk behandling Ren Intermittent Kateterisering RIK Kateterbehandling KAD Förskrivning av inkontinensskydd Uppföljning/återbesök

8 Avföringsanamnes (Ifylles tillsammans med patienten) Datum Namn Personnummer Diagnos Hur ofta har du avföring? 1 g/dag 2-3/dag 3-4 ggr/vecka 1 g/vecka mer sällan Vilken tid på dygnet har du avföring? Hur länge sitter du på toaletten när du har avföring? Känns tarmen tömd efteråt? Ja Nej Känner du trängningar till avföring? Ja Nej Kan du hålla avföringen vid trängning? Ja Nej Behöver du krysta mycket för att tömma tarmen? Nej Ja Om ja, hur länge? Avföringens konsistens enligt Bristol skalan (1-7) Känner du smärta innan eller vid avföring? Nej Ja Har det kommit blod i samband med avföringen någon gång? Nej Ja Har dina avföringsvanor ändrats senaste året? Nej Ja Om ja, på vilket sätt? Har du avföringsläckage? Nej Ja Om ja, hur ofta? I vilka situationer? Läckagets storlek? Har du ofrivillig gasavgång? Nej Ja Brukar du ha ont i magen? Nej Ja Tar du något tarmreglerande medel? Nej Ja, i så fall vad? Tar du lavemang någon gång? Nej Ja, i så fall vad? Har du tidigare sökt för tarmproblem? Nej Ja Om ja, var och när?

9 URINMÄTNING / MIKTIONSLISTA Namn Datum Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn, gärna så att både ev. arbetsdag och ledig dag ingår. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Kl. Urinmängd Läckage Orsak till läckage (ex. kroppsaktivitet, trängning) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav volym/ natt Medelvolym 1 dl = 100 ml

10 LÄCKAGEMÄTNING Namn Datum Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn, gärna så att både ev. arbetsdag och ledig dag ingår. Ange klockslag och vikt på skyddet när du sätter på och tar av det. Kl. Vikt (g) Torrt skydd Kl. Vikt (g) Vått skydd Läckage (g) Skyddets viktökning Orsak till läckage (ex kroppsaktivitet, trängning, ingen orsak) Antal läckage/dygn Största/minsta läckage Totalt läckage/dygn 1g = 1ml 100 ml = 1dl

11 DRYCKESMÄTNING Namn Datum Personnummer Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätning och/eller läckagemätning. Ange vilken sorts dryck som intas: Ange mängd i ml eller dl. All vätska som kan mätas ska föras in på listan t.ex. soppa och filmjölk. Klockan Typ av dryck Mängd (ml/dl) Total mängd/dygn

12 BLÅSTRÄNINGSINSTRUKTION FÖR VUXNA Om du besväras av urinträngningar, tömmer urinblåsan mer än 8 gånger per dygn eller inte hinner till toaletten, kan blåsträning vara till god hjälp. Blåsträning innebär att du försöker att utöka intervallen mellan toalettbesöken. En förutsättning för detta är att din läkare inte misstänker någon bakomliggande sjukdom. Innan du börjar träna Urinblåsan hos en vuxen rymmer 5-7 dl urin och impulser till tömning kan kännas vid 2,5-3 dl. Att kissa 4-8 gånger per dygn är normalt. Normal urinmängd under ett dygn brukar vara ungefär dl och man bör kunna hålla urinen 3-4 timmar utan större besvär. Att gå på toaletten på natten behöver inte vara onormalt om inte nattsömnen störs för mycket. Kissar du mer än 20 dl bör du dricka mindre. Drick bara vid måltiderna och undvik kaffe och te, framför allt på kvällen, om du måste gå upp på natten. Frukt och grönsaker innehåller också mycket vatten. För att ta reda på om du har för stora urinvolymer kan du under två dygn mäta urinmängden och hur mycket du dricker. Blåsträning Träna upp urinblåsan genom att inte ge efter för urinträngningen utan försök istället att hålla dig så länge som möjligt. Alla knep är tillåtna! Pröva att knipa med bäckenbotten eller slappna av. Sätt dig ner eller lägg dig en stund. Genom att hålla dig längre tänjer du ut urinblåsan till normalare storlek. Försök att skjuta upp toalettbesöket varenda minut är värdefull! Sätt upp som mål att kissa 7-8 gånger per dygn. Du kommer troligen inte att lyckas genast men genom att sätta allt högre mål når du snabbare fram till ett normalare tömningsmönster. En urinmätningslista är det viktigaste instrumentet när du tränar urinblåsan. Samtidigt som du tränar skall du anteckna klockslag när du kissar, hur mycket du kissar och eventuellt urinläckage. Du behöver föra urinmätningslista då och då under hela träningsperioden, som ibland kan pågå under flera veckor. Efter några veckor bör du kunna se en förbättring. Det kan också finnas en psykologisk eller beteendeutvecklad orsak till din trängningsproblematik. Försöka därför att ändra dina vanor och undvik att tömma urinblåsan för säkerhets skull. Du kan behöva använda ett inkontinenshjälpmedel under träningen så att du känner dig säker. Eventuellt urinläckage brukar avta samtidigt som urinblåsan blir större. Om du inte lyckas Har du inte märkt någon påtaglig förbättring vid uppföljning av din problematik kan någon annan behandlingsmetod prövas. LYCKA TILL!

13 f GRUNDLÄGGANDE BÄCKENBOTTENTRÄNING KVINNOR Grundläggande träning av bäckenbotten Kvinnor Bäckenbotten avslutar bukhålan nedåt med en muskulatur, som sträcker sig från blygdbenet till svansbenet. (fig.1 och 2) Bäckenbottenträning syftar till att stärka muskulaturen så att de inre organen lyfts upp i rätt läge samt öka muskelkraften runt urinrör, slida och ändtarm. blygdben fig.1 svansben urinrör slida ändtarm bäckenbotten fig.2 Det är viktigt att du tränar rätt muskulatur därför ska du börja med att identifiera dina bäckenbottenmuskler. Det gör du lättast genom att ligga i en avslappnad ställning t.ex. på rygg med benen uppdragna (fig.3) eller liggande på sidan. (fig.4) fig.3 fig. 4 Illustrationer: Hjälpmedelsinstitutet Foto: Angelica Strandberg Inkontinenscentrum Västra Götaland

14 Grundläggande träning av bäckenbotten Kvinnor Hitta rätt muskler Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåt-framåt runt slidan och urinrörsmynningen. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrån-uppåt i riktning mot naveln. Gör denna rörelse med liten kraft och kort stund. Knip och lyft i två sekunder och slappna av i två sekunder. Upprepa några gånger eller så länge du orkar. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Du kan även träna detta i sittande och stående. När du behärskar dessa hitta rätt knip går du vidare till styrkeknipen. Styrkeknip Nu är det dags att lägga maximal kraft i knipet och hålla kvar det i 5-6 sekunder. Andas lugnt under hela knipet. Knip 5-6 sekunder, släpp knipet successivt och vila lika länge. Sträva efter att kunna klara 10 knip i följd och varje gång med så stor kraft som du orkar utan att spänna bukmusklerna. Det ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Gör 10 knip, minst 3 gånger per dag Uthållighetsträning Utförs som styrkeknip men du försöker nu hålla knipet 60 sekunder. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under max knipet och detta är också meningen. Avsluta varje styrkeknip omgång med ett uthållighetsknip. Funktionsträning Detta är den absolut viktigaste träningen i vardagen. De situationer som vanligtvis orsakar läckage kan du förebygga, genom att medvetet och snabbt knipa med de muskler du tränat, just innan det förväntade läckaget. Exempel på sådana tillfällen är innan du hostar, lyfter tungt och under gymnastikpass. EFTER 3-4 MÅNADERS REGELBUNDEN TRÄNING BÖR DU KÄNNA ATT DU BLIVIT BÄTTRE. OM INTE, KONTAKTA DIN BEHANDLANDE INSTANS.

15 Grundläggande träning av bäckenbotten Män GRUNDLÄGGANDE BÄCKENBOTTENTRÄNING MÄN Bäckenbotten avslutar bukhålan nedåt med en muskulatur, som sträcker sig från blygdbenet till svansbenet. (fig.1) Bäckenbottenträning syftar till att stärka muskulaturen så att de inre organen lyfts upp i rätt läge samt öka muskelkraften runt urinrör och ändtarm. Det är viktigt att du tränar rätt muskulatur därför ska du börja med att identifiera dina bäckenbottenmuskler. Det gör du lättast genom att ligga i en avslappnad ställning t.ex. på rygg med benen uppdragna (fig.2) eller liggande med benen vilande på en stol. (fig.3) Fig.2 svansben fig. 1 tjocktarm Fig.3 urinblåsa blygdben prostata bäckenbotten urinrör f Inkontinenscentrum Västra Götaland

16 Grundläggande träning av bäckenbotten Män Hitta rätt muskler Knip försiktigt ihop slutmuskeln runt ändtarmen, fortsätt knipa uppåt-framåt runt urinrörsmynningen som om du behöver kissa men inte fick. Sug in och lyft upp hela bäckenbotten. Det ska kännas som ett lyft underifrånuppåt i riktning mot naveln. Gör denna rörelse med liten kraft och kort stund. Knip och lyft i två sekunder och slappna av i två sekunder. Upprepa några gånger eller så länge du orkar. Andas lugnt och känn med en hand på magen att bukmusklerna är avslappnade. Du kan även träna detta i sittande och stående. När du behärskar dessa hitta rätt knip går du vidare till styrkeknipen. Styrkeknip Nu är det dags att lägga maximal kraft i knipet och hålla kvar det i 5-6 sekunder. Andas lugnt under hela knipet. Knip 5-6 sekunder, släpp knipet successivt och vila lika länge. Sträva efter att kunna klara 10 knip i följd och varje gång med så stor kraft som du orkar utan att spänna bukmusklerna. Det ger ett onödigt tryck ned mot bäckenbotten. Gör 10 knip, minst 3 gånger per dag Uthållighetsträning Utförs som styrkeknip men du försöker nu hålla knipet i sekunder. Styrkan kommer efter en kort stund att ligga betydligt under max knipet och detta är också meningen. Avsluta varje styrkeknip omgång med ett uthållighetsknip. Funktionsträning Detta är den absolut viktigaste träningen i vardagen. De situationer som vanligtvis orsakar läckage kan du förebygga, genom att medvetet och snabbt knipa med de muskler du tränat, just innan det förväntade läckaget. Exempel på sådana tillfällen är innan du hostar, lyfter tungt och under gymnastikpass. EFTER 3-4 MÅNADERS REGELBUNDEN TRÄNING BÖR DU KÄNNA ATT DU BLIVIT BÄTTRE. OM INTE, KONTAKTA DIN BEHANDLANDE INSTANS.

17 Maj 2005 Reviderat okt 2008