Uroterapi på barnklinik samt urologiska problem hos barn

Transkript

1 Uroterapi på barnklinik samt urologiska problem hos barn

2 Vad är uroterapi? Uroterapi är en beteendeterapeutisk behandling där patienten lär sig att ändra sitt beteende till vanor som inverkar positivt på urinblåsa och tarm.

3 Mål för uroterapi Goda miktions- och tarmtömningsvanor Kontinens Bevara njurfunktion

4 Hur kissar barn? 2 år: börjar kunna kontrollera blåsan 3-4 år: flertalet torra 5-6 år: 80% torra 6-7 år: 85-90% torra dag och natt

5 Hur kissar barn? Urinblåsestorlek 30 ml * åldern + 30 ml Små barn kissar cirka 1 gång i timmen Större barn kissar cirka var 3-4 timme

6 Friska spädbarn Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3- åringar. Dubbelmiktion är vanligt hos nyfödda, men inte efter 2 år.

7 Friska skolbarns miktionsmönster Kissar 3-7 gånger per dag. Kissar vanligen största volymen på morgonen. Tätare miktioner senare under dagen. Dagdiures ungefär dubbelt så stor som nattdiures. Går upp ibland på natten.

8 Vi är alla olika Barn utvecklas ryckvis, kan ej vara tidiga i allt. Komplicerat nervsignalsystem. Försämring vid påfrestningar: skol- /terminsstart, familjeproblem och sjukdom. Ofta bättre (sämre) under ledighet.

9 Inkontinens hos barn 10% av förstaklassare har inkontinensproblem. Enures vanligast bland pojkar. Upp till 5 års ålder räknas det som normalt att kissa i sängen på natten. Rätt till förskrivning av hjälpmedel (bäddskydd) om barnet är äldre än 5 år och man har sökt/påbörjat behandling

10 När bör man söka hjälp för kissproblem? När det upplevs som ett problem. Om upprepade UVI. Sök först hos barnläkare i öppenvård. Inte söka uroterapi för tidigt. Barnet måste vilja själv.

11 Basal utredning på BVC/primärvård Anamnes Kroppsundersökning Urinprov Miktionslista

12 Stjärtbild pojke

13 Stjärtbild flicka

14 Vad händer på ett besök på barnuroterapin Kartläggning av miktions- och avföringsmönster, dryckesintag och sittställning Visa hur urinvägarna fungerar Individuell plan för träning

15 Miktionsanamnes Miktionslista Blöjvägningstest Flödesmätning Resturin Dryckesvanor Avföringsvanor Urinsticka ev. urinodling

16 Visa hur urinvägarna fungerar

17 Tarmens roll TNe -10

18

19

20 Vanliga symtom från urinvägar Inkontinens Enures Frequency Urgency UVI

21 Daginkontinens; orsak Avflödeshinder, ex. striktur efter trauma el hypospadiop, uretravalvel. Hindret tas bort, men blåsan kan ha tagit skada. Noggrann blåsregim viktig.

22 Daginkontinens; orsak Blåsextrofi, epispadi. Varierande grad av inkontinens. Upprepade operationer krävs.

23 Daginkontinens; orsak Blåsfunktionsrubbning, urgency, frequency, inkontinens. Behandling är miktionsregim och ibland antikolinergika.

24 Daginkontinens Ektopisk uretär, ständig droppinkontinens. Kräver op.

25 Daginkontinens; orsak Neurogen blåstömningsrubbning., ofta vid MMC. Läckage i varierande omfattning beroende på om sfinktern är hyper- eller hypoaktiv. Risk för UVI. RIK-behandling vanligt.

26 Daginkontinens; orsak Uretrovaginal reflux. Inkontinens efter avslutad miktion. Torkteknik, tryck pappret uppåt/bakåt. Sitt bak-och.fram på toaletten.

27 Kissråd Sitta rätt Kissa färdigt Regelbundet Torka sig Stöd och uppmuntran Ev hjälpmedelsförskrivning Ev RIK

28 Enures Primär, PNE Sekundär Kombinerat med daginkontinens

29 Nattvätans orsaker Överproduktion av urin Går upp och kissar på natten Enures Blåsöveraktivitet Daginkontinens Urgency Enures Enures Djup, ostörd sömn Djup sömn

30 Behandling av enures Kissvanor dagtid Tarmvanor Dryckesvanor Enureslarm Minirin Kombination

31 Vad gör man först Ställ bra frågor- kissanamnes Börja med larm eller Minirin. Låt familjen välja. Är barnet motiverat? Samarbete är jätteviktigt!

32 Viktigt när man använder larm Förälder bör sova i samma rum Gör inte uppehåll Ett larm per natt räcker Återfall är ofta lätta att behandla

33 Larm är bäst! Information är a och o Barnet måste vara med på noterna Inte för ung Inget fel att barnet inte vaknar Larmbehandling tål att upprepas

34 Goda råd vid enures Tillräckligt med sömn Försök sluta med blöja Regelbundna mat och dryckesvanor hela dagen. Regelbundna kissvanor hela dagen Nedtrappning på kvällen

35 När ska man remittera? Remissen träffar alltid doktorn först, bedöms tillsammans i teamet. Remittera när seriösa försök med larm och/eller Minirin ej fungerat

36 Vad kan vi göra? Nytt försök med larm Ny typ av larm Kombinationer av larm/medicin Specialmedicinering -forskning Ibland uroterapi samtidigt Utvidgad utredning

37 Läkemedel Minirin Antikolinergika Kombinationer Sömnreglerande läkemedel

38 RIK- Ren Intermittent Kateterisering

39 RIK- Ren Intermittent Kateterisering

40 RIK Insättes vid blåstömningssvårighet tex MMC Inkontinensskydd om läckage Antikolinergika vid detrusoröveraktivitet Nattkateter om höga blåstryck

41 RIK- Mitrofanoff

42 Bra adresser (Ferring)