Makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser

Transkript

1 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler som tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, inflation 1

2 Plan för makroekonomi Priser Inflation BNP och dess komponenter Arbetsmarknad Räntor Valutakurser Tillväxtteori Makroekonomi Kapitel 1 Priser och inflation Inom makroekonomi studerar vi inte enskilda priser utan genomsnittspriser Prisnivån: en viktad summa av flera olika priser Prisindex visar procentuell förändring över tex tiden 2

3 Priser Konsumentprisindex (KPI) specifik varukorg baserad på vad och hur mycket som konsumeras i Sverige (livsmedel, bensin, medicin, hårklippning, transport, boende etc) Problem med KPI säger inget om kvaliteten. Tex en TV 1960 inte samma som en TV Måste kontrollera för kvalitetsförändringar Andra prisindex Fastighetsprisindex Byggnadsprisindex 3

4 Fastighetsprisindex för permanenta småhus (1981=100) Riket Byggnadsprisindex 4

5 350 KPI (årsmedel) 1980 basår Årsmedel År KPI (årsmedel) 1949 som basår År Årsmedel 5

6 Inflation Definition: Inflationen mellan två tidpunkter definieras som den procentuella förändringen av prisindex mellan dessa två tidpunkter. Mäter procentuell prisökning Negativ inflation - deflation Inflationen i Sv

7 Inflationstakten i Sv Bruttonationalprodukten BNP Kap 3 och 4 BNP: marknadsvärdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period BNP ett mått på ett lands inkomster inte förmögenhet! 7

8 BNP löpande priser BNP till marknadspris BNP till marknadspris BNP fasta priser basår (100) 8

9 BNP per capita tals kr BNP Index, volymutveckling År Källa: OECD och SCB Hämtat: Sverige EU-15 USA 9

10 Sverige i välståndsligan 2007 BNP per capita, svenska kronor Luxemburg Norge USA Irland Schweiz Nederländerna Kanada Australien Österrike Sverige Danmark Island Storbritannien Belgien Finland Tyskland Japan Frankrike Spanien Italien Grekland Nya Zeeland Sydkorea Tjeckien Portugal Slovakien Ungern Polen Mexiko Turkiet Kronor Källa: OECD Hämtat: Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita i tabellen justerats med hänsyn till prisnivån. Tillväxt Procentuell ökning i BNP Real BNP tillväxt 10

11 Hur får man fram BNP? Flera olika sätt att mäta BNP. Företagen Marknadsvärdet av alla färdiga varor Summan av förädlingsvärdet Hushållen Summan av faktorinkomsterna Försörjningsbalansen Summan av konsumtion (privat+off) +investeringar och nettoexport Försörjningsbalansen Y + Im = C + I + G + X BNI bruttonationalinkomsten 11

12 Kapital Alla tillgångar som bidrar i produktionsprocessen Fasta tillgångar Materiella (maskiner, datorer, fordon, byggnader etc) Immateriella (humankapital, varumärke, datorprogram etc) Finansiella nettotillgångar: finansiella tillgångar - skulder Kapital Investeringar Fasta bruttoinvesteringar (inköp försäljning av fasta tillgångar under en period) Lagerinvesteringar Värdeföremål Nettoinvestering = bruttoinvesteringkapitalförslitning 12

13 Arbetsmarknaden Kap 5 En viktig produktionsfaktor Olika arbetskraftsmått AKU I arbetskraften= sysselsatta + arbetslösa Relativ arbetslöshetstal= antal arbetslösa/antalet i arbetskraft Relativ arbetskraftstal (el förvärvsfrekvens) = antal personer i arbetskraften/antal personer i befolkningen Sysselsättningsintensiteten = antalet sysselsatta/befolkning Andra mått på arbetslöshet De flesta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas inte som arbetslösa Studenter som aktivt söker arbete räknas inte som arbetslösa i Sverige 13

14 Olika typer av arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Full sysselsättning när konjunkturarbetslösheten = 0, eller enbart har naturlig arbetslöshet Sysselsättningsutveckling 1000-tal personer, år År Källa: SCB Hämtat: OBS: bruten skala Antal 14

15 Sysselsättningsandel i olika länder Antal sysselsatta i procent av befolkningen år År Källa: Eurostat Hämtat: Sverige EU-15 USA Arbetslöshet Andel av befolkningen år apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 År Källa: SCB, AKU Hämtat: Arbetslösa 15

16 Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år År Källa: Eurostat Hämtat: OBS: bruten skala. *Tidsseriebrott Sverige EU-15 Danmark Löner Nominell lön bruttolön (innan skatter men efter arbetsgivaravgifter) Real lön Lönenivå Inkomst ~= lön 16

17 Ränta Kap 7 Ränta: avgift som en låntagare betalar en långivare, anges ofta i procent Rörlig fast ränta Faktorer som påverkar storleken på räntan Risk Löptid Marknadsräntor Statspapper Statsskuldväxlar, löptid1-12 månader Statsobligationer, löptid 2-30 år Nominellt belopp: det långivaren får vid löptidens slut Likviditetsbelopp: försäljningspris (mindre än nominelltbelopp för statskuldväxlar) Nollkupongare statskuldväxlar Kupongobligationer statsobligationen, ger en en periodvis utdelning (kupong) 17

18 Styrräntor Styrräntor: de räntor som riksbanken själv sätter i penningpolitiskt syfte De är inlånings-, utlånings- och reporäntan. Reporäntan är den viktigaste styrräntan. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter högre än reporäntan. STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra) Övernatträntan 18

19 Riksbankens styrräntor Riksbankens styrräntor Inlåningsränta Riksbankens styrräntor Utlåningsränta Riksbankens styrräntor Reporänta Augusti 2005 Oktober 2005 December 2006 Februari 2006 April 2006 Juni 2006 Augusti 2006 Oktober 2006 December 2007 Februari 2007 April 2007 Juni 2007 Augusti 2007 Oktober 2007 December 2008 Februari 2008 April 2008 Juni 2008 Augusti 2008 Oktober 2008 December 2009 Februari 2009 April 2009 Juni 2009 Augusti Reporäntan Reporänta Reporänta

20 Förändring i procent 0, ,5 Förändring i procent -1-1,5-2 Avkastningskurvor Räntan beror på löptiden ju längre löptid desto högre ränta 20

21 Penningpolitik Riksbanken bestämmer över: Reporäntan Den monetära basen Riksbanken har viss kontroll över: Övernatträntan Längre räntor Penningmängd Inflation Penningpolitik Reporänta och monetär bas hänger nära samman, måste ändra monetär bas för att kunna ändra räntan. Negativt samband mellan reporäntan och monetär bas. 21

22 Penningpolitik - Inflationsmålet Det viktigaste målet för Riksbanken är att ha kontroll över inflationen. Ska hållas inom 2%+-1%. Tidigare var målet att hålla arbetslösheten under kontroll Inflationsmålet Inflationsmålet uppnås genom tranmissionsmekanismen 1. När Riksbanken ökar reporäntan så ökar andra räntor i ekonomin (penningmängden minskar) 2. Högre räntor gör det dyrare att låna och fördelaktigare att spara. Konsumtion och investeringar minskar (Riksbanken kyler ekonomin) 3. Konsumtion och investeringar minskar => BNP faller och arbetslösheten stiger => takten i pris- och löneökningarna minskas 22

23 Real ränta Nominell ränta R, real ränta r, förväntad inflationstakt π e r = R- π e R = r + π e Valutakurser Kap 2 Valutakurs=växelkurs Priset i SEK för en enhet av någon valuta Tex USD 8 kr Valutakursförändringar Depreciera: tappar i värde Appreciera: stärkas 23

24 Växelkurs Fast eller rörlig växelkurs Sverige fast t o m 1992, nu rörlig Nominell växelkurs: kronans utveckling generellt rensad för vad som händer i andra länder. Viktade enligt deras betydelse för Sv => skapar ett index (100 vid en tidpunkt, går upp till 110 (tappat i värde), går ned till 90 (stärkts)) Sv kronan tappat väsentligt i värde mot andra valutor sedan 1970-talet, speciellt Kan devalvera (appreciera) en fast växelkurs 24

25 Valutakurser, årsgenomsnitt Kronkurs i förhållande till respektive valuta Tillväxtteori Kap 9 Tillväxt: procentuell förändring i real BNP eller i real BNP per capita 25

26 Modell för tillväxt L: total mängd arbeta K: total mängd kapital Y: total mängd färdiga varor (BNP) Aggregerad produktions funktion: Y=f(K,L) Modell för tillväxt Marginalprodukten av arbete MP L =dy/dl>0 Marginalprodukten av kapital MP K =dy/dk>0 MP L avtagande i L MP L växande i K MP K avtagande i K MP K växande i L 26

27 Källor till tillväxt enligt modellen En ökning i L En ökning i K En förändring i f (teknologisk utveckling eller produktivitetstillväxt) Humankapital Y = f(l,k,h) H = humankapital Tillväxtbokföring (growth accounting) kallas den aktivitet där vi försöker räkna ut hur stor del an BNP tillväxten som beror på tillväxt i L, K eller f. 27

28 Tillväxtteorier Den klassiska tillväxtteorin (Malthus) Den neoklassiska tillväxtteorin (Solow) Endogen tillväxtteori (Romer) 28