Lönebildning bortom NAIRU Presentation Tony Johansson

Transkript

1 Lönebildning bortom NAIRU Presentation Tony Johansson

2 Exogent determinerad NAIRU några kritiska anmärkningar rörande det empiriska stödet Effekterna av centrala variabler varierar kraftigt mellan olika studier (för a-kassan från ej sign-,12: Stockhammer, Klär 28, Howell 211, Bassanini och Duval 26). Uppenbart att modellerna ger upphov till icke robusta resultat. Omvänd och dubbelsidig kausalitet är sannolik (Elmeskov et al 1998, Ambele et al 26, Zettergren 213) Efterfrågevariabler exkluderas, utan stark teoretisk motivering, trots att arbetslöshet och variabler som utgör mått på investeringar är tydligt korrelerade för de flesta länder. Hegelunds estimat i rapporten visar att 1 procentenhet högre tillväxttakt i kapitalstocken resulterar i 1 procentenhet lägre arbetslöshet. Korrelationen mellan enskilda institutionella variabler och arbetslöshet är svag (tvärsnitt för OECD och över tid för många enskilda länder). En pinsam fläck på ekonomiprofessionens rykte J Galbraith Avgrund mellan den självsäkerhet med vilken argumenten för avreglering har förts fram och beläggen för att det är hos de reglerande institutionerna som felet finns Baccaro och Rei

3 Arbetslöshethet Sverige: kapitalstockens tillväxttakt och arbetslöshet R² =,674,% 1,% 2,% 3,% 4,% 5,% 6,% Kapitalstockens tillväxttakt Årlig data Periodgenomsnitt Linjär (Årlig data)

4 arbetslöshet Arbetslöshet och arbetslöshetsersättning Sverige: arbetslöshet och ersättningsgrad i a-kassan NRR Arbetslöshet NRR

5 Arbetslöshet Arbetslöshet och arbetslöshetsersättning, tvärsnitt (32 länder) 199 (23 länder) R² =,48 Linjär (29 (32 länder)) 5 Linjär (199 (23 länder)) R² =, NRRsing

6 Teoretiska invändningar Ökad lönettillväxt Marx-Hickseffekten + Kaldor-Verdoorneffekten K. teknologisk ålder + Ökad tillväxt i aggregerad efterfrågan + Arbetsprodukti vitetstillväxt Vinsttillväxt Om alla dessa effekter stämmer med verkligheten (och vi tror det), då är inte NAIRU en konstant attraktor, som fullt ut bestäms av faktorer på utbudssidan. Istället kommer den att förändras när den aggregerade efterfrågan förändras. Det blir då inte heller längre meningsfullt att tala om NAIRU, eftersom NAIRU inte är oberoende av efterfrågan Storm och Naastepad En ackommoderande lönebildningsstrategi kan [inte] förordas ur ett innovationsperspektiv. Lönebildningen bör snarare utformas på ett sätt som bidrar till strukturrationalisering och är komplementär till den teknologiska utvecklingen Taalbi + _ Rehn-Meidner ansatsens implikationer Om ökad löneökningstakt leder till ökad aggregerad efterfrågan, då är inte lönesättningsprocessen ett nollsummespel mellan företag och löntagare. Som Galbraith noterat balanserar ekonomin inte på en knivsegg. Om kausaliteten mellan produktivitetstillväxt och lönetillväxt löper i båda riktningarna och lönetillväxten är en funktion bland annat av arbetslösheten, då finns ingen unik långsiktig jämviktsarbetslöshet till vilken den faktiska arbetslösheten graviterar.

7 Från lågsysselsättningsjämvikt till högsysselsättningsjämvikt Högsysselsättningsjämvikten är instabil, då ökad arbetslöshet leder till lägre löneökningar, varvid efterfrågebegränsningarna gör att företagen opererar vid lägre kapacitet och därmed till lägre sysselsättningsgrad. Ökar man den aggregerade efterfrågan ökar sysselsättningen. Då de flesta länder och världen är löneledda tillväxtregimer gör man det genom att öka löneandelen. Lavoie och Hein: Lönesättningen bör normalt sett utgå från normen att de nominella lönerna ska öka i samma takt som produktivitetstillväxten + inflationstakten, men denna norm måste frångås för att kunna öka löneandelen. Det förutsätter i sin tur att andra gruppers inkomstanspråk kan begränsas. 1. Begränsa den finansiella sektorns inkomstanspråk (som slår in en kil mellan företag och löntagare och förvärrar konfliktinflationen) genom att hålla nere de reala räntorna. 2. Tryck samman lönestrukturen, i synnerhet viktigt att pressa ner elitens inkomstnivåer. 3. Stabilisera fackföreningsrörelsens styrka genom att föra en ekonomisk politik för full sysselsättning och stärk arbetsrättsliga regler 4. Finanspolitiken ska ha som målsättning att hålla sysselsättningen på lägsta möjliga inflationssäkra nivå och acceptera underskottsfinansiering. Vikten av att hålla uppe den aggregerade efterfrågan blir dessutom högre vid stor Marx-Hickseffekt. 5. Ekonomin bör sektoriellt skifta från finanssektorer med hög vinstandel till icke-finansiell privat sektor och till offentlig sektor med högre löneandel. 6. Keynesian new deal på global nivå (reglera den finansiella sektorn, valutapolitiskt samarbete och global löneledd tillväxtregim).