SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut"

Transkript

1 Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande Lars Olsson, Kristina Mjörnell, Pernilla Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagring och montage på fabriken Transport till byggarbetsplatsen Montering på byggarbetsplatsen Färdigt hus Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning av fuktkvot och provtagning för mikrobiologisk analys. Kontinuerlig mätning av klimatet. Kontinuerlig mätning av klimatet. Momentanmätning av fuktkvot. Provtagning för mikrobiologisk k analys. Nedmontering av logger. Studeras i ett annat delprojekt. Energiteknik SP Rapport 2010:02

2 Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande Lars Olsson, Kristina Mjörnell, Pernilla Johansson

3 3 Abstract The purpose of this investigation has been to investigate the actual moisture and temperature conditions to which timber materials, as used in prefabricated houses, are exposed during storage, transport and at the construction site, with allowance for the effects of time of year and weather conditions. Specifically, this includes looking for the presence of any microbial growth. The work also included identification and description of any critical conditions or stages in the construction process that could be changed or improved in order to ensure the construction of moisture-safety buildings. The target group for the results of the work are developers of wooden buildings, who specify requirements in respect of the building process, manufacturers of prefabricated timber-based houses, designers, contractors and suppliers who prescribe, use or supply timber for the building process. The actual work has been concentrated primarily on prefabricated timber-framed detached houses, erected by means of assembly from flat elements. Moisture and temperature conditions in wood were investigated in 24 prefabricated detached houses, three factory timber stores, and two apartment buildings. The buildings concerned were erected at different times of the year and at different sites in Sweden. Relative humidity and temperatures of elements were logged at the factory and until the buildings were more or less complete. In addition, material samples were taken, and moisture ratios measured, from timber materials during site visits to stores, in the factory and at site. Samples were taken for microbiological analysis in order to detect any presence of microbial growth. The results from this investigation consist of data on exposure climates during the construction process, moisture ratios in wood and microbiological analyses of wood at all stages from storage at the factory until assembly at site. We found dry wood with microbial growth, and we found wood that had recently been dampened and which, often at low temperatures, did not show any signs of growth. However, we also found several items during the investigation that had been exposed to free water, and on which microbial growth had occurred during the construction process. The exposure conditions depend to a very large extent on the weather conditions while the building is being erected and before it is weatherproof. The results also seem to indicate that wood can have collected microbial growths before it has reached the manufacturer s stores or production in factory. Microbial growth was found on almost one-third of all the samples that were taken. Elevated or high moisture ratios were found in one-third of all the samples. The results show that growth was just as likely to be found on dry wood or materials as on damp wood or materials. Blue stain growth was found on two-fifths of the samples having some form of growth, and particularly on dry samples. As blue stain requires free water for growth, this indicates that it probably occurred before the wood reached the factory. All the objects that we visited departed in one way or another from the hypothesis case of not exposing wood to such conditions, in terms of dirt, moisture, temperature or duration, during the building stage (from initial storage of the timber until completed building) that could cause the growth of mildew. It is possible that, the Swedish Building Regulations have not been met. Material samples for microbiological analysis were taken twice from studs, these studs were exposed to ambient air but never free water, on elements/walls at the factory and at the construction site in order to provide information on how the wood withstands the climate during the construction process. No microbiological growth was found on these studs.

4 4 We can state that the climatic conditions to which wood is normally exposed during the construction stage do not seem to contribute to the growth of mildew, provided that the wood has not been exposed to free water or has been kept under damp conditions for longer periods of time at favourable temperatures. The work shows that, regardless of the particular manufacturer, the most moisture-exposed and, at the same time, probably the most critical, part of the structure is generally the bottom edge of the outer wall and the sill. The risk of materials being damp, and of microbial growth, can be reduced by appropriate changes to the method of erection and modifications of the design, or by better weather protection or coverage of the site.

5 5 Sammanfattning Projektet Framtidens trähus skall stödja trähusindustrin i utvecklingen av framtidens trähus beträffande energieffektivitet, fuktsäkerhet, god innemiljö och låg miljöpåverkan. De nya byggreglerna (BBR 2008) ställer krav på minskad energianvändning och ökad fuktsäkerhet i byggprocessen. Innan denna studie påbörjades rådde det en oklarhet dels kring hur klimatförutsättningarna ser ut för prefabricerat trähusbyggande och dels hur mycket fukt som kan tillåtas påverka materialet under byggskedet innan skador uppstår. Målet med denna delstudie var att kartlägga fukt- och temperaturförhållanden, nedsmutsning och eventuell förekomst av mikrobiell påväxt för trämaterial vid lagring, transport och på byggarbetsplatsen med hänsyn tagen till årstid och väderförhållanden. I detta ingick också att redogöra för eventuella kritiska förhållanden och moment i byggprocessen som kan behöva förändras eller utvecklas för att säkerställa en fuktsäker byggnad. Målgruppen för studien är byggherrar som bygger med trä och ställer krav på byggprocessen, småhustillverkare som bygger i trä, projektörer, entreprenörer och leverantörer som föreskriver och använder och levererar trä i byggprocessen. Studien har främst inriktats på prefabricerade småhus byggda med planelement. Fukt- och temperaturförhållanden i trä i byggprocessen har studerats i 24 prefabricerade småhus, tre fabrikslager och två flerbostadshus. Av dessa så har 8 stycken småhus och 1 flerbostadshus inte besökts utan i dessa har endast klimatet mätts med logger som monterats i fabrik och plockats ned mer eller mindre sent i byggprocessen. Husen har uppförts vid olika årstider och på olika platser i landet. Fukt- och temperaturloggers har monterats i elementen på fabrik och demonterats när huset var mer eller mindre färdigt. Dessutom har materialprovtagning och fuktkvotsmätning gjorts på trämaterial vid platsbesök på lager, i fabrik och på byggplatsen. Prover har tagits för mikrobiologisk analys för att få en bild av eventuell förekomst av mikrobiell påväxt. I vissa objekt har inte mätningar och provtagningar kunnat ske i planerad omfattning beroende på objektens färdigställandegrad. Dessutom har uppföljande besök och provtagningar skett i några objekt varför antalet provtagningar i de fallen har utökats. I samband med besöken har fotografier tagits och observationer noterats för att kunna beskriva situationen på plats. Resultat och slutsatser från denna studie är: data på exponeringsklimat under byggprocessen, fuktkvot i trä och resultat från mikrobiologiska analyser på trä från lagring på fabrik till montering på byggplats, att i nästan en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades mikrobiell påväxt. I en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades förhöjd eller hög fuktkvot. Resultatsammanfattningen visar att det var påväxt lika ofta på torrt trä/material som fuktigt trä/material. Påväxt i form av blånad har konstaterats i två femtedelar av proverna som hade påväxt och framförallt på torrt material. Eftersom blånad kräver fritt vatten för tillväxt så talar mycket för att den uppkommit innan leverans till husfabrik. att samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypotesen framförallt med avseende på att de utsatts för fritt vatten, fått påväxt på grund av fritt vatten och/eller att de använt material med påväxt. Därmed måste vi förkasta vår hypotes att trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt. Detta innebär också att kraven i Boverkets byggregler möjligen har överskridits, materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall,

6 6 att det kan konstateras att de klimatförhållanden som trä normalt utsätts för under byggskedet inte verkar bidra till mögelpåväxt under förutsättning att inte träet utsätts för fritt vatten eller är fuktigt längre tid vid gynnsam temperatur. att flera objekt i studien har blivit utsatt för fritt vatten och där mikrobiell tillväxt skett under byggprocessen, att en del virke fått mikrobiell påväxt innan det nått lager och produktion i fabrik. att den generellt mest fuktutsatta och samtidigt den sannolikt mest kritiska konstruktionsdelen, oberoende av hustillverkare, är nederkant av yttervägg och syll, Med modifierade montagemetoder och konstruktionslösningar eller heltäckande väderskydd eller intäckning kan risken för uppfuktning och påväxt minskas. Exponeringsförhållandena är mycket beroende av väderleken under montagedagarna innan huset är tätt. Resultaten ger en nyanserad bild av vilka klimatförhållanden som trä utsätts för och hur trä hanteras under byggprocessen för prefabricerade småhus samt förekomst av mikrobiell påväxt. Resultaten kan användas för att förbättra hanteringen under byggprocessen för att minska risken för uppfuktning och för att ställa krav på virkeskvalitet för trä innan och under byggprocessen. Resultaten skall även användas för val av klimat i laboratoriemätningar så att de skall vara så realistiska som möjligt. Nyckelord: Fuktförhållanden, fuktkvot, relativ fuktighet, mikrobiell påväxt, blånad, syll, byggprocessen, prefabricerade trähus. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2010:02 ISBN ISSN Borås 2009

7 7 Innehållsförteckning Abstract 3 Sammanfattning 5 Innehållsförteckning 7 Förord 8 1 Inledning Bakgrund Mål Hypotes Begränsningar 10 2 Mätningar och undersökningar Översiktlig objektbeskrivning Besöks- och studiebeskrivning Mätning Fuktkvot Relativ fuktighet Provtagning Mikrobiologisk analys Allmänt 15 3 Resultatsammandrag Mätningar Fuktkvot och påväxt för respektive objekt Fuktkvot och frekvens påväxt för samtliga objekt Antal prover med påväxt Antal prover med påväxt för de olika faserna i byggprocessen Antal prover med påväxt i konstruktioner Uppmätt klimat på fabrikslager Uppmätt klimat på några väggelement/hus Observationer Kommentarer till resultatet Kommentarer till mätningar Kommentarer till observationer 27 4 Diskussion 28 5 Slutsatser 30 6 Rekommendationer 31 7 Samtliga mätresultat och observationer 32 8 Litteraturförteckning 94

8 8 Förord Under bygg och bruksskedet finns det ofta risk för att trä fuktas upp till nivåer där det finns risk för mögeltillväxt. Frågan är hur träet påverkas av att bli uppfuktat under byggskedet. Idag finns det inga tydliga anvisningar om hur länge man kan låta trä exponeras i olika klimatbetingelser innan det finns risk för mögeltillväxt. Man vet heller inte under vilka omständigheter det är möjligt att torka ut uppfuktat trä utan att mikrobiell tillväxt påverkat träet i oacceptabel omfattning. Inom projektet Framtidens trähus, delprojekt WP2 Fuktsäkerhet i bygg- och bruksskedet har man studerat vilka fukt- och temperaturförhållanden som trä utsätts för i byggprocessen. Detta redovisas i denna rapport Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande och resultatet kommer från undersökningar av prefabricerat småhusbyggande. Dessutom har man följt upp ett flerfamiljshus med prefabricerade massivträelement. I rapporten redovisas uppmätt fuktkvot i trä, det klimat (relativ fuktighet och temperatur) som trä exponeras för, samt mikrobiologiska analyser på trä från lagring på fabrik till montering på byggplats. Rapporten är en delrapport inom WP2 Exponering av trä i klimatskärmen som är ett delprojekt inom projektet Framtidens trähus, initierat inom ramen för Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. Programmet finansieras gemensamt av staten, näringslivet och andra intressenter inom, eller med anknytning till, den svenska skogs- och träindustrin.

9 9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Projektet Framtidens trähus skall stödja trähusindustrin i utvecklingen av framtidens trähus som skall vara energieffektiva, fuktsäkra med god innemiljö samt låg miljöpåverkan. De nya byggreglerna, BBR 2008, (Boverket, 2008) ställer krav på minskad energianvändning och ökad fuktsäkerhet i byggprocessen och i nya byggnader. Det är viktigt att de åtgärder som görs för att minska energianvändningen inte innebär ökade risker för fuktproblem. Under byggskedet finns det alltid en risk att träet fuktas upp och konsekvensen är dels att mikroorganismer kan börja växa. Idag vet man inte helt säkert hur länge man kan låta trä exponeras för fuktiga klimatbetingelser innan det uppstår mikrobiell tillväxt. Man vet inte heller i vilken grad det är möjligt att torka ut redan uppfuktat trä utan att mikrobiell tillväxt sätter igång. Vissa anser att risken för mikrobiell tillväxt är större på trä som en gång varit blött, torkat ut och återuppfuktats än trä som fuktas upp första gången. Andra menar att det har gått bra att bygga under bar himmel. Frågan är alltså hur väl trämaterial klarar de klimatbetingelser och produktionsmetoder som råder eller om det krävs modifierade konstruktioner och produktionsmetoder. I HUS AMA 98 (Svensk Byggtjänst, 1999) föreskrivs att virke till regelstommar och syllar får vid inbyggnad ha en fuktkvot som högst uppgår till 18%. Dessutom anges att risken för mögel efter inbyggnad av virke ska minska med denna föreskift. I handboken Fukt i trä för byggindustrin (Esping, Salin, & Brander, 2005) kan utläsas att en fuktkvot över 18% eller en relativ fuktighet över 84% är en kritisk nivå för mögeltillväxt i träslaget gran vid 15 C med en varaktighet på minst 2 månader, se Figur 1 och Figur 2. Den kritiska nivån är i denna handbok baserad på tolkningar av laboratorieförsök enligt (Viitanen, 1996). Figur 1 Bedömning av mögelrisken vid en viss temperatur och relativ fuktighet i den omgivande luften efter 2 månader (Esping, Salin, & Brander, 2005). Figur 2 Bedömning av mögelrisken vid en viss virkestemperatur och ytfuktkvot efter 2 månader (Esping, Salin, & Brander, 2005).

10 10 I Boverkets byggregler (Boverket, 2008) återfinns bland annat dessa krav som ska uppfyllas: Kapitel 6:51 Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Kapitel 6:52 För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. Kapitel 6:53 Fuktsäkerhet Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. 1.2 Mål Målet med denna delstudie är att kartlägga verkliga fukt- och temperaturförhållanden, nedsmutsning av material och eventuell förekomst av mikrobiell påväxt för trä vid lagring, transport och på byggarbetsplatsen med hänsyn tagen till årstid och väderförhållanden. I detta ingår också att redogöra för eventuella kritiska förhållanden och moment i byggprocessen som kan behöva modifieras eller utvecklas. Dessutom skall resultaten användas för att besluta om klimatet i kommande laboratoriemätningar så att de skall vara så realistiska som möjligt. Målgruppen för studiens resultat är olika aktörer som bygger med trä såsom byggherrar som ställer krav på byggprocessen, småhustillverkare som bygger i trä, projektörer, entreprenörer och leverantörer som föreskriver och använder och levererar trä i byggprocessen. 1.3 Hypotes Kartläggningen har utgått från en nollhypotes som lyder: trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt. Byggnaders beklädnad har undantagits. 1.4 Begränsningar Tre stycken trähusföretag med förtillverkning av element i fabrik samt ett bostadsbolag med ett byggprojekt av flervåningshus i trä har ställt sin byggproduktion och byggobjekt till förfogande för studien. Det är svårt att uttala sig om några generella förhållanden eftersom verkligheten har näst intill oändligt många varianter av klimatförhållanden vilket innebär att dessa mätningar och resultat inte kan återge verkligheten ur statistisk säkerställd synvinkel. De utförda mätningar och provtagningar som gjorts i denna studie visar dock hur det såg ut i respektive mätpunkt och objekt vid mättillfället och kan anses ge en uppfattning över klimatförhållandena som vanligtvis råder på en byggplats. De resultat som framkommer kan ställas mot hypotesen som antas eller förkastas.

11 11 Klimatmätningar under byggskedet begränsades för några fall till att slutföras tidigt i byggskedet i samband med besök. Materialprovtagning har inte alltid skett i önskad omfattning beroende av färdigställandegrad vid besöket. På grund av långa avstånd till vissa objekt eller förhinder i arbetet så besöktes inte alla objekt.

12 12 2 Mätningar och undersökningar 2.1 Översiktlig objektbeskrivning Småhusen som ingår i projektet förtillverkas på fabrik i delar i form av planelement och takstolar Delarna levereras till byggplatsen med lastbil. Väggar, tak och mellanbjälklag består av träregelstomme och grundkonstruktionen utgörs i alla objekten av platta på mark, se Figur 3 och Figur 4. I det ena flerbostadshuset består stommen av massiva träskivor. I det andra flerbostadshuset har vi inga uppgifter annat än att utfackningsväggar levererades från en småhustillverkare. Väggelementen är våningshöga och flera meter långa. Ytterväggarna görs färdiga på fabrik inklusive fasadmaterial, fönstermontage och förberedelser för installationsdragning. Om fasaden t.ex. ska bestå av puts eller tegel så utförs det i efterhand på byggplatsen. Montering av stomme tar för småhus i allmänhet en till två dagar och kräver lyftkran. Efter att väggar och takstolar lyfts på plats kan underlagstaket oftast monteras inom tre dagar efter påbörjad stomresning. Vanligtvis brukar betongplattan förberedas med att sylltätning och styrsyllar av trä förmonteras någon eller några dagar innan elementen/ huset levererats. Det är ganska vanligt att de material som ska användas inne i huset lyfts in buntvis med lyftkran innan taket monteras. Figur 3 Pågående stomresning Figur 4 Pågående stomresning 2.2 Besöks- och studiebeskrivning Kartläggningen omfattar 24 småhus, 3 fabrikslager och 2 flerbostadshus. Av dessa så har 8 stycken småhus och 1 flerbostadshus inte besökts utan i dessa har endast klimatet loggats med en logger som monterats i fabrik och plockats ned sent i byggprocessen. Mätningar och besök har skett under alla fyra årstider. Husen har valts ut av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på ett slumpmässigt sätt, utifrån företagens leveranslistor, och tidpunkten för besökstillfället under byggskedet har valts relativt slumpmässigt med viss inverkan av koordinering av arbetstid och resor. Besöken har av praktiska skäl i övervägande utsträckning skett på byggplatser i sydvästra och sydöstra delarna av Sverige för att minimera resorna. Fyra stycken småhus finns i norra Sverige eller Mellansverige. Några enstaka objekt/ hus besöktes vid flera tillfällen beroende på tillgänglighet. Fabriksbesök och besök på lager har skett vid minst ett tillfälle för respektive småhustillverkare.

13 13 Följande studier har utförts: Lagring och montage på fabriken 1-2. Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning av fuktkvot och provtagning för mikrobiologisk analys. Transport till byggarbetsplatsen 3. Kontinuerlig mätning av klimatet. Montering på byggarbetsplatsen 3-4. Kontinuerlig mätning av klimatet. Momentanmätning av fuktkvot. Provtagning för mikrobiologisk analys. Nedmontering av logger. Färdigt hus 5. Studeras i ett annat delprojekt. Figur 5 Schematisk skiss på de olika faserna i byggprocessen som har studerats. Se utförligare beskrivning nedan. 1. Loggning/kontinuerlig mätning har skett av luftens relativ fuktighet och temperatur i virkeslager på fabrik, under alla årstider. Dessutom har minst ett besök på respektive företags virkeslager skett. Minst tre virkesbuntar har granskats okulärt samt flera takstolar med avseende på smuts och missfärgningar. Oftast har 5-10 stycken utspridda fuktkvotsmätningar och materialprovtagningar för mikrobiologisk analys utförts. En kvalificerad bedömning har också gjorts av eventuella avvikelsers omfattning. 2. Minst ett besök har gjorts på respektive tillverkares fabriksproduktion och lager. Okulär kontroll har skett av pågående produktion och färdiga element. Oftast har mellan 10 och 15 utspridda fuktkvotsmätningar och materialprovtagningar för mikrobiologisk analys utförts. Okulära iakttagelser med avseende på synliga missfärgningar och smuts har noterats. Provpunkterna har fördelats över byggnadsdelarna. En bedömning har gjorts av eventuella avvikelsers omfattning. 3. Loggning/kontinuerlig mätning av relativ fuktighet och temperatur i omgivande luft för byggsatser/väggelement har skett från tillverkning i fabrik, under transport till färdig byggnad. Efter stomresning och montage av omslutande ytor så representerar mätningarna klimatet på insidan av väggelementet. Loggern var monterad på insidan av ett av respektive hus väggelement vid fönsterregeln. Placeringen är (förutom utifrån praktiska aspekter) intressant eftersom insidan av ytterväggen inte är avsedd att utsättas för långvarigt uteklimat. Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (synlig vid fönstersmyg) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras och därmed dra slutsatser om trä klarar klimatet under byggprocessen. 4. Besök på byggplatser har gjorts i 16 husobjekt under byggtiden. Okulärt har byggnadsdelar/ytor översiktligt granskats med avseende på smuts, missfärgningar och brister. Materialprovtagningar för mikrobiologisk analys och fuktkvotsmätningar har skett. Dessutom har virkesupplag/-lager granskats på byggplats och kontroll skett i princip på sammat sätt som vid besök på virkeslager i fabrik. Stra-

14 14 tegin vid provtagning har varit att varje konstruktionsdel ska omfattas av helst minst 5 provpunkter med utspridd fördelning. En bedömning har gjorts av eventuella avvikelsers omfattning. I vissa objekt har inte mätningar och provtagningar kunnat ske i den omfattning som beskrivs ovan beroende på objektens färdigställandegrad. Dessutom har uppföljande besök och provtagningar skett i några objekt varför antalet provtagningar i de fallen har utökats. I samband med besöken har fotografier tagits och observationer noterats. 2.3 Mätning Fuktkvot Mätning av fuktkvot i trä har skett momentant genom resistansmätning. Två elektroder/stift slås in i trämaterialet och mäter resistansen/motståndet som omräknas i mätinstrumentet (Protimeter Timbermaster) till träets aktuella fuktkvot. I samband med fuktkvotsmätning har temperaturkompensering skett. Mätinstrumentet var kalibrerat med spårbarhet till normal/riksmätplats och mot Träteks fuktkvotskurva (Esping & Samuelsson, 1994) för gran. Mätosäkerheten uppskattas vara bättre än ±1,5 % -enheter inom 8-25 % fuktkvot. Över 25 % antas en större osäkerhet och därför redovisas alla uppmätta värden över det som 25 %. Instrumentet kan inte mäta under 8 % varför alla värden där under redovisas som 8 %. Mätinstrumentet har ibland används som fuktindikator för att detektera förhöjd fuktighet hos träbaserade material såsom kartongklädda gipsskivor och träskivor. Angivna mätvärden kan i dessa fall inte direkt tolkas och användas som verklig fuktkvot hos materialet. Eftersom mögelpåväxt på trä i första hand uppträder på ytan så har materialprovtagning och mätningar begränsats till materialytan (0-3 mm). Dessutom har fuktkvotsmätningar skett på ca 10 mm djup i träet för att ge upplysningar om eventuell fukttransportriktning. Registrering av mätvärde på 10 mm djup har endast skett i de fall fuktkvoten varit högre än på ytan Relativ fuktighet Mätning av relativ fuktighet och temperatur i luft, se mätplacering för väggelement i Figur 6, har skett med logger (fabrikat: Testo 175-H2) som var inställda att mäta en gång per timme eller varannan timme. Valet av mätplacering grundar sig på att loggern skulle sitta skyddad vid lagring, transport och montage samt för att kunna spegla klimatet för ytterväggens insida. Mätinstrumenten var kalibrerade med spårbarhet till normal/riksmätplats på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Mätosäkerheten uppskattas vara bättre än ±3,5 % -enheter för RF och ± 0,7 C för temperatur.

15 15 Figur 6 Loggern var placerad på insida väggelement vid fönster för respektive objekt Provtagning Provtagning av trämaterial har skett genom att tunna ytskikt (2-5 mm) av materialet har lossats mekaniskt med stämjärn och hammare. Provbitarnas storlek har varierat mellan cirka 5 och 10 cm 2. Provbitarna placerades i varsin papperspåsee och därefter har proverna förvarats luftigt i normal rumsklimat under transport till SPs mikrobiologiska laborato- prover har skickats i paket med postgång till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mikrobiologisk analys De prover som tagits i fält analyserades i mikroskop enlig metod beskriven av rium. Några provtagningarr har utförts av personal på husfabrikerna och dessa (Hallenberg & Gilert, 1988). Proverna studeras först i stereomikroskop vid gångers förstoring. Därigenom kan materialytan studeras och eventuell påväxt konstateras. För att kvantifiera denna påväxt görs preparat från materialytan som studeras i högre förstoring. Preparaten görs genom att en del av ytan skrapas med en skarp preparatnål eller genom tejpavtryck på ytan. Dessa läggs sedan i en droppe mjölksyra med cottonblue alternativtt i en droppe lösning av kaliumhydroxid på ett objektglas och täcks sedan med ett täckglas. Mikroorganismerna klassificeras som hyfer, sporerr eller actinomyceter. Förekommer blå- djupare ner i veden och orsakar där en missfärgning som kallas blånad. Generellt så krä- ver dessa svampar mycket fukt och om det finns blånad på virke i en byggnad kan nad noteras detta separat. Förekomsten av mikroorganismerna klassas som ingen, sparokular som sam, måttlig eller riklig baserat på hur stor del av ett rutnät i mikroskopets täcks Allmänt Mögelsvampar växer generellt på ytan av virke. Dessa kan varaa pigmenterade så att en påväxt kan sess med blotta ögat med de kan även vara opigmenterade så att en riklig på- kan växa växt av mögelsvamp inte kan ses med blotta ögat. En del pigmenterade svampar man

16 sluta sig till att det någon gång har utsatts för mycket fukt eller fritt vatten. Blånad kan uppkomma redan efter trädets fällning, och således innan postningen och torkning på sågverket, och alltså finnas på virke under produktionen redan från början. I detta fall kommer inte de svampar som orsakat blånaden att vara aktiva. 16

17 17 3 Resultatsammandrag Klimatmätningar och resultatet från den mikrobiologiska analysen av materialprover och fuktkvotsmätningar redovisas för respektive objekt i kapitel 7. Sammandrag av resultaten för materialprovtagningar och klimatmätningar redovisas i detta kapitel. Klimatmätningar åskådliggörs i form av isopleter för att kunna redovisa kombinationen fukt, temperatur och tid för flera objekt som visat höga fuktigheter. I resultatet har vi valt att inte redovisa förekomst av sporer eftersom de inte kan kategoriseras som påväxt på trä. Dessutom vet vi inget om sporernas ursprung eller frekvensen av sporer eftersom virkeshanteringen kan påverka detta. Mikroorganismer i form av blånad kräver mycket vatten eller fritt vatten för tillväxt varför dessa har redovisats särskilt. Observera att materialproverna gäller för respektive provpunkt vid besökstillfället och därför har vi begränsad kännedom om resultatets utbredning i respektive virkesbunt, konstruktion och objekt. 3.1 Mätningar Fuktkvot och påväxt för respektive objekt Antal prov A B C D E A2 F H G2 HX I I2 VG VH B2 H2 D2 E3 H3 Antal prov Fuktkvot yta >18% Påväxt varav Blånad Act. Figur 7 Redovisning av antal prover som tagits på respektive objekt och antal prover med hyfer(+blånad), enbart blånad och actinomyceter. Dessutom redovisas antal prover med fuktkvot över 18%. Diagrammet redovisar 15 småhus, 3 husfabriker (A2, I2 and G2-HX) och ett flervåningshus (VH). Främsta syftet med Figur 7 är att kunna jämföra objekten sinsemellan vad gäller antalet provtagningar, andelen förhöjd/hög fuktkvot och påväxt.

18 Fuktkvot och frekvens påväxt för samtliga objekt Antal prov Frekvens 0 Frekvens 1 Frekvens 2 Frekvens 3 Figur 8 Staplarna är grupperade i uppmätt fuktkvot. Stapeln med fuktkvot 25 representerar alla prover med fuktkvot över 24%. Respektive stapel anger antal prover och andelen prover med graden av påväxt. Frekvens 0 = ingen påväxt, 1 = sparsam, 2 = måttlig, 3 = riklig påväxt Antal prover med påväxt Antal prov Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov Figur 9. Staplarna är grupperade i prover med påväxt (+blånad) eller blånad. Röd stapel visar antalet prover med fuktkvot under eller lika med 18%. Grön stapel visar antalet prover med fuktkvot över 18%. Violett stapel visar totalt antal prover med påväxt. Streckad stapel visar antal provtagningar 276 stycken, som utförts i denna studie.

19 Antal prover med påväxt för de olika faserna i byggprocessen samt fuktkvot över eller under 18 % % % % 50 10% 0 Påväxt varav Blånad 0% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Antal prov <=18 >18 Totalt Figur 10 Byggnad på byggplats Figur 11 Byggnad på byggplats Påväxt varav Blånad <=18 >18 Totalt Antal prov Figur 12 Lager på byggplats 40% 30% 20% 10% 0% Figur 13 Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Lager på byggplats 60 40% % 20% 10% 0 Påväxt varav Blånad 0% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Antal prov <=18 >18 Totalt Figur 14 Fabrik Figur 15 Fabrik Figur 9 har delats upp i olika faser i byggprocessen enligt följande: Figur 10 - Byggnad på byggplats, Figur 12 - Virkeslager på byggplats och Figur 14 - Fabrik hos hustillverkare. Detta för att åskådliggöra eventuell inverkan av byggprocessens olika faser. Dessutom har dessa diagram kompletterats med Figur 11, Figur 13 respektive Figur 15 för att redovisa resultaten i procent (%).

20 Antal prover med påväxt i konstruktioner samt fuktkvot över eller under 18 % Påväxt varav Blånad 40% 30% 20% 10% 0% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Antal prov <=18 >18 Totalt Figur 16 Yttervägg på byggplats Figur 17 Yttervägg på byggplats Påväxt varav Blånad 40% 30% 20% 10% 0% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Antal prov <=18 >18 Totalt Figur 18 Innervägg på byggplats Figur 19 Innervägg på byggplats Påväxt varav Blånad 40% 30% 20% 10% 0% Påväxt % varav Blånad % <=18 >18 Totalt Antal prov <=18 >18 Totalt Figur 20 Tak på byggplats Figur 21 Tak på byggplats Figur 10 har delats upp i olika konstruktionsdelar enligt följande: Figur 16 - Yttervägg på byggplats, Figur 18 - Innervägg på byggplats, Figur 20 - Tak på byggplats. Detta för att kunna åskådliggöra eventuella skillnader. Dessutom har dessa diagram kompletterats med Figur 17, Figur 19 respektive Figur 21 för att redovisa resultaten i procent.

21 Uppmätt klimat på fabrikslager Det främsta syftet med diagrammen nedan är att åskådliggöra om klimatet och dess varaktighet varit gynnsamt för eventuell mikrobiologisk aktivitet. 100 Objekt (A2) RF [%] Temperatur [ C] Figur 22 Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två timmar) under ett år från november 2008 till oktober Objekt (G2) RF [%] Temperatur [ C] Figur 23. Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två timmar) under ett år från november 2008 till oktober 2009.

22 Objekt (I2) RF [%] Temperatur [ C] Figur 24. Loggning av klimat skedde varannan timme (respektive punkt motsvarar två timmar) under nästan ett år från december 2008 till november Uppmätt klimat på några väggelement/hus RF [%] Figur 25 Objekt (E) Temperatur [ C] Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 3 oktober 2008 till 16 december 2008.

23 Objekt (D2) 90 RF [%] Figur Temperatur [ C] Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 23 januari 2009 till 25 april Objekt (H) 90 RF [%] Temperatur [ C] Figur 27 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 24 september 2008 till 21 november 2009.

24 Objekt (H2) 90 RF [%] Temperatur [ C] Figur 28 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 17 februari 2009 till 29 maj Objekt (Ö) RF [%] Temperatur [ C] Figur 29. Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 17 augusti 2009 till 27 oktober 2009.

25 Objekt (5) 90 RF [%] Temperatur [ C] Figur 30 Klimatloggning skedde varje timme (respektive punkt motsvarar en timma) från 28 september 2009 till 3 november Observationer Följande noteringar är en sammanställning av observationer i samband med besök i fabrik och på byggplatser. En hustillverkare lagrade färdiga väggelement utomhus på fabriksområdet under minst 3 veckor. Elementen var inplastade men delar påträffades som inte var inplastade samt i vissa fall hade plasten gått sönder på flera ställen. Elementen var lokalt väldigt blöta och några hade fått påväxt (se kapitel 7, objekt HX). I de fall när det regnade under stomresning så blev syllar blöta (se kapitel 7, objekten B2, F, H, H2, VG, VH) och de har påträffats blöta i minst 2-3 veckor efter stomresning för samtliga tillverkare. Hos alla tre småhustillverkare påträffades ytterväggslösningar där syllen var synlig utifrån sett. Syllarna exponeras för uteluft och eventuellt vattenstänkt snett underifrån (se bilder i kapitel 7 för objekten D2, H2, Ö) Underlagstak utgörande enbart av impregnerade byggskivor används av en hustillverkare och de verkar vara otäta för direkt regnbelastning (se kapitel 7, objekten B, E). Dessutom påträffades påväxt på undersidan av underlagstaket i objekt B. I sex objekt har vindskyddet exponerats för regn under längre perioder trots att det funnits otäta skarvar och anslutningar (se Kapitel 7, objekten E, E3, D2, F, H,VH). I fem objekt, med liggande spikläkt i luftspalten i ytterväggen, var läkten monterad dikt an mot vindskyddet (se kapitel 7, objekten A, B, E, D2, I). I tre objekt påträffades uppvikt plastfolie i nederkant insida yttervägg samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan (se kapitel 7, objekten D2, F, H2).

26 26 Smuts på virke och byggdelar påträffades i fem objekt (se kapitel 7, objekten A, D, C, B2,D2). Otäta tak på lagerbyggnader påträffades hos två husfabriker (se kapitel 7, objekten A2, G2). I två objekt påträffades sylltätningen vara monterad med tätningslisterna uppåtvänd men enligt anvisning ska de vändas med tätningslisterna nedåt för att fylla ut ojämnheter i betongplattan (se kapitel 7, objekten A, D). Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare påträffades ofta vara luftotäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats (se kapitel 7, objekt H). 3.3 Kommentarer till resultatet Kommentarer till mätningar Samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypotesen. 96 av 276 provtagningar visar på förhöjd eller hög fuktkvot över 18 % vilket motsvarar en tredjedel av samtliga prover, se Figur 7. Objekten E, H, I, VG och VH har besökts vid mer än ett tillfälle vilket gjort att de i vissa fall omfattas av mer provtagningar än övriga objekt, varför detta har påverkat resultatet. Syftet med Figur 8 är att åskådliggöra eventuella samband mellan hög fuktkvot och påväxt. Om ett sådant samband finns tyder det på att de uppmätta, aktuella fuktvärdena har orsakat påväxt. Något sådant samband är dock svårt att urskilja utifrån sammanställningen av samtliga provtagningar. Istället kan vi konstatera att påväxt fanns ganska jämnt fördelat på proverna oberoende av fuktkvot. Förmodligen har påväxt uppstått på många prover innan materialleverans till husfabriker. Av 276 prover hade 81 (ungefär var tredje) påväxt varav hälften hade förhöjd eller hög fuktkvot (fuktkvot >18 %), se Figur 9. Blånad är en mikrobiologisk aktivitet som kräver mycket fukt eller fritt vatten för tillväxt. I en femtedel av alla prover med påväxt fanns blånad samtidigt som de var torra. Detta innebär att mycket av den påträffade blånaden sannolikt har uppstått innan materialet levererats till husfabriker. Figur 14 visar att blånad är den dominerande påväxten vid materialprovtagning på fabrik. Vi har inte funnit någon förklaring till påväxt vid fabriksbesök varför blånad troligen har skett tidigare. Utifrån Figur 11, Figur 13, Figur 15 så verkar det vara vanligare med påväxt utan blånad och fuktigt material på byggarbetsplatser jämfört med husfabriker. Detta visar att påväxt också har uppstått under byggprocessen. Dock bör tilläggas att provtagningar i fabrik har endast skett under sensommaren och hösten Utifrån Figur 17 och Figur 21 så verkar det vara dubbelt så vanligt med förhöjd fuktighet (fuktkvot >18 %) för prover med påväxt för ytterväggar jämfört med innerväggar och tak. I nästan två femtedelar av proverna från innerväggar fanns det påväxt trots att denna konstruktion vanligtvis är mera skyddad än de övriga. Förmodligen har påväxten skett innan inbyggnad. Påväxt på takkonstruktioner verkar inte vara lika vanligt såsom på väggar. Figur 22, Objekt (A2), uppvisar förhållandevis få tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 C. Figur 23, Objekt (G2), uppvisar betydligt fler tillfällen än Objekt (A2) då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt

27 27 som temperaturen varit över 10,C men förhållandevis kort tid då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 15 C. Figur 24, Objekt (I2) uppvisar ganska många tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 C och över 15 C. Figur 27, Objekt (H) uppvisar höga relativa fuktigheter samtidigt som temperaturen legat under 13 C. Figur 25, Objekt (E) och Figur 28, Objekt (H2) uppvisar förhållandevis få tillfällen då relativa fuktigheten varit över 80 % samtidigt som temperaturen varit över 10 C. Figur 23 och Figur 26, Objekt (D2) och Figur 30, Objekt (5) uppvisar att den relativa fuktigheten varit över 80 % endast vid låg utetemperatur, under 5 C Kommentarer till observationer I flera objekt, hos alla tre småhustillverkare, påträffades ytterväggslösningar där syllen var oskyddad och synlig utifrån sett. Det finns en risk att den utsätts för hög relativ luftfuktighet och eventuellt vatten från luftspalten bakom fasadbeklädnad och vattenstänk snett underifrån. I många ytterväggar, med liggande spikläkt i luftspalten, var läkten monterad dikt an mot vindskyddet. Detta kan innebära att eventuellt förekommande vatten i luftspalten kan bli stående på läkten mot vindskyddet med risk för inträngning i väggen. I sex objekt har vindskyddet exponerats för regn under längre perioder. Samtidigt har det funnits otäta skarvar och anslutningar (se E, E3, D2, F, H,VH). I Objekt H har vi kunnat konstatera omfattande inläckage men i de övriga objekten skulle det ha krävts ingrepp och håltagningar i konstruktioner för att undersöka detta vilket inte har tillåtitis. I flera objekt påträffades uppvikt plastfolie i nederkant insida yttervägg samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan. Fuktproblemet har förmodligen orsakats av nederbörd, som runnit på skivan, under stomresning av väggelement. Smuts på virke och byggdelar påträffades i många objekt. I några fall har de kommit i kontakt med marken i samband med avlastning och stomresning och i andra fall orsakats av smutsiga skor. Generellt sett kommer smutsen från markytan nära byggnaden. Otäta tak på lagerbyggnader påträffades hos två husfabriker vilket orsakade uppfuktning av virke/takstolar. Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats vilket innebär att det förmodligen är fuktkänsligt.

28 28 4 Diskussion Studien omfattar observationer, mätningar och analyser från tre fabriker och husobjekt (två flerbostadshus och 24 småhus) runtom i landet, byggda med prefabricerade planelement av träregelstomme. Husen har producerats på fabrik och monterats under relativ kort tid (någon till några dagar) på byggplatsen. Småhusen monteras under bar himmel och kan utsättas för regn framförallt innan underlagstaket monterats. Ett av flervåningshusen har monterats under väderskydd. Resultaten kan inte anses vara representativa för lösvirkeshus utan väderskydd eftersom dessa utsätts för höga fukttillstånd och nederbörd under lång tid (månader). Mätningar och provuttag har gjorts dels på ställen där man observerat avvikelser i form av fukt, smuts eller påväxt och dels på ställen där detta inte observerats. Provuttaget måste ses som stickprov och resultaten kan därför inte användas för att förutsäga förhållandena generellt. Resultaten från studien visar att trä kan utsättas för nederbörd och temperaturförhållanden som kan medföra mögelpåväxt under byggtiden. Därmed måste vi förkasta vår hypotes att trä utsätts inte för sådana betingelser, med avseende på smuts, fukt, temperatur och varaktighet, under byggskedet (från virkeslager till färdig byggnad) som kan orsaka mögelpåväxt. I denna studie har en tredjedel av samtliga prover (96 av 276 stycken) en förhöjd eller hög fuktkvot (över 18 %). Dessutom hade nästan hälften av samtliga prover påväxt. I handboken Fukt i trä för branschen står att det kritiska fukttillståndet för trä ligger över ca 84 % RF och över 18 % fuktkvot vid 15 C temperatur vid en varaktighet av 2 månader. I vår studie verkar detta stämma för träslaget gran. Mätningarna på byggplatserna visar aldrig på högre temperatur än 13 C när relativa fuktigheten varit över 80 % RF. De objekt som i undersökningen hade högst RF avvek från de övriga objekten så till vida att väggelementen utsattes för utomhuslagring, utsattes för onormalt lång byggprocess innan tätt hus eller utsattes för inläckage och fritt vatten i huset. Generellt sett visade mätningarna på relativa fuktigheter lägre än 84 % RF och temperatur under 15 C. Vi har inte funnit att de klimat (luftfuktighet och temperatur) som byggdelar utsatts för under transporter och byggskeden varit tillräckligt gynnsamma för påväxt. Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall. Dock har det konstaterats i flera objekt att påväxt uppstått under byggprocessen i de fall trä utsatts för fritt vatten. I denna studie har långtidsmätningar av klimat på ett utomhusvirkeslager under tak visat på klimat som avsevärt överstiger 84% RF och 15 C under lång tid. Detta skulle kunna bli kritiskt om virket lagras i flera månader. Materialomsättningen på fabrikslager har inte studerats varför vi inte har några uppgifter om hur länge material utsatts för detta. Det verkar inte finnas något tydligt samband mellan uppmätt fuktkvot och mögelpåväxt. På de fuktiga proverna finns inte alltid mögelpåväxt, medan prover som vid provtagningstillfället varit torra uppvisar påväxt. Att de fuktiga proverna inte har påväxt kan förklaras med att dessa inte varit fuktiga tillräckligt länge eller varit så blöta att påväxt kunnat ske. Vid lägre temperaturer går allmänt sett tillväxten långsammare. Många av provtagningarna har gjorts vid förhållandevis låga temperaturer och detta kan delvis förklara avsaknaden av påväxt trots fuktiga förhållanden. Påväxten på de torrare proverna har förmodligen skett då provet tidigare varit fuktigt.

29 29 Blånadssvampar kräver generellt höga fukttillstånd för tillväxt. Förekomst av blånad kan därför indikera att virket varit utsatt för i princip fritt vatten under en längre tid. I vår studie har en femtedel av proverna, med påväxt och låg fuktkvot, uppvisat blånad. Speciellt vanligt förekommande är blånad på virket på fabrikerna. Denna har sannolikt funnits med på virket redan vid leverans, kanske redan innan torkningen på sågverket. Det verkar vara vanligare med påväxt på material på byggarbetsplatser jämfört med kallager på husfabriker. Det beror sannolikt på en uppfuktning genom nederbörd under byggskedet. Det har observerats att styrsyllar och syllar i många objekt ofta hade en hög fuktkvot och i flera fall även påväxt. Denna del av konstruktionen kommer att ha begränsade möjligheter att torka ut och risken för påväxt i kommande tiden är därför stor. I flera objekt, hos alla tre småhustillverkare, har brister observerats i konstruktionslösningar som innebär risk för förhöjd fuktnivå. Det finns både konstruktionsfel och utförandefel. Exempelvis finns det ytterväggskonstruktioner där syllen är oskyddad och synlig utifrån sett. Det finns en risk att den utsätts för hög relativ luftfuktighet och eventuellt vatten från luftspalten bakom fasadbeklädnad och vattenstänk snett underifrån. I många ytterväggar, med liggande spikläkt i luftspalten, var läkten monterad dikt an mot vindskyddet. Detta kan innebära att eventuellt förekommande vatten i luftspalten kan bli stående på läkten mot vindskyddet med risk för inträngning i väggen. I flera objekt påträffades uppvikt plastfolie på insidan av ytterväggens nederkant samt att det fanns kondens på plastfolien mot skivan eller hög fuktindikation i skivan. Eventuellt har detta orsakats av nederbörd under stomresningen. I flera objekt har hela eller delar av vindskyddet exponerats för regn under längre perioder trots att det fanns otäta skarvar och anslutningar. Om fasader inte är täta eller att kondensvatten bildas i luftspalten så finns det en risk för inläckage genom otäta vindskydd. Vindavledare bestående av wellpapp/kartong används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Dessutom har påväxt på wellpappmaterial påträffats vilket innebär att det förmodligen inte är mögelresistent vid avsedd användning.

30 30 5 Slutsatser Samtliga besökta objekt avviker i något eller flera avseenden från nollhypotesen framförallt med avseende på att de utsatts för fritt vatten och/eller att de använt material med påväxt. Detta innebär också att kraven i Boverkets byggregler möjligen har överskridits. I nästan en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades mikrobiell påväxt. I en tredjedel av samtliga provtagningar konstaterades förhöjd eller hög fuktkvot. Resultaten visar att det var påväxt lika ofta på torrt trä/material som fuktigt trä/material. Påväxt i form av blånad har konstaterats i två femtedelar av proverna som hade påväxt och framförallt på torrt material. Eftersom blånad kräver fritt vatten för tillväxt så talar mycket för att den uppkommit innan leverans till husfabrik. Materialprover för mikrobiologisk analys togs två gånger från insidan väggregeln (på ett väggelement per objekt) dels på fabrik och dels på byggplatsen/under byggtiden för att kunna jämföras. Ingen påväxt har uppkommit i dessa fall. Vi har inte funnit att de klimat (luftfuktighet och temperatur) som byggdelar utsatts för under transporter och byggskede varit tillräckligt gynnsamma för påväxt. Dock kan vi konstatera att i en hel del fall har påväxt uppkommit på material och byggdelar som utsatts för fritt vatten på byggplatser och fabrikslager. Exempelvis sker stomresning i allmänhet oberoende av väderlek förutom under kraftiga vindförhållanden. I 4 av 24 husobjekt har relativa fuktigheten befunnit sig i princip kontinuerligt över 84% RF men temperaturen har varit under 13 C vid en varaktighet av en månad. I dessa objekt fanns det avvikelser som förklarar detta. I övriga objekt har relativa fuktigheten aldrig eller kortvarigt befunnit sig över 80% RF. Generellt sett så har temperaturen varit låg ca 10 C under den tiden RF varit över 80% i omgivande luft. Klimatmätningar från två fabriker, med ouppvärmt utrymme för virkeslager, visar att enda perioden då relativa fuktigheten ligger kontinuerligt över 80 % är under vintern (november-mars) då temperaturen är under 10 C. I den tredje fabriken gjordes klimatmätningar i ett virkeslager under tak som exponerades för uteluft. Under vintern uppmättes ungefär liknande klimat som för de andra virkeslagren men under sommaren var relativa fuktigheten över 84% under långa perioder samtidigt som temperaturen var över 15 C. Resultaten tyder på att påväxt på torrt virke i innerväggar är vanligare än för tak och ytterväggar. En förklaring skulle kunna vara att virkeskvaliteten och/eller materialhanteringen skiljer sig för trä som används i olika konstruktioner.

31 31 6 Rekommendationer Studien visar att stomresning sker under bar himmel och att åtminstone betongplattan, styrsyllar, väggar, underlagstak och takstolar utsätts för nederbörd om sådan väderlek råder. Exempel på lösningar som kan förhindra detta är: använda heltäckande väderskydd, utforma byggdelarna på sådant sätt att uppfuktning och inläckage inte kan ske (i så fall bör det utvärderas) och att stomresning inklusive tätt tak kan utföras snabbt eller på en dag, undvika stomresning under nederbörd och samtidigt använda ekonomisk kompensation för väntetider (kan vara svårt om dålig väderlek råder under långa perioder). Väggens anslutning mot betongplattan bör vara utformad på sådant sätt att nederkant vägg inte blir utsatt för det vatten som ofta står på plattan. Studien visar att vatten ofta fanns stående på betongplattan framförallt i samband med nederbörd och att vatten sögs upp av anslutande ytter- och innerväggar. Exempel på lösningar kan vara att träsyllar byts ut mot icke fuktsugande och fukttåligt material eller att en högplatå anordnas på betongplattan av icke fuktsugande och fukttåligt material där väggar ställs. I samband med detta bör köldbryggor och lufttäthet beaktas. Denna åtgärd kan också minska risken för vattenuppsugning i väggar vid vattenläckage på installationer under bruksskedet. Förbättra inplastningsmetoder och utvärdera dessa alternativt lagra, förvara, transportera och montera väggelement och material under tak. Idag verkar det vara svårt att praktiskt säkerställa regntäta inplastningar av väggelement och virkesbuntar under transport och lagring. Vindskyddets egenskaper, lösningar vid skarvar och anslutningar och helhetsfunktion bör klarläggas. Studien påvisar generella brister och otätheter hos vindskydd och väggstommar riskerar att bli utsatta för inläckage. Dessutom finns det oklarheter kring dräneringsförmåga och tryckutjämning i luftspalten eftersom många luftspalter mer eller mindre är igensatta av horisontella läkter. Undvik långvarig virkeslagring utomhus eller i kalla utrymmen. Virke som lagras utomhus under tak utsätts för höga fukttillstånd med risk för påväxt. Virke som lagras långa perioder, i ouppvärmda utrymmen, framförallt under vintern kan förväntas bli fuktiga. Detta bör beaktas framförallt med avseende på avsedd materialanvändning. Bättre vindavledare behövs. Vindavledare bestående av framförallt materialet wellpapp används ofta i anslutningen mellan tak och yttervägg för skydda isoleringen från luftrörelser utifrån sett. Dessa vindavledare är sällan lufttäta mot anslutande takstolar och yttervägg. Detta kan medföra att konvektion uppstår i takisoleringen. Dessutom riskerar de att bli drabbade av påväxt eftersom materialet kan vara fuktkänsligt. Ventilationsöppningar skall skyddas i överkant fasad, på byggnader med liten eller ingen takfot, för horisontellt regn och yrsnö. Det finns en risk att nederbörd tränger in i tak och väggar.

32 32 7 Samtliga mätresultat och observationer I denna bilaga redovisas resultatet från mätningar och provtagningar. Bilder och observationer redovisas för att åskådliggöra objekten. Dessutom redovisas de klimat som väggelementen varit utsatta för från fabrik till färdig byggnad. Fuktkvotsmätning skedde enbart i träslaget gran utifrån okulär bedömning. Dock förekommer mätningar i andra material vilket ska ses som indikationsmätning och redovisas inom parentes i tabellerna. Följande förkortningar används för att beskriva mätplatsen: YV = yttervägg IN = innervägg INT = innertak T = tak INS = insida UTS = utsida NK = nederkant ÖK = överkant BP = byggplats F = fabrik LI = lager inomhus LP = lager och material täckt med plast/presenning LT = utelager under tak LUV = lager utan värme 2V = två våningar * = Mätpunkt som särskilt följts upp Klimatlogger för husen har varit placerad i en fönstersmyg vid en av ytterväggarnas insida. För somliga objekt finns det exakta uppgifter på när olika händelseförlopp inträffade såsom montering av logger på väggelement i fabrik (1), lagring av väggelement utomhus under presenning/plastfolie (2), pålastning av väggelement på lastbil (3) och ankomst på byggplats och avlastning av väggelement (4). Dessa siffror finns noterade i respektive objekts klimatdiagram. I övriga objekt saknas exakta uppgifter på de olika faserna. Dessa objekt redovisas på följande sidor: Fabriksbesök på objekt (A2) i Götaland den 12 september Byggplatsbesök på objekt (A) i västra Götaland den 1 oktober Byggplatsbesök på objekt (B) i västra Götaland den 20 november Byggplatsbesök på objekt (C) i västra Götaland den 25 september Byggplatsbesök på objekt (D) i västra Götaland den 26 september Byggplatsbesök på objekt (E) i västra Götaland den 15 och 22 oktober Byggplatsbesök på objekt (B2) i västra Götaland den 28 januari Byggplatsbesök på objekt (D2) i östra Götaland den 6 mars Byggplatsbesök på objekt (E3) i östra Götaland den 28 augusti Byggplatsbesök på objekt (H3) i västra Götaland den 10 september Klimatmätning på objekt (E2) i östra Norrland 55 Klimatmätning på objekt (F3) i västra Götaland 56 Klimatmätning på objekt (B3) i västra Götaland 57 Fabriksbesök på objekt (G2) i Götaland den 12 september Fabriksbesök på objekt (HX) i Götaland den 1 oktober Byggplatsbesök på objekt (F) i västra Götaland den 22 oktober Byggplatsbesök på objekt (H) i västra Götaland den 22 oktober Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (H) i västra Götaland den 19 november Byggplatsbesök på objekt (H2) i östra Götaland den 6 mars Klimatmätning på objekt (J2) i östra Svealand 73 Klimatmätning på objekt (N) i västra Götaland 74 Klimatmätning på objekt (3) i västra Götaland 75 Fabriksbesök på objekt (I2) i Götaland den 17 september Byggplatsbesök på objekt (I) i västra Götaland den 25 september Byggplatsbesök på objekt (VG) i Götaland den 30 oktober

33 Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (VG) i Götaland den 19 november Byggplatsbesök på objekt (Ö) i östra Svealand den 26 oktober Klimatmätning på objekt (F2) i östra Svealand 87 Klimatmätning på objekt (J) i Götaland 88 Klimatmätning på objekt (5) i östra Norrland 89 Byggplatsbesök på objekt (VH) i Götaland den 19, 26 november 2008 och 28 augusti

34 34 Fabriksbesök på objekt (A2) i Götaland den 12 september 2008 Tabell 1 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt A2 F,LUV Virke 45/ A2 F, LI UK takstol synlig blånad A2 F,LUV Virke 45/ missfärgat A2 F,LUV Virke 45/ A2 F,LUV Virke 45/ Objekt (A2) RF % Temp. C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 31 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under en månad (29 oktober oktober 2008)

35 35 Kommentarer Klimatmätningar i ouppvärmt utrymme för virkeslager visar att enda perioden då relativa fuktigheten ligger förhållandevis konstant över 80 % är under vintern (november-mars). Temperaturen var då under 10 C. Takdropp orsakade sannolikt smuts-/vattenstänk på de takstolar som lagrades utomhus under läckande tak. Synlig påväxt påträffades på takstolar. Logger (A2) har varit uppsatt i ett ouppvärmt utrymme. Figur 32. Takstolslager utomhus under tak. Smuts påträffades på takstolarna på grund av takdropp och stänk från marken. Figur 33. Virkeslager utan uppvärmning. Figur 34. Synlig påväxt påträffades på några takstolar som låg paketerade inför leverans.

36 36 Byggplatsbesök på objekt (A) i västra Götaland den 1 oktober 2008 Tabell 2 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt A F, LI *YV INS stående regel A BP YV ÖK vägg/hammarband A BP *YV INS stående regel A BP T NK takstol A BP LP IN regel A BP LP IN syll Synlig påväxt 100 Objekt (A) RF % Temp. C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :24 Figur 35 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under tre dagar (16-18 september 2008)

37 37 Kommentarer Besöket gjordes samma dag som huset levererades till byggplatsen. Viss nedsmutsning påträffades på takstolar. Förmodligen skedde detta i samband med avlastning från lastbil. Figur 36. Objektets framsida. Pågående stomresning. Figur 37. Takstolsdelar lastades av direkt på marken. Figur 38. Fuktspärren hade vänts med tätningslisterna uppåt. Figur 39. Takstolen verkar ha varit i kontakt med marken eftersom den var smutsig. Figur 40. Bilden visar ovandel yttervägg/väggelement och otät vindskyddsskarv. Figur 41. Virkeslager på byggplats. Analysen visade på sparsam mögelpåväxt och blånad på innerväggsreglar. Fuktkvoten var % i flera reglar och de var smutsiga.

38 38 Byggplatsbesök på objekt (B) i västra Götaland den 20 november 2008 Tabell 3 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt B F, LI *YV INS stående regel B BP T vindavledare wellpapp (13) B BP T vindavledare wellpapp (14) B BP T INS underlagstak (21) B BP T INS underlagstak (19) B BP T INS underlagstak (21) B BP T INS underlagstak (22) B BP T ÖK takstol B BP T ÖK takstol B BP T NK takstol B BP YV ÖK hammarband Objekt (B) RF % Temp. C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 42 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (17 september 2008 till 20 november 2008).

39 39 Kommentarer Besöket gjordes strax innan inflyttning varför väggarna inte var åtkomliga för fuktmätning. Fuktmarkeringar påträffades på undersida underlagstak/fanerskiva vid infästningar/spikar. Omfattningen av mögelpåväxt på takstolar/underlagstak bedömdes förekomma punktvis och var lokaliserade till vissa infästningar. Figur 43. Objektets framsida. Nästan färdigt för målning och tapetsering invändigt. Figur 44. Vindsutrymme före vindsbjälklaget skulle isoleras. Figur 45. Fuktindikation (0,22) och fuktmarkering vid infästningar i underlagstak/impregnerad fanerskiva. Figur 46. Ingen fuktindikation (0,15) i underlagstak/impregnerad fanerskiva. Figur 47. Nederkant utsida fasad. Figur 48. Anslutning av fönsterbleck.

40 40 Byggplatsbesök på objekt (C) i västra Götaland den 25 september 2008 Tabell 4 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt C F, LI *YV INS stående regel C BP IN syll synlig blånad C BP *YV INS stående regel C BP LP Virkeslager/regel C BP L Virkeslager/regel C BP L Gipsbunt, gipsskiva (18) C BP L Virkeslager/innerväggssyll C BP T ÖK takstol C BP T ÖK takstol C BP T NK takstol smuts C BP YV ÖK hammarband C BP T NK takstol C BP YV INS syll smuts 100 Mätpunkt (C) RF % Temperatur C : : : : :00 Figur 49 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under tre dygn (23-26 september 2008).

41 41 Kommentarer Besöket gjordes dagen efter att huselementen levererades till byggplatsen. Viss nedsmutsning påträffades på material och det har förmodligen orsakats av smutsiga skor. Förhöjd ytfuktkvot påträffades på ovansida konstruktioner och bedöms vara orsakat av dagg. Figur 50. Pågående stomresning. Figur 51. Överkant yttervägg vid hammarband/ bjälklag. Smuts från smutsiga skor påträffades. Figur 52. Hög fuktkvot uppmättes, 24 %, i överkant yttervägg/bjälklagskant. Orsaken bedöms vara dagg. Figur 53. Bilden visar utsida ytterväggsstomme och vindskyddsskarv. Figur 54. Flera ytterväggselement var smutsiga i nederkant. De har förmodligen varit i kontakt med markytan. Figur 55. Kondens påträffades på undersida plastfolie och på virke som plastfolien låg an mot. Smuts från smutsiga skor påträffades på virket.

42 42 Byggplatsbesök på objekt (D) i västra Götaland den 26 september 2008 Tabell 5 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt D F, LI *YV INS stående regel D LP Virke D LP innerväggssyll D LP Innerväggssyll synlig blånad D LP Glespanel D BP *YV INS stående regel Mätpunkt (D) RF % Temperatur C : : : : : :00 Figur 56 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under tre dygn (24-27 september 2008).

43 43 Kommentarer Besöket gjordes dagen efter att huselementen levererades till byggplatsen. Viss nedsmutsning har punktvis skett av material och har förmodligen orsakats av smutsiga skor. Figur 57. Objektets framsida. Pågående montering av underlagstak. Figur 58. Pågående montering av underlagstak. Figur 59. Fuktspärren/golvet var smutsigt. Fuktspärren har vänts med tätningslisterna uppåt. Figur 60. Delar av virkespallen låg mot gräset/ marken. Figur 61. Virkespallen var smutsig och det har förmodligen orsakats av smutsiga skor. Figur 62. Fuktspärren under syllen har vänts med tätningslisterna uppåt.

44 44 Byggplatsbesök på objekt (E) i västra Götaland den 15 och 22 oktober 2008 Tabell 6 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt E F, LI *YV INS stående regel E BP YV UTS syll hörn E E BP BP YV UTS NK stående regel hörn 2 *YV UTS NK stående regel hörn E BP LP Virke E BP LP Virke E BP Golvskiva, spånskiva (25) Blöt E BP YV UTS väggregel hörn E BP *YV UTS NK stående regel hörn E BP YV hammarband/bjälklag Blöt E BP YV hammarband/bjälklag Blöt E BP T takstolskil E BP T takstolskil Synlig påväxt 100 Mätpunkt (E) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 63 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under drygt två månader (3 oktober 2008 till 15 december 2008).

45 45 Kommentarer Underlagstaket (utan yttertakstäckning/takpannor) hade sannolikt utsatts för regn i flera veckor. Inläckage/vatten påträffades på undersida underlagstak, takstolar, hammarband och på mellanbjälklag. Synlig mögelpåväxt påträffades på flera takstolar och hammarband. Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över 80 % i en månad. Figur 64. Objektets framsida Figur 65. Hög fuktkvot, >25 %, uppmättes i överkant takstol. Figur 66. Hög fuktkvot, >25 %, uppmättes i överkant yttervägg/ golvbjälklagskant och anslutande takstol. Synlig påväxt påträffades på takstolar. Figur 67. Sylländen vid utsida yttervägg påträffades blöt. Figur 68. Hög fuktkvot, >25 %, uppmättes i virkeshög. Figur 69. Bräda på undersida underlagstak var synligt blöt.

46 46 Byggplatsbesök på objekt (B2) i västra Götaland den 28 januari 2009 Tabell 7 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt B2 BP *YV INS stående regel B2 BP YV INS stående regel B2 BP YV INS syll B2 BP YV ÖK hammarband lättregel B2 BP YV INS styrsyll blöt B2 BP YV ÖK hammarband B2 BP YV INS syll B2 BP YV INS styrsyll smuts B2 BP T ÖK takstol smuts B2 BP T ÖK takstol B2 BP T ÖK takstol B2 BP T NK takstol 200a B2 BP T INS underlagstak 201a (15) B2 BP T NK takstol 202a smuts B2 BP IN ÖK syll 203a smuts B2 BP IN regel 204a B2 BP, LUV virkebunt, regel 205a B2 BP, LUV virkebunt, regel 206a smuts

47 Objekt B2 RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 1 Figur 70 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under knappt två månader (22 januari 2009 till 11 mars 2009). 1

48 48 Kommentarer Besöket gjordes dagen efter att huselementen levererades till byggplatsen. I samband med stomresningen stod det förmodligen fritt vatten på betongplattan eftersom blöta syllar och styrsyllar påträffades. Vindsutrymmet i detta objekt har enligt uppgift försetts med styrd ventilation. Figur 71. Objektets framsida. Pågående montage av underlagstak. Figur 72. Husets insida under pågående takläggning av underlagstak. Figur 73. Takstolarna verkar ha varit i kontakt med markytan eftersom de var smutsiga. Figur 74. Blöt syll, fuktkvot >25 %, påträffades i insida ytterväggshörn. Figur 75. Material påträffades ligga direkt mot marken. Figur 76. Blöt styrsyll, fuktkvot > 25 %, påträffades i utsida ytterväggshörn.

49 49 Byggplatsbesök på objekt (D2) i östra Götaland den 6 mars 2009 Tabell 8 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt D2 BP YV styrsyll D2 BP *YV INS stående regel D2 BP YV INS NK gips (25) blöt D2 BP YV INS gips (18) D2 BP YV INS stående regel D2 BP YV INS ÖK syll D2 BP YV INS syll D2 BP T INS glespanel D2 BP, LI Virkesbunt D2 BP T NK takstol D2 BP T underlagstak (16) D2 BP T takstol D2 BP T underlagstak (20) Objekt (D2) RF % Temperatur C Figur 77 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (23 februari 2009 till 24 april 2009).

50 50 Kommentarer Besöket gjordes ungefär en månad efter stomresning. Väggelementen har sannolikt utsatts för nederbörd eftersom rinnmärken fanns på invändig väggskiva och väggen var blöt i nederkant. Figur 78. Objektets framsida. Figur 79. Omfattande med smuts/jord påträffades på betongplattan framförallt vid ytterdörren. Figur 80. Plastfolien var uppvikt/tejpad på insida yttervägg och väggens nederdel var blöt, fuktkvot >25 %. Rinnmärken fanns på gipsskivan. Figur 81. Bilden visar utsida yttervägg och en otät vindskyddsskarv. Figur 82. Små luftotätheter fanns mellan vindavledare och takstolar särskilt i vecken på vindavledaren. Figur 83. Bilden visar utsida yttervägg, otät vindskyddsskarv och att syllen ligger oskyddad för vattenstänk nedifrån sett.

51 51 Byggplatsbesök på objekt (E3) i östra Götaland den 28 augusti 2009 Tabell 9 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån E3 BP Konstruktionsdel/mätpunkt YV UTS träfiberskiva fönsterbröstning Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt (14) E3 BP YV UTS utegips (15) fuktmarkering E3 BP IN syll E3 BP YV UTS stående regel E3 BP YV UTS NK regel E3 BP YV UTS NK regel E3 BP T INS råspont E3 BP T takstol E3 BP T takstol E3 BP YV UTS träfiberskiva fönsterbröstning (17) E3 BP YV UTS utegips (24) fuktmarkering Objekt (E3) RF % Temp. C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Datum Figur 84 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under knappt tre månader (9 juni 2009 till 28 augusti 2009).

52 52 Kommentarer Besöket gjordes ungefär tre månader efter stomresning. Gamla fuktmarkeringar och rinnmärken påträffades på vindskyddet i stor omfattning. Vindskyddet hade exponerats för nederbörd trots att dess skarvar och anslutningar var otäta. Materialprovtagning har skett i begränsad omfattning eftersom huset nästan var färdigställt invändigt. Figur 85. Objektets framsida. Uppvikt vindskyddsfolie påträffades vid horisontella elementskarvar med risk för vattenansamling. Figur 86. Bilden visar utsida ytterväggsstomme, vindskyddsskarvar och anslutningar vid fönster. Omfattande med rinnmärken fanns på vindskyddet. Figur 87. Utsida ytterväggshörn, fuktkvot ca 18 %. Figur 88. Otät genomföring i vindskyddet. Figur 89. Inkommande vattenledning hade en droppande kran. Betongplattan och nederkanten av den anslutande väggen påträffades blöt. Figur 90. Otät anslutning runt elskåp.

53 53 Byggplatsbesök på objekt (H3) i västra Götaland den 10 september 2009 Tabell 10 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt H3 BP YV UTS styrsyll H3 BP *YV INS stående regel H3 BP T NK takstol H3 BP T INS råspont H3 BP IN syll H3 BP IN stående regel smuts H3 BP YV INS NK gips (15) H3 BP IN stående regel H3 BP IN stående regel smuts H3 BP, LI Gipsbunt (16) smuts H3 BP IN stående regel smuts H3 BP IN stående regel smuts H3 BP YV ÖK hammarband H3 BP T INS råspont H3 BP YV INS syll Objekt H3 RF % Temperatur C Figur 91 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (23 februari 2009 till 16 april 2009).

54 54 Kommentarer Besöket gjordes ungefär fyra veckor efter stomresning. Påväxt påträffades på stående träreglar i en innervägg. Vi bedömer att påväxten uppkommit på virket innan inbyggnad eftersom syllen varken var fuktig eller hade påväxt. Figur 92. Objektets framsida. Figur 93. Husets insida. Allt byggmaterial lagrades inne i huset. Figur 94. Synliga missfärgningar/mögelpåväxt påträffades på flera stående innerväggsreglar i en vägg. Figur 95. Ett stort hål påträffades i en vindavledare samt små luftotätheter i vecken på vindavledaren. Figur 96. I detta skedet ser det ut som det finns luftotätheter i skarven mellan den stående och liggande träregeln. Figur 97. I underlagstaket/råsponten fanns det luftningsventiler vid taknocken.

55 55 Klimatmätning på objekt (E2) i östra Norrland 100 Objekt (E2) RF % Temperatur C Figur 98 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (23 februari 2009 till 16 april 2009).

56 56 Klimatmätning på objekt (F3) i västra Götaland 100 Objekt (F3) RF % Temp. C Figur 99 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under fyra månader (9 juni 2009 till 6 oktober 2009).

57 57 Klimatmätning på objekt (B3) i västra Götaland 100 Objekt (B3) RF % Temperatur C Figur 100 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under fyra månader (11 augusti 2009 till 11 december 2009).

58 58 Fabriksbesök på objekt (G2) i Götaland den 12 september 2008 Tabell 11 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt G2 F, LUV Virkesbunt/regel G2 F, LUV Virkesbunt/regel G2 F, LUV Virkesbunt/regel G2 F, LUV Virkesbunt/regel damm/smuts 100 Objekt (G2) RF % Temp. C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 101 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två veckor (29 oktober 2009 till 11 november 2009).

59 59 Kommentarer Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över % framförallt under den kalla årstiden. Damm påträffades på material i lager. Träreglar påträffades med synliga missfärgningar. Färdiga väggelement lagrades utomhus under presenning/plastfolie och många väggar hade delar som utsatts för fritt vatten på grund av inläckage. Logger (G2) har varit uppsatt i ett ouppvärmt utrymme. Figur 102. Damm/smuts påträffades ovanpå virkesbuntar. Figur 103. Pågående väggtillverkning inomhus. Synlig påväxt påträffades på regel. Figur 104. Utomhuslager av väggelement. Hög fuktkvot, >25 %, uppmättes i regel. Se också uppföljning vid senare besök. Figur 105. Synlig fuktmarkering påträffades på gipsskiva/väggelement som var täckt med plastfolie/presenning. Figur 106. Rinnmärken/gamla fuktmarkeringar påträffades på gipsskiva hos väggelement.

60 60 Fabriksbesök på objekt (HX) i Götaland den 1 oktober 2008 Tabell 12 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt HX F, LP YV syllände blöt HX F, LP YV syllände blöt HX F, LP YV regel HX F, LP YV regel HX F, LP YV INV gipsskiva (18) HX F, LP YV INV gipsskiva (25) blöt HX F, LP YV INV gipsskiva (25) blöt

61 61 Kommentarer Färdiga väggelement lagrades utomhus under presenning/plastfolie innan leverans till byggplats. Många väggar/element hade delar som var utsatta för fritt vatten på grund av inläckage. I detta fall påträffades väggar som hade lagrats utomhus under lång tid. Påväxt på material har troligen uppstått under lagringstiden. Figur 107. Utomhuslagring av väggelement. Detta är väggar till objekt H. Figur 108. Delar av väggelementet var blött på grund av inläckage via otätheter/hål i plastfolie/ presenning. Hålen har sannolikt uppkommit av nötning från spännband. Detta är en vägg till objekt H. Figur 109. Nederkanten av väggelementet var blött. Detta är en vägg till objekt H Figur 110. Utomhuslagring av många väggelement. Figur 111. Hål i plastfolien/presenningen och elementet var blött. Figur 112. Presenning saknades delvis och elementet var blött, fuktkvot > 25 %. Se mätning vid tidigare besök.

62 62 Byggplatsbesök på objekt (F) i västra Götaland den 22 oktober 2008 Tabell 13 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt F F YV syll F F *YV INS stående regel F BP, 2v YV invändig gipsskiva F BP, 2v YV hammarband/bjälklag F BP *YV INS stående regel F BP IN syllände F BP, 2v YV INS regel F BP, 2v YV NK vägg F BP, YV INS stående regel Objekt (F) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 113 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under en månad (23 september 2009 till 22 oktober 2009).

63 63 Kommentarer Blöta syllar påträffades på nedervåningen. Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över 80 % i en månad vid lagring på fabrik och på byggplatsen. Trots detta har vi inte funnit att det direkt ska ha orsakat påväxt. Dock hade påväxt uppstått på material som var blött. Figur 114. Objektets framsida. Figur 115. Blöt ytterväggssyll, fuktkvot >25 %. Figur 116. Smutsigt material och missfärgad råspont påträffades i underlagstaket. Figur 117. Fuktig innerväggssyll, fuktkvot 25 %. Materialet hade påväxt. Figur 118. Stående vatten påträffades i uppvikt plastfolie vid insida yttervägg på övervåningen. Figur 119. Utsida ytterväggshörn, fuktkvot 20 %.

64 64 Byggplatsbesök på objekt (H) i västra Götaland den 22 oktober 2008 Tabell 14 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt H F *YV INS stående regel (G) H F *YV INS stående regel H F YV syll H F YV syll H F, LI syll av OSB-board (15) H F, LI YV regel H F, LI YV regel H F, LI OSB-board i vägg H F, LI YV regel missfärgat H F, LI INV regel H F, LP YV INS regel H F, LP YV INV gipsskiva (25) blöt H BP, LP Virke H BP YV INS gips 1,7 m över golv (19) H BP IN regel rostiga spikar H BP IN gips (25) blöt H BP IN ÖK syll H BP IN regel H BP *YV INS stående regel (G) H BP, 2v YV INS regel synlig påväxt H BP, 2v YV hammarband H BP, 2v YV hammarband H BP YV hammarband H BP YV hammarband H BP T ÖK takstol H BP T ÖK takstol

65 Objekt (H) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 120 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (23 september 2009 till 20 november 2009).

66 66 Kommentarer Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över % i två månader både vid lagring på fabrik och på byggplatsen. Trots detta har vi inte funnit att det direkt ska ha orsakat påväxt. Dock har påväxt påträffades på många ställen där det var fuktigt eller blött. Vindskyddet saknar överlappande skarvning och det har vikts uppåt på sådant sätt att vatten eventuellt kan ansamlas. Vindskyddet var monterat innanför anslutande terrasstak och takmattan var inte tätad mot vindskyddet vilket kan förklara varför limträbalken kunnat bli blöt. Vindskyddets anslutningar vid fönster var generellt sett otäta vilket kan förklara varför vatten läckt in. Flera virkesbuntar var blöta på grund av trasiga presenningar eller plastfolie. Figur 121. Objektets framsida. Vindskyddet har i flera fall inte monterats med överlappande skarvning och i vissa fall har vindskyddet vikts uppåt med risk för vattenansamling/ inläckage. Figur 122. Blöt innerväggssyll, fuktkvot >25 %. Figur 123. Blött material och begynnande påväxt. Se även kommentarer från uppföljande besök nedan. Figur 124. Blöt limträbalk, fuktkvot >25 %. Se även uppföljande besök nedan. Figur 125. Blöt innerväggssyll, fuktkvot >25 % Figur 126. Blött virkeslager och otät presenning

67 67 Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (H) i västra Götaland den 19 november 2008 Tabell 15 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt H BP, LP Virke H BP YV INS gips (23) H BP YV INS gips (25) H BP YV INS OSB-skiva (18) H BP *YV INS stående regel H BP, 2v YV ÖK hammarband H BP, 2v YV ÖK hammarband H BP, 2v YV ÖK hammarband H H BP,2v BP,2v YV INS regel/bjälklagsanslutning YV INS träfiberskiva/bjälklagsanslutning synlig påväxt (22) synlig påväxt H BP,2v T vindavledare wellpapp (25) blöt H BP,2v T vindavledare wellpapp (23) H BP,2v T INS råspont H BP,2v T NK takstol H BP IN ÖK syll H BP IN stående regel H BP IN regel H BP IN stående regel H BP IN liggande regel H BP IN syll H BP IN syll

68 68 Kommentarer Detta var ett uppföljande besök. Omfattande med fritt vatten påträffades inne i huset på betongplattan. Delar av ytterväggarna på båda våningarna hade rinnmärken, var blöta och hade fått mögelpåväxt. Vatten har troligen trängt in via otäta anslutningar vid terrasstak, fönster, grund och horisontella väggelementskarvar. Material lagrades utomhus delvis oskyddat för regn och synlig mögelpåväxt hade uppstått. Synlig påväxt påträffades på många ställen inne i huset på båda våningarna. Figur 127. Objektets framsida. Se kommentarer vid tidigare besök. Figur 128. Blöt innerväggssyll, fuktkvot >25 %, Synlig påväxt fanns. Figur 129. Blött material och omfattande påväxt. Inläckaget har förmodligen skett vid otätheter mellan vindskydd och fönster. Se tidigare besök. Figur 130. Blöt limträbalk, fuktkvot >25 %. Sannolikt fanns det synlig påväxt. Se tidigare besök. Inläckaget har förmodligen skett via otätheter mellan terrasstak och yttervägg.

69 69 Figur 131. Fritt vatten fanns på golvet och det har påverkat många syllar. Se tidigare besök. Figur 132. Virkesbunt som hade synlig påväxt och delvis var blöt. Se tidigare besök. Figur 133. Glipor påträffades generellt mellan fönsterparti och grund/sockel. Figur 134. Glipor mellan vägg och grund påträffades. Vindskyddet ansluter ca 4 cm innanför grund/sockel. Vattenutledning saknades.

70 70 Byggplatsbesök på objekt (H2) i östra Götaland den 6 mars 2009 Tabell 16 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt H2 BP IN NK syll H2 BP IN ÖK syll H2 BP IN stående regel H2 BP IN OSB-skiva H2 BP YV INS gips (25) blöt H2 BP YV INS syll H2 BP YV NK stående regel missfärgat H2 BP YV INS syll H2 BP YV INS NK regel H2 BP YV INS syll H2 BP YV INS NK gips (25) H2 BP YV INS gips (20) H2 BP YV INS syll H2 BP YV INS styrsyll smuts H2 BP, 2v Bjälklag/bjälke H2 BP, LUV Virkesbunt H2 BP, LUV regel 75x H2 BP, LUV regel 75x H2 BP T INS råspont H2 BP, LP Virkesbunt glespanel blöt H2 BP, LP Virkesbunt glespanel kondens plastfolieuppvik

71 Objekt (H2) RF % Temperatur C Figur 135 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under drygt tre månader (17 februari 2009 till 29 maj 2009).

72 72 Kommentarer Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över % i en månad både vid lagring på fabrik och på byggplatsen. Trots detta har vi inte funnit att det ska ha orsakat påväxt. De flesta mätpunkter hade förhöjd eller hög fuktkvot. Besöket gjordes ungefär tre veckor efter stomresning. Regnskydd saknades delvis över det virke som lagrades utomhus. Figur 136. Objektets framsida. Figur 137. Anslutning mellan terrasstak och vägg utsattes för duggregn under pågående resning. Figur 138. Nederkant innerväggssyll var blöt, fuktkvot > 25 %. Figur 139. Ytterväggsanslutning vid grund/ sockel. Syllen är åtkomlig för vattenstänk. Figur 140. Kondens påträffades mellan uppvikt plastfolie och invändig gipsskiva. Figur 141. Blött virke påträffades på virkespall som lagrades utomhus.

73 73 Klimatmätning på objekt (J2) i östra Svealand 100 Objekt (J2) RF % Temperatur C Figur 142 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (17 februari 2009 till 24 april 2009). Kommentarer Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten varit över % i en månad på byggplatsen.

74 74 Klimatmätning på objekt (N) i västra Götaland 100 Objekt (N ) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 143 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under drygt två månader (2 september 2009 till 11 november 2009). Kommentarer Detta objekt är ett flervåningshus.

75 75 Klimatmätning på objekt (3) i västra Götaland 100 Objekt RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 144 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under fyra månader (2 september 2009 till 6 januari 2010).

76 76 Fabriksbesök på objekt (I2) i Götaland den 17 september 2008 Tabell 17 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt I2 F, LT T takstolar I2 F, LT T takstolar synlig blånad I2 F, LT T takstolar I2 F, LUV Virke/väggregel I2 F, LUV Virke/väggregel synlig blånad I2 F, LUV Virke/väggregel Ytterligare prover har tagits vid detta fabriksbesök och de finns redovisade under objekt I. 100 Objekt (I2) Temp. C RF % : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 145 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under elva månader (1 december 2008 till 24 oktober 2009).

77 77 Kommentarer Logger (I2) har varit uppsatt utomhus under tak. Klimatmätningen visar att relativa fuktigheten har varit över % under tre fjärdedelar av året. Virke lagrades utomhus under tak. Material med synlig påväxt/blånad påträffades på takstolar. Figur 146. Flera takstolar påträffades med synlig påväxt/blånad. Figur 147. Virkeslager under tak. Figur 148. Takstolslager under tak. Figur 149. Väggelement förvaras i lagerbyggnad.

78 78 Byggplatsbesök på objekt (I) i västra Götaland den 25 september 2008 Tabell 18 Objekt Plats, vån Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt I BP, LUV Virke/glespanel I BP, LUV Virke/glespanel Synlig blånad I BP, LUV Inplastad gipsbunt (15) I BP YV ÖK hammarband smuts I BP T INS råspont I BP T ÖK takstol I BP T NK takstol/överram I BP T ÖK underram I BP YV INS gipsskiva (20) I BP YV INS gipsskiva (20) I BP YV INS syll I BP *YV INS stående regel I F, LT T takstol synlig blånad I F, LT T takstol I F, LT T takstol missfärgat I F, LT T takstol I F, LI YV hammarband I F, LI YV hammarband synlig blånad I F, LI YV hammarband I F, LI YV hammarband I F, LI *YV INS stående regel I F, LI YV NK syll I BP YV ÖK styrsyll synlig blånad I BP YV ÖK styrsyll

79 79 90 Objekt (I) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : :00 Figur 150 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under en och en halv vecka (16-25 september 2008).

80 80 Kommentarer Provtagning skedde både på fabrik och på byggplats. Besöket skedde ungefär en vecka efter stomresning. Styrsyllen hade synlig påväxt. Figur 151. Objektets framsida. Figur 152. Synlig påväxt fanns på flera styrsyllar. Figur 153. Hur dräneras/ventileras luftspalten? Figur 154. Byggmaterial lagrades inne i huset under byggtiden. Figur 155. Hur fungerar dräneringen, ventileringen och tryckutjämningen i luftspalten med enbart liggande läkt? Figur 156. Synlig påväxt/blånad påträffades på virke/glespanel.

81 81 Byggplatsbesök på objekt (VG) i Götaland den 30 oktober 2008 Tabell 19 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt VG BP, LUV virkesbunt/regel 45x VG BP, LUV virkesbunt/regel 45x VG BP, LUV virkesbunt/regel 45x VG BP, LUV virkesbunt/regel 45x VG BP, 2v golvskiva, spånskiva (11) VG BP, 2v T INS råspont VG BP, 2v T INS råspont (mätp. 17) VG BP, 2v T takstol VG BP IN NK träpelare blöt VG BP, 2v T takstol smuts VG BP YV UTS regel VG BP, 2v YV ÖK hammarband VG BP, 2v YV ÖK hammarband VG BP, 2v T takstol VG BP, 2v T takstol VG BP, 2v T takstol smuts VG BP, 2v T takstol

82 82 Kommentarer Besöket gjordes några dagar efter stomresning. Syllar hade utsatts för fritt vatten i samband med stomresning. Många mätpunkter hade förhöjd eller hög fuktkvot. Figur 157. Objektets framsida. Figur 158. Vindskyddet har hittills inte monterats med överlappande skarvning och i vissa fall har vindskyddet vikts uppåt med risk för vattenansamling/inläckage. Figur 159. Hög fuktkvot, 24 %, uppmättes i råspont, Figur 160. Blöt träpelare, fuktkvot >25 %, se uppföljning den 19 november. Figur 161. Insida yttervägg, fuktkvot >25 %, se uppföljning den 19 november Figur 162. Förhöjd fuktkvot, 20 %, i virkesbunt.

83 83 Byggplatsbesök (uppföljning) på objekt (VG) i Götaland den 19 november 2008 Tabell 20 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt VG BP YV ÖK syll VG BP, 2v YV ÖK hammarband VG BP, 2v YV ÖK hammarband VG BP, 2v T INS råspont VG BP, 2v T takstol VG BP, 2v T takstol VG BP IN syll VG BP YV INS syll VG BP IN NK träpelare VG BP YV INS syll Objekt (VG) Temp (C) RF (%) : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 163 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under en månad (12 november 2008 till 19 december 2008).

84 84 Kommentarer Detta var ett uppföljande besök. Material som hade utsatts för fritt vatten var fortfarande fuktiga. Träpelaren hade inte fått någon påväxt trots att den var fuktig i flera veckor. Påväxt har troligen uppstått på en syll under byggtiden. Figur 164. Objektets framsida. Figur 165. Det var fortfarande fuktigt i träpelare, fuktkvot 24 %. Jämför med tidigare mätning >25 %. Figur 166. Förhöjd fuktkvot, 21 %, i undersida råspont. Figur 167. Det var fortfarande fuktigt i insida ytterväggssyll, fuktkvot >25 %.

85 85 Byggplatsbesök på objekt (Ö) i östra Svealand den 26 oktober 2009 Tabell 21 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Ö BP YV UTS syll Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt 90 Objekt (Ö) RF % Temp C Figur 168 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under drygt två månader (17 augusti 2009 till 27 oktober 2009).

86 86 Kommentarer Väggar och tak var inte åtkomliga för mätning och provtagning eftersom huset nästan var färdigt invändigt vid besöket. Figur 169. Objektets framsida. Figur 170. Lösullsisolering hade trängt ut vid en genomföring och plastfolieanslutningen var således otät. Figur 171. Syllen var synlig och oskyddad underifrån sett. Figur 172. Luftinsläpp vid ovankant vägg. Drivvattenskydd saknades. Figur 173. Träläkten var synlig vid skivskarvar. Skivorna ska så småningom putsas men frågan är om putsen kommer att stå i direktkontakt med läkten och orsaka uppfuktning? Figur 174. Fönsterbleckens gavlar saknade invik för putskanten.

87 87 Klimatmätning på objekt (F2) i östra Svealand 100 Objekt (F2) RF % Temperatur C Figur 175 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under två månader (13 februari 2009 till 5 april 2009).

88 88 Klimatmätning på objekt (J) i Götaland 100 Objekt (J) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 176 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under knappt tre månader (19 september 2008 till 4 december 2008).

89 89 Klimatmätning på objekt (5) i östra Norrland 100 Objekt (5) RF % Temperatur C : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 177 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under drygt en månad (28 september 2009 till 3 november 2009).

90 90 Byggplatsbesök på objekt (VH) i Götaland den 19, 26 november 2008 och 28 augusti 2009 Tabell 22 Redovisning av mätpunkter/mätplatser och provresultat. Objekt Plats, vån Konstruktionsdel/mätpunkt Löp nr. Fuktkvot yta 0-10 mm Provtagsdatum Mögelpåväxt Blånad Actinomyceter Okulärt VH BP, LI *Gipsbunt (<8) tidigare blöt VH BP, LP Virke smuts VH BP, LP Virke VH BP, LP Gipsbunt (25) Blöt, utomhuslagring VH BP, LI *Gipsbunt (25) blöt VH BP, 4v golvbjälke VH BP, 3v ÖK golvelement smuts VH BP YV UTS liggande regel blöt VH BP YV UTS NK stående regel VH BP, 8v, T T INS råspont (47) VH BP, 8v, T T takstol (47) VH BP, 8v, T T INS råspont (42-52) VH BP, 8v, T T ÖK takstol VH BP, 8v, T YV INS regel, gavel missfärgat VH BP, 8v, smuts, rinnmärken T NK takstol (51-55) T VH BP, 8v, T T INS råspont (51) VH BP, 8v, T T ÖK takstol (50) VH BP, 8v, T T NK takstol (50) VH BP, 8v, T T sträva takstol (55) VH BP, 8v, T Gipsskiva i vindsutrymme (15) 0 0 0

91 Objekt (VH) Temp C RF % : : : : : : : : : : : : : : : : : : :00 Figur 178 Mätning av relativ fuktighet och temperatur under sju månader (26 november 2008 till 21 juni 2009).

92 92 Kommentarer Klimatloggning skedde i trapphuset på våning 2. Trots att det inte fanns lufttäta dörrar samt att trapphuset var öppet upptill så har temperaturen varit relativt hög under byggpro- säkerställt torrt byggande förutom att vissa elementskarvar och ursparingar på flera vå- cessen. Fotografierna nedan har tagits vid flera tillfällen. Väderskyddet har generellt sett ningar och den inte färdigställda ytterväggen på första våningenn blivit utsattt för regn. Vä- derskyddet flyttades med uppåt innan fasaden färdigställdes på den första våningen. Virke med påväxt har använts i gavelväggen i vindsutrymmet. Figur 179. Montage av vägg- och golvelement gjordes under ett mobilt väderskydd som höjdes successivt för varje monterad våning. Figur 180. Dåligt täckt virke som blivit blött. Figur 181. Första våningen tillverkades på plats med stomme av platsgjuten betong. Isolering och fasad monterades i efterhand. Figur 183. Fritt vatten påträffades på en regel i en horisontell elementskarv/ursparning. Figur 182. Balkonginfästningen går igenom vindskyddet och fasaden. Hur tätas genom- föringen? Figur 184. Förtillverkat väggelement som lagrats under presenning i några dagar. Väggen blev blöt i nederkant i samband med avtäckning.

93 93 Figur 185. Det regnade på vägghörnen i den inte färdigställda ytterväggen på första våningen. Väderskyddet räckte inte till för den nedersta våningen. Fuktskydd saknas mellan betong och den stående träregeln. Materialprov från nederkant regel visade på påväxt. Figur 186. Fasadens horisontella skarvar har bakomliggande plåtlist. Är det en regntät lösning? Fönster och dörranslutningar i fasaden kläs in med plåt. Hur utförs det regntätt? Figur 187. En blöt gipsbunt påträffades i en lägenhet. Förmodligen har den lyfts in innan nästföljande bjälklag monterades. Materialprov från en skiva visade på påväxt. Figur 188. Det regnade in i hörnen på den inte färdigställda ytterväggen på första våningen. Väderskyddet räckte inte till för den nedersta våningen. Figur 189. Rinnmärken påträffades på takstolar och de har troligen varit utsatt för fritt vatten/ smutsigt vatten. Figur 190. Synlig påväxt påträffades på insida gavelvägg i vindsutrymmet. Förmodligen fanns påväxten på virket innan montage.

Torrt träbyggande krävs

Torrt träbyggande krävs Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Baserat på delvis preliminära resultat och bedömningar Lagring och montage på fabriken Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning

Läs mer

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn Författare: Lars Olsson SP Lagring och montage på fabriken Transport till byggarbetsplatsen Montering på byggarbetsplatsen Montering av fukt

Läs mer

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljöiljö Fuktcentrums informationsdag 2009 Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning g Energideklarationer

Läs mer

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon

Läs mer

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17 Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17 Jesper Arfvidsson Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad Kontaktperson Lars Olsson 2016-12-20 6P09890 1 (3) Hållbar Samhällsbyggnad 010-516 50 23 lars.olsson@sp.se Byggsystem Direkt Sverige AB Staffan Hvidberg Box 127 312 22 LAHOLM Fuktsäkerhetsbedömning av

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Derome hus & bostad A hus Varbergshus Syftet är att ta fram en fuktsäkerhetsprojektering anpassad för 3 arbetsplatser: A hus fabrik

Läs mer

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material

Läs mer

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material

Läs mer

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund

Läs mer

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS BBR 2006, Boverkets Byggregler Nya Byggregler i Sverige 1 juli 2007 BBR06 kap. 6 Fukt Lars-Olof Nilsson, LTH, LTH moistenginst ab Gäller från 1 juli 2007 Ger samhällets minimikrav! Tvingande för byggherren!

Läs mer

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare? Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola 1 Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lars Olsson Energiteknik SP Rapport 11:18 Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Fuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR

Fuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Fuktsäkerhetsplan [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Innehåll Inledning...2 1 Organisation...2 2 Fuktaspekter för genomgång innan byggstart...0 3 Planerade arbetsberedningar...1

Läs mer

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte

Läs mer

Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv

Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv Lars Olsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport 2008:05 Studie av kondensrisk i ett mekaniskt ventilerat golv Lars Olsson

Läs mer

Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd

Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd Lars Olsson Energiteknik SP Rapport 2011:56 Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd Lars

Läs mer

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering

Läs mer

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende

Läs mer

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H7204381. Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan 9 11830 Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H7204381. Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan 9 11830 Stockholm. Kund/beställares referensnummer: - UTREDNING Ocabs arbetsordernummer: H7204381 Kund/beställares referensnummer: - Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan 9 11830 Stockholm Objektets adress: Ljungvägen 16 Sorundan Besiktningsdag: 2016-04-01

Läs mer

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.

Läs mer

Nåntuna backe 64 Fasadinventering

Nåntuna backe 64 Fasadinventering Nåntuna backe 64 Fasadinventering Ordernr: 26132 AK-konsult Indoor Air AB Libro Ringväg 27 752 28 Uppsala Växel: 08-795 42 60 PRO 161-3 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Antal sidor Antal bilagor Rapport

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Skador i utsatta konstruktioner

Skador i utsatta konstruktioner Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum

Läs mer

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,

Läs mer

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM - Tätar ytterväggar - Tål väder och vind i upp till sex månader - Följ anvisningen och bygg tryggt. FUNKTION Huvuduppgiften för Norgips Utvändiga System är att sörja för fuktsäkring,

Läs mer

Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran. Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE-79180 Falun

Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran. Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE-79180 Falun Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE-79180 Falun Sammanfattning Denna rapport baseras på två studier som genomförts i syfte att fastställa

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.

Läs mer

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt 2--24 Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner?

Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner? Behövs väderskydd under montage av limträ- och KL-träkonstruktioner? Per Karnehed Civilingenjör VoV -92, praktisk byggfysiker Certifierad Energiexpert, Passivhusbyggare, Diplomerad Fuktsakkunnig, RBK-auktoriserad,

Läs mer

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala

Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala Erfarenheter från Fuktsäkerhetsuppdrag Johan Tannfors, AK Konsult Uppsala Fuktsakkunnig Gröngarns omsorgsboende Johan Tannfors 1 Uppgifter Älderboende i 2 plan Generalentreprenad Fläktrum i källare Konstruktion

Läs mer

Projekt Namn på dokumentet Sida. Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) Projektnummer Upprättad av Godkänt Revdatum Rev

Projekt Namn på dokumentet Sida. Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) Projektnummer Upprättad av Godkänt Revdatum Rev Kv. Blåklockan Fuktskyddsproduktion 1 (5) 0 Inledning Fuktskyddsbeskrivningen är avsedd att beskriva projektets förutsättningar ur fuktsynpunkt och vilka åtgärder som krävs för att skydda huset mot skadlig

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Fukt i trä för byggindustrin

Fukt i trä för byggindustrin SP Trätek Kontenta Fukt i trä för byggindustrin Kom ihåg om fuktegenskaper, krav, hantering och mätning SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kom ihåg om Fukt i trä för byggindustrin Med träkunskap

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN Pernilla Johansson Fuktcentrums infodag 2019-03-27 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Material är olika känsliga

Läs mer

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter

Läs mer

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56 nummer 1 maj 2007 årgång 12 SÄRTRYCK ur AMA-nytt Nr 1 Maj 2007 Vid frågor från pressen, kontakta Jörgen Hallström, Svensk Byggtjänst. Telefon 070-6446903, e-post jorgen.hallstrom @ byggtjanst.se FÖR ALLA

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark

Läs mer

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Fuktcentrum Lund 30 Nov 2017 Mögel Mold is a serious problem in the construction sector and the mold is in most cases

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN Pernilla Johansson Fuktcentrums infodag 2018-11-27 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Material är olika känsliga

Läs mer

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning

Läs mer

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018. Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018 Mögel 1 Mold is a serious problem in the Swedish construction sector and the mold

Läs mer

Väderskydd GODA EXEMPEL

Väderskydd GODA EXEMPEL GODA EXEMPEL Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa

Läs mer

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.

Läs mer

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga

Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag. Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga UTREDNINGSUPPDRAG Rapport Undersökning av vindsutrymmen samt yttertak Åtgärdsförslag Brf. Ensätra Gransättravägen 2-58 Åkersberga På uppdrag av Humidus AB Utförd av Håkan Nygård Mobil tfn E-post CondoConsult

Läs mer

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 27:e mars 2019 En utmanande frågeställning Hur mycket

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag olle.aberg@boverket.se Vad är Boverkets byggregler BBR BBR innehåller myndighetsregler till Plan och bygglagen samt Plan- och byggförordningen.

Läs mer

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur mycket

Läs mer

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Mögel Fuktcentrum Göteborg 20 mars 2017 Mold is a serious problem in the construction sector and the mold is in most cases

Läs mer

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur

Läs mer

Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer

Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer Fuktövervakning med Probiks fuktindikatorer Användarinstruktioner för byggprocessen Utgåva 2005-05-09 Alfasensor AB Fältspatsgatan 2, 421 30 Västra Frölunda 031-709 95 90, www.alfasensor.com Probiks produktbeskrivning

Läs mer

Trä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå

Trä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå Trä som fasadpanel Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå Fasadpaneler Garanti - mot vad? - hur länge? - för vem? - hur ska det kontrolleras och av vem? - hur ska inverkan av klimat och omgivning hanteras?

Läs mer

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009 Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009 Tid Program 09.00 Välkommen Viktiga händelser under året. Brukarnas beteende i fokus. Förnya med bevarad karaktär. 10.40 Paus Så fungerar klimatskalen. Puts på

Läs mer

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4

Läs mer

Utlåtande. Objekt. Uppdragsgivare. Uppdrag. Undersökningen utförd. Metoder. Söderåkersvägen 10, Huddinge

Utlåtande. Objekt. Uppdragsgivare. Uppdrag. Undersökningen utförd. Metoder. Söderåkersvägen 10, Huddinge Utlåtande Objekt Söderåkersvägen 10, Huddinge Uppdragsgivare Tove Göthner Söderåkersvägen 10 141 38 Huddinge Uppdrag - Kontroll av fuktskada i garagevägg orsakad av snö, isbildning samt smältning på ovanliggande

Läs mer

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso Inneklimat

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

Ombesiktning / Komplettering

Ombesiktning / Komplettering SE-QE-SD-720 728 Besiktningsprotokoll VD Ombes/ Kompl B12 Utg.4 2013-03-11 2010 Anticimex Ombesiktning / Komplettering Varudeklarerat är ett samarbete mellan Svensk Fastighetsförmedling och Anticimex Försäkringar

Läs mer

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell) ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup () Fuktsäkerhet i byggprocessen ByggaF,, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1 Bakgrund 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF

Läs mer

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Krypgrundsisolering Monteringsanvisning MOT FUKT, MÖGEL OCH RADON I KRYPGRUND 10 mm tjock Krypgrundsisolering som höjer temperaturen normalt med +2 o C och ger ett

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer