Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen?"

Transkript

1 Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Sammanfattning av uppföljning och utvärdering som genomförts under perioden september 2012 till augusti 2014 Lena Karlsson, utvecklingsstrateg Utvecklings- och utredningsfunktionen

2

3 Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland, två år efter kommunaliseringen? Sammanfattning av uppföljning och utvärdering som genomförts under perioden september 2012 till augusti 2014 Dnr: VKL Lena Karlsson

4 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 3 Före och under kommunaliseringen av hemsjukvården... 3 Syfte... 4 Vad framkommer vid uppföljning och utvärdering? Hemsjukvårdsstatistik från kommunerna Inskriven hemsjukvårdspatient... 5 Hembesökspatient... 6 Hembesök åt annan klinik Uppföljning av kommunaliseringen av hemsjukvården utifrån baslinjemätningen Tillgänglighet och att komma i kontakt med vården... 9 Samarbete... 9 Teamsamverkan Delegering och läkemedelshantering Åtgärder kring patienten Ansvarsområden Informationsöverföring Stöd till anhöriga Delaktighet för patienter och anhöriga Kartläggning av hemsjukvårdens teamsamverkan i nio av Västmanlands kommuner Teamsamverkan Orsaker till varför läkarhembesöken har minskat Åtgärdsförslag till hemsjukvårdens förbättringsarbete Diskussion Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland i praktiken? Utvecklingsområden Referenser Bilaga; A

5 Inledning Det är nu två år sedan kommunaliseringen av hemsjukvården genomfördes i Västmanland. Enligt avtalet om övertagande av hemsjukvård mellan landstinget i Västmanlands län och kommunerna i Västmanlands län, som gäller från och med , framgår att det ska ske uppföljning och utvärdering av hemsjukvården. Uppföljning och utvärdering ska omfatta statistikuppgifter, fördjupning på patientnivå, intervjuer med patienter och uppföljning på organisationsnivå. Det ska ske genom en baslinjemätning före 1 september 2012 och uppföljning året efter, dvs Resultaten ska delges den samverkansstruktur som parterna enligt avtal enats om för vidare utveckling av hemsjukvården (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012). Under perioden september 2012 till augusti 2014 har uppföljning och utvärdering av hemsjukvården utförts via Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). I denna rapport presenteras en sammanställning som sammanfattar och lyfter fram de resultat som framkommit i följande undersökningar: Sammanställning av hemsjukvårdsstatistik från kommunerna Vid kommunaliseringen av hemsjukvården startade mätning av kommunal hemsjukvård utifrån indikatorer över hemsjukvårdspatienter, hembesökspatienter och hembesök åt annan klinik och som ska mäta volymer, antal patienter och antal hembesök av olika yrkeskategorier. Den kommunala hemsjukvården skickar sin statistik till VKL varannan månad för länssammanställning. Sammanställning av baslinjemätningen och uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården Utvärderingen av kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland utfördes i två delar med en baslinjemätning under sommaren 2012 och en uppföljning året efter baslinjemätningen under hösten Företaget Actuell AB genomförde baslinjemätningen och uppföljningen på uppdrag av VKL. I denna rapport har delar av det materialet använts som underlag. Sammanställning av kartläggning av hemsjukvårdens teamsamverkan i nio av Västmanlands kommuner Under våren 2014 beslutade Chefsforum att en kartläggning över teamsamverkan och rapporterade orsaker till att antalet läkarhembesök minskade skulle utföras. Undersökningens målgrupp var länets nio mindre kommuner och genomfördes våren

6 Bakgrund Under åren genomförde VKL en utredning som låg till grund för beslutet om att ändra huvudmannaskap och en därtill hörande skatteväxling mellan kommunerna och landstinget i Västmanland avseende hemsjukvården. VKL s styrelse fattade ett rekommenderande beslut den 13 juli 2011, att genomföra utredningens förslag att kommunerna tar över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Respektive kommun och landsting, har i enlighet med VKL s rekommendation, fattat beslut om övertagandet av hemsjukvården m.m samt om skatteväxlingen (Västmanland Kommuner och Landsting, 2012). Kommunaliseringen av hemsjukvården kan beskrivas som en förändringsprocess med en kedja av aktiviteter vars syfte var att ta en organisation från ett tillstånd till ett annat önskvärt framtida tillstånd. Bakgrunden nedan beskriver händelserna före och under kommunaliseringen av hemsjukvården. Före och under kommunaliseringen av hemsjukvården Innan kommunaliseringen av hemsjukvårdens genomförande beslutade VKL s styrelse i december 2007 att ge VKL i uppdrag att utföra en utredning om hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning. Utredningsarbetet skedde i projekt och arbetet med delrapport 1 pågick till , arbetet med delrapport 2 pågick till Syftet med projektet var att utreda den landstingsdrivna hemsjukvårdens form och omfattning genom att kartlägga hemsjukvården i ordinärt boende i samtliga kommuner. Utredningen omfattade även att ge förslag till underlag för vidare beslut av ett eventuellt genomförande av överflyttning av huvudmannaskapet för hemsjukvården till kommunerna. Under utredningen utarbetades en gemensam vision för hemsjukvården i Västmanland (Västmanland Kommuner och Landsting, 2009); Hemsjukvården i Västmanland en trygg och säker vård dygnet runt En individualiserad hemsjukvård, inklusive rehabilitering, som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården. Den 1 september 2012 kommunaliserades hemsjukvården i Västmanland. Året innan och under själva kommunaliseringen pågick många arbetsgrupper med uppdrag att revidera redan befintliga länsgemensamma dokument för att anpassas till det nya huvudmannaskapet av hemsjukvården. Avtal om läkarmedverkan i hemsjukvården, ansvarsgränser för rehabilitering/habilitering och individuell vårdplan är exempel på dokument som reviderades. Det utarbetades även nya dokument och blanketter med avseende att användas i det praktiska hemsjukvårdsarbetet. Följande dokument finns på VKL s hemsida enligt länk: Kommunalisering av hemsjukvården i Västmanlands län, definitioner och ansvarsfördelning Kommunalisering av hemsjukvården i Västmanlands län, Praktiska anvisningar till hemsjukvårdsavtalet Blankett Rapportering från kommunal hemsjukvård till vårdcentral Blankett Överrapportering från vårdcentral till kommunal hemsjukvård Individull vårdplan för kommunal hemsjukvård 3

7 Syfte Syftet med sammanställningen är att sammanfatta och lyfta fram de resultat som framkommit i uppföljning och utvärdering av hemsjukvården, två år efter kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland. Vad framkommer vid uppföljning och utvärdering? I avtalet om övertagande av hemsjukvård mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län finns en beskrivning av hur parterna ska enas om samverkansformer för en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten (Västmanland Kommuner och Landsting, 2012). Det innebär att det finns en struktur att förhålla sig till för uppföljning och utvärdering. Under perioden september 2012 till augusti 2014 har uppföljningar och utvärderingar av hemsjukvården genomförts. Vid kommunaliseringen av hemsjukvården startade mätning av den kommunala hemsjukvården utifrån indikatorer över hemsjukvårdspatienter, hembesökspatienter och hembesök åt annan klinik. Mätningen avser volymer, antal patienter och antal hembesök av olika yrkeskategorier. En utvärdering av kommunaliseringen skulle ske i två delar med en baslinjemätning sommaren 2012 och en uppföljning året efter baslinjemätningen. Chefsforum beslutade även att en kartläggning över teamsamverkan och rapporterade orsaker till att antalet läkarhembesök minskade skulle utföras under våren Undersökningarnas resultat har i denna sammanställning sammanfattats och redovisas efter varandra för att ge en samlad bild och förståelse för hur hemsjukvården fungerar. Sammanställningen avslutas med en diskussion där resultaten sätts i förhållande till avtalet om övertagande av hemsjukvård mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län. Ett antal strategiskt viktiga frågor för framtida uppföljning av hemsjukvården i länet, utifrån resultaten väcks avslutningsvis. 4

8 1. Hemsjukvårdsstatistik från kommunerna Den första uppföljningsinsatsen, som startade direkt vid hemsjukvårdsövergången i september 2012, var att kommunerna i Västmanland regelbundet skulle rapportera statistik över hemsjukvårdspatienter, hembesökspatienter och hembesök åt annan klinik till VKL (Bilaga A). Kommunerna har därefter levererat statistik varannan månad till VKL för att möjliggöra en länsgemensam och kommunvis sammanställning samt redovisning av utfall. Följande resultat kan utläsas av statistiken utifrån mätindikatorerna. Inskriven hemsjukvårdspatient Vad gäller indikatorn inskriven hemsjukvårdspatient har alla nio mindre kommuner levererat statistik. Västerås stad har däremot signalerat att de inte har några möjligheter att ta fram korrekt statistik till denna mätindikator. Nedan redovisas antal inskrivna hemsjukvårdspatienter i länet från oktober 2012 till och med augusti 2014, mätdag den sista dagen i månaden under februari, april, juni, augusti, oktober och december. Västerås stad är exkluderade i redovisningen. Figur 1. Antal inskrivna hemsjukvårdspatienter, i de nio minde kommunerna 1 Det lägsta antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter var under perioden 556 st och det högsta antalet inskrivna hemsjukvårdpatienter för en mätmånad var 841 st. Under en tiomånaders period, mellan april 2013 till och med december 2013, var antalet inskrivna mellan st. Antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter låg stabilt sett till antal men var som högst denna period. Före och efter den perioden har antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter legat på lägre nivåer. 1 Statistik för denna indikator saknas och redovisas som avvikelse till sammanställningen: För oktober 2012 saknas statistik från Köping och Kolsva För februari 2013 saknas statistik från Kolsva 5

9 Hembesökspatient Kommunen ansvarar för att patienten erbjuds hembesök i ordinärt boende när patienten inte kan ta sig till vårdcentral eller familjeläkarmottagning (tröskelprincipen). Det kan var tillfälliga, akuta eller planerade hembesök. Vad gäller kategorin hembesökspatient mäter indikatorn antal personer som ingår i kategorin hembesökspatient och utgör ett mått på antal hembesök som har utförts av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast (Bilaga A). Av statistiken framgår att många kommuner har svårt att leverera underlag till denna kategori vilket gör att ingen länssammanställning har utförts. Vid genomgång av statistik på kommunnivå framkommer en gemensam trend: sjuksköterskan utför flest hembesök och det är stor skillnad i antal hembesök mellan de olika yrkeskategorierna. Hembesök åt annan klinik Västmanlands sjukhus har ett specifikt avtal med varje enskild kommun vilket innebär att kommunen utför hembesök som kallas hembesök åt annan klinik. Kommunens utförda arbete åt annan klinik faktureras respektive klinik inom slutenvården, per insats och antal timmar per person. Vad gäller antal personer och antal hembesök åt annan klinik som ingår i kategorin redovisas resultatet från oktober 2012 till och med augusti Mättillfällen är månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och december. I redovisningen ingår Västmanlands alla tio kommuner. Nedan redovisas indikatorn antal personer åt annan klinik i tabellform. Figur 2. Åt annan klinik, antal personer avseende alla kommuner i Västmanland 2 Under perioden februari 2013 till augusti 2014 var antalet personer i kategorin hembesök åt annan klinik förhållandevis stabilt, ca 200 personer per månad 3. 2 Statistik för denna indikator saknas och redovisas som avvikelse till sammanställningen: För oktober 2012 saknas statistik från Köping, Kolsva och Norberg För december 2012 saknas statistik från Arboga, Skinnskatteberg För februari 2013 saknas statistik från Arboga, Köping, Kolsva, och Norberg För april 2013 saknas statistik från Fagersta För juni 2013 saknas statistik från Fagersta För oktober 2013 saknas statistik från Skinnskatteberg För juni 2014 saknas statistik från Västerås För augusti 2014 saknas statistik från Västerås 3 Västerås siffror är uppskattade utifrån att Västerås i snitt haft ca 100 patienter/månad tidigare under

10 Figur 3. Åt annan klinik, antal hembesök avseende alla kommuner i Västmanland 4 Utifrån utfallet visas inga tecken på att antalet hembesök i kategorin hembesök åt annan klinik ökar eller minskar. För perioden augusti 2013 till augusti 2014 var antalet hembesök i kategorin förhållandevis stabilt och det varierar mellan ca 770 till 870 hembesök per månad 5. Vad går att utläsa av statistiken? I de nio mindre kommunerna har kategorin inskriven hemsjukvårdspatient legat stabilt i antal under en tiomånaders period. Här kan en reflektion göras avseende hur länge den trenden kommer att hålla i sig eftersom gruppen äldre ökar, särskilt i de mindre kommunerna, hur kommer det framöver att påverka antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter? Vad gäller kategorin hembesökspatient finns ingen länssammanställning, men det finns statistik utifrån kommunnivån. Vid genomgång av statistik på kommunnivå finns en gemensam trend i alla kommuner: flest hembesök sker av sjuksköterska. Vad gäller arbetsterapeut och sjukgymnast är antalet hembesök mycket färre till antalet. Eftersom hembesök kan var tillfälliga, akuta eller planerade är det svårt att i förväg planera den verksamheten. Vilka insatser som den legitimerade personalen utför framgår inte av statistiken men kan vara av vikt att för den enskilda kommunen titta närmare på för att öka kunskapen om patienternas vårdbehov. Utifrån ökade kunskaper om patienternas vårdbehov underlättar det för den kommunala hälso- och sjukvårsenheten att planera verksamheten och tillsätta rätt yrkeskategori som kan utföra hälso- och sjukvårdsinsatsen och tillgodose behovet. 4 Statistik för denna indikator saknas och redovisas som avvikelse till sammanställningen: För oktober 2012 saknas statistik från Köping, Kolsva och Norberg För december 2012 saknas statistik från Arboga, Skinnskatteberg För februari 2013 saknas statistik från Arboga, Köping, Kolsva, och Norberg För april 2013 saknas statistik från Norberg För juni 2013 saknas statistik från Norberg För oktober 2013 saknas statistik från Skinnskatteberg För juni 2014 saknas statistik från Västerås För augusti 2014 saknas statistik från Västerås 5 Västerås siffror är uppskattade utifrån att Västerås i snitt haft ca 460 patienter/månad tidigare under

11 Västmanlands sjukhus har ett specifikt avtal med varje kommun vilket innebär att kommunerna utför hembesök åt de patienter som tillhör kategorin hembesök från annan klinik. Från april 2013 till augusti 2104 har antalet patienter varit mellan st, ca 200 patienter per månad. Det framkommer att antalet patienter har varit stabilt i nästan 1½ år. En reflektion som kan göras är hur antalet personer i kategorin påverkas om det skulle ske förändringar inom Västmanlands sjukhus på lång och kort sikt? När gruppen äldre ökar kommer antalet patienter inom denna kategori att följa samma trend: hur påverkar det den kommunala hemsjukvården? Sammanfattningsvis har det varit komplicerat att analysera statistiken eftersom alla kommuner inte har lämnat in statistik vid varje mättillfälle. Orsakerna till det är flera, exempelvis kan flertalet kommuner inte ta fram indikatorer/statistik i sina verksamhetssystem, vilket medför manuell sökning i omvårdnadsjournal eller så kallad pinnstatistik. En annan orsak är att indikatorn antal hembesök enbart redovisas när de utförts av legitimerad personal, dvs inte när det utförs av delegerad personal. Hur mycket av hälso- och sjukvårdsuppgifter som den legitimerade personalen delegerar till hemtjänst och personliga assistenter är idag okänt. Nyttan med statistiksammanställningen och utfall är möjligheten att följa trender över tid. De trender som framkommer i statistiken kan användas i det långsiktiga arbetet med att planera för dagens och morgondagens kommunala hemsjukvård, både vad gäller den enskilda kommunen och länet som helhet. Ett exempel på användningsområde är i den enskilda verksamheten. I hemsjukvården jämfört med exempelvis ett särskilt boende finns inte ett förutbestämt antal platser eftersom målgruppen inskriven hemsjukvårdspatient skrivs in och ut från hemsjukvården och antalet patienter varierar över tid. Variationen innebär att hälso- och sjukvårdsinsatserna varierar över tid och skapar utmaningar i planeringen och dimensioneringen av hälso- och sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska) utifrån verksamhetens behov. Här kan de mätbara indikatorerna utgöra ett stöd för verksamhetsplaneringen. 2. Uppföljning av kommunaliseringen av hemsjukvården utifrån baslinjemätningen Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland utfördes i två delar, och omfattar en baslinjemätning som genomfördes under sommaren 2012 och en uppföljning som utfördes under hösten Baslinjemätningen genomfördes med hjälp av journalgranskning, enkäter till personal på vårdcentraler och hemtjänstgrupper, intervjuer med patienter och anhöriga. Det var 40 av 100 planerade journalgranskningar som genomfördes, av 14 sjuksköterskor vid 10 vårdcentraler. Av de 256 personer på 24 vårdcentraler som fick webbenkäten svarade totalt 130 st, dvs cirka hälften. Inom hemtjänsten var det åtta personalgrupper som fick möjlighet att besvara enkäten och totalt svarade 114 st på enkäten. Nio intervjuer genomfördes med hemsjukvårdspatienter, i hemmet. Det genomfördes sju intervjuer med anhöriga till hemsjukvårdspatienter, i de flesta fall genomfördes dessa i samband med patientintervjuerna. De övriga anhörigintervjuerna genomfördes via telefon. 6 Anna Kremel på företaget Actuell AB genomförde utvärderingen på uppdrag av VKL. 8

12 Den uppföljning som genomfördes ett år efter baslinjemätningen omfattade journalgranskning, enkät till personal som arbetar med hemsjukvård, besök och enkät till hemtjänstgrupper samt intervjuer med patienter och anhöriga. Totalt genomfördes 77 av 100 journalgranskningar, av 26 sjuksköterskor i 10 kommuner. Av de 266 st personer som arbetade inom hemsjukvård och fick webbenkäten svarade 142 st personer. Inom hemsjukvården var det åtta grupper som fick möjlighet att besvara enkäten och totalt antal var svarade 112 st. Tio intervjuer genomfördes med hemsjukvårdspatienter i hemmet. Ungefär hälften av patienterna hade haft hemsjukvård även innan överföringen till kommunen. Det genomfördes åtta intervjuer med anhöriga varav hälften var anhöriga var anhöriga till de intervjuade patienterna. I detta avsnitt sammanfattas vad som framkommit i uppföljningarna och som har betydelse utifrån syftet med sammanställningen. Sammanfattningen struktureras utifrån: tillgänglighet att komma i kontakt med vården, samarbete, teamsamverkan, delegering och läkemedelshantering, åtgärder kring patienten, ansvarsområden, informationsöverföring, stöd till anhöriga och delaktighet för patient och anhöriga. Tillgänglighet och att komma i kontakt med vården Vid baslinjemätningen framkom att tillgänglighet var ett förbättringsområde och ett exempel var att patienten fick sitta i telefonkö för att komma i kontakt med vårdcentralen. Vid patientintervjuer i uppföljningen utryckte ingen patient att de inte visste vart de skulle vända sig när de önskade kontakt med hemsjukvården. Exempel som patienterna lyfte fram var att kontakt sker till hemtjänst som förmedlar kontakten till hemsjukvården eller att patienten själv hade direkttelefonnummer till hemsjukvården. De patienter som har uttalat sig beskriver att tillgängligheten har ökat vad gäller att komma i kontakt med hemsjukvården. Vid baslinjemätningen framkom inga synpunkter i anhörigintervjuerna hur det fungerar i kontakten med vården. Vid uppföljningen framkommer några synpunkter på att det kan vara svårt att få kontakt med hemsjukvården, övriga anhöriga uppger att de inte har haft behov av kontakt eller inte upplevt några problem eftersom de har pratat med hemtjänsten som har förmedlat kontakten till hemsjukvården. Det framkom vid intervjuer ett par exempel på att patienter beskrev tiden mellan den första kontakten med hemsjukvården och till dess att hemsjukvården etablerat sig som rörig. Samarbete Vid baslinjemätningens patientintervjuer förekom frågor om vad som skulle ske i och med att kommunen skulle ta över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. En till två veckor innan kommunaliseringen var det för flertalet intervjuade patienter oklart vem som skulle ta kontakt med dem eller hur de skulle ta kontakt med hemsjukvården om de behövde hjälp. Vid uppföljningen framkom det i flertalet patientintervjuer att de flesta inte hade upplevt någon skillnad på hemsjukvården efter kommunaliseringen. Vad gäller samverkan mellan huvudmän så upplever många av de intervjuade patienterna både vid baslinjemätningen och vid uppföljningen att det är svårt att skilja mellan hemsjukvården och hemtjänsten, men patientgruppen svarar generellt att samverkan och samarbetet fungerar bra mellan hemsjukvården och hemtjänsten. 9

13 I enkäten till personal som arbetar med hemsjukvård vid baslinjemätningen visade det sig att samarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare fungerade mycket bra. Hemsjukvårdens samarbete med hemtjänsten fungerade bra medan samarbetet med biståndshandläggaren upplevdes fungera något sämre. I uppföljningen visar det sig att samarbetet mellan sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare fungerat sämre efter kommunaliseringen, det är främst samverkan med läkaren som har försämrats. Hemsjukvårdens samarbete med hemtjänsten och biståndshandläggaren upplevs vara oförändrat. Innan kommunaliseringen hade hälso- och sjukvårdspersonalen samma huvudman, dvs primärvården. Efter kommunaliseringen är det enbart läkaren som har primärvården som huvudman och övrig personal har kommunal huvudman. Den förändrade gränsdragningen ger nya utmaningar i samarbetet för personal som arbetar i hemsjukvården. Ett fortsatt utvecklingsområde är att hitta samverkansformer på lokal nivå, mellan primärvård och de kommunala verksamheterna. I enkäten till hemtjänstgruppen vid uppföljningen framkommer att ur hemtjänstens perspektiv har samarbetet med sjuksköterskan blivit bättre. Hemtjänstpersonalen är generellt nöjd med samarbetet, framförallt på mindre orter fungerar samarbetet bra. Teamsamverkan Vid uppföljningen framkommer i enkäten till personal som arbetar med hemsjukvård att personalen upplever att de i mindre utsträckning arbetar i team kring patienten efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Exempelvis upplevelse av att de i mindre utsträckning träffas i team vid vårdplanering och att de har mindre tid avsatt för teamarbete. Det framkommer även att teamarbete inte sker regelbundet utan när behov uppstår samt att patienten inte alltid är delaktig i planeringen av vården. Delegering och läkemedelshantering Vid baslinjemätningen och i uppföljningen fick hemtjänstgrupper frågor angående hur informationen, utbildningen, uppföljningen och patientsäkerheten fungerar i samband med delegering. Utifrån de inkomna enkätsvaren från hemtjänstgrupperna framkommer att hemtjänsten inte upplever någon förändring när det gäller delegeringar mellan baslinjemätningen och uppföljningen. Vad som framkommer däremot är att delegering är ett utvecklingsområde vad gäller information, utbildning, uppföljning och patientsäkerhet. Ansvaret för delegering åligger hälso- och sjukvårdspersonalen som delegerar till hemtjänstpersonalen. Det framkommer att hemtjänstpersonalen upplever att de inte är nöjda med hur delegeringshantering utförs. Utvecklingsområdet avser hälso- och sjukvårdspersonalen som är ansvariga för utförandet. För utarbetande av hälso- och sjukvårdsrutiner har varje kommun en medicinskt ansvarig sjuksköterska för råd och stöd. I journalgranskningen vid baslinjemätningen samt i uppföljningen kan det konstateras att det har genomförts läkemedelsgenomgångar, dock har färre patienter fått läkemedelsgenomgång efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Orsaker till varför ett stort antal inskrivna hemsjukvårdspatienter inte får en fördjupad läkemedelsgenomgång framgår inte av underlaget, men utgör ett utvecklingsområde för att kvalitetssäkra patientens läkemedelsbehandling. 10

14 Åtgärder kring patienten Både i baslinjemätningen och i uppföljningen uppger patienterna att de är nöjda med den hemsjukvård de får. Det framkommer i patientintervjuerna att de känner sig sedda av personalen, att hemsjukvården känner till deras behov och att de får ett bra bemötande samt känner sig trygga med hemssjukvården. Patienterna är nöjda med att få vård i hemmet och att de inte behöver förflytta sig till vårdcentralen för att få vård. Både i baslinjemätningen och i uppföljningen har patienterna förmedlat att hembesök främst utförs av yrkeskategorin sjuksköterska men att det även förekommit hembesök av sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare vid enstaka tillfällen. Vid patientintervjuerna i uppföljningen uppger de flesta att det fungerar bra med hjälpmedel och att de har fått de hjälpmedel som de behöver. Resultaten ger signaler om att målgruppen inskriven hemsjukvårdspatient upplever att de får de hjälpmedel de behöver däremot verkar rehabiliteringsinsatserna komma till patienten i ett senare skede än sjuksköterskeinsatserna, vilket inte främjar det förebyggande arbetet för att patienten ska kunna bevara sin självständighet och påverka sin vardag. Samma trend går att se vid journalgranskningen vad gäller vilka professioner som deltagit i vårdplaneringarna. Både i baslinjemätningen och i uppföljningen har granskningarna visat att den profession som främst deltagit i vårdplaneringen är sjuksköterskan och därefter läkaren. Biståndshandläggaren kommer på tredje plats och sedan kommer sjukgymnast och arbetsterapeut. Resultaten visar att de yrkeskategorier som ansvarar för rehabiliteringsinsatser inte deltar i vårdplaneringen för inskriven hemsjukvårdspatient i den omfattning som kan förväntas. Vad som även framkommer i journalgranskningen är att det systematiska förebyggande arbetet med riskbedömningar enligt Senior alert till den inskrivna hemsjukvårdpatienten inte har kommit igång. Det är ett fåtal patienter som har blivit riskbedömda och här återstår ett utvecklingsarbete med att implementera och starta upp det systematiska förebyggande arbetet. Ansvarsområden I enkätsvaren från personal som arbetar med hemsjukvården vid baslinjemätningen visade det sig att det inte alltid upplevdes lätt att veta vem som ansvarade för vad mellan huvudmännen. Det upplevdes även svårt hos personalen att se klara gränser vad gäller roller och ansvar mellan kommuner och landsting. Uppföljningen året efter visar att ansvarsområdena fortfarande upplevdes vara otydliga mellan landsting och kommuner samt att det fanns upplevelser av otydlighet i det egna åtagandet. Ett exempel som tas upp är att riktlinjer tolkas olika. Informationsöverföring Vid uppföljningen framkommer det i enkätsvar från personal att informationsöverföringen från slutenvården när det gäller hemsjukvårdinsatser har försämrats efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Exempel på detta är framförallt problem med läkemedel, förståelse för hur hemsjukvården fungerar, att information inte alltid når fram till hemsjukvården vid beslut om hemgång från slutenvård som sker samma dag samt att kommunikationsverktyget Prator kunde fungera bättre. Ett gemensamt utvecklingsområde som framkommer för hemsjukvården och slutenvården är att stärka en säker informationsöverföring så att informationen alltid följer patienten. 11

15 Stöd till anhöriga Vid intervjuer med anhöriga i uppföljningen uttrycker de flesta att hemsjukvården fungerar bra. Det framkommer även att kontinuitet är viktigt, dvs att samma personal ska återkomma, för då har de anhöriga möjlighet att lära känna personalen som besöker hemmet. Samtidigt utrycker nästan alla anhöriga att det fungerar bra även om olika personal kommer. Det viktiga är att personalen känner till patientens behov. Vad gäller stöd till anhöriga så framkommer vid anhörigintervjuerna i uppföljningen att hälften av de anhöriga upplever att de får stöd av hemsjukvården. Stöd består i att bli uppringd och tillfrågad hur de tycker att det fungerar. Hälften av de tillfrågade uppger att de inte får några samtal eller att någon frågar hur det fungerar. Utifrån vad som framkommit så finns det ett utvecklingsområde vad gäller vem som ska ansvara för att stödja anhöriga till person inskriven i hemsjukvården. I journalgranskningen vid baslinjemätningen framkom via dokumentationen att hemsjukvårdspersonal varit i kontakt med anhöriga till hälften av alla patienter. Vid uppföljningen året efter visade det sig att 1/3 av hemsjukvårdspersonalen varit i kontakt med anhöriga. Vid journalgranskning av hälso- och sjukvårds dokumentation så visar det att kontakten med anhöriga har minskat. Exempel på vad som framkommit i journalgranskningen vid kontakten med anhöriga så omfattas det av diskussioner om läkemedel, vårdplanering, utprovning av hjälpmedel och hälsotillstånd. Uppföljningen året efter baslinjemätningen visade ur ett anhörig- och patientperspektiv att det skett en minskning av kontakter samt att stödet till de anhöriga blivit mindre i omfattning. Det framkommer även att det ofta saknas information i journaler om att vårdpersonal varit i kontakt med den anhöriga. Flera anhöriga uppger dock att de tycker att stöd finns och att det fungerar bra. Delaktighet för patienter och anhöriga I både baslinjemätningen och uppföljningen uttrycker hälften av patienterna att de känner till att de deltagit vid vårdplaneringen då deras vårdplan upprättades samt vad som är bestämt kring deras vård. Det betyder att hälften av patienterna inte känner till sin vårdplan men de uppger ändock att de känner sig delaktiga i beslut som rör deras vård. Vid intervjuerna i uppföljningen med anhöriga var det drygt hälften som kände till om deras anhörig som var inskriven i hemsjukvården hade någon vårdplan. Det bör dock tilläggas att patienten själv beslutar om anhörig önskas deltaga vid vårdplanering eller om behov finns av att anhörig medverkar vid vårdplaneringen. Det framkommer i journalgranskningen att vid baslinjemätningen var det 3/4 av patienterna som hade en vårdplan och vid uppföljningen året efter var det drygt 1/3 som hade en vårdplan, vilket indikerar att antal vårdplaner har minskat. Följdfrågan om varför vårdplan saknas besvarades endast av ett fåtal. Exempel på svar som gavs var att rutiner och tid saknas samt att organisationen beskrivs vara i en uppbyggnadsfas. 12

16 3. Kartläggning av hemsjukvårdens teamsamverkan i nio av Västmanlands kommuner En kartläggning genomfördes i maj 2014 över teamsamverkan och orsaker till att antalet läkarhembesök har minskat. Målgrupp för undersökningen var länets nio mindre kommuner, Västerås undantogs från undersökningen eftersom en egen karläggning pågick under samma tidsperiod. Resultaten bygger på svaren från en enkät som var ställd till varje vårdcentrals verksamhetschef samt till verksamhetschef/enhetschef för den kommunala hemsjukvårdsenheten i varje kommun. Redovisningen av de resultat som framkom i kartläggningen presenteras nedan utifrån följande områden: teamsamverkan, orsaker till varför läkarhembesöken har minskat samt åtgärdsförslag till förbättringsarbete. Teamsamverkan De yrkeskategorier som främst deltar i teamet kring hemsjukvårdspatienten är läkare och sjuksköterska, yrkeskategorier som även kan förekomma är sjukgymnast, arbetsterapeut, undersköterska och områdeschef/enhetschef. Det finns en stor variation mellan kommunerna beträffande vilka ytterligare yrkeskategorier som ingår i teamet. Det framkommer även att arbetsterapeut och sjukgymnast inte deltar i samma frekvens som läkaren och hemsjukvårdssjuksköterskan. Mest frekvent är att teamen har inplanerade möten varje vecka, några team träffas varannan vecka. Det finns team som hittat andra arbetsätt och fungerande modeller. Det är enbart i en kommun som teamträffar sker mer sällan. Patienten är i regel inte med när teamet träffas och teammöten sker främst i en lokal utanför patientens hem, det vill säga på vårdcentralen eller i den kommunala hemsjukvårdsenhetens lokal. Var teammöten sker skiljer sig mellan kommunerna. Det finns kommuner där både primärvården och den kommunala hemsjukvårdsenheten har en gemensam inställning att teammöten ska ske hemma hos patienten och det finns team som har den gemensamma bilden att teammöten ska ske på vårdcentralen. I en kommun har inte den kommunala hemsjukvårdsenheten och vårdcentralen samma uppfattning vart teammöten ska ske. Vårdcentralerna och de kommunala hemsjukvårdsenheternas rapporterade uppgifter är inte överensstämmande vad gäller; antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter, antal inskrivna hemsjukvårdspatienter som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång och antal inskrivna hemsjukvårdspatienter som har en aktuell vårdplan som beskriver patientens behov av planerade hälso- och sjukvårdsåtgärder fanns det enligt länsstatistiken 755 personer inskrivna i hemsjukvården och av dem redovisade primärvåren att 495 hade fått en fördjupad läkemedelsgenomgång. De kommunala enheterna redovisade att 293 inskrivna hemsjukvårdspatienter hade fått en fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året. Vad gäller vårdplaner visade sig att det var drygt 400 personer som hade en aktuell vårdplan i maj 2014 och fanns det enligt länsstatistiken 755 personer inskrivna i hemsjukvården. För övriga personer inskrivna i hemsjukvården, ca 350 st det oklart om det fanns en vårdplan eller om det helt saknades vårdplan för dessa personer. Resultaten visar en mycket osäker bild vad gäller att redovisa statistik inom områdena inskrivna patienter, fördjupad läkemedelsgenomgång och aktuell vårdplan. 13

17 Det framkommer även att det finns olika uppfattningar om vilken yrkeskategori som har ansvaret för att sammankalla teamet till vårdplanering. Resultatet visar att både läkare och sjuksköterskor ansvarar för att vara sammankallande. Enligt länsgemensamma dokument är det den patientansvariga sjuksköterskan som är sammankallande och att vårdplanering ska ske inom två veckor efter inskrivningen samt att det ska ske i patientens hem (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2014). Orsaker till varför läkarhembesöken har minskat Vid kartläggningen fanns önskemål om att även få fram orsakerna till varför läkarhembesöken har minskat, varav en sådan öppen fråga ställdes med möjlighet att lämna egna kommentarer. Nedan redovisas de orsaker som verksamhetschef/enhetschef för den kommunala hemsjukvårdsenheterna och vårdcentralerna har lyft fram. Planeringen av hembesök sker av kommunal hälso- och sjukvårdspersonal och läkaren upplever att sjuksköterskorna är kompetenta samt att det går att lita på bedömningarna. Den kommunala hälso- och sjukvårdpersonalen tar även kontakt med vårdcentralen vid behov angående patientens problem. Vid bedömningen att patienten har behov av läkarvård erbjuds patienten hembesök eller besök på vårdcentral. En annan anledning till att läkarhembesöken minskar kan vara att vårdpersonal träffar läkare på vårdcentralen en gång per vecka för patientavstämning, det finns en kontinuerlig kontakt mellan sjuksköterskan och läkaren. Det preventiva arbete som utförs av hemsjukvårdssjuksköterskan lyfts fram som en annan orsak till att läkarhembesöken minskar. Ytterliggare en synpunkt som framkom var att läkaren upplever mindre kontroll över vad som händer i hemsjukvården efter kommunaliseringen. Läkaren upplevde mindre av det nära samarbetet eftersom hemsjukvårdssjuksköterskorna efter kommunaliseringen tillhör en annan organisation. En annan synpunkt var att cirka hälften av de inskrivna hemsjukvårdspatienterna är inskrivna på grund av minnessvikt och behöver enbart hjälp med läkemedelshantering. Dessa personer kommer ofta på mottagningsbesök på vårdcentralen eftersom patientens tillstånd inte kräver läkarhembesök. I bland måste insatser utföras på vårdcentralen då de inte kan utföras i hemmet, exempelvis EKG. En annan orsak till att läkarhembesöken har minskat anges vara att de multisjuka patienter som behandlas av andra kliniker inte är primärvårdens ansvar. Därför utförs inte läkarhembesök. Ytterliggare en orsak som framkommit är läkarbristen och tidsbrist hos läkarna samt att läkartiden har förkortats jämfört med tidigare. Minskad efterfrågan kan också utgöra en orsak på grund av att det finns en tro att det är svårt att få tid med läkaren. 14

18 Åtgärdsförslag till hemsjukvårdens förbättringsarbete Vid kartläggningen av hemsjukvårdens teamsamverkan framkom flera konkreta åtgärdsförslag för de områden som behöver förbättras och vidareutvecklas (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2014). Åtgärdsförslagen redovisas nedan. Eftersom vårdcentralen och hemsjukvårdsenheten har olika uppgifter vad gäller antal inskrivna i hemsjukvården skulle en gemensam rutin för information till vårdcentralen vid inskrivning/utskrivning i hemsjukvården underlätta hanteringen. Det finns ett behov av att inrätta regelbundna månatliga avstämningar mellan kommun och vårdcentral av antalet inskrivna patienter i hemsjukvården. Fört att tydliggöra vem som ansvarar för att kalla till hembesök, vårdplanering och läkemedelsgenomgång (både årlig och behovsrelaterad)bör vårdcentralen och hemsjukvårdsenheten besluta om var detta ansvar ska ligga. Telefontillgängligheten bör också förbättras mellan berörda i teamet. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster bör i ökad utsträckning delta i teamets möten med regelbundenhet för att utifrån sin profession initiera tidiga insatser. I kartläggningen framgick att arbetsterapeuter och sjukgymnaster inte alltid deltar i teamet. Det finns även behov av att förbättra möjligheterna att ta del av varandras dokumentation genom att exempelvis faxa varandras journalanteckningar i avvaktan på en digital informationsöverföring. Dokumentationen bör förbättras vid vårdplanering genom att använda SIP och på sikt en ny modul i Prator. Patienter och anhörigas delaktighet i planeringen och uppföljning av vården behöver bli bättre med utgångspunkt från den nya Patientlagen SFS 2014:821, som börjar gälla Det behövs också ett mer proaktivt förhållningssätt vad gäller att påkalla läkarens medverkan vid bedömning av vårdbehov på plats. Prioriteringarna av de mest sjuka äldre bör tydliggöras på vårdcentralen. Dessa patienter bör uppmuntras att välja en fast läkarkontakt i enlighet med förslag till nya Patientlagen. Läkarinsatserna för målgruppen inskriven hemsjukvårdspatient finns reglerat i avtal och det behövs regelbundna uppföljningar av läkarinsatserna som regleras i avtal om läkarmedverkan inom hemsjukvården i ordinärt boende. 15

19 Diskussion Utifrån de tre sammanställningarna som redovisats har områden lyfts fram som belyser och exemplifierar hur hemsjukvården fungerar. I detta avsnitt summeras underlaget med utgångspunkt i avtalet om hemsjukvård för att visa hur hemsjukvården fungerar i praktiken. Avsnittets uppdelning baseras på den del i hemsjukvårdsavtalet som beskriver definitioner och gränssnitt med rubriksättningen: hemsjukvård, hembesök, tröskelprincipen, vårdplan/vårdplanering, kommunens ansvar, landstingets ansvar och gemensamt ansvar (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012). Hur fungerar hemsjukvården i Västmanland i praktiken? De nio mindre kommunerna kan redovisa hemsjukvården avseende antal inskrivna hemssjukvårdspatienter per månad och över tid. Vid kartläggningen i de nio mindre kommunerna visade det sig att vårdcentralerna och hemsjukvårdsenheterna har olika uppgifter om antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter. Det finns därför ett behov av regelbunden avstämning mellan vårdcentralerna och hemsjukvårdsenheterna angående antalet inskrivna hemsjukvårdspatienter. Utifrån statistiken ses trenden att sjuksköterskan utför flest hembesök i kategorin hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför hembesök i mycket mindre grad. Det finns även ett mörkertal på det totala antalet hembesök eftersom den delegerade personalens hälso- och sjukvårdsuppgifter inte räknas in i statistiken. Tröskelprincipen innebär att hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet endast ska erbjudas personer som inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentralen eller familjeläkarmottagningen. Hur fungerar det i den praktiska tillämpningen? Före kommunaliseringen fanns vissa problem för patienten att komma i kontakt med vården, men det problemet finns inte i samma utsträckning efter det kommunala övertagandet eftersom patienter och anhöriga vänder sig till hemtjänsten som i sin tur förmedlar kontakten till hemsjukvården. När det gäller kontakt med slutenvården uppger patienter att finns brister i information från slutenvården vart de ska vända sig vid behov av fortsatt vård. Vårdplanen beskriver hälso- och sjukvårdsinsatserna och är styrande för vården av patienten samt är styrande för ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Vårdplanen beskriver patientens upplevda behov av vård, omsorg, rehabilitering, habilitering och läkarinsatser som patienten anser sig ha samt patientens bedömda behov. Den innehåller mål, vilka insatser som beslutats, vem som ska utföra insatsen, vem som är ansvarig och vilka insatser som närstående tar ansvara för. Den innefattar även tidpunkt för när vårdplanen börjar gälla, när uppföljning ska ske samt att den används vid avslutning. I undersökningarna framkommer en osäker bild vad gäller att redovisa statistik för om den inskrivna patienten har en aktuell vårdplan eller inte. Efter kommunaliseringen av hemsjukvården framkommer vid journalgranskning att många inskrivna hemsjukvårdspatienter saknar en vårdplan som beskriver patientens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser liksom att patienten sällan deltar vid vårdplaneringen. Det finns även olika uppfattningar bland berörd personal avseende vilken yrkeskategori som ansvarar för att sammankalla teamet till vårdplanering. Enligt länsgemensamma dokument framgår att det är den patientansvariga sjuksköterskan som är 16

20 sammankallande och att vårdplaneringen ska ske inom två veckor efter inskrivningen samt att det ska ske i patientens hem. Det är få anhöriga som deltar vid vårdplanenering men i dokumentet vårdplan ska den innefattas av vilka insatser som närstående önskar ansvara för. Här finns således ytterligare ett utvecklingsområde i tillämpningen. Efter kommunaliseringen har kontakterna samt stödet till de anhöriga blivit minskat i omfattning. Det framkommer att det finns ett utvecklingsområde vad gäller tillämpningen av delaktighet i vårdplaneringen, vårdplan och stöd till anhöriga. Avtalet reglerar tydligt att vårdplanen är styrande för ansvarsfördelningen mellan huvudmännen men i den praktiska tillämpningen framkommer att många inskrivna hemsjukvårdspatienter saknar vårdplan efter kommunaliseringen. Målet bör vara att alla inskrivna hemsjukvårdspatienter ska ha en vårdplan efter en vårdplanering eftersom patientens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser då blir tydliga samt går att följa och utvärdera. Patient och anhörig vet även vad som ska utföras av vem och när, övriga i teamet runt patienten vet vem som utför vad, läkaren vet om patienten behöver planerade läkarhembesök samt när fördjupad läkemedelsgenomgång ska genomföras. Här finns ett utvecklingsområde i att säkerställa att alla inskrivna hemsjukvårdpatienter har fått en vårdplan inom två veckor efter inskrivningen samt i att öka patientens delaktighet. I avtalet framgår att gränssnitt och den enskildes vårdplan är styrande för ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. En väl fungerande vård uppnås genom samverkan mellan kommunens vård och omsorg, primärvården och slutenvården. Genom ett utvecklat teamarbete mellan kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, hemtjänst, primärvårdens läkare och sjuksköterskor skapas förutsättningar för ett patientfokuserat samarbete mellan yrkesgrupper och över huvudmannaskapsgränserna i vardagen. Hur fungerar samverkan i den praktiska tillämpningen? Samverkan upplevs olika mellan yrkeskategorierna, exempelvis upplever hemtjänsten att samarbetet med sjuksköterskan har blivit bättre och att de är nöjda med nivån på samarbetet. Övriga yrkeskategorier anser att samarbetet kunde vara bättre och exempel som framkommer är svårigheter att komma i kontakt med varandra, svårigheter med informationsöverföringen och otydlighet kring vad som utförts kring patienten samt att teamsamverkan fungerar sämre efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Det gäller exempelvis teamträffar vid vårdplanering och en anledning som nämns är brist på tid vilket påverkar möjligheten till teamträffar. När teamträffar sker är det yrkeskategorierna sjuksköterska och läkare som främst deltar i teamet kring hemsjukvårdspatienten. Yrkeskategorier som även kan förekomma är sjukgymnast, arbetsterapeut, undersköterska och områdeschef/enhetschef. Om teamträffarna främst sker av yrkeskategorierna sjuksköterska och läkare kan det finnas en risk för fördröjning av rehabiliteringsinsatserna? För att få en väl fungerande hemsjukvård behöver både samverkan och teamarbete förbättras och utvecklas, det utgör en av hemsjukvårdens stora utmaningar. 17

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18

Datum. boende) av kommunerna från landstinget i Västmanlands län 2012-04-18 Bilaga KS 2012/161/1 ".,':'''"V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting Förnamn Efternamn, telefonnummer Dnr 2012-06-19 1(4) SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2012-01- 1 O Avtal om övertagande

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland En baslinjemätning 2012

Kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland En baslinjemätning 2012 Detta är den första delen i en utvärdering av kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland. Kommunaliseringen av hemsjukvården i Västmanland En baslinjemätning 2012 Anna Kremel, Actuell AB Innehåll

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. Avtal hemsjukvård mellan Kommunerna och Landstinget i Gävleborg. INLEDNING Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå för personer fyllda 18 år som ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor,

Läs mer

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun

Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun 2008-08-14 Rutin för ansvar och avtal som reglerar kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun Det finns ett avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götalands regionen och kommunerna

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget

Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-03-05 Blad 7 Ks 26 Au 24 Dnr 205/2011-777 Avtal om kommunernas övertagande av hemsjukvård från landstinget Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar Sjuksköterska Kerstin Jonskog- Bertilsson och Ann-Katrin Wilhelmson Informationsöverföringsgruppen

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av: 1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

P atientsäkerhetsberättelso

P atientsäkerhetsberättelso Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6) SID 1 (6) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras 2018-07-11 Innehåll Korttidsvård Hallen... 2 Korttidsvård Polhemsgården... 2 Korttidsvård

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Övertagandet av Hemsjukvården 2014-03-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Genomförande...

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014

Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Slutrapport Åsa Bergman Bruhn och Lena Olai, mars 2015. Reviderad maj 2015. Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Organisation... 3 Resurser...

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Sörmland (enligt SOSFS 2009:6) Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen 2015-09-18 1(5) Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen Datum: Fredag 4 september Tid: kl. 09.00 12.00 Plats: VKL Närvarande: Andreas Trygg ordf Dan Avdic Karlsson Mariette Sjölund Patrik Boström

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer