Ät fet mat bli frisk och smal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ät fet mat bli frisk och smal"

Transkript

1

2 Ät fet mat bli frisk och smal Lars-Erik Litsfeldt Författare, debattör och fd diabetiker Fett i maten har sedan länge ansetts som något vi ska akta oss för. De enda fetterna vi kunde tänka oss att äta var de nyttiga. Som nyttiga fetter ansågs tidigare fleromättade fetter. Vartefter tiden gått har man dock insett att fleromättade fetter inte är bra för kroppen förutom omega 3 och i teorin även omega 6. Idag har fokus på nyttigt fett förskjutits till de enkelomättade. Mättat fett anses fortfarande av våra hälsovårdande myndigheter vara något vi måste dra ned på. För att riktigt pränta in detta budskap har man också för säkerhets skull klumpat ihop vanliga animaliska mättade fetter med artificiella transfetter. Att artificiella transfetter inte är bra för människokroppen torde det vara få som säger emot. Tyvärr har man också klumpat ihop de naturliga transfetterna i produkter från idisslare med de artificiella transfetterna. Men det är skillnad på de artificiella transfetterna och de naturliga. Skillnaden består i var i kolkedjan som transformen uppträder. Det finns inget som talar för att människans metabolism inte skulle ha anpassat sig till att kunna ta om hand de naturliga transfetterna från nötkött och kornas produkter. Ändå kan man ännu idag höra varningar från företrädare för Livsmedelsverket som menar att vi ska akta oss för grädde eftersom den innehåller fyra procent transfett. Att det i detta fall är ett naturligt transfett bekymrar man sig inte om att poängtera och frågan snuddar förbi om man överhuvudtaget är medveten om skillnaden. Vår tids onda fett vid sidan om transfetterna (naturliga eller onaturliga) är det mättade fettet. Det mättade fettet har varit av ondo sedan 50-talet då Ancel Keys publicerade sina rön som byggde på ett selektivt urval av fettintag i länder resp. dödsfall i hjärtsjukdom. Något som bidragit till fettets dåliga rykte är att det innehåller 9 kcal per gram till skillnad från kolhydraternas 4. För de som ensidigt tittar på energiintag och energiutgifter ter det sig självklart att det då måste vara nyttigare att äta kolhydrater då det blir smalare mat än fettet. Tyvärr har man glömt bort det insulinsvar som uppkommer i samband med intag av kolhydrater. Det är inte rent socker (sackaros) utan framförallt stärkelse som ger upphov till högt insulin. Högt insulin stänger av fettförbränningen och öppnar möjlighet för kroppen att lagra överskottsglukos som fett. Kort sagt blir man fet av socker/stärkelse men inte av fett. När kroppen gör om socker till fett för sin energilagring bildar kroppen till största delen mättat fett. Hur orimligt är det inte att tänka sig att kroppen efter miljoner år av utveckling skulle tillverka och lagra en fettsort som är skadlig för den egna kroppen? Myten om det mättade fettets farlighet har ställt till med ett oerhört lidande inte minst för diabetiker som uppmuntrats att basera sitt energiintag på mestadels kolhydrater som ju är det ämne de tål minst. Faktum är att 100 % av de diabetiker som övergår till en kost som till största delen består av fett får ett bättre blodsocker och i de flesta fall blir smalare. Hemsida Boken Ät fet mat bli frisk och smal Boken Fettskrämd Debattartikel i Aftonbladet

3 Välkänt att man inte blir fet av fett! Christer Enkvist Läkare, Trollhättan Uppmärksammad debattartikel: Man kan lätt få intrycket att alla de bantningsmetoder vi dagligen ser på löpsedlarna såsom GI, Atkins och Montignac som går ut på att det är kolhydrater som socker, pasta, ris och bröd vi skall minska på om vi vill gå ned i vikt skulle vara moderna påfund. Det är därför intressant att hitta gamla kokböcker och medicinska tidskrifter och se vad man ansåg om fetmans orsaker och möjligheterna att gå ned i vikt redan på 1800-talet. Det visar sig att man redan då förstod att det inte var fett utan kolhydrater man blev fet av, en kunskap som helt tycks ha undgått både livsmedelsverket och fetmaforskningen. I en av kokkonstens klassiker, Smakens fysiologi från 1826, skriver Brillat-Savarin att korpulensen alltid förorsakas av en med mjöl och stärkelseämnen överladdad diet och att växtätare bli hastigt feta om man fodrar dem med potatis, säd eller mjöl medan köttätare aldrig blir feta. Brillat-Savarin tillägger att fetman uppstår ännu hastigare om man förenar mjölmaten med socker. Som bot för fetman anges: sträng avhållsamhet från allt vad mjöloch stärkelserik föda heter Går vi sedan till den tidens medicinska litteratur så skriver Medicine Licentiaten och praktiserande läkaren i Stockholm Wilhelm Uhrström 1854 i sin bok: Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter att korpulens ej är någon sjukdom, men kan betraktas såsom ett slags sjukligt tillstånd, beroende på en oregelbunden ämnesomsättning och hindrar organen i deras normala förrättningar. En korpulent person är kortandad och svettas starkt. Blodet stiger honom ofta åt hufvudet Vidare rekommenderar Professor Ebstein från Göttingen en diet för feta som är särdeles verksam för minskning av hullet nämligen inskränkning av kolhydraten; brödmängden till högst 100 g. dagligen, potatis, socker och sötsaker af alla slag förbjudas helt och hållet Allt slags kött anser han kunna förtäras och tillråder fett i alla former såsom fet svin- och fårstek, fet skinka och om inte annat fett finnes att sätta benmärg till soppan, göra feta såser samt grönsaker anrättade med smör. Vidare säger professorn: Af spritdrycker tillåtas endast till middagen 2 á 3 glas lätt vin. Öl bör uteslutas. Måltiderna ej flera än tre om dagen, middagen hufvudmålet. Måttlig kroppsrörelse. Läs gärna följande inlägg i Medicinsk access av läkaren Åsa Larsson från Trollhättan:

4 Time to stop measuring fat and carbs? Staffan Lindeberg, Tommy Jönsson, Dept of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Stefan Olsson, Department of Ecology, Life Science Faculty, University of Copenhagen, Denmark Available evidence suggests that the relative intake of fat, carbohydrate and protein is of minor importance in the prevention of common Western diseases [1]. Cardiovascular health has been excellent among non-western populations consuming vastly different proportions of macronutrients, as illustrated by Eskimos (low-carb) and Pacific Islanders (high-carb) [2, 3]. During human evolution, macronutrient composition must have varied considerably, with intakes often exceeding the limits suggested in any particular dietary model based on macronutrients [4]. Studies in Westerners have been inconclusive. In people with diabetes, starch-reduced meals prevent hyperglycemia but have not been shown to improve glucose tolerance [5]. The long-term impact of macronutrients for cardiovascular risk factors is uncertain. Very few studies have controlled for confounders in the major carbohydrate-rich foods, i.e. grains. We propose that bioactive substances in foods are more important for human health than virtually any proportion of carbohydrate, fat and protein. Such bioactive substances include plant lectins from wheat and partly digested proteins from milk. Wheat and milk were never consumed as staple foods during human evolution. Today, they are major sources of bioactive substances of unknown significance. There is some evidence from studies in archaeology and molecular evolution that humans and the human leptin system are not specifically adapted to a cereal-based diet, and that leptin resistance (the possible culprit in Western disease) could be a sign of insufficient adaptation to such a diet [6] <http://www.biomedcentral.com/ /5/10>. We suspect lectins (including gliadin) to be cereal constituents with sufficient properties to cause leptin resistance, either through effects on metabolism central to the proper functions of the leptin system, and/or directly through binding to human leptin or human leptin receptor, thereby affecting the function. 1. Howard, BV, Van Horn, L, Hsia, J et al. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA, 2006; 295: Trowell, HC and Burkitt, DP. eds. Western diseases: their emergence and prevention. 1981, Harvard University Press: Cambridge. 3. Lindeberg, S and Lundh, B. Apparent absence of stroke and ischaemic heart disease in a traditional Melanesian island: a clinical study in Kitava. J Intern Med, 1993; 233: Lindeberg, S. Modern human phsyiology with respect to evolutionary adaptations that relate to diet in the past, in The Evolution of Hominid Diets: integrating approaches to the study of Palaeolithic subsistence, M.P. Richards and J.J. Hublin, Editors. in press, Elsevier. 5. Gannon, MC and Nuttall, FQ. Control of blood glucose in type 2 diabetes without weight loss by modification of diet composition. Nutr Metab (Lond), 2006; 3: Jönsson, T, Olsson, S, Ahrén, B, Bøg-Hansen, TC, Dole, A, and Lindeberg, S. Agrarian diet and diseases of affluence - Do evolutionary novel dietary lectins cause leptin resistance? BMC Endocrine Dis, 2005; 5: doi: / Staffan Lindebergs hemsida med länkar till artiklar och böcker:

5 Evolutionsteorin som grund för kosten Lars Wilsson Biolog och författare Våra hälsovårdande myndigheter grundar i hög grad sina kostråd på epidemiologiska studier. Men sådana kan vinklas för att ge stöd åt förutfattade meningar eller för att gynna ekonomiska intressen. Man behöver evolutionära glasögon för att bedöma om resultaten är rimliga. Om man till exempel på goda grunder kan visa att människan under evolutionen inte har anpassats till hög konsumtion av industriellt processat vegetabiliskt fett kan man vara säker på att det snart publiceras studier som påstås visa att margarin är nyttigare än smör. Det finns anledning att fundera över vem som bekostat en sådan epidemiologisk forskning. Den medicinska vetenskapen har länge utgått ifrån att människan är en allätare som kan tillgodogöra sig alla former av protein, fett och kolhydrater och psykologer har hävdat att människans beteende är nära nog obegränsat formbart. När professor Karl-Erik Fichtelius undervisade medicinstudenter i Uppsala på talet frapperades han av att kursplanerna inte behandlade människans evolutionära historia. Han berättade för sina elever om hur vi formats av det naturliga urvalet och hur vi vid havsstranden träffade andra djur med stora hjärnor. Hur är det i dag med medicinska forskares, läkares och dietister kunskaper i evolutionsteori, i jämförande anatomi, jämförande fysiologi, jämförande etologi, jämförande embryologi och jämförande molekylärgenetik? Människa och schimpans har i stort sett en gemensam arvsmassa. Den avgörande skillnaden mellan oss och schimpanserna är att vi har en tre gånger så stor hjärna. Men när man nyligen kunde jämföra människans och schimpansens genom visade det sig att de flesta gener som tillkommit efter skilsmässan från schimpansen är gener som styr produktionen av enzymer med betydelse för omsättningen av animaliskt fett. Det var anpassningen till en ny miljö och en ny föda som efter skilsmässan från schimpansen resulterade i evolutionen av vår hjärna. Hjärnan består till 60 % av fett varav 20 % är långkedjiga fleromättade fettsyror, fördelade jämnt mellan omega- 6 och omega-3. De senare, EPA och DHA, har människan begränsad förmåga att syntetisera med växternas kortkedjiga omega-3-fettsyra linolensyra som råvara, enligt de senaste årens forskning. Våra tidigaste förfäder anpassades tydligen till en miljö med rik tillgång till EPA och DHA. I havet finns de i hela näringskedjan från alger upp till de största rovfiskarna. Andra djur med stor hjärna, valar och elefanter, har också under sin evolution utnyttjat havets rika produktion av de långkedjiga omega-3 fettsyrorna. När hjärnan nått ett visst utvecklingsstadium lärde sig människan att laga mat med hjälp av elden. Kött som kokades i kokgropar eller stektes i glöden efter en eld eller som torkades vid elden blev hållbar, lättuggad och lättsmält mat. De stora grässlätternas rikedom på stora hjordar av idisslare blev därigenom en viktig näringsresurs. Växtätarna kan omvandla växternas linolensyra till EPA och DHA. I och med att vi fick dem i färdig form från köttet och havsmaten tillbakabildades vår förmåga att syntetisera dem. Den animaliska maten innehöll alla näringsämnen vi behöver. Vi blev beroende av det animaliska fettet och vi anpassades till att ta upp alla vitaminer, antioxidanter och mineraler från animalisk mat.

6 Schimpansen är huvudsakligen växtätare. En stor buk vittnar om att stora mängder grönsaker förjäses av mikroorganismer i en stor grovtarm. I och med att vi blev anpassade till den animaliska maten behövde vi inte längre en stor grovtarm. I stället utvecklade vi en relativt lång tunntarm med effektiva enzymer för omsättning av fett. Embryologin vittnar om att vi under evolutionen utvecklats från en växtätare. Schimpansfostrets grovtarm växer under hela fosterutvecklingen medan grovtarmen tillbakabildas hos människofostret. Människans mag- och tarmkanal är mycket speciell. Liksom rovdjuren har vi visserligen en relativt kort grovtarm men vi får gå till vissa primater, kapucinapor och babianer, för att hitta en tarmkanal som verkligen liknar människans. De äter huvudsakligen små portioner av lättsmält föda såsom larver, insekter och späda knoppar, men de kan också periodvis sätta i sig ganska stora mängder rått däggdjurskött. De använder dessutom liksom människan sina händer när de samlar in och bereder födan. Även schimpanserna äter en hel del animalier och får % av sin energi från rått kött, termiter och myror. Köttätande primater har liksom människan mist förmågan att syntetisera omkring hälften av de aminosyror som behövs för produktionen av kroppens alla proteiner. Genom att äta växtätarnas kött får vi proteinernas alla aminosyror i färdig form. I ett ekologiskt sammanhang hamnar människan inte bland växtätarna. Hon är huvudsakligen ett rovdjur. Enligt studier av de kulturer som in i modern tid hållit fast vid sina ursprungliga levnadsvanor har människan under praktiskt taget hela sin tid på jorden huvudsakligen levt på animalisk mat i form av kött, fisk, ägg, skaldjur, insekter, larver och i vissa sentida kulturer naturligt producerade mjölkprodukter. Matlagning med hjälp av eld och jäsning möjliggjorde utnyttjande av rotfrukter och vissa grönsaker. Men i många kulturer levde man nästan enbart på kött eller på kött och fisk. Andelen animaliskt fett, både mättat och omättat, har alltid varit hög. Hög konsumtion av landdjurskött kräver ett högt intag av fett för att ämnesomsättningen skall fungera. I alla ursprungskulturer som studerats levde man i näringsmässigt överflöd, men man blev ändå inte fet, och många levde till hög ålder med fullständigt friska blodkärl. Att vildfångad fisk är nyttig mat är allmänt accepterat. Däremot är vi inte anpassade till ett högt intag av omega-6 från vegetabiliska fröoljor. Omega-6 i kraftfoder för nötkreatur och i fiskfoder kan försämra fettsammansättningen i kött och i odlad fisk som lax. Artikel från Medikament nr 1, 2005: Var hittar vi det nyttiga fettet? Artikel från Medikament nr 5, 2003: Är allt kött lika nyttigt? Dagens kostråd bör grundas på den beprövade erfarenhet som vår art tillägnat sig genom naturligt urval under årmiljoners evolution! Referenser: - Fichtelius, K.E och Wilsson Lars Om människan. Ursprung, särställning, vägval. Brain Books. - Wilsson, Lars Välfärdens Ohälsa. Kan forntidens föda bli framtidens mat. Medikament Förlag. - Wilsson, Lars Naturlig mat. Naturlig hälsa. Optimal Förlag. - Wilsson, Lars Välfärdens ohälsa. Ny upplaga. Optimal Förlag.

7 "Fiskfettsyran" EPA på gränsen till utrotning Jenny Reimers Överläkare, Härnösand Man kan konstatera, att vi håller på att utrota alla naturliga källor till EPA. De mest EPA-rika djuren, de vilda planktonätande fiskarna, är snart utrotade (WWF och SNF). Enorma mängder av dem går åt som fiskmjöl till fiskodlingar och som fiskolja till kapslar. Samtidigt sker en allt snabbare utarmning av Jordens skogar, som leder till brist på omega-3-fetter till de landlevande växtätarna. De absolut nödvändiga, essentiella fleromättade fetterna... Det finns ett kraftfullt hormonsystem av fundamental betydelse, eikosanoiderna, i våra cellmembraner. För att människor (och övriga djur) skall hållas friska, skall eikosanoiderna bestå av de fleromättade animaliska omega-6- och omega-3-fettsyrorna i kvoten 1/1 eller helst mindre än 1. Den viktigaste omega-3-fettsyran EPA (eikosapentaensyra C20:5,n-3) finns främst i vild fet färsk fisk, men i nästan lika hög grad i gräsuppfött ekologiskt nötkött utan kraftfoder, och i mjölk och fett från sådana naturligt uppfödda kor, fritt betande helst i kalla trakter. Vild fet färsk fisk och naturligt uppfödda mjölk- och köttkor utan kraftfoder och varligt framställda mjölkprodukter utan förstörelse av fetter och proteiner utgör de absolut bästa matprodukterna för oss, men de absolut svåraste för oss att få tag på i handeln av idag - numera i stort sett omöjligt. Brist på EPA och för mycket AA leder till välfärdssjukdomarna I stället har vi fått en enorm översköljning av omega-6-fettsyrorna i all mat med växtfettet linolsyra (LA C18:2,n-6) och djurfettet arakidonsyra (AA C20:4,n-6). AA verkar som ett kraftfullt, dominant katastrofskyddshormon och utgör grunden till andra kraftfulla stress- och katastrofskyddshormoner. Livräddande, men skadar kroppen vid långvarig verksamhet. Alla djur, även människor, tillverkar mycket lätt AA från LA, som finns i säd och de flesta fröer, nötter, bönor och kärnor. AA förs lätt över till oss från kött rikt på AA från industriellt kraftfoderuppfödda och stressade djur, även odlad lax. EPA är dess motvikt och dess milda motsvarighet och styr cellernas hormonsystem i uppbyggnad, reparation och underhåll i ständigt smidigt, väl fungerande kroppssystem. EPA kan vi knappast ens marginellt tillverka själva av omega-3-växtfettet alfalinolensyra (ALNA C18:3,n-3), utan vi måste äta det direkt från växt- eller planktonätande djur, där makrill innehåller mest EPA och ytterst lite AA. Nyckelenzymet delta-6-dehydrogenas är ett "dumt" ospecifikt enzym, som krävs för EPAomvandlingen till bl a det livsviktiga DHA (dokosahexaensyra C22:6,n-3) i hjärnceller och ögats tappar och stavar. Det får inte förslösas och plottras bort på växtfettsyrorna ALNA eller LA. Det räcker nämligen icke att använda färdigt DHA från maten till våra cellmembraner. Människans bristande förmåga att använda omega-3-växtfettsyran ALNA tvingar oss att äta EPA direkt, främst i vild fet färsk fisk - om vi vill hålla oss friska. Läs om de intressanta sambanden i min bok "Naturlig föda - naturligtvis!, som kan lånas på alla bibliotek och köpas i bokhandeln, på nätet (klicka på medicin, hälsa -- ) och av förlaget MIDABO-K.

8 Professor Göran Petersson Kemi- och Bioteknik, Chalmers 031/ Fetter och antioxidanter för kärl och hjärta Göran Petersson Under senare år har forskningen alltmer tydligt visat att lipidperoxidation av LDL och andra blodfetter är en huvudorsak till ateroskleros. Detta ger en ny förståelse av betydelsen av kostens olika fetter och antioxidanter. Farliga fleromättade fetter: Det är främst fleromättade fetter som är känsliga för lipidperoxidation. Överintag av sådana bör därför undvikas. Fleromättat fett behöver alltid kombineras med tokoferoler, flavonoider och andra antioxidanter som skydd mot lipidperoxidation i bl a lipoproteiner. Dagens kost ger framför allt ett farligt högt intag av dåligt antioxidantskyddad linolsyra (omega-6) från fröoljor som majsolja och motsvarande margariner som Becel. Livsviktiga fleromättade fetter: Fettsyror av typerna omega-6 och omega-3 är livsnödvändiga i liten mängd. Vi kan inte bilda dem själva utan måste få dem med kosten som några få procent av fettintaget. De särskilt viktiga fettsyrorna EPA och DHA av typ omega-3 får vi som känt med fet fisk. För de flesta gäller det att dra ned på intaget av omega-6 och att se till att få tillräckligt mycket av EPA och DHA i kombination med ett starkt antioxidantskydd. Mättat och enkelomättat fett: Mättat fett är helt ofarligt och enkelomättat fett nästan ofarligt med avseende på lipidperoxidation. Dessa fetter är centrala i vår fettmetabolism och dominerar i såväl mjölkfett som fettvävnader. Rimligtvis bör de även dominera i vår kost i likartade proportioner. Kolesterol ofarligt och livsviktigt: Kolesterol är en livsviktig komponent i bland annat biologiska membraner. Molekylen har endast en dubbelbindning som väl motstår lipidperoxidation. Enkelomättat fett som kolesterol bedöms av vissa forskare även kunna bromsa lipidperoxidationens kedjereaktioner. När LDL och andra lipoproteiner oxideras är det alltså främst fleromättade fettsyror och inte kolesterol som är problemet. Detta faktum är dåligt känt vilket medfört allvarliga felbedömningar av kolesterol i blodfetter.

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Vi är inte vegetarianer

Vi är inte vegetarianer Kapitel 8 Vi är inte vegetarianer Matsmältningsapparaten Växtätare får hjälp av mikroorganismer med att sönderdela cellulosans sockerkedjor. Idisslare förjäser cellulosan i en stor vom, hästen och gnagarna

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6 Senior Professor Göran Petersson september 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista Minimera Fleromättade Fröfetter Linolsyra, farligt omega-6 Linolensyra, fel omega-3 Optimera Fleromättade

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

2. Myten om det farliga fettet

2. Myten om det farliga fettet 2. Myten om det farliga fettet Det falska ryktet om fettets farlighet Under mänsklighetens tidigare utveckling levde man på jakt och fiske och samlade ätliga blad, rötter, bär och frukter. Ingen människa

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 1. Hur vi överlevt i några miljoner år. Vad åt vi? 2. Efter kriget hände det saker i USA. Man trodde saker och världen tog efter. 3.Livsmedelsverket tog upp denna då

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Oil4Life Test rapport

Oil4Life Test rapport Oil4Life Test rapport Ditt resultat Oil4Life Test ID: b1h5r6l6 Ålder: 28 Nationalitet: Norway Använt omega-3: nei Kön: mann Datum: 30.11.10 God Måste förbättras Resultat God Måste förbättras Ditt skyddsindex

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson

Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson Lars-Ingvar Karlsson Mat 2003-08-17 Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson Sammanfattning Innehållet i boken visar vägen tillbaka till den matkultur som människan

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Fettets kvalitet. viktigare än mängden

Fettets kvalitet. viktigare än mängden Konferens: Essential Fats for Future Health Fettets kvalitet viktigare än mängden Fettsyror är en energikälla, men har också många andra viktiga funktioner i kroppen. De kan till exempel påverka immunförsvaret,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag It s in our nature För oss i Eqology är naturen en essentiell drivkraft i och runt omkring oss en kraft som inspirerar oss till att uppnå stora saker. Vi kaller det Naturally Driven. Baserat på denna filosofi

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Basen för all diabetesbehandling är kosten. (Nationella riktlinjerna för vård och behandling av patienter med diabetes

Läs mer

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN Utdrag från www.kostdemokrati.se http://www.kostdemokrati.se/anitasupe/2012/10/12/lchf-paleokost-den-ursprungliga-kosten/ LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN 12 oktober 2012 - Anita Supe (kostvetare)..

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Skräddarsydda råd om mat

Skräddarsydda råd om mat Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Ristningar. Höglandets Fornminnesförening. Redaktionen. Lennart Spång har producerat en artikel

Ristningar. Höglandets Fornminnesförening. Redaktionen. Lennart Spång har producerat en artikel Ristningar H U V U D - A R T I K L A R Lennart Spång har producerat en artikel om Människan och maten S P E C I A L N U M M E R Höglandets Fornminnesförening Detta nummer av ristningar är ett specialnummer

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer