Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation"

Transkript

1 Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisionen i Landstinget Blekinge 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisorernas frågor Granskningskriterier / utgångspunkter Metod och genomförande Organisationsförändringen Beslutsgång Den tidigare organisationen och dess brister samt motiv för en ny organisation Den tidigare organisationen Motiv för utvecklingsområden och förslag till ny organisation Har detta varit en förändringsprocess som genom sin utformning kan förväntas leda till uppslutning och handlingskraft? Varför sker detta? Till vilken nytta? Delaktighet Synlig beslutsprocess Kan den nya organisationen på ett bättre sätt förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål? Nuläge hur långt har landstinget hunnit med att förverkliga den nya organisationen? Samlade slutsatser och bedömningar Rekommendationer Bilaga Analysmodell för granskning av organisationsförändring

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys diskuterat risker kopplade till landstingets omställningsarbete. Landstinget bedriver ett omfattande omställningsarbete som handlar om att reducera kostnader och effektivisera arbetssätt. Utöver detta ska även en ny förvaltningsorganisation inrättas. Revisorerna vill granska landstingets utgångspunkter för att ändra organisationen för att få en bedömning av om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. För att en omorganisation ska bli lyckad krävs inte bara att det finns en bärande idé om hur en ny strukturering och utformning av arbetet ska innebära förbättringar. Utöver detta har det i forskning visats att det bl.a. är mycket viktigt att skälen till organisationsförändringen vilar på en stabil grund, att skälen kommuniceras till berörda och att det lämnas utrymme till omprövning av organisationsutformningen om behov av det skulle uppkomma Syfte och avgränsning Syftet är att granska om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. Granskningen sker enbart på övergripande nivå och genomförs via dokumentstudier av relevanta dokument och via ett fåtal intervjuer med nyckelpersoner Revisorernas frågor Nedanstående frågor besvaras: Fanns brister i den tidigare organisationen, vilka i så fall och på vilket sätt försvårade dessa brister landstingets arbete mot mål? Vilken koppling finns mellan bristerna och den aktuella organisationsförändringen och på vilket sätt kommer den nya organisationen att underlätta arbetet mot mål, varför är den bättre? Vilka risker finns kopplade till den nya organisationen och vad görs för att motverka dem? Kan organisationsförändringen övergripande anses följa principerna om procedural rättvisa som beskrivs i bilaga? 1.4. Granskningskriterier / utgångspunkter De inledande revisionsfrågorna besvaras enbart genom att vi tar del av landstingets egna beslutsunderlag för den nya organisationen. Den sista revisionsfrågan kopplar mer direkt till granskningens syfte. För att kunna göra de bedömningar som krävs i denna del har vi använt en modell som Ernst & Young utarbetat för analys av organisationsförändringar. Den vilar på forskningsstöd om vad som har visat sig viktigt för att organisationsförändringar ska bli lyckosamma. Fokus ligger på förändringsprocessens betydelse för att skapa uppslutning och handlingskraft och därigenom stärka organisationskultur, m.m. Modell beskrivs i bilaga. 3

4 Utöver detta har vi övergripande relaterat den nya organisationen till hur andra landsting valt att organisera sig. 2.4 Metod och genomförande Denna granskning har genomförts dels genom att vi tagit del av relevanta dokument om omorganisationen. Bl.a. har följande dokument granskats: - Norderstedts utredning - Beslutsunderlag kring den nya organisationen - Förhandlingsunderlag - Riskanalyser - HR-plan - Underlag för intresseanmälan Ett mindre antal intervjuer har genomförts: - Landstingsdirektör - HR-direktör - Stabschef - SACO-representanter - SKTF-representant 2. Organisationsförändringen 2.1. Beslutsgång Organisationsförändringen initierades av landstingsdirektören som under våren 2009 anlitade konsult för en förstudie. Uppdraget innebar att beskriva nuläget avseende styrkor och svagheter i den befintliga organisationen och att föreslå inriktning för den framtida ledningsstrukturen och administrationen. Arbetsgången har formellt sett ut som följer: Konsultutredning klar i maj 2009 och presenterades för ledningsgruppen, förvaltningschefer, verksamhetschefer och en del handläggare I särskild ordning föredragning för LSAU Inriktningsbeslut antogs i LS i juni 2009 Bl.a. lades ambitionen fast att minska antalet medarbetare i den administrativa organisationen med 10 %. LF beslutade i juni 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att inrätta en samlad Hälso- och sjukvårdsförvaltning från1 januari Med konsultstöd har efter juni 2009 den inre ledningsstrukturen och staben inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen formats Landstingsdirektören presenterade inför landstingsstyrelsens möte ett förslag till ny ledningsstruktur i oktober 2009 Den 11 och 12 oktober genomfördes förhandling enligt MBL 11 med personalorganisationer LS behandlade och beslutade den 21 oktober enligt landstingsdirektörens förslag till ny ledningsstruktur och ny administrativ organisation. Landstingsdirektören gavs i uppdrag att svara för genomförandet. Dessutom gav styrelsen uppdrag till landstingsdirektören att under 2010 återkomma till Landstingsstyrelsen om hur antalet chefsnivåer minskas samt hur funktionsansvaret i den nya organisationen utvecklas. 4

5 Den 11 och 20 november 2009 genomfördes förhandling enligt MBL 11 med personalorganisationer Delar av den nya organisationen fastställdes att gälla från 1 januari 2010 det gällde förvaltningsindelning och divisionsindelning. Förvaltningschefer och divisionschefer utsågs (men två var vakanta vid beslutstillfället) Ungefär vid mitten maj 2010 genomfördes den administrativa omorganisationen tillträde av nya befattningar. I praktiken bemannades de nya tjänsterna under senvåren fram till augusti september då alla personer bemannat sina nya tjänster. 3. Den tidigare organisationen och dess brister samt motiv för en ny organisation 3.1. Den tidigare organisationen I den konsultrapport som bildar utgångspunkt för den nya organisationen framkommer följande brister med den gamla organisationen och skäl för en ändring. Det finns stor insikt om behovet av utveckling och förändring i landstingets samlade administration. Det finns stor kompetens inom administrationen, men inte överallt Relativt stor administration Det saknas ett fungerande lednings- och styrsystem Oklar roll- och ansvarsfördelning mellan kansliet och förvaltningarna Djup förtroendeklyfta mellan förvaltningarna och kansliet o Landstingsplanen får inte genomslag i verksamheterna o Verksamheterna beskriver sina uppdrag som diffusa och otydliga o Det saknas utvecklade produktionskrav på verksamheterna liksom styrkoordination mellan verksamhet och ekonomi. o Det saknas tydliga incitament för effektivitetshöjning / utveckling o Det är svårt att utkräva ansvar på olika nivåer. Stora brister i uppföljningsarbetet inklusive hur återkoppling sker Chefsrollerna beskrivs som oklara främst verksamhetschefer avdelningschefer Flertalet intervjuade beskriver landstinget som mera förvaltande än utvecklande. Landstingets kansli upplevs blanda strategi- med driftfrågor. Det påpekas också i rapporten att det finns en ojämn arbetsbelastning inom kansliet samt att kansliet kommit att bli maktfullkomligt. Blekingesjukhuset har idag en struktur som ger svårigheter att leda och styra verksamheten stor ledningsgrupp Oklarheter lyfts fram angående landstingsservice roll och ansvar. Bl.a. tas den blandade ersättningsmodellen upp (blandning av köp/sälj och anslagsfinansiering). Kraftig kritik framkommer avseende bl.a. servicenivå och kompetens avseende den organisatoriska enheten Verksamhetsstöd Motiv för utvecklingsområden och förslag till ny organisation Konsultrapporten tar utgångspunkt främst i konstaterandet att landstinget saknar ett fungerande styr- och ledningssystem. Kopplat till denna allvarliga brist föreslås följande utgångspunkter för en ny organisation: En strikt uppdelning på strategiskt och operativt ansvar 5

6 Att styrning sker genom tydliga, kvantifierade uppdrag och beställningar Etablering av ett nytt arbets och förhållningssätt genom hela organisationen Tillskapande av en ny ledningsstruktur och nya ledningsformer Tydligare chefs- och ledarroller, behov av en ny chefs- och ledningspolicy En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning för bl.a. bättre patientflöde, bättre styrning och samordning Avveckling av landstingets kansli och etablering av en ledningsstab Det konstateras vidare i rapporten att en av ledningsstabens viktigaste uppgifter är att vara uppdragsgivare utifrån ett medborgarperspektiv och på detta sätt även vara politikens förlängda arm. Förstudien föreslår också att en samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning skapas för att bl.a. ge möjligheter för bättre patientflöden, bättre och mera enhetlig styrning, bättre samordning/synergi och mindre revirtänkande, ökad flexibilitet över tidigare förvaltningsgränser, ny ledningsstruktur samt att administrativa stödresurser kommer närmare verksamheterna. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås ett antal verksamhetsområden organiseras divisionsvis. Detta bl.a. för att möjliggöra gränsöverskridande vårdprocesser och en mera rimlig ledningsstruktur. Bland andra förslag finns att Landstingsservice blir helt intäktsfinansierat för att utveckla leverantör kundrelationen. De personalspecialister och ekonomer som ger direkt verksamhetsstöd föreslås flyttas över till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Enligt förslaget ska landstingsdirektören tillsammans med sin ledningsstab svara för den strategiska utvecklingen av Landstinget. Detta innebär att landstingets kansli avvecklas och ersätts med en mindre ledningsstab. Målet föreslås vara en ledningsstab med cirka 20 årsarbetare, exklusive ledningssekretariat. Ledningsstaben ska fokusera på: att utveckla strategier att utveckla rollen som medborgarföreträde i linje med de politiska strategierna och besluten att ge uppdrag och att följa upp prestationer och resultat från förvaltningsnivån Det inriktningsbeslut om ny organisation som Landstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige fastställt bygger i allt väsentligt på konsultrapporten. 4. Har detta varit en förändringsprocess som genom sin utformning kan förväntas leda till uppslutning och handlingskraft? I detta avsnitt sker en översiktlig analys av om de olika kriterier som utmärker en juste organisationsförändring kan anses vara uppfyllda. I bilaga redovisas bakgrunden till de använda kriterierna Varför sker detta? Skälen till att organisationsförändringen sker nu har beskrivits i konsultrapporten och i landstingsdirektörens förslag till inriktningsbeslut. I den kommunikationsplan som tagits fram har bl.a. ingått att stormöten skulle genomföras (vilket även skett) och att information också skulle ges via chefer i den gamla organisationen. Det senare har bara delvis skett. Via de fackliga organisationerna framkommer att en del medarbetare inte känt till skälen till organisationsförändringen. Samtidigt ska det nämnas att samtliga berörda haft möjlighet att 6

7 delta vid de stormöten som landstingsdirektören hållit. Information om omorganisationen har också lämnats via landstingets intranät. Vår bedömning är att landstingets argument för att ändra organisationen har klargjorts i tillräcklig grad Till vilken nytta? Fördelarna med att ändra organisationen framgår av konsultrapporten och även i landstingsdirektörens förslag till inriktningsbeslut. Bedömningen är att analysen i detta avseende kunde varit tydligare. Landstingsledningens ansats är förstås att den nya organisationen ska innebära att de brister som uppdagats kan rättas till. Vår bedömning är även att det finns goda förutsättningar för att den nya organisationen ska kunna bidra till förbättringar av flera av bristerna. Varken konsultrapporten eller landstingsdirektörens förslag formulerar dock tydligt hur den nya organisationen kan förväntas leda till dessa förbättringar. Vi påstår inte att kopplingar helt saknas mellan identifierade brister och motiv till den nya organisationen. Däremot menar vi att sambanden hade kunnat förklaras tydligare. På vilket sätt leder den nya organisationen t.ex. till att: - förtroendeklyftan mellan förvaltningarna och kansliet minskar? - landstingsplanen får genomslag i verksamheterna? - förbättringar sker i uppföljningsarbetet inklusive hur återkoppling sker? - kansliet slutar vara (blir mindre) maktfullkomligt? - Landstingsservice bättre fokuserar sina kundrelationer genom att bli helt intäktsfinansierade? 4.3. Delaktighet Inom ramen för konsultens arbete intervjuades ca. 50 personer berörda av den organisatoriska förändringen, de fackliga organisationerna inbegripna. Utöver detta skedde även förhandling med berörda fackliga organisationer. Landstingsdirektören har dels informerat via ledningsgruppen dels genomfört flera informationsmöten för de som berörs av organisationsförändringen. Vid dessa tillfällen har landstingsdirektören enligt flera av de intervjuade aktivt efterfrågat synpunkter och det har getts möjlighet att ställa frågor. Många av frågorna har berört övertaligheten. De fackliga organisationerna har varit överens med landstingsledningen i analysen av brister i den gamla organisationen och i inriktningen på den nya organisationen. Däremot har de haft synpunkter på själva genomförandet och bemanningsprocessen av den nya organisationen. En fråga som de fackliga främst haft en avvikande uppfattning om har varit tidplanen. De har ansett att tidplanen varit för snäv. Det första förhandlingsunderlaget ansågs vara undermåligt och det har framförts önskemål om att en kartläggning skulle ske i ett tidigt skede för att identifiera vilka typer av insatser som landstinget absolut måste utföra, dvs. arbetsuppgifter som inte går att ta bort. Man har också velat att en riskanalys skulle göras i ett tidigt skede. Landstingsdirektören menar att det i första förhandlingsunderlaget fanns mer att önska om ambitionen varit att specificera varje tjänst i den nya organisationen. Det var dock inte landstingsledningens ambition vilket klargjordes för de fackliga organisationerna och man 7

8 kunde komma överens om den fortsatta (mer övergripande) inriktningen. När det gäller kartläggningen som de fackliga representanterna efterfrågade ansåg arbetsgivaren att detta fanns tillräckligt beskrivet i konsultrapporten. Landstingsdirektören är medveten om att riskanalyser borde ha genomförts men att detta inte gjordes. Det avser riskanalyser i den gamla organisationen. För den nya organisationen har riskanalyser genomförts. Det har beslutats att den nya organisationen ska utvärderas om ca två år vilket de fackliga organisationerna anser är viktigt. Det innebär att det finns utrymme för omprövning av organisationen om behov av det uppstår. När det gäller bemanningsprocessen menar SACO att det uttalade fokus på kompetens, som skulle prägla tillsättningen av tjänster, inte har följts i tillräcklig grad. Dels menar SACO att inte alla innefattades i detta dels att förfarandet har skett utan tydliga underlag. Landstingsdirektören beskriver att åtminstone två av cheferna i ledningsgruppen alldeles nyligen rekryterats externt när chefsbefattningarna skulle tillsättas. Han ville därför inte att cheferna skulle omfattas av det förfarande med intresseanmälan m.m. som skulle gälla i övrigt. Något ytterligare skäl till varför cheferna inte skulle tillsättas enligt samma principer som övriga har inte framkommit. Det framstår som att den prövning av kompetens som skulle ske efter att medarbetarna lämnat sina intresseanmälningar, inte fullt ut varit transparent. Det går inte alltid att tydligt visa varför en viss person fått en tjänst före en annan sökande. Landstingsdirektören anser att det varit en fördel om det funnits mer tid till förfogande i den slutliga bemanningsprocessen. Vår bedömning är att en större delaktighet hade varit möjlig att skapa i omorganisationsprocessen. Denna bedömning gäller inte delaktigheten och uppslutningen kring behovet av att ändra organisationen utan den avser själva genomförandet. Det som sannolikt har minskat delaktigheten och eventuellt engagemanget hos berörda är oklarheterna kring tillsättningar av tjänster. Det är självfallet arbetsgivaren som fattar slutgiltigt beslut om chefstillsättning liksom om vem som ska ha alla befattningar. Vi bedömer dock att mer kunnat göras för att följa den ursprungliga inriktningen att basera tillsättningarna på verksamhetsbehov och kompetens. Landstingsdirektören valde att chefer i landstingsdirektörens ledningsgrupp och medarbetare inte skulle tillsättas utifrån samma utgångspunkter. Det hade varit en fördel för processen om skälen till detta hade kommunicerats. När det gäller tillsättningen av övriga tjänster är vår bedömning att förfarandet hade tjänat på att bygga mer på tydliga ansökningsunderlag. Härigenom skulle det genomgående varit möjligt att motivera varför en tjänst tillföll viss medarbetare och inte en annan Synlig beslutsprocess I formell mening har beslutsprocessen varit tydlig. Efter att inriktningsbeslutet las fram har ett flertal dokument beskrivit hur arbets- och beslutsgången skulle vara. Exempelvis har detta beskrivits i själva beslutsunderlaget, i HR-planen och i dokumentet Underlag för intresseanmälan som beskriver hur och när medarbetarna skulle söka sina tjänster och hur och av vem beslut kring tillsättningen skulle fattas. Information om omorganisationen har även löpande funnits tillgänglig via intranätet. 8

9 5. Kan den nya organisationen på ett bättre sätt förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål? 5.1. Nuläge hur långt har landstinget hunnit med att förverkliga den nya organisationen? Enligt landstinget HR-direktör har betinget om en minskning av antalet medarbetare med 10 % klarats. Observeras bör att målet är uttryckt som antal anställda. En nettominskning har skett med 26 medarbetare. Minskningen består av att medarbetare erbjudits olika former av lösningar eller valt att söka annat arbete. Inga uppsägningar har behövt göras. Minskningen på 26 medarbetare är alltså en nettouppgift. Flera nya befattningar (t.ex. divisionschefer) har inrättats. De nyinrättade befattningarna innebär högre lönekostnader för landstinget än de befattningar som avvecklats. Kostnadsnettot av minskningen med 26 medarbetare bedöms av landstingsledningen till 5 6 mnkr lägre kostnad. Den nya organisationen är formellt införd. Den är också i huvudsak bemannad. I relativt hög grad har man teoretiskt klarat ut uppdragen för olika delar och hur gränssnitten ska se ut. Däremot framstår det som att en hel del återstår för att den nya organisationen i praktiken ska fungera som avsett. Detta bekräftas i hög grad av de intervjuade fackliga företrädarna. Landstinget har genomfört riskanalys för den nya organisationen. De mest väsentliga riskerna i analysen är att ett flertal nyckelbefattningar varit vakanta. Dessa är nu besatta. Vakanser har framför allt funnits inom den centrala ekonomifunktionen. I övrigt handlar riskerna i hög grad om att frånvaron av tydliga uppdrag och frånvaron av tydliga gränssnitt mellan de nya funktionerna leder till ineffektivitet. Från intervjuerna framkommer att det för flera funktioner finns beskrivningar av hur ansvaren ska fördelas men att många trots detta arbetar som i den gamla organisationen, trots att arbetsuppgiften nu ligger på någon annan. Landstingsdirektören har gett funktionsansvariga i uppdrag att inventera omfattningen på detta till februari 2011 i syfte att därefter få till ett slutligt överlämnande av gamla uppgifter Samlade slutsatser och bedömningar Den övergripande revisionsfrågan är att bedöma om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. Vid en utblick i landstingssverige kan man se att den organisation som Landstinget Blekinge har gått in i är relativt vanlig bland landsting. Vi tänker då på en organisation med en samlad hälso- och sjukvårdsledning inom vilken sjukvården organiseras i divisioner. Motiven för en organisation med divisioner är vanligen (precis som i Landstinget Blekinges fall) att öka styrkraften i organisationen. De landsting som gått över till divisionsbaserad organisation av hälso- och sjukvården har tidigare haft sjukhuschefer med ett mycket stort antal direkt underställda klinikchefer. Även detta har varit fallet i Blekinge liksom att den tidigare organisationen präglats av brister i styrsystemet. Det finns organisationsteoretiskt stöd för att chefer inte ska ha ett för stort antal direkt underställda medarbetare och detta uppnås nu också med den nya divisionsorganisationen. Den nya organisationen skiljer bättre ut kärnuppdrag för respektive organisatorisk enhet. Exempel på detta är att ledningsstaben ska koncentrera sig på strategiska frågor medan operativa frågor hanteras inom den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Detta får anses skapa förutsättningar för en tydligare rollfördelning i organisationen på ledningsnivå. 9

10 Utifrån dessa allmänna utgångspunkter och jämförelser med andra landsting och utifrån annat som framkommer i denna granskning är vår bedömning att Landstinget Blekinges nya organisation teoretiskt sett har förutsättningar att bättre än den gamla stödja arbetet mot mål. Samtidigt är vår bedömning att den ännu inte i praktiken gör det. För att den nya organisationen ska ge de positiva effekter som eftersträvas krävs ett ihärdigt och tydligt ledarskap hos främst alla chefer i organisationen. Det är naturligt att en så omfattande omorganisation som Landstinget Blekinge genomfört inte fungerar perfekt i alla avseenden på en gång. Samtidigt är det viktigt att snabbt reda ut kvarvarande oklarheter om uppdrag och gränsdragningsfrågor. Det är också viktigt att alla i den nya organisationen börjar agera i sina nya roller och vågar släppa de gamla, något som inte sker fullt ut idag. Vi har pekat på vissa svagheter i hur landstinget i sitt beslutsunderlag visat (eller egentligen inte tillräckligt visat) varför den nya organisationen kan förväntas åtgärda de brister som uppdagats i den gamla. Vi har gjort detta med utgångspunkt i att det visat sig vara en framgångsfaktor vid organisationsförändringar att medarbetarna får tydlig information om poängen med en förändring. Med denna kritik menar vi alltså inte att den nya organisationen skulle vara feltänkt i meningen att den inte kan förväntas åtgärda bristerna. Vår kritik avser enbart i vilken grad landstinget lyckats klargöra poängerna med den nya organisationen för medarbetarna. Vi har också pekat på brister i bemanningsprocessen. Sammantaget är det tänkbart att landstinget hade hunnit längre i sitt genomförande av den nya organisationen om de brister som lyfts fram avseende främst bemanningsprocessen, inte uppstått. Skälet är att den nya organisationens förmåga att åstadkomma förändring i hög grad är avhängigt den uppslutning och legitimitet som kan skapas. Sättet att leda förändringen är därför centralt för utfallet. Vi bedömer alltså att principerna om procedural rättvisa som beskrivs i bilaga inte fullt ut är uppfyllda. 6. Rekommendationer Detta har varit en översiktlig granskning. Vi vill mot bakgrund av granskningens resultat lämna två rekommendationer: - Landstinget bör säkerställa att kvarvarande klargöranden om uppdrag och gränsdragningar sker skyndsamt och att alla så snart som möjligt därefter börjar agera i enlighet med den nya organisationen. - Revisorerna bör i slutet av 2011 följa upp om den nya organisationen också i praktiken börjat fungera som avsett. Stockholm Andreas Endrédi Projektledare Certifierad revisor 10

11 Bilaga Analysmodell för granskning av organisationsförändring Ernst & Youngs fyra principer för granskning av organisatoriska förändringar tar sin utgångspunkt i forskning kring procedural rättvisa och psykologiska kontrakt. Vid sidan om det formella anställningskontraktet finns ett psykologiskt kontrakt mellan medarbetaren och organisationen. Ett psykologiskt kontrakt är en uppfattad överenskommelse som inte finns nedskriven men som ändå symboliserar "det här kom vi överens om" och gäller en tro på de värderingar organisationen står för, att organisationen är "juste". I en förändringsprocess påverkas det psykologiska kontraktet av i vilken utsträckning själva processen upplevs som rättvis. I denna granskning använder vi dessa utgångspunkter för att övergripande göra en samlad bedömning av den genomförda organisationsförändringen. Amerikansk forskning har visat hur relationen mellan medarbetare och företag påverkats vid exempelvis nedskärningar, eller andra genomgripande och för individerna ångestskapande händelser. Det visar sig bl.a. att lojaliteten till företaget hos de anställda som fanns kvar efter nedskärningarna tydligt påverkades av hur förändringarna eller nedskärningarna genomfördes. Uttryckt på ett annat sätt kan det psykologiska kontraktet mellan anställd och organisation skadas, bibehållas eller förstärkas beroende på hur rättvisa processerna upplevs vara. Det är viktigt att påpeka att begreppet rättvisa inte är objektivt definierat. Istället är det upplevelsen av rättvisa som är grunden. Vad en person anser vara juste eller rättvist upplevs olika av olika personer och i olika sociala sammanhang. Förutsättningarna för att en förändringsprocess inte skall bryta det psykologiska kontraktet är: Voice - upplevelsen av att man kan göra sin röst hörd Korrekt information - att argument och analyser uppfattas vara trovärdiga och bygger i möjligaste mån på fakta Logik - att processer och aktiviteter uppfattas som logiska inbördes Omprövningsbarhet känslan av att ett fattat beslut kan omprövas om nya fakta framkommer Transparens upplevelsen av att makt, inflytande och beslutsgrunder är synliga och öppna för insyn Konsekvens upplevelsen att beslut och ställningstaganden är konsekventa och att individer berörs på samma sätt alternativt utifrån samma syfte och utgångspunkter Ernst & Youngs modell bygger på erfarenheter av förändringsprojekt samt ovanstående teorier och sammanfattas i nedanstående fyra principer. Varför sker detta? Alla medarbetare har rätt att få veta vilken orsaken är till att detta äger rum just nu. Orsaken kan ha sin grund i proaktiva eller reaktiva initiativ. Oavsett vilket är ärlighet det som lönar sig i längden. Till vilken nytta? De som har ledande roller i en förändring skall hela tiden kunna beskriva vilket värde som förväntas skapas av den pågående förändringen. Beskrivningar av värdeskapandet skall också ingå i de dokument och den information som sprids. Delaktighet Ordet delaktighet består av två delar, del och akt, d.v.s. del i handling. Innebörden är därför att organisationens eller enhetens medlemmar tillsammans skall dela arbetet att genomföra 11

12 förändringen, både före och efter det formella beslutet. Själva beslutet om innehållet i förändringen tas emellertid av den eller de som befinner sig i formellt ledande ställning. Delaktighet inom ramen för en organisation är därför inte detsamma som demokrati. För att beslut om förändringar skall leda till reell handling krävs delaktighet. Detta skapas genom att organisationen är öppen för initiativ och problemidentifikation från både chefer och medarbetare. Förr eller senare bör ledningen eller chefen ta initiativ till ett beslutsförslag vilket bör vara formulerat på ett sådant sätt att alla berörda kan ha möjlighet att ha synpunkter på förslaget. Ledningen bör alltså försöka lyssna på de synpunkter som framkommer innan beslut fattas. Beslutet som fattas kan vara i linje med de flestas synpunkter eller inte. Det väsentliga är att ledningen visar att man lyssnat, delger vilka överväganden som är gjorda och vilka argumenten är för det fattade beslutet. Om så är fallet kan jag som enskild person lättare acceptera och gå vidare med bibehållen värdighet även om jag själv förordar en annan inriktning. Synlig beslutsprocess Den fjärde och sista principen ställer kravet att det under förändringsprocessens gång skall vara tydligt för alla berörda/delaktiga vem som fattar beslut om vad samt när och var besluten fattas. All teori och praktisk erfarenhet talar för att en förändringsprocess som leder till reell handling kännetecknas av att medarbetare och chefer har en god uppfattning om vad som är förhandlingsbart och inte. Enligt principen om delaktighet bör deltagarna också veta varför det som inte är förhandlingsbart inte är det. Referenser: Kickul J., Lester W. S., 2001, Broken Promises: Equity sensitivity as a moderator between psychologichal contract breach and employee attitudes and behavior, Journal of Business and Psychology, Vol. 16 Leventhal G. S., 1980, What should be done with equity theory? Ur: Lind E. A; Tyler R. T., 1988, The Social Psychology of Procedural Justice, Plenum Press, New York 12

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun Riktlinjer Riktlinjer vid rekrytering av chefer Enköpings kommun Riktlinjer och rutinbeskrivning för rekrytering av chefer Inledning I Enköpings kommun är chef- och ledarskapet centralt för att bidra till

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST PERSONALENHETEN PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST Tommy Christensen, Personalenheten Karoline Axelson, Områdeskansliet för administrativt stöd PM: 2014-12-18 Verksamhetsförändring,

Läs mer

SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488. Håkan Jörnehed (V) har kommit in med en skrivelse om konsultkostnader.

SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488. Håkan Jörnehed (V) har kommit in med en skrivelse om konsultkostnader. Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4 *06-1 7 0 0 0 1 4 Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om konsultkostnader

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg

Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg Carl-Gustaf Folkeson Båstads kommun Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 2 1.1 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kontroll av anställdas bisysslor

Kontroll av anställdas bisysslor Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Dnr GN-2013-113 Dpl 01 sid 1 (6) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING Staben Tjänsteyttrande 2013-11-05 Urban Karlsson, 054-540 13 14 urban.karlsson@karlstad.se Ny organisation - organisationsöversyn

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Intern kontrollplan 2015 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Intern kontrollplan 2015 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-11-07 1 (2) HSN 1409-1181 Handläggare: Ingela Gundmark Göthe Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-12-09, p 8 Intern kontrollplan 2015 för Hälso- och

Läs mer

Kompetensförsörjning och generationsskiften

Kompetensförsörjning och generationsskiften Revisionsrapport Kompetensförsörjning och generationsskiften Piteå kommun Datum Helena Lundberg, Certifierad kommunal revisor 2009-09-03 Helena Lundberg, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-26 LSN-HSF14-086 6 Revidering av Länssjukvårdsnämndens delegationsförteckning Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden

Läs mer

Chefspolicy. Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60

Chefspolicy. Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60 Chefspolicy Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60 Innehållsförteckning Chefspolicy för Landstinget Blekinge... 3 Chefen och etik...

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-06-19 LS-LED06-115 58 Landstingsstyrelsens svar på revisionens granskning av landstingets policy/riktlinjer för resor i tjänsten Landstingsstyrelsens beslut

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal,

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal, Svedala kommun Granskning av anställningsavtal, anställningsförmåner och avgångsvederlag för högre tjänstemän Juni 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Svar på revisionsfrågan... 2 Mot bakgrund

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Ks/2014:424 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Fastställt

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN 1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Genomlysning Styrning & Ledning Förvaltningen för Äldreomsorgen Kungsbacka kommun Lillemor Berglund 2014-06-13

Genomlysning Styrning & Ledning Förvaltningen för Äldreomsorgen Kungsbacka kommun Lillemor Berglund 2014-06-13 Genomlysning Styrning & Ledning Förvaltningen för Äldreomsorgen Kungsbacka kommun Lillemor Berglund 2014-06-13 Innehållsförteckning Inledning Syfte och mål Bakgrund och omfattning Vision och Värdegrund

Läs mer

Förändring av LLS 2013-08-26

Förändring av LLS 2013-08-26 Förändring av LLS 2013-08-26 Agenda Bakgrund till förändringen Förslaget Den fortsatta planeringen av genomförandet Bakgrund Beslut i landstingsstyrelsen om att göra en genomlysning av Landstingets ledningsstab

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 stans www.pwc.se Revisionsrapport FredrikOttosson Certifieradkommunal revisor Mars2015 av insyn utförd assi- Granskning kommunens vid privat personlig stans Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Granskning av Fokusprojektet

Granskning av Fokusprojektet Revisionsrapport Granskning av Fokusprojektet Nyköpings kommun Februari 2009 Ove Axelsson Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA Peder Björn 2014-12-16 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Ärende 7. Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Granskning av. debiteringsrutiner inom vård och omsorg Katrineholms kommun

Granskning av. debiteringsrutiner inom vård och omsorg Katrineholms kommun www.pwc.se Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av den interna kontrollen avseende debiteringsrutiner inom vård och omsorg Katrineholms kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Chefs- och ledarskapspolicy Antaget av Kommunstyrelsen 2006-03-08, 32 Kommunledningskontoret 1 (4) Maria Lejerstedt 2007-09-04 maria.lejerstedt@stromstad.se Dnr: tele

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter 1 (5) Landstingsstyrelsen Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter Stockholm Ärendet Principer för och utformning av kapitalstrukturen för Landstingsfastigheter Stockholm

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 93/07 DATUM DIARIENR Susanne Gårdö 2007-06-18 LS-LED07-316 Landstingsstyrelsen Attestreglemente Bakgrund Landstingsfullmäktige har i 103/02 beslutat om regler

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer