Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation"

Transkript

1 Landstinget Blekinge Granskning av landstingets nya organisation Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisionen i Landstinget Blekinge 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisorernas frågor Granskningskriterier / utgångspunkter Metod och genomförande Organisationsförändringen Beslutsgång Den tidigare organisationen och dess brister samt motiv för en ny organisation Den tidigare organisationen Motiv för utvecklingsområden och förslag till ny organisation Har detta varit en förändringsprocess som genom sin utformning kan förväntas leda till uppslutning och handlingskraft? Varför sker detta? Till vilken nytta? Delaktighet Synlig beslutsprocess Kan den nya organisationen på ett bättre sätt förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål? Nuläge hur långt har landstinget hunnit med att förverkliga den nya organisationen? Samlade slutsatser och bedömningar Rekommendationer Bilaga Analysmodell för granskning av organisationsförändring

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys diskuterat risker kopplade till landstingets omställningsarbete. Landstinget bedriver ett omfattande omställningsarbete som handlar om att reducera kostnader och effektivisera arbetssätt. Utöver detta ska även en ny förvaltningsorganisation inrättas. Revisorerna vill granska landstingets utgångspunkter för att ändra organisationen för att få en bedömning av om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. För att en omorganisation ska bli lyckad krävs inte bara att det finns en bärande idé om hur en ny strukturering och utformning av arbetet ska innebära förbättringar. Utöver detta har det i forskning visats att det bl.a. är mycket viktigt att skälen till organisationsförändringen vilar på en stabil grund, att skälen kommuniceras till berörda och att det lämnas utrymme till omprövning av organisationsutformningen om behov av det skulle uppkomma Syfte och avgränsning Syftet är att granska om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. Granskningen sker enbart på övergripande nivå och genomförs via dokumentstudier av relevanta dokument och via ett fåtal intervjuer med nyckelpersoner Revisorernas frågor Nedanstående frågor besvaras: Fanns brister i den tidigare organisationen, vilka i så fall och på vilket sätt försvårade dessa brister landstingets arbete mot mål? Vilken koppling finns mellan bristerna och den aktuella organisationsförändringen och på vilket sätt kommer den nya organisationen att underlätta arbetet mot mål, varför är den bättre? Vilka risker finns kopplade till den nya organisationen och vad görs för att motverka dem? Kan organisationsförändringen övergripande anses följa principerna om procedural rättvisa som beskrivs i bilaga? 1.4. Granskningskriterier / utgångspunkter De inledande revisionsfrågorna besvaras enbart genom att vi tar del av landstingets egna beslutsunderlag för den nya organisationen. Den sista revisionsfrågan kopplar mer direkt till granskningens syfte. För att kunna göra de bedömningar som krävs i denna del har vi använt en modell som Ernst & Young utarbetat för analys av organisationsförändringar. Den vilar på forskningsstöd om vad som har visat sig viktigt för att organisationsförändringar ska bli lyckosamma. Fokus ligger på förändringsprocessens betydelse för att skapa uppslutning och handlingskraft och därigenom stärka organisationskultur, m.m. Modell beskrivs i bilaga. 3

4 Utöver detta har vi övergripande relaterat den nya organisationen till hur andra landsting valt att organisera sig. 2.4 Metod och genomförande Denna granskning har genomförts dels genom att vi tagit del av relevanta dokument om omorganisationen. Bl.a. har följande dokument granskats: - Norderstedts utredning - Beslutsunderlag kring den nya organisationen - Förhandlingsunderlag - Riskanalyser - HR-plan - Underlag för intresseanmälan Ett mindre antal intervjuer har genomförts: - Landstingsdirektör - HR-direktör - Stabschef - SACO-representanter - SKTF-representant 2. Organisationsförändringen 2.1. Beslutsgång Organisationsförändringen initierades av landstingsdirektören som under våren 2009 anlitade konsult för en förstudie. Uppdraget innebar att beskriva nuläget avseende styrkor och svagheter i den befintliga organisationen och att föreslå inriktning för den framtida ledningsstrukturen och administrationen. Arbetsgången har formellt sett ut som följer: Konsultutredning klar i maj 2009 och presenterades för ledningsgruppen, förvaltningschefer, verksamhetschefer och en del handläggare I särskild ordning föredragning för LSAU Inriktningsbeslut antogs i LS i juni 2009 Bl.a. lades ambitionen fast att minska antalet medarbetare i den administrativa organisationen med 10 %. LF beslutade i juni 2009 att ge landstingsdirektören i uppdrag att inrätta en samlad Hälso- och sjukvårdsförvaltning från1 januari Med konsultstöd har efter juni 2009 den inre ledningsstrukturen och staben inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen formats Landstingsdirektören presenterade inför landstingsstyrelsens möte ett förslag till ny ledningsstruktur i oktober 2009 Den 11 och 12 oktober genomfördes förhandling enligt MBL 11 med personalorganisationer LS behandlade och beslutade den 21 oktober enligt landstingsdirektörens förslag till ny ledningsstruktur och ny administrativ organisation. Landstingsdirektören gavs i uppdrag att svara för genomförandet. Dessutom gav styrelsen uppdrag till landstingsdirektören att under 2010 återkomma till Landstingsstyrelsen om hur antalet chefsnivåer minskas samt hur funktionsansvaret i den nya organisationen utvecklas. 4

5 Den 11 och 20 november 2009 genomfördes förhandling enligt MBL 11 med personalorganisationer Delar av den nya organisationen fastställdes att gälla från 1 januari 2010 det gällde förvaltningsindelning och divisionsindelning. Förvaltningschefer och divisionschefer utsågs (men två var vakanta vid beslutstillfället) Ungefär vid mitten maj 2010 genomfördes den administrativa omorganisationen tillträde av nya befattningar. I praktiken bemannades de nya tjänsterna under senvåren fram till augusti september då alla personer bemannat sina nya tjänster. 3. Den tidigare organisationen och dess brister samt motiv för en ny organisation 3.1. Den tidigare organisationen I den konsultrapport som bildar utgångspunkt för den nya organisationen framkommer följande brister med den gamla organisationen och skäl för en ändring. Det finns stor insikt om behovet av utveckling och förändring i landstingets samlade administration. Det finns stor kompetens inom administrationen, men inte överallt Relativt stor administration Det saknas ett fungerande lednings- och styrsystem Oklar roll- och ansvarsfördelning mellan kansliet och förvaltningarna Djup förtroendeklyfta mellan förvaltningarna och kansliet o Landstingsplanen får inte genomslag i verksamheterna o Verksamheterna beskriver sina uppdrag som diffusa och otydliga o Det saknas utvecklade produktionskrav på verksamheterna liksom styrkoordination mellan verksamhet och ekonomi. o Det saknas tydliga incitament för effektivitetshöjning / utveckling o Det är svårt att utkräva ansvar på olika nivåer. Stora brister i uppföljningsarbetet inklusive hur återkoppling sker Chefsrollerna beskrivs som oklara främst verksamhetschefer avdelningschefer Flertalet intervjuade beskriver landstinget som mera förvaltande än utvecklande. Landstingets kansli upplevs blanda strategi- med driftfrågor. Det påpekas också i rapporten att det finns en ojämn arbetsbelastning inom kansliet samt att kansliet kommit att bli maktfullkomligt. Blekingesjukhuset har idag en struktur som ger svårigheter att leda och styra verksamheten stor ledningsgrupp Oklarheter lyfts fram angående landstingsservice roll och ansvar. Bl.a. tas den blandade ersättningsmodellen upp (blandning av köp/sälj och anslagsfinansiering). Kraftig kritik framkommer avseende bl.a. servicenivå och kompetens avseende den organisatoriska enheten Verksamhetsstöd Motiv för utvecklingsområden och förslag till ny organisation Konsultrapporten tar utgångspunkt främst i konstaterandet att landstinget saknar ett fungerande styr- och ledningssystem. Kopplat till denna allvarliga brist föreslås följande utgångspunkter för en ny organisation: En strikt uppdelning på strategiskt och operativt ansvar 5

6 Att styrning sker genom tydliga, kvantifierade uppdrag och beställningar Etablering av ett nytt arbets och förhållningssätt genom hela organisationen Tillskapande av en ny ledningsstruktur och nya ledningsformer Tydligare chefs- och ledarroller, behov av en ny chefs- och ledningspolicy En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning för bl.a. bättre patientflöde, bättre styrning och samordning Avveckling av landstingets kansli och etablering av en ledningsstab Det konstateras vidare i rapporten att en av ledningsstabens viktigaste uppgifter är att vara uppdragsgivare utifrån ett medborgarperspektiv och på detta sätt även vara politikens förlängda arm. Förstudien föreslår också att en samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning skapas för att bl.a. ge möjligheter för bättre patientflöden, bättre och mera enhetlig styrning, bättre samordning/synergi och mindre revirtänkande, ökad flexibilitet över tidigare förvaltningsgränser, ny ledningsstruktur samt att administrativa stödresurser kommer närmare verksamheterna. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslås ett antal verksamhetsområden organiseras divisionsvis. Detta bl.a. för att möjliggöra gränsöverskridande vårdprocesser och en mera rimlig ledningsstruktur. Bland andra förslag finns att Landstingsservice blir helt intäktsfinansierat för att utveckla leverantör kundrelationen. De personalspecialister och ekonomer som ger direkt verksamhetsstöd föreslås flyttas över till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Enligt förslaget ska landstingsdirektören tillsammans med sin ledningsstab svara för den strategiska utvecklingen av Landstinget. Detta innebär att landstingets kansli avvecklas och ersätts med en mindre ledningsstab. Målet föreslås vara en ledningsstab med cirka 20 årsarbetare, exklusive ledningssekretariat. Ledningsstaben ska fokusera på: att utveckla strategier att utveckla rollen som medborgarföreträde i linje med de politiska strategierna och besluten att ge uppdrag och att följa upp prestationer och resultat från förvaltningsnivån Det inriktningsbeslut om ny organisation som Landstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige fastställt bygger i allt väsentligt på konsultrapporten. 4. Har detta varit en förändringsprocess som genom sin utformning kan förväntas leda till uppslutning och handlingskraft? I detta avsnitt sker en översiktlig analys av om de olika kriterier som utmärker en juste organisationsförändring kan anses vara uppfyllda. I bilaga redovisas bakgrunden till de använda kriterierna Varför sker detta? Skälen till att organisationsförändringen sker nu har beskrivits i konsultrapporten och i landstingsdirektörens förslag till inriktningsbeslut. I den kommunikationsplan som tagits fram har bl.a. ingått att stormöten skulle genomföras (vilket även skett) och att information också skulle ges via chefer i den gamla organisationen. Det senare har bara delvis skett. Via de fackliga organisationerna framkommer att en del medarbetare inte känt till skälen till organisationsförändringen. Samtidigt ska det nämnas att samtliga berörda haft möjlighet att 6

7 delta vid de stormöten som landstingsdirektören hållit. Information om omorganisationen har också lämnats via landstingets intranät. Vår bedömning är att landstingets argument för att ändra organisationen har klargjorts i tillräcklig grad Till vilken nytta? Fördelarna med att ändra organisationen framgår av konsultrapporten och även i landstingsdirektörens förslag till inriktningsbeslut. Bedömningen är att analysen i detta avseende kunde varit tydligare. Landstingsledningens ansats är förstås att den nya organisationen ska innebära att de brister som uppdagats kan rättas till. Vår bedömning är även att det finns goda förutsättningar för att den nya organisationen ska kunna bidra till förbättringar av flera av bristerna. Varken konsultrapporten eller landstingsdirektörens förslag formulerar dock tydligt hur den nya organisationen kan förväntas leda till dessa förbättringar. Vi påstår inte att kopplingar helt saknas mellan identifierade brister och motiv till den nya organisationen. Däremot menar vi att sambanden hade kunnat förklaras tydligare. På vilket sätt leder den nya organisationen t.ex. till att: - förtroendeklyftan mellan förvaltningarna och kansliet minskar? - landstingsplanen får genomslag i verksamheterna? - förbättringar sker i uppföljningsarbetet inklusive hur återkoppling sker? - kansliet slutar vara (blir mindre) maktfullkomligt? - Landstingsservice bättre fokuserar sina kundrelationer genom att bli helt intäktsfinansierade? 4.3. Delaktighet Inom ramen för konsultens arbete intervjuades ca. 50 personer berörda av den organisatoriska förändringen, de fackliga organisationerna inbegripna. Utöver detta skedde även förhandling med berörda fackliga organisationer. Landstingsdirektören har dels informerat via ledningsgruppen dels genomfört flera informationsmöten för de som berörs av organisationsförändringen. Vid dessa tillfällen har landstingsdirektören enligt flera av de intervjuade aktivt efterfrågat synpunkter och det har getts möjlighet att ställa frågor. Många av frågorna har berört övertaligheten. De fackliga organisationerna har varit överens med landstingsledningen i analysen av brister i den gamla organisationen och i inriktningen på den nya organisationen. Däremot har de haft synpunkter på själva genomförandet och bemanningsprocessen av den nya organisationen. En fråga som de fackliga främst haft en avvikande uppfattning om har varit tidplanen. De har ansett att tidplanen varit för snäv. Det första förhandlingsunderlaget ansågs vara undermåligt och det har framförts önskemål om att en kartläggning skulle ske i ett tidigt skede för att identifiera vilka typer av insatser som landstinget absolut måste utföra, dvs. arbetsuppgifter som inte går att ta bort. Man har också velat att en riskanalys skulle göras i ett tidigt skede. Landstingsdirektören menar att det i första förhandlingsunderlaget fanns mer att önska om ambitionen varit att specificera varje tjänst i den nya organisationen. Det var dock inte landstingsledningens ambition vilket klargjordes för de fackliga organisationerna och man 7

8 kunde komma överens om den fortsatta (mer övergripande) inriktningen. När det gäller kartläggningen som de fackliga representanterna efterfrågade ansåg arbetsgivaren att detta fanns tillräckligt beskrivet i konsultrapporten. Landstingsdirektören är medveten om att riskanalyser borde ha genomförts men att detta inte gjordes. Det avser riskanalyser i den gamla organisationen. För den nya organisationen har riskanalyser genomförts. Det har beslutats att den nya organisationen ska utvärderas om ca två år vilket de fackliga organisationerna anser är viktigt. Det innebär att det finns utrymme för omprövning av organisationen om behov av det uppstår. När det gäller bemanningsprocessen menar SACO att det uttalade fokus på kompetens, som skulle prägla tillsättningen av tjänster, inte har följts i tillräcklig grad. Dels menar SACO att inte alla innefattades i detta dels att förfarandet har skett utan tydliga underlag. Landstingsdirektören beskriver att åtminstone två av cheferna i ledningsgruppen alldeles nyligen rekryterats externt när chefsbefattningarna skulle tillsättas. Han ville därför inte att cheferna skulle omfattas av det förfarande med intresseanmälan m.m. som skulle gälla i övrigt. Något ytterligare skäl till varför cheferna inte skulle tillsättas enligt samma principer som övriga har inte framkommit. Det framstår som att den prövning av kompetens som skulle ske efter att medarbetarna lämnat sina intresseanmälningar, inte fullt ut varit transparent. Det går inte alltid att tydligt visa varför en viss person fått en tjänst före en annan sökande. Landstingsdirektören anser att det varit en fördel om det funnits mer tid till förfogande i den slutliga bemanningsprocessen. Vår bedömning är att en större delaktighet hade varit möjlig att skapa i omorganisationsprocessen. Denna bedömning gäller inte delaktigheten och uppslutningen kring behovet av att ändra organisationen utan den avser själva genomförandet. Det som sannolikt har minskat delaktigheten och eventuellt engagemanget hos berörda är oklarheterna kring tillsättningar av tjänster. Det är självfallet arbetsgivaren som fattar slutgiltigt beslut om chefstillsättning liksom om vem som ska ha alla befattningar. Vi bedömer dock att mer kunnat göras för att följa den ursprungliga inriktningen att basera tillsättningarna på verksamhetsbehov och kompetens. Landstingsdirektören valde att chefer i landstingsdirektörens ledningsgrupp och medarbetare inte skulle tillsättas utifrån samma utgångspunkter. Det hade varit en fördel för processen om skälen till detta hade kommunicerats. När det gäller tillsättningen av övriga tjänster är vår bedömning att förfarandet hade tjänat på att bygga mer på tydliga ansökningsunderlag. Härigenom skulle det genomgående varit möjligt att motivera varför en tjänst tillföll viss medarbetare och inte en annan Synlig beslutsprocess I formell mening har beslutsprocessen varit tydlig. Efter att inriktningsbeslutet las fram har ett flertal dokument beskrivit hur arbets- och beslutsgången skulle vara. Exempelvis har detta beskrivits i själva beslutsunderlaget, i HR-planen och i dokumentet Underlag för intresseanmälan som beskriver hur och när medarbetarna skulle söka sina tjänster och hur och av vem beslut kring tillsättningen skulle fattas. Information om omorganisationen har även löpande funnits tillgänglig via intranätet. 8

9 5. Kan den nya organisationen på ett bättre sätt förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål? 5.1. Nuläge hur långt har landstinget hunnit med att förverkliga den nya organisationen? Enligt landstinget HR-direktör har betinget om en minskning av antalet medarbetare med 10 % klarats. Observeras bör att målet är uttryckt som antal anställda. En nettominskning har skett med 26 medarbetare. Minskningen består av att medarbetare erbjudits olika former av lösningar eller valt att söka annat arbete. Inga uppsägningar har behövt göras. Minskningen på 26 medarbetare är alltså en nettouppgift. Flera nya befattningar (t.ex. divisionschefer) har inrättats. De nyinrättade befattningarna innebär högre lönekostnader för landstinget än de befattningar som avvecklats. Kostnadsnettot av minskningen med 26 medarbetare bedöms av landstingsledningen till 5 6 mnkr lägre kostnad. Den nya organisationen är formellt införd. Den är också i huvudsak bemannad. I relativt hög grad har man teoretiskt klarat ut uppdragen för olika delar och hur gränssnitten ska se ut. Däremot framstår det som att en hel del återstår för att den nya organisationen i praktiken ska fungera som avsett. Detta bekräftas i hög grad av de intervjuade fackliga företrädarna. Landstinget har genomfört riskanalys för den nya organisationen. De mest väsentliga riskerna i analysen är att ett flertal nyckelbefattningar varit vakanta. Dessa är nu besatta. Vakanser har framför allt funnits inom den centrala ekonomifunktionen. I övrigt handlar riskerna i hög grad om att frånvaron av tydliga uppdrag och frånvaron av tydliga gränssnitt mellan de nya funktionerna leder till ineffektivitet. Från intervjuerna framkommer att det för flera funktioner finns beskrivningar av hur ansvaren ska fördelas men att många trots detta arbetar som i den gamla organisationen, trots att arbetsuppgiften nu ligger på någon annan. Landstingsdirektören har gett funktionsansvariga i uppdrag att inventera omfattningen på detta till februari 2011 i syfte att därefter få till ett slutligt överlämnande av gamla uppgifter Samlade slutsatser och bedömningar Den övergripande revisionsfrågan är att bedöma om den nya organisationen på ett bättre sätt kan förväntas stödja landstingets verksamhet mot att nå uppställda mål. Vid en utblick i landstingssverige kan man se att den organisation som Landstinget Blekinge har gått in i är relativt vanlig bland landsting. Vi tänker då på en organisation med en samlad hälso- och sjukvårdsledning inom vilken sjukvården organiseras i divisioner. Motiven för en organisation med divisioner är vanligen (precis som i Landstinget Blekinges fall) att öka styrkraften i organisationen. De landsting som gått över till divisionsbaserad organisation av hälso- och sjukvården har tidigare haft sjukhuschefer med ett mycket stort antal direkt underställda klinikchefer. Även detta har varit fallet i Blekinge liksom att den tidigare organisationen präglats av brister i styrsystemet. Det finns organisationsteoretiskt stöd för att chefer inte ska ha ett för stort antal direkt underställda medarbetare och detta uppnås nu också med den nya divisionsorganisationen. Den nya organisationen skiljer bättre ut kärnuppdrag för respektive organisatorisk enhet. Exempel på detta är att ledningsstaben ska koncentrera sig på strategiska frågor medan operativa frågor hanteras inom den nya Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Detta får anses skapa förutsättningar för en tydligare rollfördelning i organisationen på ledningsnivå. 9

10 Utifrån dessa allmänna utgångspunkter och jämförelser med andra landsting och utifrån annat som framkommer i denna granskning är vår bedömning att Landstinget Blekinges nya organisation teoretiskt sett har förutsättningar att bättre än den gamla stödja arbetet mot mål. Samtidigt är vår bedömning att den ännu inte i praktiken gör det. För att den nya organisationen ska ge de positiva effekter som eftersträvas krävs ett ihärdigt och tydligt ledarskap hos främst alla chefer i organisationen. Det är naturligt att en så omfattande omorganisation som Landstinget Blekinge genomfört inte fungerar perfekt i alla avseenden på en gång. Samtidigt är det viktigt att snabbt reda ut kvarvarande oklarheter om uppdrag och gränsdragningsfrågor. Det är också viktigt att alla i den nya organisationen börjar agera i sina nya roller och vågar släppa de gamla, något som inte sker fullt ut idag. Vi har pekat på vissa svagheter i hur landstinget i sitt beslutsunderlag visat (eller egentligen inte tillräckligt visat) varför den nya organisationen kan förväntas åtgärda de brister som uppdagats i den gamla. Vi har gjort detta med utgångspunkt i att det visat sig vara en framgångsfaktor vid organisationsförändringar att medarbetarna får tydlig information om poängen med en förändring. Med denna kritik menar vi alltså inte att den nya organisationen skulle vara feltänkt i meningen att den inte kan förväntas åtgärda bristerna. Vår kritik avser enbart i vilken grad landstinget lyckats klargöra poängerna med den nya organisationen för medarbetarna. Vi har också pekat på brister i bemanningsprocessen. Sammantaget är det tänkbart att landstinget hade hunnit längre i sitt genomförande av den nya organisationen om de brister som lyfts fram avseende främst bemanningsprocessen, inte uppstått. Skälet är att den nya organisationens förmåga att åstadkomma förändring i hög grad är avhängigt den uppslutning och legitimitet som kan skapas. Sättet att leda förändringen är därför centralt för utfallet. Vi bedömer alltså att principerna om procedural rättvisa som beskrivs i bilaga inte fullt ut är uppfyllda. 6. Rekommendationer Detta har varit en översiktlig granskning. Vi vill mot bakgrund av granskningens resultat lämna två rekommendationer: - Landstinget bör säkerställa att kvarvarande klargöranden om uppdrag och gränsdragningar sker skyndsamt och att alla så snart som möjligt därefter börjar agera i enlighet med den nya organisationen. - Revisorerna bör i slutet av 2011 följa upp om den nya organisationen också i praktiken börjat fungera som avsett. Stockholm Andreas Endrédi Projektledare Certifierad revisor 10

11 Bilaga Analysmodell för granskning av organisationsförändring Ernst & Youngs fyra principer för granskning av organisatoriska förändringar tar sin utgångspunkt i forskning kring procedural rättvisa och psykologiska kontrakt. Vid sidan om det formella anställningskontraktet finns ett psykologiskt kontrakt mellan medarbetaren och organisationen. Ett psykologiskt kontrakt är en uppfattad överenskommelse som inte finns nedskriven men som ändå symboliserar "det här kom vi överens om" och gäller en tro på de värderingar organisationen står för, att organisationen är "juste". I en förändringsprocess påverkas det psykologiska kontraktet av i vilken utsträckning själva processen upplevs som rättvis. I denna granskning använder vi dessa utgångspunkter för att övergripande göra en samlad bedömning av den genomförda organisationsförändringen. Amerikansk forskning har visat hur relationen mellan medarbetare och företag påverkats vid exempelvis nedskärningar, eller andra genomgripande och för individerna ångestskapande händelser. Det visar sig bl.a. att lojaliteten till företaget hos de anställda som fanns kvar efter nedskärningarna tydligt påverkades av hur förändringarna eller nedskärningarna genomfördes. Uttryckt på ett annat sätt kan det psykologiska kontraktet mellan anställd och organisation skadas, bibehållas eller förstärkas beroende på hur rättvisa processerna upplevs vara. Det är viktigt att påpeka att begreppet rättvisa inte är objektivt definierat. Istället är det upplevelsen av rättvisa som är grunden. Vad en person anser vara juste eller rättvist upplevs olika av olika personer och i olika sociala sammanhang. Förutsättningarna för att en förändringsprocess inte skall bryta det psykologiska kontraktet är: Voice - upplevelsen av att man kan göra sin röst hörd Korrekt information - att argument och analyser uppfattas vara trovärdiga och bygger i möjligaste mån på fakta Logik - att processer och aktiviteter uppfattas som logiska inbördes Omprövningsbarhet känslan av att ett fattat beslut kan omprövas om nya fakta framkommer Transparens upplevelsen av att makt, inflytande och beslutsgrunder är synliga och öppna för insyn Konsekvens upplevelsen att beslut och ställningstaganden är konsekventa och att individer berörs på samma sätt alternativt utifrån samma syfte och utgångspunkter Ernst & Youngs modell bygger på erfarenheter av förändringsprojekt samt ovanstående teorier och sammanfattas i nedanstående fyra principer. Varför sker detta? Alla medarbetare har rätt att få veta vilken orsaken är till att detta äger rum just nu. Orsaken kan ha sin grund i proaktiva eller reaktiva initiativ. Oavsett vilket är ärlighet det som lönar sig i längden. Till vilken nytta? De som har ledande roller i en förändring skall hela tiden kunna beskriva vilket värde som förväntas skapas av den pågående förändringen. Beskrivningar av värdeskapandet skall också ingå i de dokument och den information som sprids. Delaktighet Ordet delaktighet består av två delar, del och akt, d.v.s. del i handling. Innebörden är därför att organisationens eller enhetens medlemmar tillsammans skall dela arbetet att genomföra 11

12 förändringen, både före och efter det formella beslutet. Själva beslutet om innehållet i förändringen tas emellertid av den eller de som befinner sig i formellt ledande ställning. Delaktighet inom ramen för en organisation är därför inte detsamma som demokrati. För att beslut om förändringar skall leda till reell handling krävs delaktighet. Detta skapas genom att organisationen är öppen för initiativ och problemidentifikation från både chefer och medarbetare. Förr eller senare bör ledningen eller chefen ta initiativ till ett beslutsförslag vilket bör vara formulerat på ett sådant sätt att alla berörda kan ha möjlighet att ha synpunkter på förslaget. Ledningen bör alltså försöka lyssna på de synpunkter som framkommer innan beslut fattas. Beslutet som fattas kan vara i linje med de flestas synpunkter eller inte. Det väsentliga är att ledningen visar att man lyssnat, delger vilka överväganden som är gjorda och vilka argumenten är för det fattade beslutet. Om så är fallet kan jag som enskild person lättare acceptera och gå vidare med bibehållen värdighet även om jag själv förordar en annan inriktning. Synlig beslutsprocess Den fjärde och sista principen ställer kravet att det under förändringsprocessens gång skall vara tydligt för alla berörda/delaktiga vem som fattar beslut om vad samt när och var besluten fattas. All teori och praktisk erfarenhet talar för att en förändringsprocess som leder till reell handling kännetecknas av att medarbetare och chefer har en god uppfattning om vad som är förhandlingsbart och inte. Enligt principen om delaktighet bör deltagarna också veta varför det som inte är förhandlingsbart inte är det. Referenser: Kickul J., Lester W. S., 2001, Broken Promises: Equity sensitivity as a moderator between psychologichal contract breach and employee attitudes and behavior, Journal of Business and Psychology, Vol. 16 Leventhal G. S., 1980, What should be done with equity theory? Ur: Lind E. A; Tyler R. T., 1988, The Social Psychology of Procedural Justice, Plenum Press, New York 12

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun Riktlinjer Riktlinjer vid rekrytering av chefer Enköpings kommun Riktlinjer och rutinbeskrivning för rekrytering av chefer Inledning I Enköpings kommun är chef- och ledarskapet centralt för att bidra till

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad

Håkan Blomgren Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad Reviderad Håkan Blomgren 2014-03-18 Dnr 2014/0230 LD-staben Reviderad 2014-03-21 Reviderad 2014-04-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Politisk organisation i Landstinget Blekinge 2015-2018 Landstingsfullmäktige

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll Landstingets revisorer 2016-04-12 Rev/16015 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

Övergripande granskning av IT-driften - förstudie

Övergripande granskning av IT-driften - förstudie MISSIV 1(1) 2013-09-04 LJ2013/1116 Landstingsstyrelsen Övergripande granskning av IT-driften - förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har i skrivelse 2013-06-13 redovisat en övergripande granskning

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Organisationsförändring

Organisationsförändring Beredningen Allmänna utskottet 2007-12-05 74 24 Socialnämnden 2007-12-14 170 29 Dnr 2007/450-70 Organisationsförändring Bilagor: Organisationsskisser; nuvarande samt förslag till förändringar Ärendebeskrivning

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST

PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST PERSONALENHETEN PROCESS FÖR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING, OMSTÄLLNING OCH ARBETSBRIST Tommy Christensen, Personalenheten Karoline Axelson, Områdeskansliet för administrativt stöd PM: 2014-12-18 Verksamhetsförändring,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för lönebildning

Riktlinjer för lönebildning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lind Anna Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1460 Kommunstyrelsen Riktlinjer för lönebildning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta Riktlinjer

Läs mer

Förslag till uppdragsplan. Integrering av Vård och Omsorg

Förslag till uppdragsplan. Integrering av Vård och Omsorg 1 Förslag till uppdragsplan Integrering av Vård och Omsorg 01.2 Förslag till uppdragsplan integrering Vård och omsorg Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Avdelningen för ledning och verksamhetsstöd

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488. Håkan Jörnehed (V) har kommit in med en skrivelse om konsultkostnader.

SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488. Håkan Jörnehed (V) har kommit in med en skrivelse om konsultkostnader. Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1404-0488 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4 *06-1 7 0 0 0 1 4 Svar på skrivelse av Håkan Jörnehed (V) om konsultkostnader

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Landstingsstyrelsen delegerar med stöd av kommunallagen 6 kap. 33 rätten till landstingsdirektören att besluta i nedanstående ärenden:

Landstingsstyrelsen delegerar med stöd av kommunallagen 6 kap. 33 rätten till landstingsdirektören att besluta i nedanstående ärenden: Håkan Blomgren 2014-11-11 Rev.2014-12-05, 12-10 2015-01-08 Delegationsordning landstingsdirektör Inledning Kommunalrättslig delegering innebär en nämnd överför självständig beslutanderätt till en förtroendevald

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REKRYTERING

RIKTLINJER FÖR REKRYTERING RIKTLINJER FÖR REKRYTERING I KARLSHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen 180/2007 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post:

Läs mer

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384

Chefspolicy. Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Antaget av kommunstyrelsen 2012-10-08 384 Chefspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Chefspolicy

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

Högskolans organisationsutveckling

Högskolans organisationsutveckling 1 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUTSFÖRSLAG Rektors stab Åsa Dryselius, jurist 2013-09-26 Dnr 741-13 Styrelsen Högskolans organisationsutveckling Bakgrund Tidigare styrelsebeslut Rektor har för styrelsen redovisat

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Rapport nr 29/2014 Mars 2015 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 64:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Kontroll av anställdas bisysslor

Kontroll av anställdas bisysslor Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna Förstudie Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv Revisorerna 2014-11-19 1 (1) Styrelsen i Ånge Fastighets- & Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv KPMG har på uppdrag

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal,

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal, Svedala kommun Granskning av anställningsavtal, anställningsförmåner och avgångsvederlag för högre tjänstemän Juni 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Svar på revisionsfrågan... 2 Mot bakgrund

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun

Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Ks/2014:424 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för personalrörlighet inom och från Jönköpings kommun Fastställt

Läs mer

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Rapport nr 10/2015 November 2015 Jonas Hansson, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 53:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Förändring av LLS 2013-08-26

Förändring av LLS 2013-08-26 Förändring av LLS 2013-08-26 Agenda Bakgrund till förändringen Förslaget Den fortsatta planeringen av genomförandet Bakgrund Beslut i landstingsstyrelsen om att göra en genomlysning av Landstingets ledningsstab

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Granskning av kommunens hantering av styrdokument Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Personal- och kompetensförsörjning Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Ny organisation - organisationsöversyn inom Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Dnr GN-2013-113 Dpl 01 sid 1 (6) KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIEFÖRVALTNING Staben Tjänsteyttrande 2013-11-05 Urban Karlsson, 054-540 13 14 urban.karlsson@karlstad.se Ny organisation - organisationsöversyn

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län

Landstinget i Kalmar Län Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3

Läs mer

Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg

Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg Granskning av förutsättningar för ett gott ledarskap och medarbetarskap inom Vård- och omsorg Carl-Gustaf Folkeson Båstads kommun Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 2 1.1 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer