SJUNDEÅ KOMMUNS TEMAGENERALPLAN

Transkript

1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Sweco Ympäristö Oy

2

3 Innehåll 1 PLANERINGSOMRÅDET 2 2 UTGÅNGSPUNKTER, UTREDNINGAR OCH TIDIGARE PLANER Planläggningssituation Landskapsplanering Nylandsplanen Generalplanering Detaljplanering Stranddetaljplanering Byggnadsordning Baskarta Markägoförhållanden och fastighetsindelning Naturmiljö och landskap Byggd miljö och arkeologiskt kulturarv Basutredningar och strandzon 8 3 PRELIMINÄRA MÅL Generalplanens innehåll och rättsverkan Tema A: Trafik och lättrafikleder Tema B: Värdefulla bergsområden Tema C: Kulturhistoriska områden Tema D: Natur- och miljöskydd 11 4 ALTERNATIV SOM SKA UTARBETAS 11 5 KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS 12 6 INTRESSENTER 12 7 INFORMATION 13 8 DELTAGANDE OCH ARRANGEMANG FÖR VÄXELVERKAN Inledning Utkastskede (10/ /2020) Förslagsskede (04-09/2020) Godkännande 14 9 MER INFORMATION 14 1(15)

4 1 PLANERINGSOMRÅDET Området för temageneralplanerna omfattar hela Sjundeå kommuns område. Avsikten är att utarbeta en generalplan med rättsverkan för området som behandlas genom fyra olika teman: trafik och lättrafikleder, värdefulla bergsområden, kulturhistoriska områden samt natur- och miljöskydd. Gränserna för planeringsområdet visas på pärmen till detta program för deltagande och bedömning. Området gränsar till Ingå, Lojo, Vichtis och Kyrkslätts kommungränser. Området har en areal på cirka 266 km². 2 UTGÅNGSPUNKTER, UTREDNINGAR OCH TIDIGARE PLANER 2.1 Planläggningssituation Landskapsplanering Nylands landskapsplan har fastställts av miljöministeriet För Västra Nylands del har planen senare kompletterats enligt följande: Etapplandskapsplan 1, lagkraftig 2012: I etapplandskapsplanen behandlades följande frågor: långsiktiga områdesbehov för avfallshanteringen, områden för stenmaterialförsörjning, områden för motorsport och skjutbanor, trafikdepåer och terminaler samt vidsträckta sammanhållna skogsbruksområden. Etapplandskapsplan 1, lagkraftig 2016: I etapplandskapsplanen behandlades följande frågor: en fungerande och hållbar samhällsstruktur, ett trafiksystem som stödjer strukturen, handelns servicenät och ett byanät på landskapsnivå. Etapplandskapsplan 4, lagkraftig 2017: I etapplandskapsplanen behandlades följande frågor: näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. Som bäst pågår en uppdatering av helhetslandskapsplanen, Nylandsplanen 2050, som påbörjades Områdesreserveringarna och det övriga innehållet i de gällande landskapsplanerna fungerar som utgångspunkter för utarbetandet av Sjundeå temageneralplan. De mest centrala beteckningarna i sammanställningen av landskapsplanerna som berör Sjundeå är: Sjundeå stationsregion och Störsvik som tätorter Sjundeå kyrkby och Lappers som byar Sunnanviks arbetsplatsområde som arbetsplatsområde samt ett arbetsplats- och företagsområde som stödjer sig på Kustvägen. Som naturskyddsområden Risubackas lund, Lakiasuo, Kurjen suursuo, Lammaskallio naturskyddsområde, Luntoberget, Grodträsket, Kvarnby lund, 2(15)

5 Flytträsket Tjärnmossen, Sjundby, Tjusträsk, Tjusträsk 2, Långträsk skog, Meiko- Lappträsk, Pickala å, Kvarnträsk, Tjuvholmen och Stora Tallholmen. Som områden som hör till eller föreslagits till nätverket Natura 2000: Sjundeå å inklusive Tjusträsk och Vikträsk Som rekreationsområden Näsby, Storängens, Backabergets, Vikträsk, Rasenbergens och Kvarnmossens områden Landskapsområde av riksintresse Kulturmiljöer av landskapsintresse Byggda kulturmiljöer av riksintresse Värdefulla åsområden eller andra geologiska formationer Målområde för utveckling av tätortsfunktioner som stödjer sig på bantrafiken: Böle Grundvattenområden (pv-avgränsning) samt ytvattenområden som är värdefulla med tanke på vattenförsörjningen (av-avgränsning) Överföringsavlopp (sv), kraftledningar (z), huvudledning för naturgas (k) och område för energiförsörjning (EN) Försvarsmaktens bullerområde (me-pu) Gästhamn och fartygsfarled Huvudbana Friluftsleder och behov av grönförbindelse Bild 1. Utdrag ur sammanställningen av de godkända landskapsplanerna för Nyland, generalplaneområdets gräns med rött. 3(15)

6 2.1.2 Nylandsplanen 2050 Revideringen av landskapsplanen för Nyland, NYLANDSPLANEN 2050, påbörjades Landskapsplanhelheten kommer att ske i två etapper. Nylandsplanen består av en övergripande långsiktig strukturplan och etapplandskapsplaner för regionerna som preciserar den övergripande planen. Nylandsplanen är namnet på en ny slags helhet av landskapsplaner som består av tre planer med rättsverkan: Etapplandskapsplanerna för Helsingforsregionen, Östra Nyland och Västra Nyland. De regionala planerna styrs av en strategisk strukturplan för Nyland som saknar rättsverkan. 4(15) Bild 2. Utdrag ur förslaget till Nylandsplanen 2050 (2019), generalplaneområdets gräns med rött. I förslagsskedet har bl.a. följande föreslagits för Sjundeåområdet: - Anslutningsparkeringsområde i Sjundeå stationsregion - Grönförbindelsebehov - Område för cirkulär ekonomi och avfallshantering (EJ), Munkka avfallscentral - Värdefulla geologiska formationer Då Nylandsplanen 2050 träder i kraft ersätter den alla landskapsplaner som gäller i Nyland, med undantag av vindkraftslösningen i etapplandskapsplan 4. De vindkraftslösningar som presenteras i etapplandskapsplan 4 berör inte området för delgeneralplanen. I planen sammanställs alla centrala teman för markanvändningen och den bereds under åren Strukturplanen är en bakgrundsvision som styr de regionala planerna. Strukturplanen saknar rättsverkan.

7 2.1.3 Generalplanering Området berörs av följande delgeneralplaner: - Delgeneralplan för Västra Sjundeå, fastställd Delgeneralplanen för Lappers, fastställd Delgeneralplan för Norra Sjundeå, fastställd Delgeneralplanen för Sjundeå centrum, fastställd Delgeneralplanen för Lappträsk, fastställd Delgeneralplan för Sydöstra Sjundeå, fastställd Delgeneralplanen för Störsvik, godkänd , ej fastställd Bild 3. Sammanställning av de gällande delgeneralplanerna i Sjundeå kommun. 5(15)

8 2.1.4 Detaljplanering I området för generalplanen finns gällande detaljplaner i området för Sjundeå kyrkby, kommuncentrumets område, Sunnanviks område och Störsviks område. Bild 4. Detaljplanerna i planeringsområdet, generalplaneområdets gräns med rött Stranddetaljplanering Sammanlagt åtta stranddetaljplaner har utarbetats för strandområdena i planområdet. Planerna ligger vid stränderna av följande vattendrag: - Suolampi/Nummijärvi, 2 st. - Kalliojärvi, 1 st. - Brännträsk, 1 st. - Björnträsk, 2 st. - Pickalaviken/Pickalafjärden, 2 st. 6(15)

9 Bild 5. Läget för de stranddetaljplanerade områdena på den norra sidan av planområdet. Generalplaneområdets gräns med rött. Bild 6. Läget för de stranddetaljplanerade områdena på den södra sidan av planområdet. Generalplaneområdets gräns med rött. 7(15)

10 2.2 Byggnadsordning 8(15) Sjundeå kommuns nuvarande byggnadsordning godkändes av kommunfullmäktige och den trädde i kraft Byggnadsordningen håller på att revideras och avsikten är att den ska godkännas under Baskarta Som baskarta för generalplanen används Lantmäteriverkets grundkarta i skalan 1: och vid behov används en noggrannare skala (1:5000 1:7500 för bl.a. trafiklösningarna) kompletterat med en numerisk karta över fastighetsgränserna som omfattar fastigheternas gränser och fastighetsnumrering. Uppdaterade uppgifter om fastighetsgränserna hämtas vid behov direkt från fastighetsregistret. 2.4 Markägoförhållanden och fastighetsindelning Markägoförhållandena i området för generalplanen fördelas mellan privata och offentliga aktörer. [kompletteras] 2.5 Naturmiljö och landskap Sjundeå kommun hör huvudsakligen till sydliga strandlandet som karakteriseras av kuperade bergiga skogsregioner och å- och älvdalar som riktar sig söderut. Den södra spetsen av Sjundeå hör till Finska vikens kustregion och den övriga delen till den sydliga odlingsregionen. Sjöarna i området är små och kulturlandskapet ligger huvudsakligen runt Sjundeå å och dess sidofåror. Den låglänta ådalen har redan i århundraden erbjudit goda möjligheter för jordbruk och den långa jordbrukstraditionen syns i landskapsbilden. En miljö- och landskapsutredning har gjorts av Maa ja Vesi Oy 1994 som grund för generalplaneringen i Sjundeå kommun. I samband med etapplandskapsplan 2 för Nyland publicerade Nylands förbund utredningen Missä maat on mainioimmat Uudenmaan kulttuuriympäristö som behandlar kulturlandskapet i Nyland. 2.6 Byggd miljö och arkeologiskt kulturarv Sjundeå kommun är ett rikt kulturområde där man hittat många fornlämningar. Bebyggelsen är gammal och ganska väl bevarad. Utgående från inventeringar av fornlämningar i Sjundeå har det varit möjligt att fastställa att området haft etablerad bosättning redan tidigt på stenåldern. I början av 1400-talet utträdde Sjundeå ur Lojo kyrksocken och blev en egen självständig församling och förvaltningssocken. I mitten av 1600-talet förvaltade adeln över cirka 70 % av marken och därför finns det fortfarande många herrgårdar och storgods i området. De historiskt sett mest betydelsefulla herrgårdarna i Sjundeå är Sjundby, Svidja och Pickala som alla klassificerats som kulturmiljöer av riksintresse. År 1999 publicerades Sjundeå kulturmiljöprogram som utarbetats av Pirjo Kokko. 2.7 Basutredningar och strandzon De objekt eller områden (landskap, byggnads- och naturskydd, fornlämningar) som anvisats i samband med utarbetandet av tidigare planer, generalplaner och landskapsplanen beaktas vid utarbetandet av planen. I samband med planläggningen

11 sammanställs de utredningar som tidigare utarbetats för området. I samband med planeringen utarbetas och uppdateras även nödvändiga basutredningar. 3 PRELIMINÄRA MÅL 3.1 Generalplanens innehåll och rättsverkan Vid utarbetandet av temageneralplanen är det viktigt att bedöma genomförandet och aktualiteten av gällande delgeneralplaner i förhållande till riksomfattande, regionala och lokala planer och utredningar som berör trafik, bergsområden, kulturhistoriska värden och natur samt miljö. Vid utarbetandet av temageneralplanen avgörs i vilken utsträckning temageneralplanen häver de tidigare generalplanerna för området. Innehållskrav för generalplaner Då generalplanen utarbetas beaktas de krav på en generalplans innehåll som fastställs i MBL. Kraven är enligt 39 i MBL följande: 1) att samhällsstrukturen fungerar, ekonomin och ekologin är hållbara, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service tillgodoses, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och den lätta trafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och hållbart sätt med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin, 5) möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6) att verksamhetsbetingelser ordnas för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. En generalplans rättsverkningar En delgeneralplan med rättsverkan styr på ett övergripande sätt detaljerad planläggning och övrig markanvändning i enlighet med 42 i MBL. Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen. Generalplanen ersätter en tidigare godkänd generalplan för samma område, om inte något annat bestäms i planen. På ett detaljplaneområde gäller generalplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när detaljplanen ändras. I en generalplan med rättsverkan ingår även vid behov byggnads- och åtgärdsbegränsningar och skyddsbestämmelser. 9(15)

12 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet beslutade om de riksomfattande målen för områdesanvändningen Genom beslutet ersätter statsrådet sitt beslut från 2000 och sin revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen från Avsikten med planläggningen är att i enlighet med statsrådets mål för områdesanvändningen värna om den livskraftiga natur- och kulturmiljön och naturresurserna. Utöver detta är målet att främja fungerande samhällen och hållbara färdmedel samt garantera ett effektivt trafiksystem. Att skapa fungerande trafikförbindelser och projekt i anslutning till dem genom generalplaner är fortfarande metoder som används i den kommunala planläggningen för att verkställa statsrådets beslut. 3.2 Tema A: Trafik och lättrafikleder I generalplanen granskas trafiksystemet som en helhet i nuläget samt för framtidens del med beaktande av alla olika färdmedel. Som slutresultat för arbetet fastställs en plankarta som en del av generalplanen. På plankartan framkommer befintliga och nya förbindelsebehov för varje färdsätt och vid behov trafikbeteckningar i gällande generalplaner som eventuellt upphävs. Förbindelsebehoven planeras så att de motsvarar behoven för den nuvarande markanvändningen och den markanvändning som håller på att utvecklas. Följande fem punkter har identifierats som prioriterade frågor när det gäller trafiken: 1. Att möjliggöra områdesreserveringsplaner för stamväg Att den interna motorfordonstrafiken i Sjundeå fungerar smidigt 3. Att utveckla strandbanans framtidspotential i närtrafiken 4. Förbindelser för gång- och cykeltrafik och utvecklande av dessa 5. Vattentrafik och hamnfunktioner I temat beaktas utvecklingsbilden för markanvändningen, utarbetade vägplaner och den befintliga plansituationen i kommunen. Specialsakkunniga för temat ger rekommendationer för den fortsatta planeringen av markanvändningen och bedömer temakartornas konsekvenser ur trafikens och lättrafikledernas perspektiv. 3.3 Tema B: Värdefulla bergsområden I generalplanen anvisas värdefulla bergsområden som ska skyddas. Av dessa har de viktigaste skyddats redan i det nationella bergsskyddsprogrammet. Vid behov presenteras i vilken mån temageneralplanen häver tidigare utarbetade generalplaner. I arbetet utnyttjas geodatagranskningar både för placeringen av objekt som är utsatta för störning samt för att utreda bergsområdenas särdrag; av dessa är väsentliga faktorer bl.a. bergsområdets höjd, omfattning, trädmängd samt placering i förhållande till den övriga miljön. Temat innefattar dessutom definiering av marktäktsområden och val av deponeringsplats för ren överskottsjord. 10(15)

13 Specialsakkunniga för temat ger rekommendationer för den fortsatta planeringen av markanvändningen och bedömer temakartornas konsekvenser ur bergsområdenas perspektiv. 3.4 Tema C: Kulturhistoriska områden Som utgångsuppgifter för kulturhistoriska områden används tidigare utarbetade utredningar på nationell, landskaps- och lokalnivå av den byggda kulturmiljön, inventeringskort, eventuella kulturmiljöutredningar, kända fornminnen och övrigt arkeologiskt kulturarv samt uppgifter om kulturlandskapet. Utredningsmaterialet kompletteras vid behov. I arbetet sammanställs de områdeshelheter och enskilda åtminstone nationellt eller på landskapsnivå värdefulla objekten som anvisats för skydd i tidigare planer eller utredningar på plankartan. Vid behov presenteras i vilken mån temageneralplanen häver tidigare utarbetade generalplaner. Specialsakkunniga för temat ger rekommendationer för den fortsatta planeringen av markanvändningen och bedömer temakartornas konsekvenser ur de kulturhistoriska värdenas perspektiv. 3.5 Tema D: Natur- och miljöskydd I generalplanen granskas områden som enligt naturutredningar som gjorts i kommunens område är värdefulla med tanke på naturskyddet samt andra beaktansvärda arter som har betydelse med tanke på generalplanens skala. Objekten sammanställs på generalplanekartan. Vid behov presenteras i vilken mån temageneralplanen häver tidigare utarbetade generalplaner. Utifrån utgångsmaterialet utarbetas en arbetsplan för hurdan natur- och landskapsutredning som behövs och vilka organismarter som förutsätter tilläggsutredningar. Den kommande utredningen innehåller även kartläggning av ekologiska förbindelser och tysta områden utgående från geodatagrunder som fastställs på förhand. Naturskyddsorganisationer och -föreningar och ornitologiska föreningen tas med i arbetet direkt från början, och i takt med att utredningsarbetet framskrider hålls 2 3 workshopliknande möten för att upprätthålla interaktionen under hela den tid som utredningen pågår. Specialsakkunniga för temat ger rekommendationer för den fortsatta planeringen av markanvändningen och bedömer temakartornas konsekvenser ur natur- och miljöskyddets perspektiv. 4 ALTERNATIV SOM SKA UTARBETAS För generalplanen bereds ett utkast om vilken respons tas emot. Planutkastet läggs fram för framförande av åsikter (62 MBL, 30 MBL). Utgående från de åsikter och utlåtanden som inlämnats i utkastskedet och eventuella myndighetssamråd utarbetas ett planförslag. Planförslaget läggs fram offentligt under 30 dagar (65 MBL, 19 MBL). 11(15)

14 Lösningarna för de olika temana i planområdet jämförs i nödvändig omfattning med tanke på en ekonomisk och fungerande samhällsstruktur samt de randvillkor som ställs av miljön. 5 KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS Utgångspunkten för planens konsekvensbedömning är kravet för utredning av planens konsekvenser enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen samt uppställning av konsekvenserna enligt 1 i markanvändnings- och byggförordningen. I bedömningen undersöks konsekvenserna av genomförandet av generalplanen för områdes- och samhällsstrukturen trafiken samhälls- och energiekonomin naturen och naturresurserna stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenserna för områdesanvändningen bedöms genom att undersöka den nuvarande områdesanvändningen utgående från de olika temana. I konsekvensbedömningen beaktas utarbetade utredningar samt medborgarnas och olika intressentgruppers uppfattningar och åsikter. Bedömningen görs av utarbetaren av planen tillsammans med kommunens representanter. 6 INTRESSENTER Intressenter är de vars förhållanden och intressen märkbart kan påverkas av planen. Intressenter är även de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenterna är enligt en preliminär granskning: Markägare, invånare, föreningar, företag: invånare och markägare i närområdena föreningar och företag som är verksamma i området Sjundeås förvaltningskommuner Grannkommuner som gränsar till planområdet: Ingå Kyrkslätt Lojo Vichtis 12(15) Övriga myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Nylands förbund Västra Nylands landskapsmuseum Museiverket Räddningsverket i Västra Nyland Trafikverket (f.d. Banförvaltningen) Försvarsmakten

15 Samhällsteknik: Vattenförsörjning och avloppssystem (kommunen, lokala vattenandelslag) telefon-, gas-, el- och energibolag avfallsanläggningen 7 INFORMATION Planen kungjordes anhängig i planläggningsöversikten Framläggandet av planutkastet och -förslaget samt godkännandet av planen kungörs. Kungörelserna publiceras på kommunens officiella anslagstavla. Kungörelserna och meddelandena publiceras även på kommunens webbplats på adresserna nedan. Om planens olika skeden kungörs dessutom i följande lokala dagstidningar: Västra Nyland (på svenska) Kirkkonummen Sanomat (på finska) Programmet för deltagande och bedömning är dessutom framlagt under hela planläggningens gång på kommunens webbplats och vid tekniska kansliet. Planmaterialet hålls officiellt framlagt vid tekniska kansliet i Sjundeå, Sjundeåvägen 504, Sjundeå, där det även är möjligt att bekanta sig med planmaterialet. Materialet är dessutom tillgängligt på kommunens webbplats under projektets gång. 8 DELTAGANDE OCH ARRANGEMANG FÖR VÄXELVERKAN 8.1 Inledning Staden har informerat om aktualiseringen av planen i planläggningsöversikten Kungörelse om att planen blivit anhängig publicerades på kommunens anslagstavla och i kommunens officiella annonstidningar. Ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetades i enlighet med 63 i MBL (och det preciseras under planprocessens gång). PDB skickas till myndigheterna för kännedom och framläggs på kommunens officiella anslagstavla under den tid som planen bereds. Inledningsskedets myndighetssamråd hölls Utkastskede (10/ /2020) Ett utkast utarbetas för delgeneralplanen och det läggs fram under 30 dagar (62 MBL, 30 MBF) för skriftliga åsikter: uppskattning början av 2020 En styrgrupp har grundats för att styra planarbetet. Styrgruppen består av förtroendevalda och kommunens anställda. Generalplanens mål kartläggs och utkastmaterialet presenteras på ett informationsmöte i området samt i en workshop. Om planutkastet begärs utlåtanden från myndigheterna och nämnderna. Till utlåtandena och åsikterna utarbetas bemötanden inför kommunens behandling. 13(15)

16 8.3 Förslagsskede (04-09/2020) Generalplanen granskas utgående från utkastskedets åsikter och utlåtanden samt myndighetssamrådet. Planförslaget torde bli färdigt sommaren 2020 och det behandlas i kommunen. Planförslaget är offentligt framlagt under 30 dagar. Under denna tid har kommunens invånare och intressenter rätt att lämna in en skriftlig anmärkning mot förslaget (65 MBL, 19 MBF). Om planförslaget begärs utlåtanden från myndigheterna och nämnderna. Vid behov ordnas ett informationsmöte för allmänheten. Till utlåtandena och anmärkningarna utarbetas bemötanden inför kommunens behandling. Nödvändiga arbetsmöten i kommunen och justeringar i planen. 8.4 Godkännande Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas. Kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen uppskattningsvis vintern Planbeslutet kan överklagas till förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltningsdomstolen. 9 MER INFORMATION Programmet för deltagande och bedömning preciseras och kompletteras vid behov under planeringsprocessens gång. Respons om planen kan riktas till tekniska kansliet endera muntligt, skriftligt eller per e-post. Sjundeå kommun Planläggningschef Timo Onnela adress: Sjundeåvägen 504, Sjundeå telefon: e-post: timo.onnela@siuntio.fi Planläggningskonsult: Sweco Ympäristö Oy Planläggningsarkitekt Sanukka Lehtiö adress: PB 669, Åbo telefon: e-post: fornamn.efternamn@sweco.fi 14(15) Sweco Ympäristö Oy Avdelningschef Maritta Heinilä adress: Hatanpään valtatie 11 e-post: fornamn.efternamn@sweco.fi

17 Åbo/Tammerfors Sweco Ympäristö Oy Sanukka Lehtiö arkitekt SAFA, YKS-446 Maritta Heinilä arkitekt, YKS (15)