Tabell 1. Bedömning av CSR och viktiga makro-ekonomiska strukturreformer 1

Transkript

1 Tabell 1. Bedömning av CSR viktiga makro-ekonomiska strukturreformer 1 Information om planerade redan genoma insatser CSR nummer (1) CSR underkategori (2) Benämning på insats (3) Beskrivning av huvudsakliga insatser med direkt relevans CSR Europa 2020 mål Utmaningar/ Risker Budget påverkan Kvalitativa effekter CSR 1: Offentliga finanser Genoma budgetstrategin enligt planerna. Budget 2014 Huvudsakliga mål relevans CSR (4) Finanspolitiken inriktas mot att stödja tillväxt sysselsättning motverka hög arbetslöshet samtidigt som uthålligheten i de offentliga finanserna värnas. Beskrivning av insatsen (5) Budgeten 2014 är expansiv. Insatserna är inriktade mot bl.a. ytterligare stärkt jobbskatteavdrag, sänkt skatt pensionärer underlättande av ungas inträde på arbetsmarknaden. Juridiska/ Administrativa instrument (6) 2013/14: FiU 10 BP 2014 Tidtabell framsteg de senaste 12 månaderna (7) 15 april 2013, presentation av VÅP dec 2013, Riksdagen antar BP 9 april 2014 VÅP 2014 Tidtabell kommande steg (8) Sept presentation av BP15. Antas av Riksdagen dec Bedömd påverkan på Europa 2020 mål (9) Finanspolitiken inriktas mot att stödja tillväxt sysselsättning motverka hög arbetslöshet Utmaningar/ risker vid genomandet (10) Övergripande årliga ändringar av statliga utgifter inkomster. Bidrag från EUfonder (11) Sammantaget är den politik som regeringen nära neutral på utgiftssidan, men expansiv Kvalitativ beskrivning av påverkan timing. (12) (mer info återfinns i avsnitt 2-3i NRP 1 Tabellen innehåller en översiktlig summering. Fullständig redovisning av genomandet av CSR återfinns i NRP. 1

2 CSR 2: Privat skuldsättning Främja siktig utlåning systemskevheter som gynnar skuldfinansiering vid bostadsinvesteringar. Bolånetak Dämpad utlåning. Nya lån bör inte överstiga 85% av bostadens marknadsvärde Beslut från Finansinspektionen 2 samtidigt som uthålligheten i de offentliga finanserna värnas. på inkomstsidan. Den aktiva finanspolitiken i statens budget lämnar ett expansivt bidrag motsvara nde 0,6 procent av BNP Flera av åtgärderna har trätt ikraft relativt nyligen. Det dröjer innan det är möjligt att göra en tilllitlig utvärdering. Mycket tyder dock på att de vidtagna åtgärderna bidragit till att dämpa kreditgivn ingen till hushållen.

3 Högre riskvikter Främja siktig utlåning Riskvikter bolån höjdes till 15% 2013 Riktlinjer från Finansinspektionen 26/11/2012. Högre lånekostnad. Stärkta kapital- likviditetskrav banker Stärka stabiliteten i den finansiella sektorn Högre kapitalkrav banker PM från Finansinspektionen Finansdepartementet 25/11/2011 Högre kapital krav ger dyrare lån. Amortering Övervakning Samråd informationsut byte syftande till krisebyggande krishantering. Sundare amorteringskultur Branschöverenskommelse om amorteringsplaner till bolånekunder. Finansiellt stabilitetsråd. Utredning från Finansinspektionen oktober Branschöverenskommelse som tillämpas fullt ut fr.o.m juli 2014 enl. Bankeningen. Kommittédirekti v den 19 dec 2013 (DNR 2013/4578). Rådet inrättades 2013 Övervakning Ansvar verktyg finansiell stabilitet. Huvudsakliga ansvaret den finansiella stabiliteten läggs på Finansinspektionen Förändring i ordning (2009:93) med instruktion Finansinspektio nen (DNR 2013/4458) 3

4 CSR 3 Rekommen dation rörande effektivitet en på bostadsmarknaden 2 a) effektiviteten på bostadsmarknad en genom att fortsätta reformera systemet hyressättning stärka avtalsfriheten enskilda hyresgäster hyresvärdar Förändringar i hyreslagstiftningen Sänkning av kommunala fastighetsavgiften hyreshusenheter Jämställda utsättningar privata kommunala aktörer har skapats. (KOM: Makroekonom iska obalanser Sverige 2014, s.48 ff.) Stimulera utbudet av hyresbostäder. (KOM: Makroekonom iska obalanser Sverige 2014, s.48 ff.) Den s.k. hyresnormerande rollen allmännyttiga bostadsetag avskaffats ersatts med en normerande roll alla kollektivt handlade hyror. En särskild hyreslag vid uthyrning av privatpersoner har ints. För att stimulera utbudet av hyresbostäder sänktes den kommunala fastighetsavgiften hyreshusenheter den 1 januari Samtidigt längdes perioden nybyggda bostäders befrielse från fastighetsavgift till 15 år. Hyreslagstiftnin gen. För hyressättning av nyproducerade hyreslägenheter finns en särregel som medger hyror som täcker produktionskostnaderna som under en bestämd tid inte kan prövas. Denna s.k. presumtionsperi od längdes från 1/ från 10 år till 15 år. Int Ingen Inga Se avsnitt 3.3 Inga. -0,4 mdr kr/år. Effekten uppkom mer 2018 då intäktern a beräknas med ca 0,06 mdr kr. Från med 2027 beräknas minsknin gen till 0,96 mdr kr (i 2 Samma fråga belyses även i KOM IDR 5 mars 2014, se avsnitt 3.3 om bostadsmarknaden. 4

5 2013 års prisnivå). b) Främja ökad konkurrens i byggsektorn se över processerna fysisk planering, stadsplanering tillstånd att öka öppenheten, korta Privatbostadsuthyrning har underlättats gjorts mer lönsam Ändringar i plan- bygglagen Privatpersoner som hyr ut bostad som inte är näringsverksa mhet) kan fr o m ½ 2013 ta ut en hyra som ger kostnadstäckning. Reglerna har även i övrigt enklats i syfte att osäkerheten uthyraren. Schablonavdra get vid beskattning har höjts till kr. Förenkla såväl byggregler som regler som påverkar planeringsutsättn ingar därmed se till att hela plan byggprocessen kortas, Februari 2013 Ändringarna innebär att avsteg från kraven på tillgänglighet användbarhet alltid ska få göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvm på en vind. Ändringarna innebär även att det av Hyreslagstiftningen lagen om uthyrning av egen bostad. Skattelagstiftningen Prop. 2013/14:59 Fler bostäder åt unga studenter Ind 2013 Ingen. Ingen. Ingen. -0,17 mdr kr 2013, lånsiktigt varaktigt då reformerna fått fullt genomsla g -0,20 mdr/år Inga. 5

6 ledtiderna hindren marknadstillträde byggetag. enklas blir snabbare (KOM: Makroekonom iska obalanser Sverige 2014, s.45 ff.) översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Nya åtgärder som kan genomas utan krav på bygglov En enklare planprocess Förenkla såväl byggregler som regler som påverkar planeringsutsättn ingar därmed se till att hela plan byggprocessen kortas, enklas blir snabbare. Förenkla såväl byggregler som regler som påverkar planeringsutsättn ingar därmed se till att hela plan byggprocessen kortas, enklas blir snabbare. (KOM: Makroekonom iska obalanser Sverige 2014, s.45 ff.) Ändringarna innebär att det antal åtgärder som ska kunna vidtas utan krav på bygglov utökas. Plan- bygglagen ska ändras så att det blir lättare en kommun att ta fram en detaljplan. En detaljplan ska heller inte krävas lika ofta som i dag kommunen ska inte kunna ställa strängare krav på byggnaders tekniska egenskaper än vad som följer av Boverkets byggregler. Lagrådsremissen Nya åtgärder som kan genomas utan krav på bygglov. Lagrådsremissen En enklare planprocess. Prop. 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomas utan krav på bygglov beslutad 20/ Prop. 2013/14:126 En enklare planprocess beslutad 13/ Riksdagsbeslut våren Riksdagsbeslut under våren Osäkert hur riksdagen beslutar. Osäkert hur riksdagen beslutar. Inga. Inga. 6

7 Ändring av Bostadssörjningslagen Bullerlagstiftningen. Regeringen vill underlätta planering av bostäder i miljöer utsatta buller. Där eslår regeringen att samordna prövning tillsyn av buller i miljöbalken plan bygglagen (PBL). Förenkla såväl byggregler som regler som påverkar planeringsutsättn ingar därmed se till att hela plan byggprocessen kortas, enklas blir snabbare. (KOM: Makroekonom iska obalanser Sverige 2014, s.45 ff.) Förslaget med nya krav i PBL. När man lokaliserar, utformar placerar bostadshus krävs att man ebygger de olägenheter människors hälsa som bullret i omgivningen orsakar. Förslaget innebär att tillsynsmyndig heten - som huvudregel - inte får elägga eller Bostadssörjningslagen, som åligger kommunerna att planera bostadssörjningen i kommunen, har ändrats så att kommunerna även ska ta hänsyn till de regionala utsättningarna behoven samråda med såväl andra kommuner i regionen som med regionala organ. 7 Ny insats. Prop. 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken plan bygglagen beslutad 20/ Ind Bostadssörjningslagen. Riksdagsbeslut under våren Inga. Ingen. Inga.

8 bjuda om omgivningsbul lret inte överskrider de bullervärden som detaljplanens planbeskrivnin g eller bygglovet anger. CSR 4 Sysselsättning 1) Unga Yrkesintroduktionsanställning. Förstärka medlingsinsatser unga. Förlängning av det höjda studiebidraget. Underlätta övergång från skola till arbete. Underlätta övergång från skola till arbete. Förstärka anställningsbarheten lågutbildade ungdomar. Stöd till arbetsgivare som anställer unga på en anställning där utbildning kombineras med arbete. Förstärkt medlingsstöd från dag ett unga inskrivna på Arbetsmedling en. Studiemotiverande insats, ekonomiska incitament att fullfölja utbildning. Förordning (2013:1157) om stöd yrkesintroduktionsanställning. Arbetsmedlingens regleringsbrev. Studiestödsordningen (2000:655). Ny insats. Tillfällig stärkning Förlängning på ett år av befintlig insats. Ind januari sysselsättningen bland unga. Bedöms öka sysselsätt ningen bland unga. utbildningsnivån att öka sysselsättningen bland unga. Inga. 2014: 155 milj. kr 2015: : 542 milj. 2017: 930 milj. Svag konjunktur kan undergräva ökad medlings insatser. 50 milj kr kronor per år under åren Inga. 2014: : : 20 8

9 Gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning. Utvecklingsbidrag till kommuner att främja lärlingsutbildning. Bättre övergång till arbetsmarknad, avhopp. Attraktionskraft. Kostnadsersättning utbetalas direkt till lärlingar att täcka utgifter mat resor. Ca 1000 kr/mån. Höjt bidrag till arbetsplatser som tar emot lärlingar. Delar av statsbidraget villkoras med att lärlingen har en utbildad handledare. Bättre övergång till arbetsmarknad, färre avhopp. Attraktionskraft. Statsbidragsordning Statsbidragsordning. Bättre övergång till arbetsmarknad, avhopp. Attraktionskraft. Statsbidragsordning. Bättre övergång till arbetsmarknad, avhopp. Attraktionskraft. Statsbidragsordning. Ins Ins vid årskiftet 2013/14. Ins Ins Positiv, kvantifiering inte möjlig. 30 miljoner SEK milj kr SEK milj kr SEK milj kr SEK milj kr 2014, 75 milj kr 2015, 91 milj kr 2016 därefter 102 milj kr årligen. 97 milj kr 2014, 142 milj kr 2015, 181 milj kr 2016, 210 milj kr

10 Högre kvalitet i APL.. Utvecklingsstöd till branscher som vill arbeta med att stärka kvaliteten i apl. Bättre övergång till arbetsmarknad, avhopp. Attraktionskraft Statsbidragsordning. Ins 13 milj kr 2014, 25 milj kr b) Långtidsarbetslösa C) Utrikes födda Permanentat möjlighet till programinsats i sysselsättningsfasen. Permanentat det höjda handledarstö det dem med stärkt särskilt anställningsstöd. Åtgärd 1 Åtgärd 2 Förbättra deltagandet på arbetsmarknaden utsatta grupper sysselsättnings graden utrikes födda sysselsättnings graden utrikes födda Permanenta möjlighet till programinsatser inom sysselsättningsfasen. Permanentat det höjda handledarstödet dem med stärkt särskilt anställningsstöd. Förordning (2007:414) om job- utvecklingsgara ntin. Förordning (1997:1275) om anställningsstöd. Folkhögskolor ges möjlighet att ta fram särskilt utformade utbildningar nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Stärkta insatser riktade till elever som har invandrat efter sju års ålder. Arbetsmedlingens regleringsbrev. Permanentat slag från Permanentat med slag. From. sysselsättningen långtidsarbetslösa. sysselsättningen långtidsarbetslösa Positiv, kvantifiering inte möjlig Positiv, kvantifiering inte möjlig. Inga. 2014: : : : 95 Inga. 2014: : : : milj kr milj kr total milj kr 10

11 Åtgärd 3 Åtgärd 4 sysselsättnings graden utrikes födda sysselsättnings graden utrikes födda Nyanlända som omfattas av etableringsreform en får behålla vissa ersättningar (etableringstillägg bostadsersättning) även om man har arbetsinkomster. Det ins ett krav på att nyanlända med etableringsplan ska acceptera erbjudande om lämpligt arbete. Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare. Lagen (2010:197) om etableringsinsats er vissa nyanlända invandrare Positiv, kvantifiering inte möjlig. Förslaget beräknas träda i kraft Positiv, kvantifiering inte möjlig. Beräknas öka utgifterna med 21 milj kr milj kr 2015 Satsningar på svenska invandrare (sfi). Förstärkta resurser kompletterande högskoleutbildning Statsbidrag till utbildningsanordnare insatser höjd kvalitet individanpassning i utbildingen. Permanent stärkning av resurser kompletterande högskoleutbildning personer med utländsk utbildning yrkesgrupperna jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor tandläkare. Statsbidragsordning Prop. 2013/14:1 Utgiftsområde milj kr årligen milj kr tills årligen, därmed inkluderar satsningen totalt 70 milj kr/år. 11

12 12