Beskrivning av huvudsakliga insatser med direkt relevans för CSR. Beskrivning av insatsen (5) Juridiska/ Administrativa.

Transkript

1 Tabell 1. Bedömning av CSR viktiga makro-ekonomiska strukturreformer 1 Information om planerade redan genoma insatser CSR nummer (1) CSR underkategori (2) Benämning på insats (3) Beskrivning av huvudsakliga insatser med direkt relevans CSR Europa 2020 mål Utmaningar/ risker Budget påverkan Kvalitativa effekter CSR 1: Offentliga finanser Genoma budgetstrategin enligt planerna. Budget Huvudsakliga mål relevans CSR (4) Finanspolitiken inriktas mot stärka det strukturella sparandet i en takt som baseras på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, delnings strukturpolitiska hänsyn. Beskrivning av insatsen (5) De reformer som eslås i Vårändringsbudget är fullt finansierade. Insatser bl.a. ökad sysselsättning, utbildning bättre klimat finansieras av skehöjningar, främst ett stegvis slopande av nedsättning av socialavgifter Juridiska/ Administrativa instrument (6) 2014/15:FiU 10 Rd:s beslut om budget Tidtabell framsteg de senaste 12 månaderna (7) 9 april 2014, presentation av VÅP dec 2014, Riksdagen antar budget i enlighet med oppositionens slag. 15 april VÅP VÄB Tidtabell kommande steg (8) Sept. presentation av BP16. Antas av Riksdagen dec. Bedömd påverkan på Europa 2020 mål (9) Finanspolitiken inriktas mot stärka det strukturella sparandet i en takt som baseras på en samlad bedömning utifrån Särskilda utmaningar/ risker vid genomandet (10) Övergripande årliga ändringar av statliga utgifter inkomster. Bidrag från EUfonder (11) Sammantaget är politiken neutral det finansiella sparandet men med en viss ökning av omslutningen utgifter Kvalitativ beskrivning av påverkan timing. (12) (mer info återfinns i kap 3 4 i NRP. Givet nuvarande prognoser är utgångspunkten ny politik bör vara fullt finansierad även i BP Inriktning en på finanspolitiken med 1 Tabellen innehåller en översiktlig summering. Fullständig redovisning av genomandet av CSR återfinns i NRP. 1

2 unga. stabiliser ings-, delnings strukturpolitiska hänsyn. inkomster. det strukturella sparandet bedöms stärkas kommand e år. Det ger marginaler hantera en möjlig djup konjunktur nedgång utan riskera den pågående konjunkturåterhämtninge n. 2

3 CSR 2: Privat skuldsättning Främja siktig utlåning minska systemskevheter som gynnar skuldfinansiering vid bostadsinvesteringar. Bolånetak Högre riskvikter Basel 3- överenskommelsen implementeras Dämpad utlåning. Främja siktig utlåning Stärka stabiliteten i den finansiella sektorn Nya lån bör inte överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde Riskvikter bolån höjdes till 15 % Under 2014 höjdes golvet ytterligare, till 25 %. Högre kapital likviditetskrav banker, inande av systemriskbuffert inande i september om kontracyklisk buffert. Rekommendation från Finansinspektionen (FI). Slås fast i FFFS 2010:2 Kapitalkrav svenska banker, PM Finansinspektionen 8 sept 2014, FI Dnr i) EP rådets ordning (EU) nr 575/2013 samt ii), Prop. 2013/14:228 Förstärkta kapitaltäckningsregler samt iii) Kapitalkrav svenska banker, Finansinspe ktionens PM FI bedömer bolånetaket har bidragit till minska lånen som andel av bostadens värde öka hushållens amorteringar Ett kontracykliska buffertvärde om 1 procent tillämpas från 13 september. Högre lånekostnade r. Högre kapitalkrav ger dyrare lån. Flera åtgärder har trätt ikraft relativt nyligen. Det dröjer innan det är möjligt göra en tilllitlig utvärdering. Mycket tyder dock på de vidtagna åtgärderna bidragit till dämpa kreditgivningen till hushållen. 3

4 8 sept 2014, FI Dnr , samt iv) Finansinspektionen s eskrifter Om kontracykliskt buffertvärde, FFFS 2014:33. Amorteringskrav på nya bolån Sundare amorteringskultur Förslag om amorteringskrav nya bolån. Dessa ska amorteras ned till 50 % av bostadens värde. Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån, remisspromemoria FI Dnr De nya reglerna eslås träda i kraft 1 augusti. 4

5 CSR 3 Öka effektivitet -en på bostadsmarknaden a) Ytterligare effektivisera bostadsmarknaden genom fortsa reformer av hyressättnin gssystemet. Tillåta mer marknadsorienterade hyror ytterligare avreglera hyresmarknaden, samt ge större avtalsfrihet åt enskilda hyresgäster hyresvärdar Reformering av lagstiftning om allmännyttiga kommunala bostadsetag Ändringar i hyreslagen i hyreshandlin gslagen. En på sikt mer effektivt fungerande hyresbostadsmarknad med likvärdiga villkor alla aktörer. Ändring av lagstiftningen så allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag arbetar enligt affärsmässiga principer. Regeländringar gällande hyressättning lika villkor privata hyresvärdar allmännyttan. Lagen om allmännyttig a kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2010:879) Förordning om allmännyttig a kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2011:1159) Hyreslagen (10 kap. Jordabalken, SFS 1970:994) Hyreshan dlingslagen (SFS 1978:304) En utvärdering kommer göras då regelverket har varit i kraft ytterligare en tid. Implementer ingen av de ändrade hyressättningsreglerna sker successivt då hyressättningen huvudsaklig en sker genom kollektiva handlingar mellan intresseorga nisationerna inom sektorn. På sikt kommer hyresbostadsmarknaden fungera mer effektivt med likvärdiga villkor alla olika aktörer. b) Förkorta enkla plan- överklagand eprocesser. Förändringar i Plan- bygglagen. Ny ordning om trafikbuller vid bostadsbyggande Förkorta enkla den långa komplexa plan överklagandeprocessen genom minska slå ihop administrativa krav, I prop. 2013/14: 126 En enklare Planprocess - Ändringar i PBL, i syfte göra plan- bygglovsprocessen enklare effektivare. En ny lag om kommunala Förordning (:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader träder i kraft 1 juni. 5 Lagändring arna en ny lag som trädde i kraft den 1 januari. Ny bullerordning träder i kraft 1 juni. Varje åtgärd som kortar tiden bygga, minskar kostnade rna ökar konkurre nsen

6 harmonisera byggkrav standarder mellan kommuner samt öka transparensen vid marktilldelning. markanvisningar. Ändringarna i plan- bygglagen (2010:900) innebär bl.a. detaljplanekravet begränsas det nuvarande enkla farandet framtagande av detaljplan blir standard. 6 Enklare upphäva detaljplaner längning av genomandetiden enklas. Vissa planbestämmelser upphör i huvudsak gälla efter genomandetidens slut. Innehållet i ett s.k. exploateringsavtal regleras vissa faranderegler ins i syfte öka transparensen kring genomandet av detaljplaner. De s.k. exploatörsbidrar till ökad effektivit et i ekonomi n. Förkorta d tid planera bygga bostäder, vilket minskar kostnade rna har en positiv inverkan på konkurrense n på utbudet, dvs. ökar bostadsbyggand et.

7 För bestämmelserna tas bort. Utökad möjlighet ge bygglov vid avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser. Genomandet av en åtgärd som följer av ett s.k. planvillkor kan senareläggas. Utrymmet kommunala tekniska egenskapskrav regleras. Förkorta enkla den långa komplexa plan överklagandeprocessen genom minska slå ihop administrativa krav, harmonisera byggkrav standarder mellan kommuner samt öka transparensen vid marktilldelning. 7

8 c) Uppmuntra kommunerna upplåta egen mark nybyggnation av bostäder. Pågående utredningar: Bostadsplaneringskom mittén, Planprocessutredningen, Byggkonkurrens -utredningen. - Föreslå ändringar i regelverk markanvändning regional planering. - Föreslå effektiviseringar av den kommunala planprocessen hur antalet kommunala markanvisningar kan öka. - Undersöka utsättningar ökad konkurrens i bygg- byggmaterialindustrin samt byggmarknaden. Se NRP kap. 3.3 utligare beskrivning av nämnda utredningar. S 2013:12 Bostadsplan eringskomm ittén (dir 2013:78) S 2014:07 Planprocess utredningen (dir.2014:29 ) S 2014:14 Utredningen om bättre konkurrens ökat bostadsbyggande (dir. 2014: 75) Bostadsplan eringskommittén färdig 15 juni. Planprocessutredningen färdig 31 dec. Byggkonkurrensutredningen färdig 1 okt. CSR 4 Förbättra baskunska perna underlätta övergång från utbildning till arbete a) Baskunskape r övergång utbildning - arbete. Ett nytt kunskapslyft Förbättring av baskunskaperna övergången från utbildning till arbetsliv Kunskapslyft inom utbildningen vuxna, innebär bl.a. satsning på fler platser inom komvux (både yrkesutbildning allmänna ämnen), folkhögskola högskola. Riksdagens budgetbeslut från december års vårändringsbudget Effektueras via regeringsuppdrag åt Skolverket betala ut medel till kommunern a efter ansökan. 8 Redan beslutade medel betalas ut under sta halvåret resterande under andra halvåret. Kunskapslyftet är stadigvarande med permanenta utbildningsplatser. Förväntad effekt på verkliga livslångt lärande rörlighet, bättra utbildninge ns kvalitet effektivitet samt främja lika möjligheter alla, social Tidiga insatser ger bättre utsättninga r identifiera elever som har eller kommer få svårt nå kunskapskrav en i skolan vid behov sätta in relevanta stödåtgärder. I längningen

9 sammanhållning aktivt medborgarskap. Kvantifieri ng inte möjlig. kan tidiga insatser leda till fler elever når dels behörighet till gymnasieskol ans nationella program, dels fullgör sin gymnasieutbil dning. Kunskapskrav i läsståelse Utredning av läsa-skrivaräkna-garanti Förbättring av baskunskaperna Förbättring av baskunskaperna Inande av kunskapskrav i läsståelse samt obligatoriska bedömningsstöd i läs- skrivutveckling matematik i årskurs 1. Tillsättning av utredare som ska utreda inandet av en särskild läsaskriva-räknagaranti Föreskrift till kursplanern a i svenska matematik Ändring i skollagen Ins 2016 Utredare tillsätts under Lärande exempel slag till hur man kan arbeta med tidiga insatser. På sikt bidra till fler elever når dels behörighet till gymnasieskolans nationella program, dels fullgör sin gymnasieutbildning Tidiga insatser kan på sikt bidra till fler elever når dels behörighet till gymnasieskolans Det är av stor vikt kunskaps krav bedömni ngs-stöd impleme nteras på ett systemati skt sätt av såväl stat som kommun. 9

10 nationella program, dels fullgör sin gymnasieutbildning OECDgranskning av svenska skolan Utredning om gymnasieutbildningen Förbättring av baskunskaperna Förbättring av baskunskaperna övergången från utbildning till arbetsliv OECDgranskning av den svenska skolan med fokus på grundskolan tillsättande av skolkommission som ska eslå åtgärder höja kunskapsnivån öka likvärdigheten i skolan. Utredning om möjliga åtgärder alla ungdomar ska påbörja fullfölja en gymnasieutbildning. Initialt offentlig utredning Tillses i mars. OECD presenterar rekommend ationer i slutet av april. Regeringen avser tillsätta en skolkommission som utifrån bl.a. OECD:s rekommend ationer ska eslå åtgärder. Uppdraget ska redovisas i juni Förbättrad genomströmning i gymnasieskolan gymnasiesärskolan Förslag till insatser från Skolkommissione n bör ge goda utsättninga r genoma väl genomtänkta insatser som syftar till bättra resultaten i svensk skola 10

11 Yrkesprogramsutredningen Förbättring av baskunskaperna övergången från utbildning till arbetsliv Utredning stärka den gymnasiala yrkesutbildningens raktionskraft underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv Tilläggsdirektiv februari Uppdraget ska redovisas i september 11

12 Vuxenutbildningen Kompetensutveckling lärare Förbättring av baskunskaperna övergången från utbildning till arbetsliv Förbättring av baskunskaperna Ändringar i bl.a. skollagen som syftar till en effektivare mer individanpassad vuxenutbildning, fram allt utbildning i svenska invandrare komvux på grundläggande nivå. Kompetensutvecklingsinsats inom läs skrivutveckling lärare i grundskolan gymnasieskolan. Proposition beslutad i mars Riksdagen väntas ta beslut om proposition en under våren. Lagändringarna eslås träda i kraft den 1 januari 2016 men tillämpas fr.o.m. den 1 juli Förväntad effekt på verkliga livslångt lärande rörlighet, bättra utbildninge ns kvalitet effektivitet samt främja lika möjligheter alla, social sammanhållning aktivt medborgarskap. Kvantifieri ng inte möjlig. 300 milj kr milj kr extra tills. 12

13 Utbildningskontrakt Syftar till få arbetslösa ungdomar utan en fullföljd gymnasieutbildning påbörja eller återgå till studier. Det ger möjlighet studera på heltid men det ska också vara möjligt kombinera studier med arbete eller praktik. Ny insats. Ins augusti Öka sysselsättningen bland unga. Inga. : : : :7 80 Traineejobb Syftet är minska ungdomsarbetslösheten underlätta generationsväxlingen inom kommunala vårdyrken. Kombinerar anställning med yrkesutbildning Utgångspunkten är utbildning på halvtid i kombination med en lönesubvention på 50 till 85 procent beroende på tid i arbetslöshet Ny insats. Ins augusti Öka sysselsättningen bland unga. Minskar problemen rekrytera till bristyrken generations -växling inom vårdyrken Inga. : : : :

14 Kunskapslyft sysselsättningsfas Ge möjlighet deltagare i sysselsättningsfasen studera upp till ett år med bibehållen individersättning. Förbättrade utsättningar få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden om de deltar i utbildningen. Ny insats. Ins oktober. Öka sysselsättningen långtidsarbetslösa. Inga : : 20 b) Lågutbildade utrikes födda Lärarsatsning inom sfi Effektivare arbetsmarknads utbildningsåtgärder utrikes födda Effektivare arbetsmarknads utbildningsåtgärder utrikes födda Extra statsbidrag till anordnare av utbildning i svenska invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning. Öka antalet lärare inom utbildning i svenska invandrare genoma kompetensutvecklingsinsat s dessa. Beslutades : miljone r kr per år under får lämnas Hösten : 15 milj kr 14

15 Kompletterande högskoleutbildning personer med utländsk utbildning Effektivare arbetsmarknads utbildningsåtgärder utrikes födda Satsning på kompletterande högskoleutbildningar personer med utländsk avslutad lärar-, jurist-, läkar-, tandläkar-, sjuksköterskeutbildning. Ca 70 milj kr under Ytterlig are knappt 16 milj kr samma summa beräkna s avsättas årligen fr.o.m Bedömning av utländsk utbildning Effektivare arbetsmarknads utbildningsåtgärder utrikes födda Förstärkning av Universitets högskolerådets bedömningsverksamhet personer med avslutad utländsk utbildning på gymnasial eftergymnasial nivå. Tillfällig stärkning under 2016 För uppgår stärk ningen till 18 milj. kr. 15

16 Kartläggning av valideringsinsatser Effektivare arbetsmarknads utbildningsåtgärder utrikes födda Uppdrag till utredare kartlägga de valideringsinsatser som finns inom arbetsmarknads utbildningssektorn bl.a. eslå hur ett nytt valideringssystem ska utformas. Extratjänster Avveckling av sysselsättningsfasen genom extratjänster ins i välfärden. Långtidsarbetslösa ska få ett riktigt jobb en riktig lön i stället en sysselsättningsplats Förordning (2007:414) om jobb utvecklingsgarantin. Ny insats Ins oktober Öka sysselsättningen långtidsarbetslösa. Inga. : : : : Etableringsuppdraget Skapa bättre utsättningar Arbetsmedlingen genoma etableringsuppdraget. Arbetsmedlingens valtningsanslag etableringsuppdraget stärks BP, VÄB, Arbetsmedlinge ns regleringsbrev. Öka sysselsättningsgraden utrikes födda 50 milj. 16

17 Snabbspår in på arbetsmarknaden nyanlända Kan bidra till nyanlända snabbare etablerar sig på svensk arbetsmarknad arbetsmarknadens behov av bristkompetens tillgodoses. Trepartssamtal om snabbspår nyanländas etablering på arbetsmarknaden. VÅP Öka sysselsättningsgraden utrikes födda 17

18 Ersättning SFI Förväntas skapa bättre utsättningar snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden Ytterligare medel till kommuner deltagare i sfi som fått uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden i avvaktan på flytta till en kommun VÄB Ändring av regleringsbrev anslag 1:2 Kommuners ersättningar vid flyktingmott agande. Förordnings -ändring så kommuner får ersättning per deltagarmånad alla i anläggnings -boende fr.o.m. 1 januari Öka sysselsättningsgraden utrikes födda 50 milj. Flyktingguider Om man på ett mer framgångsrikt sätt involverar det civila samhället i etableringsprocessen ökar detta utsättningarna en snabbare etablering av nyanlända. Förstärkning av medel flyktingguider VÄB Ändring av regleringsbrev anslag 1:1 Integrationsåtgärder med ökning av medel på anslagspost 4. Öka sysselsättningsgraden utrikes födda 30 milj. 18

19 c) Tidiga insatser unga Kommunernas aktivitetsansvar Kommuner har ansvar söka upp samtliga unga under 20 år som fullgjort sin skolplikt (grundskola) men som inte återfinns i gymnasieskolan som saknar känd sysselsättning erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:Kr U9, rskr. 2013/14:354 ) regleras i 29 kap. 9 skollagen (2010:800) Trädde i kraft 1 jan Kvalitetsgranskning av åtgärden genoms av Skolinspektionen. Redovisas senast den 11 dec. Förbättrad uppföljnin g av unga som hoppar av gymnasieskolan eller som inte påbörjat gymnasieutbildning, samt bättrad struktur tidiga individuell a insatser riktade till unga bedöms bidra till minska avhopp. 10 milj. tilldes kommu nerna årligen i samband med aktivite tsansvare t inde s. 19