Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande:
|
|
- Stefan Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3. LABORATION 2 CIRKULATION Introduktion Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: Auskultation vid auskultation identifiera I:a och II:a tonerna var man vanligen bäst hör ljud från olika delar av hjärtat auskultatorisk definition av systole och diastole hjärttonernas uppkomstmekanismer Blodtrycksmätning utföra palpatorisk och auskultatorisk blodtrycksmätning de Korotkoffska ljudens relation till systoliskt och diastoliskt tryck vid auskultatorisk mätning faktorer som påverkar det systoliska & diastoliska blodtrycket för faktorer & felkällor som påverkar mätresultatet vid blodtrycksmätningar Ortostatiskt prov utföra ett enkelt ortostatiskt prov tolka ett fullständigt ortostatiskt prov hur hastigt uppresande påverkar cirkulationen och kroppens kompensationsmekanismer redogöra för symtom vid ortostatisk hypotension mekanismen för vasovagal synkope (svimning) EKG principer för EKG-registrering skillnaderna mellan unipolära och bipoära avledningar basal EKG-tolkning: hjärtfrekvens, rytm, intervaller och duration benämning och innebörd av i ett normalt EKG förekommande vågor den elektriska aktivitet i hjärtat som ger upphov till ett normalt EKG Arbetsordning I. Auskultation av hjärtat II. Mätning av blodtryck III. Ortostatiskt prov IV. Demonstration av EKG Laboration Blodtryck & Auskultation 1 OSOF
2 Auskultation av hjärtat Bakgrund När hjärtat arbetar uppstår vibrationer i hjärtmuskeln och i de stora kärlen. Dessa vibrationer orsakas ytterst av accelerationer respektive retardationer där rörelseenergi omvandlas till ljudenergi. Vidare kan vibrationer uppstå vid turbulent flöde (betänk Reynolds tal). Hjärtljuden indelas i: toner (normala och extra) biljud (blåsljud, gnidningsbiljud) Hjärttoner Hjärtats toner kommer normalt att huvudsakligen vara beroende av kammarfunktionen. Det är framförallt stängningen av klaffarna som åstadkommer ljud genom den turbulens som uppstår. Normala toner: I:a tonen uppkommer i samband med stängningen av mitralis- och tricuspidalisklaffarna. II:a tonen uppstår i samband med stängningen av aorta- och pulmonalisklaffarna. Extra toner: III:e tonen inträffar när blodet snabbt strömmar från förmaken och in i kamrarna. Tonen har vanligtvis punctum maximum vid I 3 sin, parasternalt och hörs bäst under inspiratoriet (=ökat venöst återflöde). Den förekommer framförallt hos barn och unga, vältränade individer. IV:e tonen kan förekomma vid förmakskontraktionen. Anses patologisk hos alla utom späda och små barn. Början av systole markeras alltså av I:a tonen och början av diastole av II:a tonen. Se Fig. 3:2 för hjärtltonernas relation till hjärtcykeln etc. Biljud Om ett klaffostium är för trångt kallar man det stenos och detta innebär ett abnormt ökad flödesmotstånd genom klaffen. En stenos kan ge upphov till biljud p.g.a. turbulensbildning. De vanligaste klaffstenoserna är i mitralis- eller aortaklaffen. En insufficiens uppstår när klaffarna inte kan sluta tätt och leder till ett läckage bakåt genom klaffen. Insufficiensen ger även den upphov till biljud p.g.a. de ändrade flödesförhållandena. Insufficiens i segelklaffarna (tricuspidalis och mitralis) ger sig till känna under systole, liksom stenoser i fickklaffarna (aorta och pulmonalis). Det motsatta förhållandet gäller under diastole. Klaffelen kan vara medfödda eller förvärvade. Ett biljud som är så starkt att man kan palpera det kallas för fremissement. Punctum maximum (PM) är det område där en ton eller ett biljud hörs bäst (Fig. 3:1). PM varierar från person till person. Vid olika sjukdomar brukar karaktäristiska förändringar av PM ske. Cirkulation 2 OSOF
3 Fig. 3:1 Ljudet från olika klaffar uppfattas tydligast på olika ställen på thorax. Observera att ljuden kan projicera sig mycket olika utan att för den skull vara patologiska. Speciellt aorta- och pulmonaliskomponenterna har en tendens att avvika från det normala. Fig. 3:2 Cirkulation 3 OSOF
4 Klinisk bakgrund I ett kliniskt status och därmed i ett hjärtstatus ingår inspektion (att se), palpation (att känna) och auskulation (att lyssna). Vid inspektion tittar läkaren efter halsvenstas, perifera ödem, cyanos och dyspné då dessa är tecken på cirkulatorisk inkompensation. Vid palpation känner läkaren efter ictus (hjärtspetsstöten), pulsationer på bröstkorgen och fremissement (vibrationer). En kraftigt breddökad ictus kan tyda på förstorat hjärta (hjärthypertrofi). Fremissement kan uppstå vid kraftiga blåsljud. Vid auskulation lyssnar läkaren efter hjärtonerna och dess relation till perifer puls och eventuella extra hjärttoner, blåsljud och biljud. Regelbundenhet och frekvens i hjärtrytmen undersöks också. Vid eventuella blåsljud bedöms lokalisation (PM), intesitet, plats i hjärtcykeln (diastoliskt resp. systoliskt blåsljud). I journalen kan det se ut såhär: Regelbunden rytm med frekvensen 88 slag/minut. Normala toner. Med PM i I 2 dx hörs ett högfrekvent, mittsystoliskt biljud av grad 3-4. Uppställning och material Stetoskopet Stetoskopet har två avlyssningsmöjligheter. Antingen lyssnar man med klockdelen och hör då framför allt de lägre frekvenserna eller också lyssnar man med diafragmadelen (med membranet) och hör då framför allt högre frekvenser. Använd diafragmadelen när ni mäter blodtrycket. Se även till att Du får öronmusslorna rätt de ska vara riktade framåt-nedåt (i hörselgångens riktning) för att ge den bästa ljudledningen. Utförande Auskultation av hjärtat Lyssna organiserat och riktat! Använd gärna en refräng för att lättare falla in i rytmen (t.ex. lub-dup lub-dup etc). Ett tips är att samtidigt känna på radialispulsen och fundera kring radialispulsen i förhållande till hjärttonerna. Organiserat Prova in stetoskopet så att Du hör bra, lyssna på ett ostium i taget. Börja med att bestämma vad som är första tonen! Riktat Vid varje avlyssningsställe börjar Du att lyssna på rytmen, identifierar I:a tonen. Därefter lyssnar Du på II:a tonen. Slutligen auskulterar Du om det föreligger systoliska resp diastoliska biljud. Arbeta två och två. Var metodisk! Följ gärna mallen nedan! 1. Den som ska undersökas tar av sig på överkroppen och lägger sig i ett vilsamt läge på britsen. Den undersökande bör befinna sig på den undersöktes högra sida. Cirkulation 4 OSOF
5 2. Palpera ictus (hjärtspetsen). Breddökad, d.v.s. mer än två tvärfingrar bred?är rytmen regelbunden? Frekvens slag/min Ett tips kan vara att göra detta i stående eller framåtlutad ställning! 3. Palpera radialispulsen. Frekvens slag/min. Deficit är när pulsen är lägre än hjärtfrekvensen, d v s hjärtat har en del ineffektiva slag. Föreligger deficit? 4. Placera stetoskopet över I 3 sin, parasternalt. Bekanta Dig med rytmen. Bestäm Dig för vad som är systole resp diastole. 5. Lyssna på a) I:a tonen b) II:a tonen c) mellanrummet mellan I:a och II:a tonen systoliska biljud? d) mellanrummet mellan II:a och I:a tonen diastoliska biljud? 6. Låt kamraten göra en lång och djup inandning. Koncentrera Dig på II:a tonen. Klyvning? Vad är mekanismen bakom en klyvd 2:a ton? 7. Flytta stetoskopet över bröstkorgen a) I:a tonen hörs bäst över b) II:a tonen hörs bäst över c) Ev biljud hörs bäst över 8. Låt kamraten utföra ett intensivt muskelarbete (armhävningar eller sit-ups ). Lyssna därefter ånyo på hjärtat. Hörs något biljud? ( ) Ja ( ) nej ( ) systoliskt ( ) diastoliskt PM: Cirkulation 5 OSOF
6 Frivilliga frågor- auskultation av hjärtat Dessa frågor syftar endast till att vara en hjälp och ett stöd för att du själv ska kunna utvärdera om du har förstått den teoretiska bakgrunden och praktiska momenten vid denna laboration. Frågorna är frivilliga men kan med fördel diskuteras med amanuensen. 1. Hur identifierar man I:a och II:a tonerna? 2. Vad står III:e och IV:e ton för? 3. Vad beror klyvning av II:a tonen på? 4. Beskriv hur de normala hjärttonerna uppkommer och var på bröstkorgen man hör dessa bäst? 5. Redogör för: a. den auskultatoriska definitionen av systole och diastole? b. sinusarytmi? 6. Vilka patologiska förändringar ligger bakom de vanligaste blåsljuden och vilka är systoliska respektive diastoliska? Cirkulation 6 OSOF
7 Blodtryck Bakgrund Blodtrycket regleras kontinuerligt i kroppen för att varje vävnad ska få tillräckligt blodflöde. Två huvudfaktorer reglerar artärtrycket kortsiktigt: hjärtminutvolymen och perifera motståndet. Över längre tid påverkas också blodtrycksnivån av den totala vätskemängden i kroppen. Det sanna värdet på blodtrycket i artärsystemet får man med direkt blodtrycksmätning d.v.s. med en kateter inne i kärlet. Metoden är dock inte tillräckligt enkel och riskfri för att kunna utföras annat än i undantagsfall (bl.a. forskning och intensivvård). Blodtryck mäts vanligtvis med auskultatorisk eller palpatorisk metod. I båda fallen används en manschett, oftast fäst runt överarmen (d.v.s. i hjärthöjd), med vilken man komprimerar överarmsartären. Den auskultatoriska metoden bygger på att man lyssnar till ljud orsakade av ändrade strömningsförhållanden i kärlet, som uppkommer vid artärkompression. Detta ger en god uppfattning om det systoliska och det diastoliska blodtrycket. Den palpatoriska metoden innebär att man registrerar radialispulsen med fingertopparna och detta ger en god uppfattning om det systoliska blodtrycket. Systoliskt-, diastoliskt-, puls- och medelartärtryck. Det systoliska trycket orsakas av att hjärtat pumpar ut blod i artärsystemet. Slagvolym och redan existerande volym i artärsystemet är betydelsefulla faktorer för tryckets storlek. Ett stelt kärl medför betydligt större systolisk tryckökning än ett mjukt elastiskt kärl. Normalvärdet är mellan 90 och 140 mmhg. Det diastoliska trycket är lägsta trycket i artärerna under hjärtats diastoliska fas. Trycket faller kontinuerligt under diastole p.g.a. det perifera avflödet från artärerna. En låg hjärtfrekvens ökar således tendensen till lågt diastoliskt tryck, eftersom avflödet från aorta då får fortgå under längre tid mellan hjärtslagen. Det diastoliska trycket påverkas även av det perifera motståndet. Normalt är det diastoliska trycket 65 till 90 mmhg. I ett vanligt status anges de systoliska och diastoliska trycken (125/70 mmhg = 125 över 70 ). Pulstrycket är skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Ju större pulstrycket är desto kraftigare pulsationer finns i kärlen. Under ejektionsfasen stiger trycket i aorta (till det systoliska trycket) och de elastiska väggarna spänns ut. Tryckutjämning sker sedan i perifer riktning pulsvågen förflyttar sig. Pulsvågens utbredningshastighet är inte samma sak som blodets flödeshastighet (3-10 m/s resp. mindre än 0,5 m/s). Pulsvågen är tryckstegringens förflyttning i cirkulationssystemet. Medelartärtrycket är av stor betydelse för flödet och det transkapillära utbytet. Det kan beräknas matematiskt och i aorta beräknas det: diastoliska trycket + ca 1/2 av pulstrycket medan i muskulära artärer motsvarar det: diastoliska trycket + ca 1/3 av pulstrycket. Cirkulation 7 OSOF
8 Auskultatorisk blodtrycksmätning Figuren visar hur man tänker sig att de Kortokoffska ljuden uppkommer. Fig 3:3 Principen för auskultatorisk mätning av armblodtrycket. (Jonson et al. Klinisk fysiologi. 1998). När trycket i manschetten överstiger det systoliska (A) sker inget flöde i artären och inget ljud hörs. Sänker man trycket strax under det systoliska trycket (B), börjar ett turbulent flöde under systole (fas I). Flödesförhållandena förändras successivt när trycket i manschett och vävnad sjunker (fas II och III: först mer brusande, sedan allt klarare). När trycket i manschetten är lika stort som det diastoliska trycket (C) avtar de Kortokoffska ljuden (fas IV) eftersom kärlet inte längre påverkas av ett komprimerande tryck. När ljuden är helt borta, talar man om fas V. Avvikelser finns naturligtvis. Det vanligaste är att ljuden endast långsamt avtar. Man brukar då ange trycket, då minskningen börjar, som det diastoliska trycket. Om fas IV-V är > 10 mmhg bör man ange båda värdena, exempelvis 175/ I vissa fall kan ett auskultatoriskt gap uppstå. Det är när alla ljud försvinner i en del av intervallet mellan systoliskt och diastoliskt tryck. Orsaken är okänd men detta innebär att man ska fortsätta att lyssna och långsamt släppa ut luft en kort stund efter att det diastoliska ljudet har försvunnit så att man inte riskerar ett falskt för högt diastoliskt värde p.g.a. ett auskultatoriskt gap. OBS! att om man placerar stetoskopets membran över brachialisartären utan att pumpa upp manschetten så hörs inget ljud. Hör du ändå ett ljud innebär det att du komprimerar artären med stetoskopet och på så sätt skapar turbulent flöde. Cirkulation 8 OSOF
9 Felkällor Vilotryck. En person som inte är i vila kan ha ett mycket varierande blodtryck. Därför försöker man alltid mäta vilotrycket såsom ett lägsta värde. En arbetande person eller en dåligt avslappnad person får falskt för höga värden p.g.a. att manschetten måste arbeta även mot muskeltonus samt att statiskt muskelarbete ger kraftig blodtrycksstegring. Allt som aktiverar det sympatiska nervsystemet kan ge för höga tryckvärden: nervositet, smärta, toalettbehov, rädsla inför situationen på vårdcentralen eller sjukhuset (labben?). Artärens egenskaper. Om kärlen är stela kan ytterligare kraft behövas för att komprimera dem och man kan få falskt för höga värden. Armläget. Kroppsdelen man mäter trycket i måste vara i höjd med hjärtat för att hydrostatiska komponenter inte ska adderas till blodtrycket (tyngdkraftens inflytande). Det betyder att i liggande ska övre delen av armen placeras på britsen i nivå med halva thoraxhöjden. Felaktig manschett: Trycket i manschetten fortplantas inte rätlinjigt inne i vävnaden utan bäst mitt under manschetten. En för smal manschett eller dåligt påsatt manschett kan ge en för liten anläggningsyta med åtföljande otillräcklig fortplantning av trycket. Man får då ett falskt för högt värde. Manschetten ska ha en bredd motsvarande minst 30% av armens/benets omkrets. Stetoskopet. Även placeringen av stetoskopet kan spela roll. Man hör sämre om man inte lyssnar över artären. Trycker man för hårt kan man komprimera artären och åstadkomma turbulens! Felaktig pumpning. Trycket i manschetten måste sänkas med rätt hastighet. Går det för snabbt kommer pulsslagen så sällan att osäkerheten blir för stor. Man riskerar få ett för lågt värde (pulsen bör hinna slå minst en gång/3 mmhg). För högt värde kan man få med för långsam tryckökning eller trycksänkning om man får en betydande stas på vensidan. Manometer. Givetvis måste manschettens manometer fungera och vara rätt kalibrerad. a) De streckade linjerna visar hur manschettrycket fortplantar sig inåt runt artären. b) Sambandet mellan trycket i manschetten och det auskulterade ljudets karaktär. Fig. 3:4 Lännergren et al. Fysiologi, 1996 Cirkulation 9 OSOF
10 Mätning av blodtryck Arbeta två och två! Fyll i resultaten i luckorna nedan! 1. Din kamrat lägger sig på britsen och vilar (10 minuter är egentligen standard, men inte helt nödvändigt under denna laboration). En av överarmarna med armveck ska vara tillgänglig. 2. Medan kamraten vilar sig mäter Du överarmens omkrets och väljer och sätter på rätt manschett. Pröva stetoskopet. Palpera pulsen i armvecket. Markera var Du känner den! 3. Palpera radialispulsen. Pumpa försiktigt upp manschetten tills pulsen försvinner ( mmhg). Vad heter detta tryck? Fortsätt mmhg till. 4. Sätt stetoskopet över armens huvudartär (a brachialis) i armvecket och sträck varsamt armbågsleden. Försökspersonen måste vara avslappnad. Börja sänk trycket långsamt (ca 3 mmhg/sekund). 5. Notera i minnet när Du hör de första Korotkoffska ljuden ( mmhg) och när Du hör att de avtar ( mmhg). Föreligger något auskultatoriskt gap? Anteckna först när Du har släppt ut allt tryck ur manschetten! Blodtryck: / mmhg (systoliskt/diastoliskt). 6. Kontrollera med amanuensen att Du har gjort rätt. Byt därefter plats med Din kamrat! Frivilliga frågor- blodtrycksmätning 1. Hur utförs en palpatorisk respektive en auskultatorisk blodtrycksmätning? 2. Hur gör man ett korrekt val av manschettbredd för olika personer? 3. Vad har de Korotkoffska ljuden för relation till systoliskt och diastoliskt tryck vid auskultatorisk mätning? 4. Vilka faktorer påverkar det systoliska blodtrycket? 5. Vilka faktorer påverkar det diastoliska blodtrycket? 6. Vilka faktorer och felkällor påverkar blodtrycket vid blodtrycksmätningar? 7. Vilka tryck anses kliniskt vara gräns för normalt blodtryck (systoliskt resp. diastoliskt)? Cirkulation 10 OSOF
11 Ortostatiskt prov Bakgrund Principen för ett ortostatiskt (orto, rak, stasis, ställning) prov är att registrera blodtryck och hjärtfrekvens när patienten befinner sig i horisontell respektive vertikal kroppsställning. På grund av gravitationens påverkan på blodvolymen har man i horisontalläge (liggande) en större del blod "centralt" (hjärta och lungor). När man reser sig upp från liggande omfördelas ca ml blod från den centrala blodvolymen till benen. Perfusionen av lungan förändras också så att de övre delarna får en lägre perfusion (fundera kring lungans ventilationsperfusionsmatchning). Den minskade centrala blodvolymen leder till ett minskat venöst återflöde, vilket i sin tur innebär att slagvolymen sjunker. Minskad slagvolym leder till sänkt arteriellt blodtryck. Detta registreras av baroreceptorer i aortabågen och sinus caroticus. Baroreceptorerna i sinus caroticus registrerar också ett lägre blodtryck än det som genereras av hjärtat för att de befinner sig c:a 30 cm ovanför hjärtat i upprätt ställning. Dessutom anses så kallade lågtrycksreceptorer i bl.a. hjärtats förmak och de stora venerna reagera på den minskade centrala blodvolymen. De afferenta signalerna från olika receptorer leder till en ökad sympatikusaktivitet och en minskad parasympatikusaktivitet, bl.a. från vasomotorcentrum. Det perifera motståndet ökar och hjärtfrekvensen går upp för att upprätthålla det arteriella blodtrycket. Sympatikustonus ökar också till kapacitanskärlen ledande till ökad ventonus och därmed bättre venöst återflöde. På längre sikt finns även de humorala kompensationsmekanismerna. ADH-insöndringen (antidiuretiskt hormon = vasopressin) från neurohypofysen ökar. Även reninaktiviteten ökar i stående, vilket via angiotensin (ökat perifert motstånd) ökar aldosteroninsöndringen från binjurebarken och därmed ökat upptag av Na+ och vatten i njurarna. Fig 3:5. Schema över några av de kompensations-mekanismer, som ingriper för att upprätthålla blodtrycket i stående (efter Thulesius 1970) Cirkulation 11 OSOF
12 Vissa personer har svårt att klara omställningen från liggande till stående och utvecklar ortostatisk hypotension (ortostatism). Vid snabb uppresning får dessa personer yrsel, illamående eller en upplevelse av att det svartnar för ögonen. I svårare fall uppträder synkope (svimning) varvid personen återtar horisontalläget och därmed tryggar cirkulationen till hjärnan. Asympatikoton ortostatism innebär att kompensationsmekanismerna inte är tillräckliga och vid resning från liggande till stående stiger i vissa fall pulsfrekvensen inte alls. Detta kan ses hos vissa äldre personer, efter behandling av sympatikusblockerande mediciner eller orsakas av en skada på det autonoma nervsystemet (diabetes, Parkinson) eller det blodtrycksreglerande området i medulla oblongata (t.ex. efter infarkt). Sympatikoton ortostatism innebär att en ökad sympatikustonus ger en högre puls, som dock inte räcker för att upprätthålla blodtrycket på en tillräckligt hög nivå. Två orsaker är inadekvat effekt av sympaticus på kärlen respektive sänkt blodvolym. Sympatikoton ortostatism kan normalt uppträda vid sänkt blodvolym, som efter blodförlust eller en längre tids sängläge, då den sänkta renin-aktiviteten lett till en minskad plasmavolym. Långa personer påverkas mer av gravitationen och är alltså mer utsatta. Stående under längre tid innebär ett förhöjt kapillärtryck i benen vilket ger en ökad utåtfiltration och ökning av den interstitiella vätskan (ödem). Plasmavolymen minskar i motsvarande grad och kan efter en längre tids stående ha sjunkit med ca 15%. Träning ökar både blodvolymen och förbättrar sympatikusfunktionen. I svårare fall, där inte fysisk träning är tillräcklig, kan man använda farmaka som selektivt ökar kapacitanskärlens tonus. Klinisk användning av tippbräda Ortostatiskt prov utredning av synkope (svimning), yrsel, illamående. Fig 3:6: Förändringar av några hemodynamiska parametrar hos normalpersoner i samband med lägesförändringar (efter Bevegård 1975). Blodtrycken är mätta i hjärthöjd. Rehabilitering patienter som legat länge kan med hjälp av tippbrädan tränas till upprätt ställning. På så sätt ökas reninaktiviteten stegvis och sympatikusfunktionen förbättras. Cirkulation 12 OSOF
13 Enkelt ortostatiskt prov Ett enkelt ortostatiskt prov kan göras i samband med vanlig blodtryckstagning. Efter att ha mätt blodtryck och puls i vila, får patienten resa sig varefter puls och blodtryck mätes i stående (omedelbart och ca 2 minuter efter uppresande). Fullständigt ortostatiskt prov Utföres med tippbräda för att undvika inblandning av muskelpumpen d.v.s. kontraktion av benens muskulatur vid rörelser underlättar det venösa återflödet till hjärtat. Det är lättare att kontrollera hastigheten på uppresandet men samtidigt är detta mindre ett fysiologiskt test. Puls och blodtryck mätes före (i vila) och varje minut efter uppresande, vanligen i 7 minuter. I vissa fall görs även kontinuerlig EKG-registrering för att studera sympatikusaktiviteten. Tolkning Ändring av blodtrycket (jämfört med vilovärdet) markeras på x-axeln. Pulsändringen (jämfört med vilovärdet) förs in på y-axeln. Punkten (x,y) markeras i koordinatsystemet. Normalt ska man inom 7 minuter vara (tillbaka) nära vilovärdet. I figur 3:7 markeras detta med "normalvärdesrutan". Ett slutvärde inom område I innebär att blodtrycket sjunker trots att pulsfrekvensen ökar (sympatikoton ortostatism). Inom område II sker ingen pulsökning när trycket faller (asympatikoton ortostatism). En sympatisk överkompensering leder till ökad puls och höjt blodtryck (område III). Detta anses förekomma vid tidig hypertension (högt blodtryck). I III II Normalvärdesruta Fig 3:7 Vasovagal reaktion Sänkt sympatikustonus eller ökad parasympatikusaktivitet - t ex vid kraftig minskning av centrala blodvolymen, venösa återflödet och vid stark sinnesrörelse innebär att såväl puls som blodtryck sjunker och att personen riskerar att svimma. I samband med vasovagal reaktion föregås svimning ofta av yrsel, illamående, blekhet samt bradykardi (förlångsammad hjärtfrekvens). Cirkulation 13 OSOF
14 Utförande OBS! Vid tecken på vasovagal reaktion måste provet avbrytas omedelbart och försökspersonen tippas till horisontalläge med höjda ben. 1 Utse en frivillig försöksperson (gärna lång och smal) och spänn fast denne i horisontalläge på tippbrädan. 2 Fördela följande arbetsuppgifter: 1 protokollförare 1 tidtagare 2 pulstagare (fotpuls!) 2 blodtrycksmätare (1/arm) 3 Markera var pulsen palperas (a dorsalis pedis eller a tibialis posterior) respektive auskulteras (a brachialis). Kom ihåg att alltid räkna pulsen under 15 s - annars hinner Du aldrig mäta varje minut! 4 När försökspersonen vilat 5-10 min tas vilovärden (puls och blodtryck), därefter tippar amanuensen brädan. Starta tidtagningen och mät omedelbart tryck och puls. 5 Mät puls och blodtryck varje minut under 7 minuter. Protokollföraren noterar hur försökspersonen mår. 6 Efter försökets slut tippas brädan tillbaks och försökspersonen kopplas loss. Alla för in resultaten i tabellen nedan. Tillsammans med amanuensen gås resultaten igenom och diskuteras med hjälp av koordinatsystemet, fig. 3:7. Vila 0 min 1 min 2 min 3 min 4 min 5 min 6 min 7 min Puls 1 Puls 2 Puls medelvärde Blodtryck 1 Blodtryck 2 Blodtrycksmedelvärde Försökspersonens reaktioner: Cirkulation 14 OSOF
15 Frivilliga frågor- ortostatiskt prov 1. Hur utförs ett enkelt ortostatiskt prov? 2. Hur tolkar man ett fullständigt ortostatiskt prov? 3. Hur påverkas blodcirkulationen av ett hastigt uppresande? 4. Vilka kompensationsmekanismer finns för att bibehålla blodtrycket vid hastigt uppresande? 5. Vilka två typer av ortostatisk hypotension finns? 6. Nämn några symtom vid ortostatisk hypotension. 7. Nämn några olika orsaker till ortostatisk hypotension. 8. Vilken är mekanismen bakom vasovagal synkope (svimning)? 9. Vad finns det för klinisk användning av ortostatiskt prov? Cirkulation 15 OSOF
16 EKG (demonstration) Introduktion Syftet med följande demonstration ar att visa hur en EKG-registrering går till rent praktiskt. Den teoretiska elektrofysiologiska bakgrunden gås ej igenom i detalj under momentet. Nedan ges dock sådan bakgrundsinformation. Bakgrund EKG (elektrokardiogram) är en registrering av det elektriska fält som potentialvariationerna i myocardmassan ger upphov till under de olika faserna i hjärtcykeln. Aktionspotentialer i hjärtmuskelcellerna ger upphov till extracellulära strömmar som fortplantas ut till hudytan där de kan registreras. Hjärtmuskelcellens membran har en potentialdifferens i vila på -80mV, utsidan positiv i förhållande till insidan. En retning av hjärtmuskelcellen kommer att ge upphov till en aktionspotential (AP, fig 1) med förhållandevis lång duration, ms. Fig. 1. Aktionspotential (AP) i en kammarmyokardcell. AP medför att cellens utsida blir negativ i förhåll ande till dess insida depolarisation. Så såningom återställs fördelnigen av laddningar (joner) över cellmemebranet - repolarisation Om en myocardstrimla urladdas, kommer depolarisationsvågen att vandra längs strimlan. Om en elektrod placeras vid vardera änden, kommer den elektrod, mot vilken depolarisationen går att registrera en positiv deflektion i förhållande till den från vilken impulser går, vilken registrerar en negativ deflektion (fig 2a). Förhållandet i hjärtat är mer komplicerat, eftersom det samtidigt sker en depolarisering åt olika håll. De potentialvariationer som då uppstår sätts samman till en resultant, som registreras. Cirkulation 16 OSOF
17 Fig 2. A) Vid depolarisation mot en registrerande elektrod sker en positiv deflektion. B) Vid repolarisation råder omvänt förlopp, d.v.s. den elektrod från vilken repolarisationen går kommer att registrera en positiv deflektion och vice versa. Uppkomst av ett vänsterkammar-ekg 1 Impulsen utgår från sinusknutan och depolarisationen sprids radiellt genom förmaken. Elektroden registrerar en positiv våg, P-vågen. 2 Impulsen överleds från förmak till kammare via AV-knutan och His bunt. AV-knutans låga ledningshastighet gör att viss tid förflyter innan kammaren aktiveras, detta är den isoelektriska PQ-sträckan. 3 Kammarseptum aktiveras från vänster till höger. Detta ger den kortvariga, negativa Q-vågen. 4 Kammarväggarna aktiveras i riktning från endocardium till epicardium, med början närmast apex. Vänsterkammarens vägg innehåller betydligt mer muskelmassa än högerkammarens och kommer att överväga den elektriska resultanten som sålunda riktas åt vänster. Elektroden registrerar alltså en stor positiv våg, den s k R-vågen. 5 Sist aktiveras de delar av kammarväggarna som ligger kring aorta och a pulmonalis, denna resultant är huvudsakligen riktad åt höger och man får den lilla negativa S-vågen. 6 Efter kammarens depolarisation följer en kort fas före repolarisationen under vilken inga större laddningsförändringar sker, den utgör den isoelektriska STsträckan. 7 Då aktionspotentialen i kamrarna har längre duration i de muskelceller som ligger endocardiellt än dem som ligger epicardiellt, kommer repolarisationen att vara avslutad först epicardiellt och vara avslutad sist endocardiellt, och repolarisationsvågen rör sig därför i omvänd riktning jämfört med depolarisationsvågen. Därför kommer T-vågen, som utvisar kamrarnas repolarisation, att vara positiv, trots att den är ett uttryck för en repolarisation och ej en depolarisation. 8 Ofta ses ytterligare en våg. U-vågen vars bakgrund är omtvistad. Cirkulation 17 OSOF
18 Olika typer av avledningar För att kunna studera olika delar av hjärtat används flera avledningar. En patologisk process, t ex hjärtinfarkt syns ofta bara i en eller två av de 12 avledningarna som ingår i ett rutin-ekg. Man skiljer mellan unipolära och bipolära avledningar. Unipolära avledningar görs mellan en s k explorerande elektrod och en elektriskt "neutral" referenselektrod. Den vanligaste referenselektroden kallas Wilsonelektrod (förkortas V), vilken erhålles genom att via motstånd koppla samman hö arm och vä ben. Bipolära avledningar fås från två elektroder med potentialvariationer. Om dessa sitter på samma avstånd från hjärtat kommer de båda elektrodernas potentialvariationer endast att påverkas av skillnader i placering i förhållande till retningens spridningsriktning. Extremitetsavledningarna I, II och III var de första man började med i slutet på 1800-talet. Avledning I avleds mellan hö och vä arm med vä arm som positiv elektrod. Avledning II mellan hö arm och vä ben med benet som positiv elektrod. Avledning III mellan vä arm och ben med benet som positiv elektrod. Med positiv elektrod menas här att en depolarisationsvåg riktad mot elektroden ger positivt utslag på avledningen. Cirkulation 18 OSOF
19 Unipolära extremitetsavledningar: avr avl avf. Den explorerande elektroden sitter på hö arm i avr (R=Right arm), på vä arm i avl och på vä fot i avf. Referenselektroden har en speciell historia och är en förstärkt=augmented=a, Wilson=V elektrod. Den fås genom att koppla ihop de två övriga hörnen i triangeln hö arm, vä arm och vä ben via motstånd. Bröstavledningar: Bröstelektrodernas placering 1. parasternalt I 4 dx 2. parasternalt I 4 sin 3. mittemellan 2 och 4 4. medioclavikularlinjen I 5 sin 5. främre axillarlinjen, samma höjd som 4 6. mittersta axillarlinjen, samma höjd som 4 (Dessutom förekommer då och då 7 bakre axillarlinjen samma höjd som 4, och 4R som motsvarar 4 fast på höger sida). De vanligaste typerna av bröstavledningar är unipolära och har Wilsonelektroden som referenselektrod. De kallas V1, V2, V3, V4, V5, och V6. Vid EKG-registrering under muskelarbete placeras "extremitetselektroder" ej på benet utan på höften för att reducera rörelse- och muskelstörningar. Cirkulation 19 OSOF
20 Cirkulation 20 OSOF
Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande:
3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION Introduktion Efter genomförd laboration förväntas du kunna redogöra för följande: Auskultation vid auskultation identifiera I:a och II:a tonerna var man vanligen
Läs mer1. ANVÄNDA DATAINSAMLINGSSYSTEMET 2. LABORATION EKG 3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION 4. LABORATION RESPIRATION 5. LABORATION ARBETSPROV
DEN FRISKA MÄNNISKAN 2 LABORATIONSKOMPENDIUM FYSIOLOGI 1. ANVÄNDA DATAINSAMLINGSSYSTEMET 2. LABORATION EKG 3. LABORATION BLODTRYCK & AUSKULTATION 4. LABORATION RESPIRATION 5. LABORATION ARBETSPROV Karolinska
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merSjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma
Träningstips Sjukgymnasten tipsar om rörelser att göra hemma Emelie Bond, legitimerad sjukgymnast, visar olika övningar som man kan göra hemma, flera övningar fungerar även för den som sitter i rullstol.
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merTräningsprogram - sommaren 2010
Träningsprogram - sommaren 2010 ALLMÄNT OM TRÄNINGSPROGRAMMET Det finns två huvudsakliga syften med detta träningsprogram. Det första och kanske viktigaste syftet, är att det ska hålla dig borta från skador
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Hjälpmedel: Linjal och miniräknare.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2015-06-13 Skrivtid: 3 tim
Läs merUPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:
Ta med styrketräningen på semestern: SUPERSTARK I Gymmet och träningskompisarna kan kännas långt borta på semestern, men träningen finns alltid nära till hands. I FORM tog hjälp av personliga tränaren
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Idrott A, ht-12 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs mer4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
Läs merHjärtstatus & cirkulation. Martin Sundqvist SöS 130312
Hjärtstatus & cirkulation Martin Sundqvist SöS 130312 Varför status? Diagnostik Diagnos = särskiljande kunskap Tecken, statusfynd Differentialdiagnostik Screening Omhändertagande Tid att tänka Inspektion
Läs merSnabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Läs merSittposition cykel. Enligt Road Racing, technique and training, av Hinault/Genzling
Sittposition cykel Enligt Road Racing, technique and training, av Hinault/Genzling Sadelhöjd Sadelhöjden mäts från centrum av vevpartiet till toppen av sadeln 14,5 cm bakom sadelspetsen (markera punkt
Läs merHandledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Läs merScoot Boot - frågor & svar
Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merNär jag blir gravid ska jag sluta röka!
Rökfri graviditet När jag blir gravid ska jag sluta röka! Så tänkte du säkert innan du blev gravid. Nu är du gravid och det kanske är svårare att sluta än du trott? Du är inte ensam om att tycka så! Den
Läs merTräningslära. Årskurs 8
Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni
Läs merKondition + spänstträning, 1-2 pass/vecka
Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 2 pass i veckan för att just
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merViktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling
Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst sex timmar efter att du har tagit den första dosen, så att man
Läs merModul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
Läs merDatorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter
Läs merFacit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merManual Gamla Akka-plattan
Manual Gamla Akka-plattan Manual för Akkaplattan Figur 1 1. 1. Uttag för laddare. Akkaplattan bör stå på laddning när den inte används men inte under för långa perioder dvs. flera veckor i sträck. Figur
Läs merKapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1
Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs mer2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merTentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår
Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 05-01-20 Skrivtid: 16.00-22.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: A. Gustafsson, M. Hamrin, L. Lundmark och L-E. Svensson Namn: Grupp:
Läs merRallylydnad Nybörjarklass
Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Remiss på Nya beskrivningar, börjar gälla 2017-01-01 Sida 1 (5) Mom nr Skylt Rallylydnad Nybörjarklass Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merBÅGSKYTTEFÖRBUNDET MEMBER OF SVERIGES RIKSIDROTTSFÖRBUND AND FÉDERATION INTERNATIONALE DE TIR A L ARC
VAD ÄR EN SKJUTPLAN?? En skjutplan kan både ses som en lista av moment som ska gås igenom eller som ett cykliskt beteende som ska upprepas vid varje skott oavsett vad som hänt tidigare. Själva momenten
Läs merPesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.
111a Geometri med snöre Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola. Areabegreppet När elever får frågan vad area betyder ges mestadels svar som antyder hur man
Läs merInstitutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)
Umeå universitet Dugga i matematik Institutionen för matematik Envariabelanalys 1 och matematisk statistik IE, ÖI, Stat. och Frist. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej
Läs merElektronen och laddning
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merVad är ljud? Ljud skapas av vibrationer
Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar
Läs mer3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.
Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merHur motiverad är patienten?
Hur motiverad är patienten? Hur intresserad/beredd är du att sluta röka på en skala 0 10? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kort MI-övning 1 Berättaren berättar om något hon/han tänkt på att ändra i sitt liv, men
Läs merFRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö
I programmet finns 11 olika aktiviteter för att träna varje bokstav och på att känna igen ord. För varje bokstav kan olika övningsblad skrivas ut: Inledningsvis väljer du vilken bokstav du vill öva på.
Läs merBruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3
Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3 Försäljning och support Rutab AB Tel: 0380-55 50 60 Lerbacksgatan 2 571 38 Nässjö order@rutab.se http://www.rutab.se Utvecklad och tillverkad av: Cabinova AB Verkstadsvägen
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merVirkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1
Virkade tofflor Storlek 35 37 & 38 40 By: Pratamedrut pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Innehåll Lite tips sid 3 Material sid 3 Maskor och förkortningar sid 3 Tillvägagångssätt Sulor sid 4 Skor, nedre
Läs merNämnarens adventskalendern 2007
Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merPå och avmastning. 1. Ensam är inte stark
På och avmastning 1. Ensam är inte stark Avmastning är naturligtvis lättast. Ned kommer ju masten alltid! Detta är vad jag funnit bäst för att i ordnade former få ned masten. Man förlänger först fockfallet
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs mer1,2C 4,6C 1A. X-kuber. strävorna
1,2C 4,6C 1A X-kuber problemlösning begrepp resonemang geometri skala strävorna Avsikt och matematikinnehåll X-kuber är en aktivitet som får olika avsikt och matematikinnehåll beroende på hur och i vilket
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merViktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst sex timmar
Läs merbikiniredo om 6 veckor
bikiniredo om 6 veckor Känner du dig rustad för bikinisäsongen? Om inte får du här den svenska succétränaren Jari Ketolas supereffektiva träningsprogram som skapar underverk på bara 6 veckor. Du ska både
Läs merKNÄKONTROLL FOTBOLL (ÖVNINGARNA HÄMTADE FRÅN SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET)
KNÄKONTROLL FOTBOLL (ÖVNINGARNA HÄMTADE FRÅN SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET) Var noggranna när Ni gör övningarna. Det som står med kursiv stil är extra viktigt att tänka på under alla övningar (A, B, C, D)
Läs merPincha med "kokade" tippar
Pincha med "kokade" tippar by Magnetic Pincha med kokade tippar Pinchning är en teknik för att forma den konstgjorda nageln till en bågform genom att pressa ihop sidorna på nageln. På nageltävlingar används
Läs merLilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi
Lilla självhjälpsguiden vid fibromyalgi SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2012 Text & grafisk design Johanna Spetz Tryckt av Myrans Grafiska AB 11 nycklar till självhjälp vid fibromyalgi 1 ACCEPTANS Att acceptera
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merHT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merRörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.
Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre. 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! 1177.se Satsa hjärtligt på din hälsa! Det är bra för både hjärta och hjärna - ja, för hela kroppen och själen - att
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merLPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
Läs merMinskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4. Behandling med Oestring... 5. Så här sätter du in och byter Oestring... 8
Till dig som som får OESTRING ett LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV LOKALA ÖSTROGENBRISTSYMTOM. PATIENTINFORMATION 1 2 INNEHÅLL Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4 Behandling med Oestring...
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merKom ihåg vilodagarna! Alla de tre träningsprogrammen
Kom ihåg vilodagarna! Alla de tre träningsprogrammen utmanar din styrka och kondition. Det är därför viktigt att du ser till att ta en vilodag efter varje träningspass. 32 I FORM 4/2016 Tre toppenprogram
Läs merStart. Mål. Rallylydnad Nybörjarklass. Mom nr Skylt Beskrivning
Svenska Brukshundkl ubben Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Rallylydnad Nybörjarklass Mom nr Skylt Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten är att föraren står och hunden
Läs merBox 79 Hantverksvägen 15 Tel. +46 (0)176-208920 Web www.vetek.se 76040 Väddö, Sverige Fax +46 (0)176-208929 Email info@vetek.se 2
Manual FM-622-220X WEIGHT Vägningsläge HEIGHT Längdmått BMI BMI läge >0< Visar om vågen är inställd på noll NET Tara funktionen STA Visar om vikten är används stabil HOLD Låser värdet Ikon för kroppsfett
Läs merMätning av effekter. Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor?
Mätning av effekter Vad är elektrisk effekt? Vad är aktiv-, skenbar- reaktiv- medel- och direkteffekt samt effektfaktor? Denna studie ger vägledning om de grundläggande parametrarna för 3-fas effektmätning.
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merProgram Handledning Förutsättningar: Träningar Teori
Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori Lördag (Dag 1) 07:30 Samling ledare 08:00 Lägret öppnas Information/indelning grupper iordningställande av sovsalar, genomgång av regler mm 09:30 Träning
Läs merFörbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning
Förbättringskunskap Senior alert Verktyg att använda i teamutbildning Att sätta upp mål Den första frågan i förbättringsmodellen är frågan "Vad vi vill åstadkomma?" Svaret på frågan är de mål vi sätter
Läs merLathund till Annonsportalen
Lathund till Annonsportalen * För uppdrags-/arbetsgivare * www.gu.se/samverkan/annonsportalen/ Snabbvägar: 1. Klicka på För arbetsgivare 2. Sök efter arbetsgivarens namn i sökrutan. a. Om namnet finns
Läs merIndex vid lastbilstransporter
index vid lastbilstransporter Matematiken Snabbhjälpen för att räkna rätt Index vid lastbilstransporter Innehåll A. Tre steg för att räkna rätt Sidan 1 B. Förändring enligt index 2 C. Andelskorrigering
Läs merNATIONELLA MATEMATIKTÄVLING
NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING PRATA OM SPELS EN KURS I SANNOLIKHET 1 INLEDNING Sannolikhetskursen består av sju olika steg där det sista steget utgörs av själva tävlingsmomentet. Det är upp till pedagogen
Läs merManual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17
Manual för BPSD registret Version 6 / 2013 06 17 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn
Läs mer