Energibolag som bredbandsaktörer CHRISTIAN JOHANSSON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energibolag som bredbandsaktörer CHRISTIAN JOHANSSON"

Transkript

1 Energibolag som bredbandsaktörer CHRISTIAN JOHANSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

2 Energibolag som bredbandsaktörer av Christian Johansson Examensarbete INDEK 2008:42 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE STOCKHOLM - 2 -

3 Examensarbete INDEK 2008:42 Energibolag som bredbandsaktörer Christian Johansson Godkänt Examinator Thomas Sandberg Uppdragsgivare Fredrik Lagergren Handledare Thomas Sandberg Kontaktperson Fredrik Lagergren Sammanfattning År 1995 avreglerades telefonimarknaden i Sverige. Innan avregleringen hade kommuner runt om i Sverige stora kostnader i form av ledningshyra till Telia, ledningar som användes för bredbandsförbindelser mellan olika kommunala institutioner. De omfattande kostnaderna medförde att kommunerna började bygga egna nätverk. Med tiden växte intresset för dessa nätverk bland företagare som var beroende av god IT-infrastruktur, det växande intresset medförde att kommuner började bygga ut sina ledningar till dessa företagare för att tillgodose deras behov. IT-infrastrukturen växte och en del kommuner valde att lägga verksamheten i ett eget bolag, ett stadsnätsbolag. Vanligtvis ägs och drivs stadsnätsbolagen av energibolagen som i sin tur ägs av kommunen. Anledningen till att stadsnätsbolagen mestadels ägs av energibolagen är att energibolagen har god kompetens i hur man bygger och underhåller infrastrukturer av liknande slag. Det finns två övergripande affärsmodeller för att bedriva stadsnät, en öppen och en stängd modell. Enligt den öppna modellen är stadsnätet öppet för externa tjänsteleverantörer, detta ska leda till konkurrens och låga priser. Enligt den stängda affärsmodellen levererar stadsnätsbolagen sina egna tjänster och stadsnätet är således inte öppet för utomstående leverantörer. Enligt denna studie finns det exempel på att stängda stadsnät är betydligt billigare än öppna stadsnät. Att bygga en IT-infrastruktur är mycket kostsamt, och då stadsnät oftast täcker stora delar av kommunen där de är verksamma har vanligtvis omfattande investeringar gjorts. Generellt sätt så lider stadsnätsbolagen av negativa rörelseresultat vilket är en följd av både höga kostnader och låga intäkter. De höga kostnaderna ligger främst i avskrivningar och personalkostnader; stadsnätsbolagen måste utöka sina samarbeten med varandra, främst för att kunna skära personalkostnader. De låga intäkterna beror på en låg penetration i områden där ITinfrastrukturen är utbyggd, denna låga penetration beror främst på hård konkurrens på bredbandsmarknaden och till viss del på demografin i området. Stadsnätsbolagen måste ta vara på sin lokala närvaro och utveckla koncept som gör stadsnäten mer värdefulla för slutkonsumenterna än storföretagens lösningar. Stadsnätsbolagen måste också börja satsa mer på marknadsföring för att öka penetrationen i de områdena där IT-infrastrukturen är utbyggd. Detta strider dock mot principen om öppna stadsnät där det är tjänsteleverantörerna som skall skapa och marknadsföra tjänster mot slutkonsumenterna. Då dessa tjänsteleverantörer är - 3 -

4 rikstäckande kommer de förmodligen att investera pengar i marknadsföring i områden där de ser den största potentialen och inte i det området som ett specifikt stadsnät är verksamt, det finna således viss anledning för det öppna stadsnätet att tänka över den öppna principen

5 Master of Science Thesis INDEK 2008:42 Energy utilities as internet service providers Christian Johansson Approved Examiner Thomas Sandberg Commissioner Fredrik Lagergren Supervisor Thomas Sandberg Contact person Fredrik Lagergren Abstract The Swedish telecommunication market was deregulated in Prior to the deregulation the Swedish municipalities had extensive rental costs in terms of line rental to Telia, lines that were used in order to connect different municipal institutions. As the rental costs were so extensive the municipalities started to build their own networks. The interest for these networks increased over time amongst the local entrepreneurs because of their need of good network connections. Due to the vast interest, the municipalities started to expand their networks in order to connect the entrepreneurs and meet their needs. The IT infrastructure grew and some of the municipalities chose to put the network business in a separate company, an urban network company. The urban network companies are usually owned and operated by the local energy suppliers that in turn are owned by the municipalities. The reason why the urban network companies usually are owned by the local energy suppliers is because their great competence in building and maintaining infrastructure of similar nature. There are two main ways to run an urban network company. Some of the companies run their business accordingly to an open business model while other runs their business accordingly to a closed business model. The open business model states that the infrastructure must be open for external service providers; this is supposed to lead to more competition and lower prices. In the closed business model, the urban network companies deliver their own services because the closed urban networks are not open for external service providers. According to this study, it exists examples of closed urban networks that are significantly cheaper than open urban networks. It is very expensive to build an IT infrastructure and as the urban networks usually cover the entire municipality in which they operate they often have made significant investments. The urban networks generally suffer from negative profit due to their high costs and low revenues. The high costs are often a result of depreciations and personnel costs. The urban networks must increase their cooperation with each other in order to reduce the personnel costs. The small amount of revenues is often a result of a low degree of penetration in the areas in which the IT infrastructure is built; the low penetration is in turn often a result of harsh competition and in some cases a result of the prevailing demography. In order to cope with the harsh - 5 -

6 competition the urban network companies must take advantage of their local presence and they have to develop concepts that make the urban network companies more valuable to the end customer than the big companies' solutions. The urban network companies also have to start to invest more in marketing in order to increase the penetration in the areas where the IT infrastructure already is built. Investing in marketing is against the principles of the open business model. According to the open business model the service providers are supposed to create the services and do all the marketing towards the end customers. Since the service providers usually have regional coverage they probably would invest money in a marketing campaign in an area where they see the biggest potential. This might not be the area in which a certain urban network company is operating; it might therefore be wise for the open urban network to reconsider the open business model

7 Förord Detta examensarbete har skrivits inom ramen för min civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet ingår som en del i en större studie vid KTH Executive School under ledning av adjungerad professor Eric Giertz vid Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation. Examensarbetet har finansierats av Energimyndigheten. Jag vill tacka min handledare vid KTH professor Thomas Sandberg för all hjälp och alla goda råd. Jag vill även tacka min handlare vid KTH Executive School, teknologie doktor Fredrik Lagergren som har varit till stor hjälp med sina gedigna kunskaper inom området. Jag vill också tacka de företag som ställt upp på intervjuer, dessa företag är HitNet, Helsinge Net, Karlskoga Bredband, MWNet samt UmeNet. Stockholm, december 2007 Christian Johansson - 7 -

8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 5 Förord... 7 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Metod...12 Fallstudier...12 Kvalitativa och kvantitativa studier Genomförande av examensarbete...12 Avgränsningar Uppdragsgivaren Disposition Om stadsnät och IT Öppna och stängda stadsnät Bärartjänster...15 Svartfiber...16 Kapacitet Affärsmodeller...17 Transmissionsmodellen...17 Marknadsplatsmodellen...18 Slutkundsmodellen Informationsteknologi...19 Bredband...19 Nivåer i bredbandsnätet...21 Nätstrukturer Separation...22 Föreliggande problematik...22 Lösning...23 Effekter av en implementering Analys av de sex stadsnätsbolagen Halmstad IT-nät AB (HitNet)...27 Vision...27 Framväxt...27 Ägarstruktur...28 Viktiga händelser...28 Ekonomisk analys...29 Framtiden Helsinge Net AB...35 Stadsnätets framväxt...35 Ägarstruktur...35 Viktiga händelser...35 Ekonomisk analys...36 Samarbeten

9 3.3 Karlskoga Bredband AB...43 Affärsidé...43 Vision...43 Stadsnätets framväxt...44 Ägarstruktur...44 Viktiga händelser...44 Ekonomisk analys...45 Samarbete med Degerfors MWNet AB...50 Affärsidé...50 Stadsnätets framväxt...51 Ägarstruktur...51 Viktiga händelser...51 Ekonomisk analys...53 Samarbeten...58 Konkurrens...59 Framtiden UmeNet...59 Stadsnätets framväxt...60 Ägarförhållande...60 Ekonomisk analys...61 Samarbeten...65 Framtidsvisioner Utsikt Katrineholm AB...66 Ägarförhållande...66 Viktiga händelser...66 Finansiella data Dagens situation i bolagen Intäkter Kostnader Investeringar Rörelseresultat Soliditet Konkurrens...79 Bredband...79 Tv...80 IP-telefoni...80 Marknaden Slutsats Skapa positivt rörelseresultat Skära kostnader Öka intäkter...81 Ta marknadsandelar...81 Utveckla nya tjänster...82 Stäng stadsnäten...83 Referenslista...85 Årsredovisningar

10 Intervjuer...85 Offentligt tryck...85 Litteratur...85 Internet

11 1 Inledning Idag finns det nästan 200 stadsnät runt om i Sverige som når 2,7 miljoner hushåll 1. Dessa bolag har gjort sammanlagda investeringar på 14 miljarder konor 2 och branschen omsätter löst räknat 3 miljarder kronor 3 per år. Sverige är världsledande när det gäller att bygga stadsnät, 4 trots detta finns det idag väldigt lite att läsa om stadsnätsbranschen. Ni håller förmodligen världens första rapport i Er hand som behandlar stadsnätens framväxt, deras strategiska situation och framtidsutsikter. 1.2 Bakgrund Under 1990-talet har många energiföretag valt att etablera bredbandsverksamhet, så kallade stadsnät. Detta har främst genomförts genom att energiföretagen lagt fiberkablar samtidigt som de byggt ut fjärrvärmenäten. Under 1990-talet har denna infrastruktur kommersialiserats på olika sätt. Ursprungligen har utbyggnaden av fibernäten varit ett sätt för kommunerna att knyta samman olika kommunala verksamheter inom ett eget datanät. I och med kommersialiseringen så har man öppnat näten för externa kunder, både företag och privatpersoner fick tillgång till fibernäten. Det finns olika affärsmodeller för hur energiföretagen kommersialiserar dessa stadsnät: Sälja tillgång till fiber Svartfiber Sälja tillgång till nätkapacitet Sälja tjänster över nätet Vidare erbjuds internetuppkopplingar, TV-kanaler, video-on demand, telefoni och andra tjänster i stadsnäten. I öppna stadsnät erbjuds dessa tjänster av olika tjänsteleverantörer. Alla tjänsteleverantörer är välkomna att erbjuda sina tjänster genom öppna stadsnät vilket leder till hård konkurrens. I slutna stadsnät är det däremot nätinnehavaren, i detta fall energibolagen, som erbjuder dessa tjänster. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är tudelat. Den ena delen av uppsatsen utreder hur stadsnätsverksamheten etablerats, vuxit och utvecklats inom de större energiföretagen; denna del av examensarbetet har en kartläggande karaktär och baseras på vad som de facto har skett. Följande frågor skall utredas: Hur omfattande satsningar har gjorts? Vad har styrt utvecklingen? Vilka utvecklingsvägar har valts? Hur har framväxten av stadsnät interagerat med den övriga verksamheten inom energiföretagen? Är detta ett medvetet val av strategiskt tillväxtområde för energiföretagen eller ett resultat av kommunal samordning av verksamheter? Hur ser den strategiska situationen ut idag för stadsnäten? Egen beräkning 4 -

12 Den andra delen av examensarbetet ämnar utreda framtida strategier. Denna del bygger i mångt och mycket på föregående del. Frågor som skall besvaras i denna del är: Vilka alternativa strategier finns? Finns det möjlighet att växa eller är detta en parentes i utvecklingen av elektroniska kommunikationer? 1.4 Metod 5 Fallstudier Examensarbetet baseras delvis på sex stycken fallstudier. I en fallstudie granskas ett fenomen, ett fall, på ett grundligt sätt. Fallstudien generera således god kunskap om det studerade fenomenet. I detta examensarbete har fallstudier genomförts för att bilda en teori kring de svenska stadsnätsbolagen, men fallstudier kan även användas för att verifiera tidigare kända teorier. Det som kan vara problematiskt med fallstudier är att de kan sakna bredd då fokus ligger på ett eller fler specifika fenomen. I denna studie har dock sex stycken stadsnätsbolag studeras varför en tillräckligt bredd har uppnåtts för att studien skall anses har god generaliserbarhet. Kvalitativa och kvantitativa studier Samhällsvetenskapliga frågeställningar behandlas medelst kvalitativa eller kvantitativa studier. De kvalitativa studierna bygger på tolkningar av det studerade objektet och tar utgångspunkt i verbala beskrivningar; de kvantitativa studierna bygger på mätningar av kvantifierbar data. Denna studie bygger på båda dessa metoder där de kvalitativa studierna bygger på intervjuer med ledande personer inom respektive stadsnätsbolag medan de kvantitativa studierna bygger på finansiell information från respektive bolags årsredovisningar. 1.5 Genomförande av examensarbete Det första jag gjorde var att skaffa mig en grundläggande kunskap om stadsnät. Detta gjordes delvis genom litteraturstudier. Som tidigare nämnts så finns det inte så mycket litteratur inom detta område så jag fick studera statliga offentliga utredningar (SOU) som behandlade ITinfrastruktur i stort. Då det inte fanns tillräckligt med material att tillgå på området skede även en del informella samtal med sakkunniga personer inom området. Nästa steg var att välja ut sex stycken stadsnätsföretag som jag närmare skulle utreda. De utvalda bolagen framgår av tabell 1. 5 Tolkning och reflektion

13 Tabell 1 Lista över valda stadsnätsbolag Bolag Verksamhetsområde Affärsmodell Invånare Invånare/km2 Öppet HitNet Halmstad kommun Marknadsplatsmodellen ,2 Ja Karlskoga Bredband Karlskoga kommun Slutkundsmodellen ,1 Nej Helsinge Net Bollnäs och Ovanåkers kommuner Slutkundsmodellen Nej MWNet Mjölby kommun Slutkundsmodellen ,2 Ja UmeNet Umeå kommun Slutkundsmodellen ,7 Ja Utsikt Katrineholm Katrineholms kommun Marknadsplatsmodellen ,2 Ja De bolag som ingår i studien är dels bolag som är verksamma i stora och i mindre kommuner. Bolagen använder sig också av olika affärsmodeller, både öppna och stängda stadsnät ingår i studien. I studien ingår alltså stadsnätsbolag som har olika förutsättningar och bedriver sin verksamhet på olika sätt, detta urval gav en bra generell bild av stadsnätsbranschen. Jag samlade sedan in årsredovisningar från samtliga sex bolag, årsredovisningarna sträckte sig så långt tillbaka som bredbandsverksamheten legat i ett separat bolag. Uppgifter från årsredovisningarna sammanställdes sedan i tabeller varefter nyckeltal för de olika bolagen analyserades och jämfördes. När analyserna var klara fanns det fortfarande en hel del frågetecken som inte årsredovisningarna gav svar på. Djupintervjuer med ledande personer inom företagen genomfördes för att besvara dessa frågetecken. Fem av de sex bolagen ställde upp på intervju. Intervjuerna var mellan en och två timmar långa och genomfördes i fyra av dem fem fallen i stadsnätsbolagets lokaler, i ett fall skedde intervjun i Stockholm. Då all information som jag sökte ej fanns att tillgå, varken genom intervjuer eller årsredovisningar, kom framställningarna i denna rapport av de olika stadsnätsbolagen att se något olika ut. Avgränsningar Detta finns cirka 200 stadsnät i Sverige varför en avgränsning är nödvändig då en noggrann analys av de utvalda bolagen skulle genomföras. Jag valde sex stadsnätsbolag som jag kom att analysera, dessa sex bolag bör ge en god generell förståelse för branschen då ett noggrant urval gjorts. 1.6 Uppdragsgivaren KTH Executive School AB (Executive School) är ett företag som är ägs av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Executive School utbildar top management i strategisk ledning och affärsförmåga. Executive School erbjuder fyra olika utbildningsprogram inom områdena produkt- och systemtillverkning, infrastrukturtjänster, konsultverksamhet samt teknikbaserade tillväxtsföretag. 1.7 Disposition I första kapitlet presenteras bakgrund, syfte och genomförande. Även en kort beskrivning av uppdragsgivaren återfinns. Är ett öppet stadsnät, men endast Helsinge Net levererar internet i stadsnätet

14 Kapitel två, Om stadsnät och IT, kommer att behandla grundläggande kunskap om stadsnät och IT. En kort historik om stadsnätens framväxt, vad ett stadsnät är, skillnaden mellan öppna och stängda stadsnät samt en modell för hur stadsnätsbolagens framtid kan justeras presenteras. Vidare presenteras IT samt de olika nivåerna i en IT-infrastruktur. Denna del är nödvändig för läsare som inte har kunskap om stadsnät och IT medan det kan ses som mindre relevant för läsare med kunskaper inom dessa områden. Kapitlet behandlar även monopolet på accessnätsmarknaden. I kapitel tre återges en analys av de sex stadsnätsbolagen som ingått i detta examensarbete. Informationen i dessa analyser bygger främst på årsredovisningar och intervjuer med ledande personer inom respektive företagen. Framväxt, affärsidé och ekonomisk data är en del av den informationen som presenteras för bolagen. Kapitel fyra tar upp skillnader och likheter mellan de analyserade bolagen och beskriver deras situation. I det femte kapitlet presenteras arbetets slutsatser, en redogörelse för hur stadsnätsbolagen skall förbättra dagens situation kommer att ges tillsammans med konkreta rekommendationer

15 2 Om stadsnät och IT Stadsnäten började byggas år 1995 som en följd av avregleringen av telefonimarknaden. Vid avregleringen såg kommunerna att en av deras största enskilda kostnader var hyra av kommunikationsledningar mellan kommunala förvaltningar så som skolor och sjukhus. Detta ledde till att dessa förvaltningar började bygga sina egna ledningar för att skära kostnader. De tidigare kostnaderna hade varit enormt stora vilket innebar att kommunernas pay back-tid var så kort som tre år för de kablar de grävde ner. Stadsnätet kopplades sedan samman med Internet. Med tiden växte intresset för dessa Internetuppkopplingar och lokala företag gjorde förfrågningar till kommunerna om de kunde leverera Internet även till dem. Kommunerna började nu att sälja Internetuppkopplingar till de lokala företagen och sedermera till privatpersoner. 6 Att tillhandahålla goda bredbandsmöjligheter till företagare var något kommunerna tidigt ansåg vara av stor vikt för att främja företagsklimatet i den enskilda kommunen. Med tiden blev dessa IT-infrastrukturer så omfattande att bolagen valde att lägga verksamheten i ett eget bolag istället för att låta varje kommunal institution själv ta han om utbyggnaden. Incitamenten bakom denna bolagisering var självfallet för att effektivisera utbyggnaden och göra den mer kostnadseffektiv. 2.1 Öppna och stängda stadsnät Det finns två övergripande sätt att bedriva stadsnätsverksamhet, stadsnäten drivs antingen enligt en öppen eller en stängd modell. I ett öppet stadsnät äger stadsnätsbolagen IT-infrastrukturen, stadsnätsbolagen levererar oftast inga tjänster i nätet utan tillhandahåller endast sina slutkunder en anslutning till stadsnätet. Stadsnätsbolaget ansvarar för utbyggnad och underhåll av stadsnätet medan försäljning, marknadsföring och kundservice bedrivs av de externa tjänsteleverantörerna. I ett öppet stadsnät är alla tjänsteleverantörer välkomna att leverera sina tjänster (Internet, IP-tele och IPtv) och i vissa fall levererar även stadsnätsbolagen tjänster i konkurrens med externa leverantörer. I stängda stadsnät finns det endast en tjänsteleverantör, och det är stadsnätsbolaget. Stadsnätsbolaget äger och bedriver tjänsteleveranser i nätet, stadsnätet är således inte öppet för externa tjänsteleverantörer. Den genomgående trenden bland stadsnätsbolagen är att öppna nät är mer gynnsamma eftersom de leder till fri konkurrens. Fri konkurrens är något som förespråkas av bland annat Svenska Stadsnätsföreningen. Denna fria konkurrens ska leda till lägre priser, större utbud och bättre tjänster; frågan är om detta även avspeglas i verkligheten. 2.2 Bärartjänster En bärartjänst är en tjänst som möjliggör transport genom att tillhandahålla transmission, en bärartjänst är således en bärare av andra tjänster. I praktiken görs detta genom att ett stadsnätsföretag eller annan nätägare hyr ut sitt nät, detta kan ske på olika sätt. 7 6 Telefonintervju med Lars Hedberg 4 juli

16 Svartfiber Svartfiber är en produkt som stadsnätsbolagen säljer till andra företag som vill använda sin egen datakommunikationsutrustning. Svartfiber är en fiberoptisk förbindelse mellan två punkter. Företaget som hyr svartfibern ansvarar sedan själv för vilken kapacitet och kommunikationsutrustning som de vill använda. Det hyrande företaget tänder således de tidigare släckta, svarta, fiberkablarna. En del stadsnätsföretag erbjuder sina kunder att köpa svartfiber i par. Dessa par går oftast två olika vägar mellan knutpunkterna och man uppnår då en högre driftsäkerhet. 8 De flesta stadsnätsföretag i Sverige tillhandahåller svartfiber, enligt en undersökning som Svenska Stadsnätsföreningen genomfört. I undersökningen visar det sig att 42 av 43 respondenter tillhandahåller svartfiber. I undersökningen framkommer det också att svartfiber, i snitt utgör 25% av stadsnätsbolagens totala omsättning. Svartfibertillväxten bland företagen i undersökningen har varit väldigt varierande, en del företag har uppvisat tillbakagång medan andra företag har haft en tillväxt på över 100%. Den genomsnittliga tillväxten av intäkter från svartfiber har i genomsnitt legat på 37% mellan åren 2005 och 2006 vilket endast är en procentenhet högre än under perioden 2004 till Respondenterna i undersökningen har också ett varierande antal svartfiberkunder beroende på stadsnätets och marknadens storlek, i snitt har stadsnätsföretagen 30 svartfiberkunder. 9 De olika stadsnätsföretagen som deltog i Svenska stadsnätsföreningens undersökning använder sig av olika affärsmodeller för försäljning av sin svartfiber: Fast pris upp till 500 meter, varefter ett fast påslag för varje ny 500-metersintervall Fast oavsett längd varefter fast meterpris debiteras Fast meterpris oavsett längd Fasta trappstegspriser Kapacitet Kapacitet är en annan bärartjänst som stadsnätsföretagen erbjuder sina kunder som främst består av företag och organisationer. Denna bärartjänst riktar sig till kunder som har en stor geografisk spridning varför svartfiber är ofördelaktigt för dem. Tjänsten möjliggör en sammanbindning av nätverk så att gemensamma resurser kan delas mellan nätverken. Nätverken upplevs då av slutkonsumenten som ett enda nätverk. En del stadsnät erbjuder även helt eller delvis redundant förbindelse. 10 Med redundant förbindelse menas att data i nätet kan gå flera olika vägar, nätet blir således mer robust. Antalet stadsnät som erbjuder denna bärartjänst har ökat kraftigt. År 2004 tillhandahöll 68% av de stadsnätsföretag som medverkat i Svenska Stadsnätsföreningens undersökning kapacitetstjänster, motsvarande siffra år 2006 var 81%. I snitt utgör kapacitetstjänsterna endast 17% av stadsnätsföretagens totala omsättning. De finns olika affärsmodeller för kapacitettjänster, de två vanligaste är: Pris per förbindelse Pris per anslutningspunkt 8 9 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling

17 Den överlägset vanligaste affärsmodellen är att ta betalt per förbindelse, vilket 73% av de företag som deltog i undersökningen använder sig av Affärsmodeller 12 År 2003 tog Svenska Stadsnätföreningen fram tre olika affärsmodeller med vilka man skulle kunna kategorisera de befintliga stadsnätsföretagen. Anledningen till att detta förslag utarbetades var den föreliggande problematiken med en tillsynes heterogen verksamhet som stadsnätsbolagen bedrev och som framstod som otydlig för omgivningen. Svenska Stadsnätsföreningen ville bland annat förenkla för tjänsteleverantörerna då de skall göra affärer med stadsnätsföretagen. Den problematik som förelåg var mest kritisk inom privatkundsegmentet varför de tre framarbetade affärsmodellerna tar sin utgångspunkt från privatkundernas perspektiv. Frågan Vad erbjuder stadsnäten och till vem? gav upphov till de tre olika affärsmodellerna. Modellerna är uppdelade efter företagets kärnaffär och benämns: transmissionsmodellen, marknadsplatsmodellen samt slutkundsmodellen. Svenska stadsnätsföreningen har genomfört undersökningar i vilka de undersökt vilka olika affärsmodeller som deras medlemmar tillämpar. Av dessa undersökningar framkom det att de flesta stadsnätsföretag tillämpar en blandmodell då olika affärsmodeller lämpar sig bättre gentemot olika kundsegment. Transmissionsmodellen De stadsnätsbolag som tillämpar transmissionsmodellen erbjuder operatörer svartfiber och/eller transmissionstjänser. Dessa stadsnätsföretag agerar således underleverantörer till operatörerna, det är operatörerna som erbjuder slutkonsumenterna olika tjänster. Alternativt tillhandahåller stadsnätsbolaget sitt nät till en exklusiv operatör, en kommunikationsoperatör. Denna affärsmodell är vanlig som sekundärmodell hos stadsnätsföretagen då den vanligaste inkomstbringande källan hos dessa företag är kommunikationstjänster, till exempel svartfiber och transmission. Stadsnätsföretagen ser att det blir allt svårare och svårare att driva passiva nät då deras kunder ofta har Internet och tv-tjänster som ett minimikrav. Detta har medfört att stadsnätsföretagen har valt att aktivera sina nät. Allt fler stadsnätföretag väljer att anlita en extern kommunikationsoperatör. Mer än hälften (55%) av de stadsnätsföretag som tillämpar transmissionsmodellen som primärmodell använder sig av en extern kommunikationsoperatör. Enligt Svenska stadsnätsföreningen är denna variant vanligt då det inte finns någon lokal part inom kommunen som kan driva stadsnätet. Enligt Robert Kjellberg, före detta VD för stadsnätet i Västerås, är varianten med en extern operatör en följd av att stadsnätsföretagen nu börjat inse att man inte kan driva näten själva 13. Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör är en extern part som inte äger något nät utan endast bedriver driften på uppdrag utav nätägaren. Kommunikationsoperatörer tar också ansvar för drift, tjänsteinnehåll och tjänsteutveckling; kommunikationsoperatören kan också bli en partner till stadsnätsföretaget när det är gällande utbyggnad, anslutning och marknadsförening av nätet. Exempel på kommunikationsoperatörer är Telia, Labs2, OpenNet, OpenIp och Barret. I 11 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling 12 Stadsnätet en drivkraft för Sveriges utveckling 13 -

18 OpenNet:s affärsmodell utgår priset för drift ifrån antal kunder och antal tjänster som levereras inom nätet. OpenNet tar inte ut några avgifter förrän kunder ansluter sig. 14 Figur 1 Olika nivåer i värdekedjan för stadsnätsbolag. Källa: Marknadsplatsmodellen I denna affärsmodell betalar tjänsteleverantörerna för att nå en marknad, stadsnätsföretagen ger tjänsteföretagen marknadsaccess till redan anslutna kunder. Här härrör de främsta inkomsterna till stadsnätsföretagen från tjänsteföretagen, de enda inkomsterna som kommer från slutkonsumenterna är anslutningsavgiften. 15 Allt fler och fler stadsnätsföretag anammar denna affärsmodell (se diagram nedan) då den möjliggör ett öppet och konkurrensneutralt stadsnät. Dessutom behöver inte stadsnätsföretagen ha direkt kontakt med slutkunderna. Slutkundsmodellen Enligt slutkundsmodell erbjuder stadsnätet en Internetanslutning direkt till slutkonsumenten. Slutkonsumenten kan sedan i sin tur välja vilken eller vilka tilläggstjänster hon önskar av tjänsteleverantörer som fakturerar slutkunden direkt, utan stadsnätsföretagens inblandning 16. Modellen gör således skillnad mellan nät och tjänster

19 Affärsmodeller 60% 50% 40% 30% 20% % 0% Transmission Marknadsplats Slutkund Figur 2 Förhållande mellan affärmodeller mellan år 2004 och Informationsteknologi Termen IT myntades i mitten av 1990-talet och kom snabbt att få fotfäste. IT stod högt upp på agendan hos såväl regering som kommun. Att regeringen involverade sig i IT-frågor var inte speciellt för Sverige utan var ett allmänt kännetecken i hela västvärlden. Sverige var ett av de länder som var först med att ta till sig denna nya teknologi. Bredband Ordet bredband är en direktöversättning av engelskan broadband vilket är ett samlingsnamn för olika tekniker som kan användas för överföring av data med hög hastighet. Det finns idag ingen klar definition av hur snabb överföringen måste vara för att man skall kunna kalla uppkopplingen bredband. En exakt definition av hur snabb överföringen skall vara för att man skall kunna titulera uppkopplingen som bredband vore problematisk då utvecklingen inom detta område går så fort att det man idag skulle definiera som bredband skulle vara en föråldrad teknik inom ett par år. En annan viktig aspekt hos bredband är att det är en fast uppkoppling, inte en uppkoppling som upprättas vid behov av dataöverföring som till exempel modemuppkoppling. 17 Den snabba hastigheten som bredband skall besitta medför att konsumenterna får möjlighet att överföra mycket data på kort tid vilket är fördelaktigt om man vill överföra högupplösta bilder, videofilmer eller andra stora datamängder. Det förkommer ofta att hastigheterna för att skicka och ta emot data skiljer sig åt. Vanligtvis går det snabbare att ta emot (ladda ner/nedströms) data än att skicka data (ladda upp/uppströms). De vanligaste teknikerna man använder för att uppnå denna höghastighetsöverföring är: xdsl x Digital Subscriber Line xdsl är ett samlingsnamn för olika tekniker som används för snabb dataöverföring. Det som kännetecknar denna teknik är att användaren har ett modem kopplat till telefonjackets vanliga koppartrådar. Detta medför dock ej några hinder för användaren

20 att använda telefonen samtidigt som hon är uppkopplad mot Internet då dataöverföringen för Internet sker i ett annat frekvensområde än för telefonsamtal. De vanligaste teknikerna är ADSL, SDSL samt VDSL. I Sverige är ADSL den överlägset vanligaste formen av xdsl. För att en konsument skall kunna erhålla en ADSLuppkoppling i sitt hem måste hon ha ett ADSL-modem som är kopplat till telefonjacket. Telestationen som hon är ansluten till måste vara förberedd för ADSL och inte ligga längre än 5,5 kilometer från användarens bostad. Normal hastighet för nedströmstrafik med ADSL ligger mellan 250 kbit/s 8 Mbit/s, men även hastigheter så höga som 26 Mbit/s kan nås. För andra typer av xdsl krävs endast att slutanvändaren befinner sig maximalt 9 kilometer ifrån telestationen. Ungefär 1% av Sveriges telefonabonnenter bor längre än 9 kilometer från telestationen och kan således inte använda sig av xdsl. Ytterligare 1,5 procentenheter kan inte få tillgång till xdsl på grund av andra tekniska problem; detta resulterar i att totalt abonnenter ej kan få tillgång till xdsl 18. LAN Local Area Network LAN är ett nätverk av datorer som är sammankopplade och utspridda över en mindre yta. Detta närverk behöver nödvändigtvis inte vara kopplat till Internet men det finns möjlighet att distribuera en Internetanslutning till samtliga datorer som omfattas av LAN:et. Detta är det vanligaste sättet att tillhandahålla Internet till fler datorer på företag och flerfamiljshus. En av fördelarna med detta är att alla inte behöver ha ett eget modem. WLAN Wireless Local Area Network Denna teknik liknar LAN väldigt mycket. Skillnaden är att detta nätverk av datorer är trådlöst sammankopplade. Internetuppkopplingen fördelas genom en basstation eller en accesspunkt som skickar radiosignaler till användarna som tar emot dessa med hjälp av speciella nätverkskort i datorerna. Basstationen når i sin tur Internet, till exempel genom ett ADSL-modem. Hastigheterna i ett WLAN varierar beroende på vilken teknik användaren nyttjar. De äldsta standarderna hade en överföringskapacitet på 11 Mbit/s medan de senaste har en överföringshastighet på 108Mbit/s. Observer dock att detta är hastigheten mellan basstationen och användarens dator, en Internetuppkoppling kan självfallet aldrig bli snabbare än den uppkoppling som basstationen har mot Internet. WLAN börjar idag få stor spridning. Offentliga platser så som flygplatser, tåg, bussar, gallerior och universitet har ofta WLAN varför man medelst bärbardator kan bruka Internet vid sådana platser. Optisk fiber Optisk fiber används ofta i flerfamiljshus och villor. Optisk fiber dras oftast till hus i samband med andra kabeldragningar. Till exempel då elbolag drar fjärrvärme kan stadsnätsbolagen i samband med dessa dragningar dra fiberoptik. Då fiberdragningen sker i samband med byggnation av annan infrastruktur blir den extra kostnaden vanligtvis liten. Med optiskt fiber kan man nå mycket snabba Internetuppkopplingar. Det är dock mycket dyrt att installera fiber i hus då det krävs en helt ny infrastruktur, till skillnad från ADSL där man utnyttjar befintliga koppartrådar. PLC Power Line Communication Det finns också möjlighet att leverera bredband genom elnätets koppartrådar. Denna teknik kan jämföras med ADSL. Då man nyttjar en PLC-anslutning krävs ett speciellt PLC-modem. Denna teknik har dock inte fått nått någon större framgång. 18 Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås Alf Edgren, ECTAB Vaasa 2010-03-17 1 Om Mälarenergi och ME Stadsnät AB Fjärrvärme, Vatten, Elproduktion, Eldistribution

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06 Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten Thomas Berggren Regionansvarig säljare Thomas.j.berggren@teliasonera.com Linda Saltin Regionansvarig säljare Linda.Saltin@teliasonera.com

Läs mer

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät Anslut världen på dina villkor Med Öresundskraft stadsnät Frihetsfibern Öresundskraft stadsnät är det självklara alternativet för dig som inser att en bra digital uppkoppling är lika viktig som vattnet

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden ÖPPET STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden En sak kan vi vara helt säkra på det kommer aldrig att gå långsammare! Nä, snabbare och snabbare det är tidens melodi. Idag är du glad för 100 Mbit/s men snart

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Anslutningspris för fiber till villa

Anslutningspris för fiber till villa Anslutningspris för fiber till villa Karin Fransén PTS/KM1 Post- och telestyrelsen Undersökning om anslutningspris 2014 Del i PTS rapport Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014, publiceras

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet

Komplettering - PTS föreskrift om krav på driftsäkerhet Handläggare: 2015-04-08 Kompletteringar Camilla Jönsson PTS/Dnr: 14-13006 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Kompletteringar till Post- och Telestyrelsen, PTS Dnr. 14-13006 pts@pts.se Komplettering - PTS

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

ÖPPET. fibernät. Telefoni. Ethernet. Öppet Stadsnät. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden. noder. Serverhall. bandbredd DETTA ÄR KRAFTRINGEN

ÖPPET. fibernät. Telefoni. Ethernet. Öppet Stadsnät. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden. noder. Serverhall. bandbredd DETTA ÄR KRAFTRINGEN DETTA ÄR KRAFTRINGEN Detta är Kraftringen Kraftringen är en kompetent, heltäckande partner inom energi och miljöområdet och besitter spetskompetens inom värme, kyla, värmepumpar, bredband/fiber, kraft,

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se Handläggare: 2013-06-03 Yttrande Camilla Jönsson 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org N2013/2375/ITP Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet

Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet Ante Baric Försäljningsdirektör Tobias Blom Key Account Manager Stadsnät TeliaSonera Operator Next 1 Innehåll Svensk fibermarknad

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT Jenny Emanuelsson Kraftringen Service AB 2008-10-09 Entreprenadbolaget inom Lunds Energikoncernen. Elkraft Belysning Värme/kyla/gas IT-kommunikation Affärsutveckling, byggnation

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber KKV1004, v1.6, 2014-12-17 BESLUT 2015-07-13 Dnr 220/2015 1 (8) Bahnhof AB Box 7702 103 95 Stockholm TeliaSonera Skanova Access AB Box 93 123 22 Farsta Påstått konkurrensproblem tillgång till svartfiber

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16 Stefan Hedin Ordförande Stadsnäten i Sverige Nästan 50% av fibernäten i Sverige drivs av Stadsnäten 85% av Stadsnäten är kommunalt ägda Viktiga kunder: Operatörer

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Fiber i Svartå. Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen

Fiber i Svartå. Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen Fiber i Svartå Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen 2 2012-11-26 TeliaSonera som kommunikationsoperatör Regeringens bredbandsmål

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306 Till Post- och Telestyrelsen smp@pts.se Ert ärende 11-9306 Remissvar Sida 1(8) Diarienr 1.6-75/2014 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Yttrande över utkast till analys och reglering

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld.

1 21 februari 2012. Välkommen till vår nya värld. 1 21 februari 2012 Välkommen till vår nya värld. I vår nya värld har vi lyssnat mycket på en person. Dig som kund! När Skanova bildades som bolag den 1 januari 2008 började vi kartlägga vad som krävs för

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Kilvision. Marknadsportalen

Kilvision. Marknadsportalen Kilvision Marknadsportalen Vem är jag? Roy Ottoson Account Manager Villa & Byalagsfiber 070-180 05 07 roy.ottoson@quadracom.se Titta redan idag in på www.qmarket.se Moderbolag Kommunikationsoperatör Nätägare

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo ISP på landsbygden Information på Internetdagarna 2003-10 - 08 Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo Agenda Bakgrund Teleservice Bredbandstäckning Infrastruktur Tjänster Ekonomi Konkurrens

Läs mer

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf Ett snabbt fibernät öppet för alla. Fri konkurrens och full valfrihet. Välkommen till Stockholms öppna nät. Ett öppet stadsnät är nästa nivå av bredband. Ett

Läs mer

Stadsnät för allt och alla. Idén och människorna bakom framtidens kommunikation.

Stadsnät för allt och alla. Idén och människorna bakom framtidens kommunikation. Stadsnät för allt och alla Idén och människorna bakom framtidens kommunikation. 1 Välkommen till världens bästa Stadsnät Mälarenergi började tidigt bygga ett öppet stadsnät i Västerås. Det första som blev

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer