Förslag till budget för Sveriges Arkitekter samt medlemsavgifter

Transkript

1 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekters stämma 2014 Föredragningspunkt 7 Budget och medlemsavgifter Förslag till budget för Sveriges Arkitekter samt medlemsavgifter Förslag till budget för Sveriges Arkitekters Arkitekt- Service AB samt serviceavgifter Styrelsen föreslår stämman besluta att fastställa styrelsens förslag till budget för Sveriges Arkitekter för åren 2015 och 2016 att fastställa medlemsavgifterna till Sveriges Arkitekter för åren 2015 och 2016 i enlighet med bifogad sammanställning att rekommendera styrelsen för Sveriges Arkitekters ArkitektService AB att anta förslaget till budget för servicebolaget för åren 2015 och 2016 att fastställa avgiftsprinciper och serviceavgifter för Sveriges Arkitekters ArkitektService AB för åren 2015 och 2016 i enlighet med bifogad sammanställning

2 Sveriges Arkitekters styrelse i presenterar två likalydande budgetar för 2015 och Sveriges Arkitekter har i grunden en stabil ekonomi som kan tåla svängningar i konjunkturen över åren. Den grundläggande principen för budgeteringen är en försiktighetsprincip innebärande att kostnader och intäkter beräknas med en viss säkerhetsmarginal. Förbundets resurser Viktiga delar av arbetet inom Sveriges Arkitekter bedrivs på ideell basis inom lokalföreningar, utskott, nämnder, akademier och arbetsgrupper. Den största delen av arbetet bedrivs av kansliets personal som arbetar både med medlemsservice, branschfrågor, konsultverksamhet, kompetensutveckling och utåtriktade aktiviteter. Hela verksamheten ska rymmas inom organisationens budget som fastställs av stämman. Ungefär hälften av organisationens intäkter utgörs av medlems- och serviceavgifter. En växande andel av förbundets intäkter kommer från andra källor än medlemsavgifterna, t ex annonser, arrangemang och konsultverksamhet. Dessa verksamheter ska också drivas på ett sådant sätt att de uppfattas gagna medlemmarnas intressen, direkt eller indirekt. För att bedriva långsiktigt hållbart och framgångsrikt arbete är det viktigt att organisationen har en stabil och kontrollerad ekonomi. Kostnader och intäkter bör balansera och verksamheten bör också ge ett visst överskott som kan disponeras under perioder med svagare ekonomi eller för större satsningar. Stämman tar beslut om den övergripande budgeten och medlems- och serviceavgifter. Styrelsen ansvarar för att följa upp och anpassa budgeten under verksamhetsperioden.

3 A. Medlemsavgifter och serviceavgifter Styrelsen föreslår ett enhetligare system för medlemsavgifterna. Förbundet har idag tolv olika avgiftskategorier. Detta beror på att Sveriges Arkitekter som enda Sacoförbund har en särskild avgift för dem som kan ha rätt till inkomstförsäkring, det vill säga AEA-medlemmar. När det gäller avgifterna till förbundet i övrigt gäller grundprincipen att alla betalar samma avgift oberoende av vilket individuellt stöd medlemmen behöver eller vilket område av verksamheten medlemmen är intresserad av. Alla betalar för dem som behöver förhandlingshjälp, för förbundets branschutvecklingsarbete, professionaliseringsprogrammet osv. Styrelsen anser att denna grundprincip ska vara densamma också när det gäller avgifterna till inkomstförsäkringen. Detta innebär att styrelsen föreslår att avgiften sänks för cirka 80 procent av de aktiva medlemmarna (20-35 kronor mindre per månad) samtidigt som den höjs för övriga medlemmar (15-30 kronor mer per månad). Därmed får alla aktiva medlemmar samma avgift, oberoende av medlemskap i AEA. Antalet medlemmar är i budgeten uppräknat med två procent per år. Styrelsen har dock för avsikt att under verksamhetsperioden arbeta för att rekrytera nya medlemmar. Medlemsavgifter till Sveriges Arkitekter Kronor/månad Aktiv medlem Helbetalande aktiv Helbetalande aktiv ansluten till ArkitektService Reducerad avgift, inkomst < 4 pbb Senior, under 75 års ålder Senior, uppnår 75 års ålder fr.o.m Senior, uppnått 75 års ålder före Passiv medlem Utlandsmedlem Studentmedlem Medlem som ansluter sitt företag till ArkitektService betalar halva den individuella avgiften. Medlemmens företag betalar en serviceavgift, vilken faktureras den juridiska person genom vilken medlemmen bedriver sin verksamhet. Serviceavgiften är, till skillnad från medlemsavgiften till Sveriges Arkitekter, en avdragsgill kostnad i rörelsen. På serviceavgiften tillkommer mervärdesskatt.

4 Serviceavgiften förslås bli 325 kr/månad. Avgift betalas för antalet personer anslutna till ArkitektService, dock lägst det antal som anges nedan, beroende av företagsstorlek. Serviceavgifter för företag anslutna till ArkitektService Företagsstorlek (årsanställda) Antal serviceavgifter 1-2 lägst lägst lägst lägst lägst 5 >40 lägst 6 B Inkomstförsäkring Kostnaden för inkomstförsäkringen beräknas bli ungefär 750tkr. Denna kostnad beror i hög utsträckning på konjunkturen vid ökad arbetslöshet bland arkitekterna kommer premierna att öka. Å andra sidan är det möjligt att taket i a- kassan kommer att öka, vilket innebär att kostnaderna för inkomstförsäkringen kommer att minska. Sveriges Arkitekter har idag cirka 5 miljoner kronor öronmärkta för kostnader för inkomstförsäkringen. I budgeten ingår att denna buffert sakta tappas av med mellan 400tkr och 1,5 miljoner kr/år under verksamhetperioden och används till att betala delar av premien. Beloppet beror i stor utsträckning på om det blir några förändringar i taket på a-kassan och konjunkturen. C Övriga intäkter Denna post innehåller bland annat intäkter från annonser på hemsidan och provision på Arkitektförsäkringen. Förbundet har under 2014 skapat en ny hemsida och därmed skapat möjligheter för en helt ny söktjänst på webben, Anlita Arkitekt. Denna tjänst kommer att ersätta nuvarande arkitekt.nu och Guiden till arkitektföretagen. Under den kommande verksamhetsperioden beräknas Anlita Arkitekt att generera minst motsvarande intäkter som guiden och arkitekt.nu. D Arkitekten Medlemstidningen Arkitekten hänförs till ArkitektService AB och finansieras i hög utsträckning av annonsintäkter. Förbundet betalar en prenumerationsavgift om cirka 2 miljoner kronor för tidningen till bolaget.

5 E Tävlingsverksamheten Tävlingsverksamheten genererar intäkter för de tjänster som kansliet säljer till arrangörer av tävlingar och till beställare som vill ha stöd i andra kvalitetspräglade upphandlingar. F Arkitekturgalan Arkitektgalan har under åren utvecklats och växt som arrangemang och i omsättning. Styrelsen bedömer att den i framtiden kan generera ett visst överskott. G Kommunikation Det finns behov av att utveckla förbundets kommunikation. Inom denna post ligger aktiviteter som Almedalen, poddradion Staden och utveckling av Sveriges Arkitekters digitala verktyg, så som webbplatsen och nyhetsbrev, men även resurser för politisk påverkan och kampanjer. H Kurser och seminarier Inom denna budgetpost ligger alla de kurser och seminarier som Sveriges Arkitekter arrangerar allt från programmet för professionalisering till mindre frukostseminarier. Vissa av dessa är kostnadsfria och för andra utgår en avgift. Styrelsen bedömer att denna verksamhet behöver utvecklas då medlemmarna uttryckt behov av fler mötesplatser. För att kurser och seminarier ska bli mer tillgängliga kommer förbundet öka de digitala möjligheterna att ta del av olika aktiviteter samt arrangera dem på fler platser i landet. I Mötes- och resekostnader Inom denna post finns förbundets alla resekostnader både för förtroendevalda, styrelsen och kansliet samt ArkitektStudenternas verksamhet. Kostnaderna för förbundets arbete med de årliga arkitekturpriserna och stämman ligger även inom denna budgetpost. J Kanslikostnader Denna budgetpost innehåller alla kostnader för att bedriva kansliets verksamhet i form av hyra, telefoni, webbhotell och liknande. Kostnaderna för IT har ökat dels på grund av ett eftersatt underhåll och modernisering av vår tekniska utrustning och på grund av vår satsning på en bättre digital plattform. K Löner och ersättningar Löner och ersättningar till förtroendevalda är den största budgetposten. I budgeten finns utrymme för att utöka kansliet med ytterligare en person under verksamhetsperioden. Ersättningar till förtroendevalda är budgeterade enligt förslag från ersättningskommittén. L Övriga projekt Styrelsen föreslår att budgeten för lokala projekt ökas från 200tkr/år till 500tkr/år. Styrelsen föreslår också att cirka 250tkr/år reserveras för aktiviteter i samband med Biennalen i Venedig som Sverige har värdskapet för under I övrigt kvarstår poster för mentorskapsprogram och Oyster. M Externa avgifter Sveriges Arkitekters kostnader för medlemskap i andra organisationer, t ex Saco, PTK samt de internationella organisationerna.

6 N Europan Sveriges Arkitekter är fortsatt huvudman för den europeiska arkitekttävlingen för unga arkitekter, Europan Sverige. Verksamheten budgeteras ge ett nollresultat. O Kapital Sveriges Arkitekter har ett relativt stort eget kapital. Kapitalet har även vuxit rejält de senaste åren på grund av bra börsuppgång och låg kostnad för inkomstförsäkringen. Sveriges Arkitekters styrelse har bedömt att kapitalet bör fortsätta att vara av ungefär samma storlek för att kunna svara upp mot förbundets åtaganden och vara en garanti för förbundets verksamhet även vid längre lågkonjunkturer. De större områden som kapitalet ska täcka är: externa garantiåtaganden, konfliktmedel, den kollektiva inkomstförsäkringen, åtaganden gentemot personal samt övriga fasta kontraktsåtaganden som lokaler och andra servicefunktioner. Av avkastningen bedöms cirka hälften vara värdeökning, andra hälften används till den löpande verksamheten och anges i budgeten till tkr. Totalt indikerar budgeten ett nollresultat

7 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekters stämma 2014 Föredragningspunkt 7.3 ERSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR TILL FÖRTROENDEVALDA Valberedningen utgör sedan stämman 2008 även ersättningskommitté med uppdrag att till stämman lämna förslag på ersättningar till styrelse och övriga arvoderade förtroendevalda kommande tvåårsperiod. Ersättningskommitténs förslag Ersättning till ordförande fastställs till ett fast arvode på 6,0 prisbasbelopp* (pbb)/år. Till detta tillkommer pensionsavsättning enligt ITPplan. Ersättning till vice ordförande fastställs till ett fast arvode på 2,0 pbb/år. Till detta tillkommer pensionsavsättning enligt ITPplan. Övriga ledamöter i styrelsen får rörlig ersättning för styrelsesammanträden på 0,075 pbb/heldag de deltar. Vid kortare möten reduceras ersättningen i motsvarande grad. Ersättning för halva restiden får tas ut, som om det vore mötestid. Denna reseersättning gäller för alla styrelseledamöter, inklusive ordförande och vice ordförande, och gäller resor till styrelsemöten liksom andra, för styrelsearbetet, nödvändiga resor. En pott på 5,5 pbb avsätts för styrelsen för arbete utöver ordinarie styrelsearbete. Ersättningen utgår med 0,075 pbb/ heldag. Vid kortare möten reduceras ersättningen i motsvarande grad. Potten kan även användas till avgränsade projekt enligt samma princip som för möten. Ordförande i utskott, tre nämnder, fyra akademier och valberedningens ordförande får 0,2 pbb/år. Verksamhetsrevisorerna delar på en pott på 0,2 pbb/år *ett prisbasbelopp motsvarar kr (2014)

8 Ersättningskommitténs motiv ORDFÖRANDE Ersättningskommittén bedömde inför stämman 2010 att ett ökat engagemang inte ska behöva resultera i ett inkomstbortfall och föreslog därför en markant höjning av ersättningen för ordföranden. Ordföranderollen är fortsatt viktig, men det är samtidigt angeläget att ordförande har ena foten kvar i yrkeslivet. Ersättningen till ordförande föreslås därför kvarstå som ett fast arvode på 6,0 pbb/år Dock har ordförandens roll under den senaste verksamhetsperioden inneburit mycket extra tid utanför de planerade 80 heldagarna i det fasta arvodet. För att möjliggöra för ordförande att fortsatt kunna ta på sig oförutsett arbete föreslås nu att även ordförande kan ersättas genom den gemensamma potten. VICE ORDFÖRANDE Vice ordförande förutsätts kunna avlasta ordförande vid behov och ha en mer krävande roll än övriga styrelseledamöter. Vid stämman 2012 föreslogs ett arvode på 1,5 pbb/år samt rörlig ersättning. Denna ersättning föreslås, likt ordförandens, utgå som fast ersättning på 2,0 pbb/år istället och engagemang utanför detta kan ersättas genom den gemensamma potten. GEMENSAM POTT Ersättningskommittén vill fortsatt ge utrymme för styrelsen att hantera oförutsedda uppdrag eller arbete utöver det vanliga styrelsearbetet. Potten får användas av styrelsen för arbete utöver ordinarie styrelsemöten. Storleken på potten täcker ersättning för 73 heldagar, istället för tidigare 60 heldagar, då även ordförande föreslås ha möjlighet att få ersättning genom potten. Ersättningskommittén föreslår att godkännande av ersättning ur den gemensamma potten sker enligt följande: att ordförande tillsammans med vice ordförande godkänner ersättning till styrelsens ledamöter. att vice ordförande tillsammans med förbundsdirektören godkänner ersättning till ordförande. att ordförande tillsammans med förbundsdirektören godkänner ersättning till vice ordförande. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR Verksamhetsrevisorerna föreslås dela på en pott på 0,2 pbb/år då ersättningskommittén anser att uppdraget är av stor vikt för Sveriges Arkitekter, och kräver att verksamhetsrevisorerna under verksamhetsperioden gör ett grundligt arbete att sätta sig in i att beslut och arbete i förbundet går i enlighet med verksamhetsprogrammet. Ersättningskommittén förslår stämman att besluta att fastställa ersättningarna i enlighet med ersättningskommitténs förslag