Fosie. en del överordnade centrumfunktioner, och vid Ystadsvägen finns en bilorienterad livsmedelshall. Även i Fosie industriby finns en del handel.

Transkript

1 Fosie Grönområden Ett sammanbindande parkstråk sträcker sig genom stadsdelen via Augustenborgs bostadsbebyggelse och Nydalaparken. Söderut fortsätter detta via Hermodsdal till Lindängen. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Fosie är en tätbebyggd stadsdel, och storskaliga höghusområden från och 1970-talen dominerar. I stadsdelen finns därutöver bebyggelse från olika tider, t ex Malmös första grannskapsenhet Augustenborg, flera grupphusområden och ett av stadens större verksamhetsområden, Fosieby industriområde. Också Lärarhögskolan med studerande är en betydande arbetsplats. Inre Ringvägen delar stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Heleneholmsverket, stadens stora fjärrvärmeverk, är ett landmärke i stadsdelens norra del. Bebyggelse I stadsdelen finns alla typer av bebyggelse utom renodlad kvartersstad: tidig villabebyggelse från 1950-talet, Augustenborg och stora flerfamiljshusområden med 4- och 8- våningshus. Delområdena har egna små stadsdelscentra. Ungefär hälften av bostäderna är byggda under 1960-talet. Verksamheter Fosieby är ett av Malmös större verksamhetsområden med drygt arbetsplatser. Detta industriområde har efter hand fått allt mer inslag av handel, särskilt utmed Agnesfridsvägen. Utmed Ystadvägen och Inre Ringvägen finns områden med blandat innehåll, verksamheter och handel. I Fosie finns även Lärarhögskolan och Musikhögskolan. Högskolorna bidrar till att ge stadsdelen socialt liv. Trafik Fosie skiljs från angränsande stadsdelar av stora trafikleder och genomkorsas dessutom av flera breda huvudgator. Stadsdelen delas i en nordlig och en sydlig del av Inre Ringvägen och i en östlig och en västlig del av Kontinentalbanan, järnvägen mot Trelleborg. Även Ystadvägen upplevs som en kraftig barriär, och en gångbro över denna är ett önskemål från stadsdelen. I och 1970-talsområdena har trafikseparering gällt som planeringsprincip, d v s bilvägar hålls skilda från gång- och cykelvägar. En del av huvudgatorna i Fosie är betydligt bredare än vad som dagens trafikmängder fordrar. Befolkning Befolkningens sammansättning motsvarar den som gäller för staden som helhet. Service I Fosie finns inget tydligt överordnat centrum. I stället finns här flera mindre delområdescentra i form av grannskapstorg. Mobilia köpcentrum har en viktig roll för servicetillgängligheten även i Fosie. Lindängens centrum har en del överordnade centrumfunktioner, och vid Ystadsvägen finns en bilorienterad livsmedelshall. Även i Fosie industriby finns en del handel. En del gator i Fosie är betydligt bredare än vad trafiken fordrar. Munkhättegatan. 290

2 Lärar- och Musikhögskolan Nydalaparken AUGUSTEN- BORG ERIKS- FÄLT HELENE- HOLMHelene- holms- verket ALMHÖG HINDBY ÖSTRA SÖDER- KULLA VÄSTRA SÖDER- KULLA NYDALA HERMODS- DAL Inre Ringvägen GULL- VIKS- BORG FOSIEBY GULLVIK Nya Agnesfridsvägen Ystadvägen ALMVIK Lindängestråket LINDÄNGEN centrum KASTANJE- GÅRDEN FOSIEBY INDUSTRIOMRÅDE FREDRIKSBERG Yttre Ringvägen Fosie m N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Landmärken invånare läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 30 inv/ha Stadsdelarna 291

3 Framtida möjligheter Stadsförnyelse Stadsdelen Fosie är i stort sett färdigbyggd. Den jordbruksmark som finns kvar söder om Lindängen är avsedd för rekreationsändamål. Viss förtätning och förnyelse kan dock bli aktuell i den nuvarande bebyggelsen, bl a i äldre industriområden. I Augustenborg och Nydala är ett omfattande förnyelsearbete påbörjat. Utifrån ekologiska och sociala utgångspunkter skall boendekvaliteterna i områdena förbättras. Med tiden kan även andra och 1970-talsområden utmed stadsdelens sammanhållande gröna axel förnyas och ge mer attraktiva boendemiljöer. Grönområden utvecklas Lindängestråket, det nord-sydliga parkstråket genom stadsdelen från Nydalaparken via Hermodsdalsparken till Lindängelund, kan utvecklas och förbättras med trädplanteringar, vatteninslag och tydligare rumslig struktur. Lindängelund, det stora rekreationsområde som planeras söder om Lindängen, kommer att ge ett välbehövligt tillskott av grönområden i stadsdelen. Sammanhållande tema blir Katrinetorps gård med omgivande odlingslandskap, men här planeras också områden med dammar och skog. Verksamhetsområden Delar av Fosie industriby kan komma att förtätas och ges en mer stadsmässig bebyggelsekaraktär. Även verksamhetsområdet i nordväst (Strumpfabriken m m) kan ges ett nytt innehåll. Om en Citytunnelstation någon gång blir aktuell vid Pildammsvägen ökar attraktionskraften avsevärt i den här delen av staden. Nya verksamheter kan också etableras i Fredriksberg. Dessa kan få goda skyltlägen mot Ystadvägen. Det är dock viktigt att bebyggelsen placeras på ett sådant avstånd från Fredriksbergs gård att dess kultur- och upplevelsevärden inte går förlorade. Ett nytt verksamhetsområde planeras mellan nya väg 101 och Kontinentalbanan. Detta område får god tillgänglighet från det överordnade vägnätet. Om Lärarhögskolan flyttas till Universitetsholmen är det angeläget att den ersätts med nya verksamheter av liknande karaktär. Kanske kan andra utbildningar förläggas till Lärarhögskolans lokaler. Vackrare gaturum Miljöförbättringar kan åstadkommas genom att vissa av huvudgatorna byggs om med minskad vägbredd. Munkhättegatan i Lindängen är ett exempel på en gata där en sådan åtgärd bör övervägas. Den frigjorda marken kan trädplanteras eller bebyggas. Med åtgärder som ökar trafiksäkerheten och skapar vackrare gaturum kan även gatornas barriäreffekter minskas. Med nya väg 101 får södra Fosie en mer direkt koppling till Yttre Ringvägen. Detta är viktigt inte minst för Fosie industriområde. För att ytterligare förbättra industriområdets tillgänglighet bör Bronsåldersgatan kopplas till väg 101 genom en vägtunnel under Kontinentalbanan. Kvarteret Bryggeriet kan omvandlas till ett kvarter med blandat innehåll, bostäder, verksamheter och service. Delar av den befintliga bebyggelsen är värd att bevara. (Skiss: Röing Arkitekter AB) 292

4 Dalaplan Omvandling av verksamhetsområde till blandad stadsbebyggelse AUGUSTEN- BORG Trelleborgsvägen Förnyelse pågår Munkhättegatan NYDALA Lindängsvägen Kontinentalbanan Ystadvägen Nya Agnesfridsvägen Ystadvägen Delar av Fosie industriby kan ges mer stadsmässig karaktär LIND- ÄNGEN Nytt rekreationsområde FOSIE industriby Lindängestråket, det nordsydliga parkstråket kan utvecklas och förbättras FREDRIKS- BERG Katrinetorps gård Lindängelund Yttre Ringvägen Bronsåldersgatan Yttre Ringvägen Fosie m N Omvandlingsområde / Utbyggnadsområde Upprustningsområde Verksamhetsområde Angelägen ombyggnad av gaturum Ny väg Stadsdelarna 19* 293

5 Oxie Arbetsplatser Oxie har relativt få arbetsplatser. De flesta arbetstillfällena finns inom serviceverksamheter som riktar sig till den egna stadsdelen. Därutöver finns några mindre verksamhetsområden. Ett ligger norr om Kristineberg, ett annat väster om Käglingevägen och ett tredje i Kristineberg. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Oxie omfattar jordbrukslandskapet i sydöstra Malmö med förorten Oxie och de gamla byarna Lockarp, Glostorp, Kromby och Toarp. Landskapet utgörs av backlandskap i öster och slättlandskap i väster. Den nuvarande tätorten Oxie har uppstått ur tre byar som byggts samman. Oxiebacken med dess bronsåldersgravar är det första man möter när man närmar sig Oxie från Malmö. Före 1970 utgjorde Oxie en egen kommun. Grönområden I anslutning till bostadsområdena i Oxie finns många små parker och ett grönt nät av gång- och cykelvägar. Även i Oxies omgivningar finns det mycket vegetation: i Käglinge rekreationsområde, på flera golfbanor och i odlingslandskapet. Inom cykelavstånd finns bl a Gavelsbjärs naturreservat, beläget i Vellinge kommun. Vägnätet Vägnätet i Oxie har en slingrande utformning vilket medför att det är vissa svårigheter att orientera sig i området. Vägnätets utformning bidrar i sin tur till att trafikmiljön i bostadsområdena är förhållandevis lugn. De boende i Käglinge har dock sedan länge uppfattat trafiken på väg 101 som störande. Även boende i Lockarps by anser sig störda av genomfartstrafiken. Bebyggelse Oxie tätort består till största delen av markbostäder från och 1980-talen. Äldre bebyggelse finns i Oxie (kyrkbyn), Käglinge och Kristineberg som ingår i tätorten och i de övriga byarna. På 1990-talet har en ekoby med c:a 50 lägenheter byggts på en södersluttning vid Toarp. Det är ont om små lägenheter i stadsdelen. Befolkning I Oxie finns det många hushåll med barn och relativt få pensionärshushåll. Närmare hälften av hushållen har barn mellan 0 och 15 år. Både kvinnor och män har en hög förvärvsfrekvens, närmare 80 % jämfört med 70 % för Malmö som helhet. I Oxie erbjuds ett varierat utbud av småhus, grupphus och villor. Ett av de senare tillskotten är den uppmärksammade ekobyn i Toarp. Service Oxie har en någorlunda god täckning när det gäller olika slag av service. I början av 1970-talet byggdes en centrumanläggning kring ett bilfritt stadsdelstorg, och här finns bl a livsmedelshall och stadsdelsförvaltning. Det finns ytterligare två livsmedelsbutiker i stadsdelen, en i gamla Oxie och en i Käglinge. 294

6 KUNGSHÖG Lockarps Bageri LOCKARP Kristinebergs verksamhetsområde Sofiedals golfbana Käglinge rekreationsområde KRISTINE- Oxie vattentorn BERG Oxie centrum Käglingevägen KÄGLINGE OXIE KYRKBY OXIEVÅNG Svedala vägen Ekobyn TOARP GLOSTORP Gavelbjär Risebjär Oxie km N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Landmärken invånare 500 läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 5 inv/ha Stadsdelarna 295

7 Framtida möjligheter Nya bebyggelseområden I Oxie finns flera områden som kan bebyggas med bostäder. Det gäller de södra delarna av Kristineberg, södra Käglinge samt ett område öster om Oxie Kyrkby. Även centralt finns vissa kompletteringsmöjligheter, ett område vid pågatågstationen och ett vid centrum. Här skulle små lägenheter för äldre och yngre vara lämpligt. Ny bebyggelse vid centrum och i anslutning till pågatågstationen kan utformas så att centrumdelen blir mera välkomnande, t ex genom möjlighet till handel, kontor och service, hotell m m. Övrigt nybyggande kommer i huvudsak att bestå av marklägenheter. Verksamhetsområden Ett nytt verksamhetsområde, Glostorps industriområde, planeras väster om Käglinge rekreationsområde (se sid 92) och ett annat vid Lockarps bageri i anslutning till Lockarps trafikplats. Dessutom planeras en mindre utvidgning av området norr om Tegelbruksvägen. Grönområden Käglinge rekreationsområde bör utvecklas. Mot söder kan ett grönstråk fortsätta mot Gavelsbjär naturreservat. Vägar Väg 101 får en ny sträckning väster om byn och ansluts till Yttre Ringvägen vid Lockarps trafikplats. Därmed kommer trafikstörningarna i Käglinge att minska. En ny öst-västlig väg planeras i Klagstorpsvägens förlängning för att förbättra kontakten mellan byarna utanför Yttre Ringvägen. Denna väg ger också en mer direkt anslutning till väg E6 mot Vellinge och Trelleborg. Tegelbruksvägen kan förlängas österut och anslutas till Svedalavägen, varigenom trafiken i Toarp kan minska något. Järnvägsanslutningarna till Öresundsförbindelsen och reservatet för ett yttre godsspår berör stadsdelens norra delar. De nya järnvägarna gör att Lockarps kyrkoväg inte längre kommer att kunna användas för genomfartstrafik så som idag. Genomgående biltrafik kommer i stället att hänvisas till Klagstorpsvägens förlängning. Bland annat nya järnvägar och väganslutningar till Yttre Ringvägen har medfört ändrade förutsättningar för trafiken i Oxie. Det finns därför behov av en allmän översyn övet trafiksystemet i stadsdelen. Nytt fritidsområde Området mellan Yttre Ringvägen och järnvägarna till Ystad och Trelleborg föreslås utnyttjas för fritidsverksamheter som fordrar ett avskilt läge (se sid 88). Namnet på området föreslås bli Lunnebjärs fritidsområde (efter ett äldre namn på en höjd vid Käglingevägen). Detta område förlorar sin nuvarande tillfart i samband med järnvägsutbyggnaden. Nya tillfartsmöjligheter måste då skapas. Käglinge rekreationsområde kan utvidgas och ges ett mer varierat innehåll. Gemensamma grönområden i varierad, småskalig bebyggelse. Bostadsbebyggelse grupperad kring små gemensamma gårdar. 296

8 LOCKARP KRISTINEBERG Nya bostäder TOARP Käglinge rekreationsområde Nytt verksamhetsområde vid Glostorp GLOSTORP Oxie km N Stadsdelarna 297

9 Rosengård Verksamheter Verksamhetsområdet Emilstorp utmed kontinentalbanan är småskaligt och har en tydligt struktur. Några bostadshus närmast Inre Ringvägen har delvis byggts om till kontor. Här finns bl a kommunens fritidsförvaltning. Kontorsarbetsplatser finns även i ett höghus intill centrumområdet. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Rosengård består till största delen av storskaliga bostadsområden från miljonprogrammets tid. Stadsdelen är tydligt avgränsad från omgivningen. Det mesta av stadsdelens butiker och service finns koncenterat till Rosengårds Centrum med dess 250 meter långa inomhusgata. I stadsdelen finns också egnahemsområdet Västra Kattarp, grannskapsenheten Persborg samt verksamhetsområdet Emilstorp. Bebyggelse De storskaliga flerfamiljshus som byggdes under tioårsperioden utgör den dominerande bebyggelsen med lägenheter, mestadels i 3- och 8-våningshus. En stor andel av lägenheterna är på tre rum och kök medan det är ont om små och stora lägenheter. Grönområden Bebyggelsen i Rosengård består nästan enbart av friliggande lamellhus. Friytestandarden är hög med stora grönytor mellan huskropparna, men dessa ytor är ofta dåligt utnyttjade. I stadsdelen finns också två parkområden och flera rekreationsanläggningar. Större natur- och rekreationsområden saknas. Trafik Amiralsgatan skär genom stadsdelen i öst-västlig riktning. Den utgör en kraftig barriär, som dock lindras av att centrumdelen knyter samman bostadsområdena på de båda sidorna. Också på den nord-sydliga Västra Kattarpsvägen är det mycket trafik. Bostadsområdena är byggda med långtgående trafikseparering, och det finns ett omfattande nät av skyddade gång- och cykelvägar. Huvudgatorna omges av breda och ödsliga skyddszoner. Befolkning Rosengård har en förhållandevis ung befolkning. En stor andel av hushållen har många barn, och 31 % av invånarna är 15 år eller yngre. I stadsdelen har 77 % procent av befolkningen invandrarbakgrund mot 28 % för staden som helhet. Service Rosengårds Centrum är en tydligt profilerad centrumanläggning med de flesta typer av butiker och samhällsservice. Huvuddelen av servicen är inrymd i ett byggnadskomplex som är beläget över Amiralsgatans breda vägstråk. Förutom butiker finns här bl a bibliotek, sporthall och fritidsanläggning. Törnrosen, höghusområdet närmast innerstaden, har ett eget litet centrum. Även i Persborg och Västra Kattarp finns torg med butiker och annan service. Amiralsgatan passerar under Rosengårds centrum och delar stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. 298

10 EMILSTORP ÖSTRA KYRKOGÅRDEN TÖRN- ROSEN V. Kattarpsvägen Amiralsgatan ÖRTA- GÅRDEN APELGÅRDEN ROSEN- GÅRDS CENTRUM KRYDD- GÅRDEN PERS- BORG Rosengårdsfältet Persborgs torg VÄSTRA KATTARP HERR- GÅRDEN Inre Ringvägen Rosengård m N invånare läg. i flerfam.hus 400 läg. i småhus arbetsplatser 62 inv/ha Stadsdelarna 299

11 Framtida möjligheter Nya verksamheter Rosengård kan göras mer varierat och levande med ett större inslag av verksamheter i området. Bottenvåningarna i höghusen kan ges annan användning än bostäder. Omvandling av bebyggelsen I Rosengårds Centrum bör den långa inomhusförbindelsen förändras och göras mindre sluten. Ett marknadstorg i anslutning till centrumanläggningen kan öka dess attraktivitet. Den yttre miljön i Herrgården och Törnrosen ger ett slitet intryck och bör rustas upp. Upprustning av parker Även om stadsdelen är relativt väl försedd med friyta och vegetation saknas i många av parkområdena sådant som stora träd, vatten och inslag med mer omsorgsfull gestaltning. Särskilt Rosengårdsfältet bör utvecklas mot större variation och mångsidighet. När det gäller olika former av odlingsprojekt så kan den mångkulturella befolkningen i Rosengård vara en stor tillgång. Rosengårdbornas tillgång till natur- och rekreationsområden kommer också att förbättras avsevärt när Husie dalgång och Östra fältet i stadsdelen Husie utvecklas som rekreationsområden. Vackrare och säkrare gator För att förbättra trafikmiljön och minska barriäreffekten av de två stora gatorna i Rosengård bör Amiralsgatan och i viss mån Västra Kattarpsvägen ges en smalare gatusektion och förses med trädplanteringar. Utmed Scheelegatan bör ett nytt huvudcykelstråk anläggas. Sociala förhållanden I Rosengård är det kanske mer än i någon annan av Malmös stadsdelar önskvärt att förändra de sociala förhållandena. Bl a måste man se till att bostadsbeståndet kompletteras med lägenheter i storlekar som idag saknas och att skolorna kan uppfylla de krav som ställs i denna typ av stadsdel. Efterfrågan på bostäder för stora familjer är idag akut. Stadsdelsfullmäktige har framhållit behovet av en samlad utvecklingsstrategi för Rosengård som kan tjäna som underlag för diskussion om behovet av kompletteringsbyggande i stadsdelen. Strategin skall syfta till strukturell omvandling och förbättrad social miljö med ökad integration, minskad trångboddhet m m. Inomhusgatan i Rosengårds centrum kan omskapas och göras mera attraktiv att vistas i. 300

12 Scheelegatan Upprustning av Cronhielms parken TÖRN- ROSEN V. Kattarpsvägen Amiralsgatan Förnyelse angelägen Rosengårds centrum Skapa ett marknadstorg i anslutning till centrum HERR- GÅRDEN Upprustning av Rosengårdsfältet Rosengård m N Upprustningsområde Angelägen ombyggnad av gaturum Stadsdelarna 301

13 Husie tionsområde finns verksamheter, men detta område har allt mer fått prägel av handelsområde med IKEA som största och klart dominerande enhet. Grönområden Bulltofta rekreationsområde kan används både som strövområde och för idrott och liknande aktiviteter. Ett annat stort rekreationsstråk är Rosengårdsstråket som leder vidare genom Husie. I Rosengårdsstråket ligger motorstadion och Jägersro travbana med tillhörande ridområden. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Husie omfattar de östligaste delarna av Malmös tätbebyggelse samt jordbrukslandskapet öster därom. Här finns villa- och radhusområden, två flerfamiljshusområden och några verksamhetsområden. Jägersro travbana och handelsområdet kring B&W köpcentrum ingår i stadsdelen. Husie kyrka och husen utmed Husie kyrkoväg ligger tydligt exponerade på en kulle vid Risebergabäcken. Stadsdelen rymmer tre stora koloniområden: Almåsa, Kölnan och Jägershill. Vid Klågerupsvägen, mellan stadsbebyggelsen och Södra Sallerup, ligger Kvarnby golfbana. I landskapet finns även ett antal gårdar med hästuppfödning. Trafik Området genomkorsas idag av två större vägar, Sallerupsvägen och Agnesfridsvägen Videdalsvägen. Stadsdelens bebyggelse, med till stora delar gles villabebyggelse, medför att bilanvändningen blir omfattande. Bebyggelse Den största delen av bebyggelsen tillkom under och 1970-talen. Äldre villabebyggelse finns framför allt i delområdet Virentofta längs Klågerupsvägen. Flera av villaområdena har kvaliteter som gör dem attraktiva som boendemiljöer. Övergången mellan bebyggelse och landskap är skarp. I jordbrukslandskapet finns ett antal små byar som Kvarnby, Husie, Östra Kattarp, Södra Sallerup m fl. I stadsdelens norra del finns stora växthusanläggningar. Befolkning Familjer med något eller några barn dominerar. De vuxna i arbetsför ålder är något äldre än genomsnittet för Malmö. Både kvinnor och män har en hög förvärvsfrekvens. Service I Husie finns några mindre stadsdelscentra med närbutiker. Närbelägna överordnade serviceutbud är Rosengårds Centrum och B&W köpcentrum vid Jägersro. Husie gård är ett småskaligt bostadsområde med husen grupperade kring skyddade gröna gårdar. Arbetsplatser Elisedal och Jägersro är de två större verksamhetsområdena i Husie. Toftanäs industriområde är ännu till stora delar obebyggt. Därutöver finns verksamheter längs Amiralsgatan och vid Ellenborgsvägen. Även vid Bulltofta rekrea- 302

14 Bulltofta rekreationsområde HÖJA Ro s tr s e n åk gå et rd s - Am ga iralstan ALMGÅRDEN Ri ÖSTRA bä sebe ck rg SKRÄVLINGE en a- VIRENTOFTA Elle nbo rgsv äge n STENKÄLLAN Klå ge rup svä ge n Husie mosse JÄGERSRO VILLASTAD Travbana Tv-torn TOFTANÄS SÖDRA SALLERUP vägen Vide väg dalsen VIDEDAL Inre Rin gvägen Sallerups RISEBERGA Kölnans fritidsby Husie Kyrkoväg IKEA Kvarnby golfbana Husie sjö Husie kyrkby KVARNBY Rosengårdsstråket JÄGERSRO B&W Jägershill ELISEDAL Almåsa fritidsby Del av KUNGSHÖG Y s ta dvä gen 0 1 Husie 2 km N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Landmärken invånare läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 6 inv/ha Stadsdelarna 303

15 Framtida möjligheter Utbyggnadsområden I Husie finns stora områden avsedda för ny bebyggelse. Omkring lägenheter och arbetsplatser med 900 arbetstillfällen beräknas kunna rymmas här (se sid 94). Den nya bebyggelsen ska präglas av stadsdelens karaktär: grönt och naturnära. Bostadsbebyggelse Området öster om Riseberga och området mellan Sallerupsvägen och Klågerupsvägen f d Gyllins handelsträdgård har inslag av värdefull vegetation och lämpar sig väl för låg bostadsbebyggelse. Vid Klågerupsvägen, den tidigare infartsvägen mot Malmö, kan exploateringen bli något högre, t ex i form av flerfamiljshus. Längre österut vid Kvarnbyvägen, nära kritbrottsdammarna, kan ny, småskalig bebyggelse tillskapas. De små byarna i stadens randzon bör behålla sin särart. Växthusområdet kring Tullstorpsvägen kan kompletteras med ny bostadsbebyggelse som integreras med den befintliga. Områdets inriktning på växthusodling är värdefull och bör bibehållas. Service Handel och annan service etableras i första hand längs Klågerupsvägen, som blir en storgata i området. Efter hand som bostadsområdena norr om Sallerupsvägen byggs ut kommer behovet av service att öka även där. Det är även angeläget att bibehålla handel och service vid befintliga centra i Höja, Videdal och Riseberga. Grönområden Risebergabäcken som slingrar genom stadsdelen kan utnyttjas för att skapa ett nytt nord-sydligt rekreationsstråk kring vilket ny bebyggelse grupperas. Området med f d Gyllins handelsträdgård, nu förvildad, har goda förutsättningar att omvandlas till park. Cykel- och vandringsleder ut i jordbrukslandskapet kan förbättra tillgängligheten till naturområden och erbjuda fina rekreationsmöjligheter med vida utblickar över kulturlandskapet. I detta sammanhang är särskilt området kring Segeås dalgång av intresse. Grönstråket från Rosengård får fortsätta österut i en bred grön passage. Rosengårdsstråket förlängs österut via Östra fältet och en bred passage under Yttre Ringvägen mot Robotfältet. Mark har också reserverats för ytterligare en ekopassage under Yttre Ringvägen norr om Sallerupsvägen. Husie sjö är första steget i anläggandet av ett rekreationsområde i Husie dalgång. Området har förutsättningar att utvecklas till en mycket stor tillgång för Husie men även för Rosengård, som idag saknar ett stort natur- och rekreationsområde i sin närhet. God tillgänglighet Yttre Ringvägen med trafikplatsen vid Sallerupsvägen kommer att ge Husie god anknytning till det nationella vägnätet och till Öresundsförbindelsen. Reservat för en framtida trafikplats bibehålls också vid Amiralsgatans förlängning. Husie får på så sätt god tillgänglighet till omgivande vägnät. Utanför och parallellt med Yttre Ringvägen lämnas ett reservat för ett framtida godsspår. Yttre Ringvägens barriäreffekt mildras med hjälp av gång- och cykelpassager, bl a den föreslagna ekopassagen. En by för människor med ett gemensamt intresse, t ex hästsport, eller en ekoby vore möjligt att etablera i Husie (HSB Landskrona). Nya stadsdelar med varierad småskalig bostadsbebyggelse. 304

16 R is Nya bostäder, service, och små verksamheter RISEBERGA ebe Planerad ekopassage reservat rg a - Nya bostäder bä ck en U Gyllins trädgård Skola Klå ge rup svä ge n Sammanhängande rekreationsstråk utmed Risebergabäcken atan Husie mosse Husie kyrka Nya bostäder Kvarnbyväge n Amir alsg Yttre godssp år Sallerupsgatan tre Yt n ge vä ng i R Reservat för framtida trafikplats 0 Husie 1 2 km N Omvandlingsområde / Utbyggnadsområde Nytt verksamhetsområde Affärsstråk Reservat för järnvägsförbindelse U Utredningsområde Stadsdelarna

17 Kirseberg Arbetsplatser I Kirseberg finns flera verksamhetsområden. Bulltofta industriområde är det största. Dessutom finns verksamheter längs Lundavägen, Sallerupsvägen och i Sege och Valdemarsro industriområden. I SJ-området finns järnvägsverkstäder och bussgarage. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Kirseberg omfattar ett område som är betydligt större än Kirsebergsstaden. Rostorp, Håkanstorp, Segevång m fl delområden i Kirseberg har vart och ett sin speciella karaktär. Service och annat som attraherar besökande finns främst längs Vattenverksvägen, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen. Bebyggelse Kirseberg är avskilt från den övriga staden genom spår-, väg- och industriområden. I Kirsebergsstaden har många av de gamla husen rivits, men tillräckligt mycket av den ursprungliga bebyggelsen finns kvar för att påminna om dess speciella karaktär. I Johanneslust och Valdemarsro finns villabebyggelse från första halvan av 1900-talet, liksom i det ursprungligen enhetliga egnahemsområdet Rostorp. Grönområden Den centralt belägna Beijers park är den viktigaste parken i Kirseberg. Även Östra Sommarstadens koloniområde och Segemölla golfbana har stor betydelse från rekreativ synpunkt. Inom stadsdelen finns också två idrottsplatser. Trafik Sallerupsvägen och Lundavägen är några av de viktigaste infartsvägarna till Malmö. De är breda och har hög trafikbelastning. Viss genomfartstrafik förekommer även på Södra Bulltoftavägen och Johanneslustgatan. Detta har föranlett klagomål från de boende. Inre Ringvägen delar stadsdelen i en östlig och en västlig del. Järnvägen mot Staffanstorp och Dalby trafikeras för närvarande endast av något enstaka godståg per dag. Under och 1950-talen byggdes trevåningshus i Kirsebergsstaden. Vid 1950-talets slut uppfördes det stora flerfamiljshusområdet Segevång, och samtidigt växte Segevångs verksamhetsområde fram utmed motorvägen. Här finns bland annat Sydsvenska Dagbladets karakteristiska höghus med tidningsredaktioner. Under 1980-talet fick stadsdelen ett betydande tillskott av bostäder och arbetsplatser i Bulltofta. Befolkning Befolkningens sammansättning i Kirseberg skiljer sig något från staden som helhet med fler ensamhushåll och många äldre. Tornet i Kirseberg är en välkänd siluett i staden. 306

18 SEGE INDUSTRI- OMRÅDE Sydsvenska Dagbladet SEGEMÖLLA rekreationsområde SEGEVÅNG golfbana F.d. vattentorn Lundavägen KIRSEBERGS- STADEN ROSTORP Vattenverksvägen Beijers Park Östra sjukhuset VALDEMARSRO Järnvägsverkstäderna JOHANNESLUST Sallerupsvägen Johanneslustvägen Östra sommarstadens koloniområde BULL- TOFTA Bulltofta industriområde HÅKANSTORP Kirseberg m 500 N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Affärsstråk Landmärken invånare läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 20 inv/ha Stadsdelarna 307

19 Framtida möjligheter Blandad stadsbebyggelse När området vid Hornsgatan, stadens entré, bebyggs kommer Kirsebergs kontakt med staden att förbättras. F d Östra Sjukhuset har stora kvaliteter både i form av byggnader och uppväxt parkmiljö och kan omvandlas till en attraktiv miljö för både bostäder och verksamheter. Nybyggnadsmöjligheter finns även i kvarteren Bågen och Pilspetsen vid Lundavägen Vattenverksvägen. En avveckling av SJ-verkstäderna söder om Kirsebergsstaden har diskuterats. Förnyelse av SJ-området med blandad stadsbebyggelse skulle även det kunna stärka samhörigheten med övriga Malmö. Delar av bostadsbeståndet i Kirsebergsstaden är i behov av förnyelse och upprustning. Underlag för service Ny bostadsbebyggelse i Kirseberg bidrar till att öka underlaget för stadsdelens lokala handel och service. Vid kompletteringar är det angeläget att i första hand förstärka stråk och platser med redan etablerad service. Verksamhetsområden Öster om Valdemarsro och längs Simrisbansledens nya sträckning finns utrymme för nya verksamhetsområden för småindustri. MÖS-området Vårdverksamheten i Östra Sjukhuset avvecklas successivt. De frigjorda sjukhusbyggnaderna kan byggas om till bostäder och arbetsplatser. I området finns också plats för nybebyggelse. Sjukhusparkens vegetation och gröna ytor ger området stora miljökvaliteter och skall bevaras. Ny väg De boende har länge framfört önskemål om minskad trafik på Johanneslustgatan och Södra Bulltoftavägen. Ett nytt industriområde i Stora Bernstorp utanför kommungränsen kommer att öka trafiken här. Simrisbansleden, en ny väg som skall binda samman Vattenverksvägen med Sallerupsvägen och Hornsgatan, kommer att bidra till att Kirseberg avlastas besvärande genomfartstrafik. För att möjliggöra Simrisbansleden och nödvändiga planskilda korsningar med järnvägen måste järnvägsspåret Malmö Staffanstorp ges en ny sträckning genom SJ-området. I samband med detta kommer möjligheten att anlägga en järnvägsstation vid MÖS-området att säkerställas. Lundavägen och Sallerupsvägen bör miljöförbättras t ex med smalare vägbredd och trädplanteringar. Bättre cykelförbindelser Kirseberg är en stadsdel där cykelvägnätet har många brister. Detta är särskilt otillfredsställande med tanke på att många av de boende cyklar. Områdets cykelförbindelser till övriga delar av staden måste förbättras. SJ-verkstäderna söder om Kirsebergsstaden kan ges nytt innehåll, t ex service och bostäder. I Beijers park byggs ett allaktivitetshus miljöhus som kan bli förebild för liknande satsningar i andra delar av staden (ark: Olof Ribbing). Delar av SJ-verkstädernas byggnader kan bevaras och utnyttjas för nya ändamål (skiss: Jeanette Widén-Gabrielsson). 308

20 Lundavägen Ny park Fd Östra sjukhuset kan omvandlas till ett område med bostäder och verksamheter Östra Fäladsgatan KIRSEBERG Vattenverksvägen Stadens entré Ev. omvandlingsområde Södra Bulltoftavägen Scheelegatan Simrisbansleden Johanneslustvägen Ny sträcka järnvägen VALDEMARSRO Kirseberg m 500 N Omvandlingsområde / Utbyggnadsområden Område för verksamheter Förstärkt affärsstråk Angelägen ombyggnad av gaturum Ny järnvägssträcka Reservat för spåranslutning och station Stadsdelarna 20* 309