Muddringsprojekt Praktiska exempel

Transkript

1 Muddringsprojekt Praktiska exempel Nätverket Renare Mark Pär Elander 1

2 Exempel på genomförda och pågående/planerade större sedimentsaneringar i Sverige Muddring av Järnsjön (PCB, utsläpp från ett returpappersbruk) Täckning i sjön Turingen (Hg, utsläpp från pappersbruk) Muddring i Örserumsviken (PCB, PAH, Hg, utsläpp från ett returpappersbruk) Muddring av Svartsjöarna (Hg, utsläpp från ett pappersbruk) Muddring i Skutskärs hamn (Hg, utsläpp från massaindustri, ingår i en hamnutbyggnad) Täckning av sediment utanför Tollare (Hg, utsläpp från papperbruk, ingår i ett exploateringsprojekt) Valdemarsviken (Muddring, Cr och Hg, utsläpp från ett garveri) Oskarshamns hamn (Muddring, metaller och dioxiner, utsläpp från kopparverk och batterifabrik) Karshäll, Notviken i Luleå (Muddring, möjligen viss täckning, Hg, utsläpp från slipmassafabrik) Ala Lombolo, Kiruna, (Muddring, Hg, utsläpp från laboratorium) 2

3 Pilotprojektet muddring av Järnsjön

4 Muddringshuvudet 4

5 Mekanisk avvattning Vattenrening genom flockning och flotation Avvattning i silbandspressar Järnsjön

6 Grumling inom det avskärmade området 6

7 PCB i vatten inom det avskärmade området PCB uppströms sjön under genomförandet: 1-4 ng/l PCB nedströms sjön under genomförandet: ng/l 7

8 P C B concentra tio n (n g L -1), w ater tem p erature (C ) and w ater flo w (m 3s -1 ) D red ge d am ou nt (kg P C B ) Spridning under muddringsperioderna 50,0 45,0 40,0 D redged am ount of PC B T em perature W ater flow P C B concentration 100,00 90,00 80,00 35,0 30,0 Skärmen tas bort Muddring av lågkontaminerade sediment utan skärm 70,00 60,00 25,0 50,00 20,0 40,00 15,0 30,00 10,0 20,00 5,0 10,00 0,0 0,00 W eeks 1993 and

9 Slutligt omhändertagande av muddrade massor En deponibotten skapades genom partiell urgrävning i ett sanddelta. Avvattnade sediment deponerades och täcktes med urgrävt sandmaterial. Täckningens mäktighet är 1 m. Ingen bottentätning eller lakvattenuppsamling. Inget tätskikt ingår i täckningen. Lakvattenbildningen begränsas i viss utsträckning av muddermassornas låga permeabilitet. Den enkla konstruktionen motiverades av att föroreningen är partikelbunden. Deponin används idag som betesmark. 9

10 Resultat Järnsjön Genom muddringen avlägsnades ca m 3 sediment med ca 400 kg PCB från sjöns botten. Muddermassorna placerades i en enkel deponi intill sjön Efter saneringen har halterna i fisk sjunkit under åtgärdsmålet som var 0,4 mg/kg. Tre år efter saneringen var medelhalten i fångade gäddor kring 0,2 mg/kg. Före saneringen uppmättes 2,7 mg/kg i gäddmuskel och 0,8 mg/kg i abborre 1+. Lakvatten från deponin infiltrerar i grundvattenmagasinet. Läckaget från deponin har inte varit mätbart i grundvattnet under deponin. 10

11 Örserumsviken Muddring av lösa finkorniga sediment med inblandning av nedbruten pappersfiber, förorenade med PCB och Hg. Samma teknik som i Järnsjön användes. Även här användes en skärm av geotextil, denna gång för att avskärma hela viken från utanförliggande kustområde. Muddermassorna lades upp bakom en invallning på en f.d. sedimentationsbassäng fylld med fiberslam och på en deponi med fiber från en tidigare muddring. Deponin täcktes med en kvalificerad täckning för farligt avfall. Tätskikt av bentonitmatta + syntetiskt geomembran, däröver dränering, materialskiljande lager av grus och skyddstäckning (1,5 m). 11

12 Örserumsviken Anläggning av en kvalificerad deponi på lösa jordlager innebar att stabilisering av muddermassorna krävdes för fullgod stabilitet Inblandning av cement med gallerskopa Efter inblandning av stabiliseringsmedel läggs massorna ut och härdar i deponin 12

13 Täckning av deponin 13

14 Resultat Örserumsviken Genom muddringen avlägsnades ca m 3 sediment med ca 125 kg PCB och ca 100 kg kvicksilver. Muddermassorna placerades på en befintlig deponi som innehöll stora mängder PCB och kvicksilver, vilken tätades och täcktes med hög ambitionsnivå. Halter av Hg i abborre har minskat med 60 % och är numera i nivå med bakgrundshalter och klarar krav för kostrekommendationer. Halter av PCB har minskat med 50 % men är fortfarande högre än i referenslokalerna. Fisk fångad i Örserumsviken kan numera ätas i samma utsträckning som fisk från övriga Östersjön. Allmänna kostrekommendationer gäller dock för hela Östersjön (dioxiner). Läckaget från deponin är inte mätbart. 14

15 Svartsjöarna I Svartsjöarna muddrades m 3 fibersediment förorenade med kvicksilver. Sugmuddringsteknik liknande den som användes i Järnsjön och Örserumsviken. Avvattning och deponering i geotuber. Höga halter av BOD 7 i returvatten som leddes tillbaka till sjön innebar krav på biologisk rening. Deponin är försedd med bottentätning (inget krav på deponin men en konsekvens av avvattningssystemet). Täckning med 0,5 m jord (morän och krossmaterial), inga krav på tätskikt (låga föroreningshalter). Dispens från förbudet att deponera organiskt avfall. 15

16 Svartsjöarna - avvattning och deponering i geotuber Biologisk behandling av returvatten (aktivt slamanläggning) 16

17 Täckning av deponin 17

18 Området efter återställning 18

19 Resultat Svartsjöarna Genom muddringen avlägsnades ca m 3 sediment med ca 10 kg kvicksilver. Halterna av metylkvicksilver i Pauliströmsån nerströms Svartsjöarna har halverats. Halterna av kvicksilver i zooplankton har minskat med 80 % och i fisk (aborre 1+ och enkilosgädda) med 30 %. Inget läckage av kvicksilver från deponin har konstaterats. Halterna i den bäck/dike till vilken deponin avvattnas var snarare lägre nerströms deponin än halterna uppströms deponin. 19

20 Täckningslösningar Exemplet Turingen 20

21 Täckning eller muddring/omhändertagande? Kommer en täckning att återförorenas pga. diffusion? Kommer bioturbationen att äventyra täckningens fortbestånd? Finns andra processer som kan påverka täckningens funktion på längre sikt? Finns det lämpliga djuphålor där förorenade sediment kan dumpas utan framtida risker? Behöver vi en kvalificerad deponi för att förhindra läckage om vi flyttar föroreningarna upp på land? Vilket underhåll behövs av en sådan? Finns det möjligheter att använda förorenade muddermassor (SMOCS)? Var vill vi förvara föroreningarna eller kan vi bli av med dem? 21

22 Omhändertagande av muddermassor Upparbetning av metallförorenade sediment med återvinning av metaller I dagsläget en teknik på utvecklingsstadiet Anläggningar saknas Gruvornas anrikningsverk är anpassade för andra förekomstformer Termisk behandling Organiska föroreningar kan drivas av och förbrännas Kvicksilver kan drivas av och kondenseras Fasta anläggningar finns, liksom mobila anläggningar (dock ej i Sverige) Hög kostnad, sällan använd Deponering Lämplig för föroreningar med låg mobilitet Krav enligt förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter med mottagningskriterier på deponier gäller Låg kostnad, ofta använd Användning för anläggningsändamål Nyutvecklad teknik (SMOCS) God kvalitet kan uppnås med tillräcklig tillsats av bindemedel Ersätter jord- och krossmaterial Utlakningen av föroreningar behöver undersökas i varje enskilt fall 22

23 Tack för uppmärksamheten! 23