Läsfrämjande på Barnens bibliotek och Polarbibblo En kvalitativ innehållsanalys av två digitala barnbibliotek

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2020 Läsfrämjande på Barnens bibliotek och Polarbibblo En kvalitativ innehållsanalys av två digitala barnbibliotek BLINERA KRASNIQI MARIE OLESEN Blinera Krasniqi och Marie Olesen Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Läsfrämjande på Barnens bibliotek och Polarbibblo - en kvalitativ innehållsanalys av två digitala barnbibliotek Engelsk titel: Reading promotion at Barnens bibliotek and Polarbibblo - A qualitativ content analysis of two digital childrens s libraries Författare: Blinera Krasniqi och Marie Olesen Färdigställt: 2020 Abstract: The purpose of this study is to analyse how reading is promoted in two digital libraries for children; Barnens bibliotek and Polarbibblo. Theoretically the websites are analysed using three main approaches to reading: traditional, pragmatic and emancipatory. Qualitative content analysis was used to analyze the material and to identify the ways in which reading is promoted through the websites. Findings showed that these children's digital libraries use their material and activities mainly to inspire and inform their users. Polarbibblo allows the children to act as authors and illustrators and to share a story or two. Barnens bibliotek is similar but puts more into guiding the children on how to find information and literature. Although these two libraries have different content and features, both libraries work to inspire and stimulate reading for children. The study shows that of the three reading approaches, the pragmatic and the emancipatory are dominant. The traditional approach doesn't seem to get any greater attention in these children s digital libraries. Nyckelord: Digitala bibliotek, barns läsning, barnbibliotek, läsmotivation, läsfrämjande, förhållningssätt

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATURGENOMGÅNG DIGITALA BIBLIOTEK BARNS LÄSNING OCH MEDIEVANOR LÄSFRÄMJANDE LÄSMOTIVATION SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATURGENOMGÅNG TEORI DET PRAGMATISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET DET TRADITIONALISTISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET DET EMANCIPATORISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET METOD OCH MATERIAL KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS URVAL OCH INSAMLING AV MATERIAL TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET MATERIAL Barnens bibliotek Polarbibblo RESULTAT OCH ANALYS DET PRAGMATISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET DET TRADITIONALISTISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET DET EMANCIPATORISKA FÖRHÅLLNINGSSÄTTET RESULTAT OCH ANALYS I SIN HELHET DISKUSSION OCH SLUTSATSER RESULTATDISKUSSION OCH SLUTSATSER Vilka typer av läsfrämjande material och aktiviteter finns på webbplatserna? Vilka förhållningssätt till läsning och läsfrämjande ger webbplatserna uttryck för? På vilka sätt uppmuntras läsning på webbplatserna? METOD- OCH TEORIDISKUSSION FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING REFERENSER BILAGA 1 INNEHÅLLSANALYSENS KATEGORIER... 33

4 Tabellförteckning Tabell 1. Gambrells läsmotiverande regler... 9 Tabell 2. De mest synliga kategorierna på förhållningssätt på Barnens bibliotek och Polarbibblo...17

5 1 Inledning Hur många gånger har du läst idag? Kanske läste du bäst-före-datum på yoghurtpaketet när du åt frukost, tog upp mobiltelefonen på väg till skolan för att läsa de senaste nyheterna eller ditt anteckningsblock från ditt senaste jobbmöte? Att läsa handlar om mycket mer än att läsa en bra bok när du är ledig. Det handlar om att kunna ta sig fram i livet, att kunna möta all information som är textbaserad oavsett om den kommer på ett yoghurtpaket, skärm eller på ett papper. Det handlar också om att läsa för att lära sig nya saker och att få ta del av andras berättelser. Därför är förmågan att kunna läsa och förstå det lästa en av de viktigaste baskunskaperna vi kan lära våra barn, både i och utanför skolan. I skolans värld undersöker man både barns läsning och deras förmåga att förstå det lästa i internationella mätningar som till exempel Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) som görs i 10-årsåldern och Programme for International Student Assessment (PISA) som görs i 15 årsåldern (Skolverket, 2017; 2019a). PIRLS 2006 och 2011 visade på en nedåtgående trend för läsförståelsen hos svenska 10-åringar, denna trend bröts i PIRLSs undersökning 2016 då resultatet visade att läsförståelsen ökat igen (Skolverket, 2017). I PIRLS 2016 gjordes också en mätning på barns inställning till läsning där svenska barn, var de som svarade minst, att de tyckte mycket om att läsa och mest att de inte tyckte om att läsa. Liknande resultat fick PISA som också visade en nedåtgående trend för läsförståelse mellan 2000 till 2012 för att sedan vända uppåt I PISA 2018 gjordes också en undersökning om ungdomars inställning till läsning som visade att de var mindre motiverade att läsa än tidigare (Skolverket, 2019a). Även om resultaten på läsförståelsen har vänt uppåt och är positiva är det oroande att barn i Sverige tycker mindre om att läsa samtidigt som Statens medieråd (2019) visar att barn läser mindre med stigande ålder. Med bakgrund av resultat på PIRLS och PISA är det naturligt att barns läsning har tagits upp i flera rapporter som till exempel litteraturutredningen Läsandets kultur, regeringens proposition Läsa för livet med mål för litteratur och läsfrämjande, kulturrådets kunskapsöversikt om läsfrämjande metoder Med läsning som mål och läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning- ett ansvar för hela samhället (Litteraturutredningen, 2012; Proposition 2013/14:3; Andersson, 2015; Läsdelegationen, 2018). I rapporterna har man tagit fram förslag och direktiv för att förbättra barns och ungas läsning samt definierat vad läsfrämjande arbete innebär och vilka metoder som kan användas för att främja läsning. Rapporterna visar också att man från myndigheters håll tar barns läsning och läsfrämjande arbete på allvar. Vad är då ett läsfrämjande arbete och vem ska utföra det? I ovanstående rapport Med läsning som mål beskriver Andersson (2015) kulturrådets definition av läsfrämjande, där begreppet innebär att uppmuntra människor att ta nästa steg i sin läsutveckling. Det handlar om allt från att ge möjligheter och inspirera till läsning och de positiva upplevelser läsning ger, till att stärka människor att se sig själva som läsande människor, där läsningen är en naturlig del av deras liv. En mer ingående beskrivning om kulturrådets definition finns 1

6 längre fram i kapitlet Tidigare forskning. En viktig aktör i det läsfrämjande arbetet är folkbiblioteken. Folkbiblioteken har en central roll i att stimulera barns läsning på fritiden, något som också läsdelegationen (2018) lyfter fram. I bibliotekslagen uttrycks att barn och ungdomar ska ägnas särskild uppmärksamhet då syftet är att främja språkutvecklingen och stimulera läsningen, exempelvis genom att presentera litteratur som uppfyller deras behov (SFS 2013:801). Det läsfrämjande arbetet kan utföras på många sätt. I Sandins (2011) forskning om lässtimulerande projekt sammanställer hon ett stort antal projekt där hon i sitt resultat bland annat tar upp hur det förhållningssätt som bibliotekarien har till det lässtimulerande arbetet och till läsning påverkar hur aktiviteter utformas och barnens reaktion på aktiviteterna. Dessa förhållningssätt har även Limberg (2002) berört i sin rapport om skolbibliotekariens pedagogiska roll. De förhållningssätt som tas upp är det pragmatiska, där nyttoaspekten av läsning är den centrala, det traditionalistiska som lyfter fram litteraturens kvalitet och kulturarv och det emancipatoriska, i vilket bibliotekarien vill uppmuntra barnen till att bli självständiga och kritiska läsare. I den traditionella rollen som läsfrämjare har folkbiblioteken arbetat med att erbjuda böcker och tryckt media (Läsdelegationen, 2018). Men som nämnts tidigare, läser barn färre böcker och tidningar idag än för några år sedan och läsning av tryckt media minskar också med barns ålder, trots en stor tillgång till tryckta texter (Statens medieråd, 2019). Samtidigt beskriver Internetstiftelsen (2019) hur barn har vana av internet och av att använda digitala medier för att titta på filmer och bilder, lyssna på musik, poddar och ljudböcker och läsa på datorn och mobilen. Statens medieråds (2019) undersökning visar att idag är den vanligaste medieanvändningen bland 9-12 åringar att spendera tid på sociala media med appar som Snapchat, Instagram, TikTok, Facebook och Youtube. De redovisar också att annan vanlig medieanvändning är att spela dator/tv-spel/spel på surfplatta, lyssna på musik och att följa kanaler/användare/videobloggare på YouTube, Twitch eller liknande. Vidare beskriver undersökningen från Statens medieråd att de allra flesta barn och unga från 12 år och uppåt, har tillgång till tv, internet och smarta telefoner, redan i 9-årsåldern har 71 % tillgång till egen smarttelefon. Denna medieanvändning består mycket av bilder och ljud, men också en del text. I sin rapport om läsförståelse konstaterar Johansson, Klapp och Rosén att den digitala medieanvändningen även fortsättningsvis kommer kräva en god läsförmåga (Skolverket, 2019b). Med hänsyn till barns medieanvändning är det intressant att se hur biblioteken kan möta barnen på webben. I den nationella biblioteksstrategin, som presenterades 2019, påtalas att bibliotekens satsningar på att digitalisera en del av sin verksamhet också ska gälla verksamhet som riktar sig till barn (Klein & Thorslund, 2019). Detta görs också på några folkbibliotek, ett exempel är den gemensamma webbplatsen för biblioteken i Värmland som har specifika sidor som riktar sig till barn. Det finns också två nationella digitala barnbibliotek, Barnens bibliotek som har funnit sedan 1996 och Polarbibblo sedan 1997, vars främsta målgrupp är barn och unga och vuxna i barns närhet. Biblioteken syftar till att främja läsningen, väcka intresse till att läsa och skriva. Det som framförallt intresserar oss i denna studie är dessa två sistnämnda biblioteks läsfrämjande arbete. 2

7 1.1 Problemformulering Läsfrämjande arbete för barn i ett samhälle som alltmer har digitaliserats bjuder på möjligheter att möta barn och unga på webben och att kunna förmedla läsglädje på nya sätt. Men det bjuder också på utmaningen, att nå fram i mediebruset. Den snabba teknikutvecklingen gör det också utmanande att hålla sig ajour och hitta arbetssätt som passar aktuell teknik och mediekanaler som barn använder sig av. I inledningen beskrivs att barn är vana internetanvändare. Klein & Thorslund (2019) förklarar samtidigt att ansvariga för digitala bibliotek behöver ha ett språk och bemötande som tilltalar barnen och att barn inte har tålamod med krångliga webbplatser som inte tillgodoser deras behov. För att digitala bibliotek ska locka barn behöver de ha underhållande sidor som är lätta att förstå sig på, samtidigt som de ger barnen chans att uttrycka sig på webbplatsen (Theng, Mohd-Nasir, Buchanan, Fields, Thimbleby & Cassidy, 2001). Med allt detta inräknat väcks frågan: Om digitala barnbibliotek som Barnens bibliotek och Polarbibblo fungerar läsfrämjande och i så fall på vilka sätt? Detta kan undersökas på flera sätt. I denna studie vill vi undersöka om de förhållningssätt som Sandin (2011) och Limberg (2002) beskriver, främst i det fysiska biblioteket och skolan, även har betydelse för det läsfrämjande arbetet på Barnens bibliotek och Polarbibblo. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är undersöka Barnens bibliotek och Polarbibblos läsfrämjande arbete genom att identifiera förhållningssätt till läsfrämjande i de aktiviteter och material som presenteras. Studien kommer att svara på följande forskningsfrågor: 1. Vilka typer av läsfrämjande material och aktiviteter finns på webbplatserna? 2. Vilka förhållningssätt till läsning och läsfrämjande ger webbplatserna uttryck för? 3. På vilka sätt uppmuntras läsning på webbplatserna? Frågorna kan besvaras genom att kartlägga det innehåll som möter barn på Barnens bibliotek och Polarbibblo i en kvalitativ innehållsanalys. 1.3 Avgränsningar Vi vill i denna studie undersöka det läsfrämjande arbetet på de två etablerade digitala barnbibliotek som finns i Sverige, Barnens bibliotek och Polarbibblo. Fokus för undersökningen är de aktiviteter och material som tolkas som läsfrämjande, därför kommer webbplatsens utformning och visuella innehåll bedömas endast utifrån det som kan tolkas som läsfrämjande och inte webbplatserna i sin helhet. Studien kommer inte heller att gå in på tekniska lösningar eller vem som har möjlighet att besöka webbplatserna. Barnens bibliotek och Polarbibblo vänder sig till barn på deras fritid även om det material och de aktiviteter som finns på webbplatserna också används av skolor och bibliotek. Hur materialet används i skolor och bibliotek bedöms inte i denna studie. Det finns flera digitala plattformar för bibliotek som vänder sig till barn men vi har valt att inte ta med appen Bibblix då den har ett annat format än de digitala bibliotek vi undersöker. Vi har också valt att inte ta med 3

8 folkbibliotek som har webbsidor som vänder sig till barn, då folkbibliotekens webbplatser är utformade för att passa flera målgrupper på samma webbplats. På Polarbibblo finns ingen uttalad åldersgräns, men för den som vill registrera sig som användare är högsta åldern 13 år, och på Barnens bibliotek står det att de främst riktar in sig på barn och unga från skolstart upp till 13 år, även om alla är välkomna. När vi använder begreppet barn i denna studie menar vi främst barn mellan 5 13 år, då vi sett att många av aktiviteterna och materialen är anpassade för denna åldersgrupp. I inledningen benämns forskning som gäller även äldre barn, främst PISA- undersökningen. Denna forskning är intressant ur ett allmänt läsfrämjande perspektiv och inte främst ur ett åldersperspektiv. 2 Tidigare forskning och litteraturgenomgång Forskning om barns läsning och läsfrämjande arbete kommer från flera olika discipliner. I forskning om läsning möts pedagogik och didaktik, litteraturvetenskap om barnlitteratur, psykologi om upplevelsen av läsning och bibliotek- och informationsvetenskap om hur man arbetar läsfrämjande och möter barn i läsning. För att hitta relevanta källor användes böcker från kurslitteraturen som Sandins Barnbibliotek och lässtimulans- delaktighet, förhållningssätt, samarbete från 2011 och Med läsning som mål skriven av Andersson Sandin är lärare och forskare på Bibliotekshögskolan i Borås och har i sin bok analyserat metoder för en stor mängd läsfrämjande projekt som fått stöd från Kulturrådet mellan Litteraturvetaren och forskaren Anderssons bok behandlar läsfrämjande metoder sett från både ett svenskt och utländskt perspektiv. Från dessa böcker har sedan ett antal referenser bedömts vara aktuella. Bland annat Linda Gambrells artikel från 2011 om vad som motiverar elever att läsa. För senare forskning samt forskning om digitala bibliotek har sökningar gjorts i databaser som ERIC och LISA med söktermer som digitala bibliotek, läsmotivation, läsning, barns medievanor och läsfrämjande. Följande kapitel är ett urval av den litteratur som lästs och det inleds med studier om digitala bibliotek, följt av forskning om barns läsning och medievanor samt läsfrämjande, för att avslutas med en studie om läsmotivation. 2.1 Digitala bibliotek Kani-Zabihi, Ghinea och Chen (2006) beskriver digitala bibliotek som en informationskälla i olika format, som text, bild eller ljud som lagras digitalt. Författarna definierar det digitala bibliotek som ett nätverksarkiv för digitalt innehåll. Men ett digitalt bibliotek innehåller mer än bara elektroniskt material, det erbjuder ett virtuellt utrymme för samhället, enligt Sharma och Vishwanathan (2001). Informationsresurser som blir tillgängliga via datorer och det digitala gränssnittet ska vara anpassat för alla. Därför har Druin, Bederson, Hourcade, Sherman, Revelle, Platner & Weng (2001) med hjälp av barn i åldern 5-11 och deras lärare designat ett digitalt bibliotek som är anpassat för barn. Plattformen heter Search kids, ett verktyg som ger barn möjligheten att fråga, surfa och granska sökfältet, för att sedan ge återkoppling 4

9 till utvecklarna (Druin et al., 2001). Studien visade att barn kan spela en stor roll i utformning av digitala verktyg, särskilt när de designas utifrån deras egna ideer, vilket utvecklarna har bedömt vara en stor hjälp då barns nyfikenhet gör att de inte bara söker information utan också använder den information de får fram (Druin et al.) Vidare menar Druin och hennes forskarlag att digitala barnbibliotek ska vara en plats där barnen inte känner sig tvingade att läsa eller lära sig något, utan vara en plats där barnen kan hitta information. Druin (2005) påpekar i sin senare undersökning att många studier har visat att barn har en positiv syn på att använda teknik. I digitala bibliotekssammanhang pratar vuxna gärna om barn men sällan med barn för att ge dem möjlighet att vara med och påverka hur biblioteket ska utformas (Druin, 2005). Men hon konstaterar att studier visar att vuxna numera tar bättre tillvara på barns åsikter gällande eventuella förändringar som kan ge stöd åt åldersgruppen Vidare påpekar hon att arbetet med att utforma digitalt material för barn innehåller utmaningar, att utforma information som är anpassad till målgruppen och att avgöra vad som är lämplig information för barn, en gammal men ständigt aktuell fråga för bibliotekarier. Den nya frågan är snarare om hur stor mängd material som biblioteken ska ta hänsyn till i det digitala biblioteket (Druin, 2005). I sin studie har Druin (2005) dragit slutsatsen att barn har särskilda behov när det gäller digitala bibliotek. Hon nämner flera användbara designaspekter som är bra att ha i åtanke när man skapar ett digitalt barnbibliotek. Barn ska vara involverade då de kan bidra med viktig information. Digitala bibliotek bör inkludera alla typer av böcker från olika kulturer och språk. Då barn söker på andra sätt än vuxna spelar utformning av sökmotorn roll, till exempel att sökkriterier bör utvecklas då barn relaterar sin sökning till känslor, färger, form och storlek. Hon menar också att det digitala biblioteket behöver vara anpassat för att enkelt kunna användas hemifrån. Krug (2014) beskriver i boken Don't Make Me Think, om interaktionen mellan människor och datorer och deras webbanvändbarhet (vår översättning). Boken är en guide för webbdesigners att designa mjukvara och webbplatser som gör det enklare för användaren att hitta information utan assistans. Krugs råd till webbdesigners är att webbsidor bör vara användarvänliga och enkla att söka information på. Han beskriver hur vi egentligen använder webben i olika sammanhang. Det besökaren gör på webbsidor är att söka enkelt och snabbt, utan att behöva läsa mycket (Krug, 2014; Kani-Zabihi, et al., 2006). Vidare skriver Krug att besökaren tar det första alternativet som ser relevant ut. Och han menar att många som kommer i kontakt med olika sorters teknologi hoppar över instruktioner och väljer det som uppfattas som rätt. 2.2 Barns läsning och medievanor I Hedemarks (2011) undersökning om 10-åringars tankar om läsning och bibliotek lyfter hon fram tre olika synsätt som barnen hade på sin läsning, hon delar in det i lustfylld läsning, läsning för tvång och instrumentell läsning (s ). De barn som såg läsning som lustfyllt valde själva att läsa eftersom de tyckte att det var roligt. Deras kunskaper i läsning gjorde att de läste obehindrat och gärna ville relatera det lästa med sin egen verklighet. De 5

10 barn som såg på läsning som tvång läste för att någon annan sagt eller tyckt att de skulle läsa. De undvek gärna att läsa och valde bara att läsa när det inte fanns något annat att göra. Hedemark menar att bristande läskunskaper kan ligga bakom det senare synsättet. De barn som har ett instrumentellt förhållningssätt till att läsa såg läsning som ett medel att komma åt information om det som intresserade dem. Läsningen sågs varken som en rolig eller trist syssla. De använde läsningen för att kunna lösa en uppgift, bli bättre på språk eller kunna fler ord. Hedemark (2018) har i en senare studie undersökt även ungas syn på läsning och bibliotek. I denna studie var ungdomarna i åldern 15 till 18 år. Motiven för att läsa var att bli berörd och att kunna identifiera sig med andra, ytterligare skäl var verklighetsflykt och nyfikenhet på andra världar (Hedemark, 2018, s. 22). Vidare skriver hon att en del unga ville hellre läsa om verklighetsbaserade historier och berättelser. Hedemark visar också att unga gärna tittar, lyssnar och läser samma berättelse i flera olika format. Denna konvergenskultur är något som också Johansson och Hultgren (2017) tar upp i sin artikel till skolverket om Didaktik för fri läsning. De påpekar att den digitala tekniken har gjort det möjligt med några enkla knapptryckningar kunna få mer information om berättelsen och att kunna se den i flera format vilket kan göra berättelsen ännu mer intressant. Forsman (2014) beskriver i sin rapport hur barn i 10 och 13 års ålder ser på sina vanor och tankar kring sociala medier, spel och bildkommunikation (s. 13). Hans studie visar hur deltagarna använder mobiler och datorer för att hålla kontakt och delta i den sociala gemenskapen både i och utanför skolan. Vidare beskriver han att mobilen alltid finns till hands, om inte föräldrar och skola begränsar tillgången. Forman konstaterar också att alla deltagarna i studien hade tillgång till hemdator och ca 90% hade tillgång till spelkonsoler. Han skriver att den ständiga möjligheten att vara online gör att livet offline och online smälter ihop, där det som sker i vardagslivet tas upp online och det som är aktuellt online behandlas offline när man möts. Forsman pekar också på hur deltagarna lär av jämnåriga att använda digitala kanaler och sociala koder för hur det ska bete sig online och även om deltagarna har möjlighet att skapa och lägga eget material är det vanligare att följa, länka, tagga och tipsa (s. 175). De kunskaper som de delar med varandra är både att få reda på vad som finns online och hur det benämns men också hur de ska använda programvaror, appar, onlinetjänster samt informationssökning och -användning (Forsman, 2014, s. 177). Han menar i sina rekommendationer för arbete med medie och informationskunnighet att se medier och internet som en del av vårt vardagsliv, där medierna är i oss och vi är i medierna (Forman, 2014, s. 178). Dessutom menar han att tanken att vuxna har sämre kunskaper än unga om digitala medier inte får hindra vuxna att ge det stöd de kan samt att involvera livet online i frågor om värdegrund och lärande. Till sist påpekar Forsman att det är mer fruktbart att prata om vad barn och unga gör, hur de lever och lär sig på nätet genom att samla fakta och praktiskt användande och skapande på nätet, än att prata om att de inte läser böcker (s ). I studien Att bli en sån som läser beskriver Schmidt (2013) hur barns läspraktiker ser ut i och utanför skolan. Hon har i sin studie följt fyra barn för att kartlägga barnens reaktioner när de tar emot, läser och använder texter. Schmidt beskriver deltagarnas läsning och användning av texter som en 6

11 sammanhållen blandning där allt från fotbollskort till information på webbplatser ingår. Vidare beskriver hon hur texterna kommer i ett ständigt flöde, gärna i olika format och gärna flera texter på samma gång (2013, s. 227). I sin avhandling drar Schmidt slutsatsen att barn och unga behöver få möjlighet att förbättra sin läskunnighet genom att bli mer kritisk och ifrågasättande till det lästa samt att utveckla kunskaper i att förstå textens mening. 2.3 Läsfrämjande Sandin (2011) påpekar att det läsfrämjande begreppet först kan ses som ett enkelt begrepp. Hon menar att Komplexiteten infinner sig när man ställer frågor om vad som ska läsas, i vilka medier samt vilka handlingar som kan förknippas med läsning (s. 22). På samma sätt illustrerar beskrivningen av det läsfrämjande arbetet att det finns ett tolkningsutrymme i vad som menas med att främja läsning. Sandin använder själv begreppet lässtimulans då det finns med i uppdragsbeskrivningen för hennes undersökning. I denna studie används begreppet läsfrämjande och kulturrådets beskrivning av begreppet som arbetades fram i anslutning till den nationella handlingsplanen för arbetet att främja läsning (Andersson, 2015). Kulturrådets definition är följande: Läsfrämjande innebär att: göra läsare av läskunniga öppna vägar till litteraturen för den som inte läser öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet (Andersson, 2015, s.11) Ett exempel på läsfrämjande som Kulturrådet (2019) belyser i Främja läsning, handlingsplan för läsfrämjande 2019, är att alla har rätt att utveckla sitt eget språk då det är en viktigt del i den egna läs- och litteraturutvecklingen. Språket är också en stor del av den egna identiteten. Kulturrådet skriver också om vikten att lyfta fram minoritetsspråk i det läsfrämjande arbetet. De menar att människor med svenska som andraspråk är en prioriterad grupp. Kulturrådet pekar i detta handlingsprogram också på att även om alla inte har läsningen som högsta prioritet, är målet att erbjuda läsfrämjande aktiviteter som uppmanar invånaren till att upptäcka läsning. Ett sätt att arbeta med läsfrämjande är att arbeta med digitala hjälpmedel såsom smarttelefoner och internetuppkoppling, de kan göra det möjligt för de flesta i samhället att ta del av bibliotekets resurser i annat format (Kulturrådet, 2019). I Hedmarks (2011) undersökning Barn berättar, en studie över 10-åringars syn på läsning och bibliotek, visar Hedemark att de aktiviteter biblioteket gör för att främja barns läsning är viktiga för att öka läsintresset hos barn. Däremot är det inte otänkbart att biblioteksaktiviteter lockar de barn som redan läser och är aktiva biblioteksbesökare enligt Hedemark. Hon menar att det kan innebära en större utmaning att locka de barn som inte läser böcker till läsfrämjande aktiviteter. Hedemark föreslår då att biblioteken ska fokusera mer på läsningen i olika medierformat, som till exempel filmer och datorspel, snarare än text i 7

12 tryckta böcker. Detta kan göra att även de barn som är motvilliga till läsning blir intresserade av att läsa (Hedemark, 2011). Vidare menar Hedemark att biblioteken inte behöver överge beprövade sätt att främja läsning för att man erbjuder nya typer av läsfrämjande aktiviteter. Hon menar mer att biblioteken ska anpassa tjänster till barnens läskunskaper och motivation. 2.4 Läsmotivation I sin artikel lyfter läsforskaren Linda Gambrell (2011) fram det faktum att det man är motiverad av att göra blir man bra på. Gambrell menar att det inte räcker att ge elever de färdigheter de behöver för att kunna läsa. För att nå riktigt bra läsförmåga behöver elever hitta sätt att bygga upp sin motivation för läsning. Denna motivation för att bli en god läsare delar hon in i sju olika regler, regler som gäller både i skolsammanhang men likafullt under barns fritid. På nästa sida följer Gambrells (2011) regler i en tabell, med Gambrells regel i vänster kolumn och vår översättning av regeln anpassade för denna studie i höger kolumn. 8

13 Tabell 1. Gambrells läsmotiverande regler Seven rules of engagement (Gambrell, 2011, s ) Vår tolkning av Gambrells regler för denna studie Students Are More Motivated to Read When the Reading Tasks and Activities Are Relevant to Their Lives Students Are More Motivated to Read When They Have Access to a Wide Range of Reading Materials Students Are More Motivated to Read When They Have Ample Opportunities to Engage in Sustained Reading Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Make Choices About What They Read and How They Engage in and Complete Literacy Tasks Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Socially Interact With Others About the Text They Are Reading Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Be Successful With Challenging Texts Students Are More Motivated To Read When Classroom Incentives Reflect the Value and Importance of Reading Barns läsning behöver vara relaterad till deras eget sammanhang, om de hittar beröringspunkter i det lästa till sin egen situation har de lättare att finna intresse för texten. Att ge barn ett rikt och varierande läsutbud, med olika genrer och textmaterial Att barn får tid att läsa motiverar till läsning. Att barn får göra egna val av vad de vill läsa ger motivation till läsning. Att barn har möjlighet att dela med sig av en text, både att byta texter med varandra men också att gemensamt arbeta kring en text och utbyta tankar och funderingar kring texter, ökar både läsmotivation och läsförståelse. Att barn får möjlighet att lyckas med ta sig an svårare texter och känna att de utvecklas. Här är balansen viktig. En för enkel text kan vara lika omotiverande som en för svår text. Att barns läsning blir uppmärksammat och belönat. Ärlig och motiverad uppskattning gör att barnen kan se värdet av den egna läsningen. Oärlig och omotiverad uppskattning eller belöning som inte har någon koppling till läsandet kan ge motsatt effekt och genomskådas lätt av barnen. 9

14 2.5 Sammanfattning av tidigare forskning och litteraturgenomgång Druins (2005) forskning kring digitala bibliotek visar att det är viktigt att involvera barnen i utformandet av barnbibliotek på webben för att hitta rätt tilltal och utformning som gör biblioteket intressanta för barn. Krugs (2014) forskning behandlar mer allmänt hur vi människor söker information när vi besöker en webbplats, något som bibliotekarier och webbansvariga kan ha nytta av när de utformar bibliotekssidor för både barn och vuxna. I Hedemarks (2011; 2018) forskning behandlas barns och ungas syn på läsning och hur synen påverkar hur de läser. Hennes forskning om unga berör en åldersgrupp som är äldre än denna studies målgrupp, men anses ändå relevant då den visar gemensamma drag med hennes tidigare studie samt tar upp barns medievanor på senare år. Denna forskning stämmer också väl överens med Schmidts (2013) forskning om barns läspraktiker. Även Forsmans (2014) forskning tar upp barn och ungas medievanor. För denna studie är Forsmans genusperspektiv inte lika betydelsefull, då de digitala barnbibliotek som denna studie bygger på har innehåll som vänder sig till både tjejer och killar. Det intressanta här är att Forsmans rapport belyser hur barn i den aktuella målgruppen lär sig och använder digitala medier. Vidare tas det läsfrämjande begreppet upp, som utgör en viktig grund för denna studie, där Sandin (2011) beskriver komplexiteten i begreppet och Andersson tar upp kulturrådets definition av begreppet. Här finns också exempel på läsfrämjande hämtat från kulturrådets senaste handlingsplan Till sist beskrivs Gambrells (2011) undersökning som handlar om sju olika regler för läsmotivation. Denna forskning har en stor betydelse i vår studie, där hon beskriver effektiva sätt för att skapa läsmotivation. Utifrån hennes undersökning analyserar och argumenterar vi hur de material och aktiviteter som Barnens bibliotek och Polarbibblo erbjuder kan motivera till läsning hos barn och unga. Forskningen som denna studie vill bidra med är att undersöka om och på vilka sätt digitala barnbibliotek arbetar med läsfrämjande aktiviteter och material. 3 Teori Teorin i denna studie beskriver olika förhållningssätt till läsning och vi använder den för att undersöka hur två digitala bibliotek för barn förhåller sig till barns läsning genom de läsfrämjande metoder som kommer till uttryck på webbplatserna. Dessa förhållningssätt påverkar hur man utformar det material och de aktiviteter för att kunna inspirera till och tillgängliggöra läsning i olika format samt att stimulera människor till att se sig själva som läsare. Limberg (2002) tar upp hur en aktivitet som bokprat och hur förhållningssättet till läsning påverkar hur den som håller bokpratet utformar aktiviteten. Den pragmatiska bokprataren betonar nyttan med att läsa och att det är bra att läsa mycket, den emancipatoriska bokprataren försöker fånga in barnens intresseoch kunskapsnivå för att prata om passande böcker och den traditionalistiska bokprataren vill lyfta klassiska böcker och litteraturens värde. De tre förhållningssätten har berörts i olika former i ett flertal tidigare arbeten. Den ursprungliga modellen kommer från Elzinga och Andersson (1988) som 10

15 utformar modellen för att beskriva förhållningssätt inom forskning av humaniora. Limberg (2002) beskriver förhållningssätten i förhållandet till skolbibliotekariers pedagogiska arbete. I sin studie tar Limberg upp Dressmans (1997) forskning om tre amerikanska skolbibliotek och deras litteraturpedagogiska arbete. I hans forskning beskrivs de tre skolbiblioteken med de utmärkande karaktärsdragen för de tre förhållningssätten utan att använda Elzingas och Anderssons begrepp (Limberg, 2002). Avslutningsvis använder Sandin (2011) teorin i sin analys av lässtimulerande projekt mellan , för att belysa centrala aspekter av lässtimulerande projekt. Teorins tre olika förhållningssätt används i studien för att synliggöra Barnens bibliotek och Polarbibblos läsfrämjande roll och på vilka sätt de kan stimulera till läsning. I metodkapitlet beskrivs hur kategorier har utformats för att få svar på vilka förhållningssätt som synliggjordes på Barnens bibliotek och Polarbibblo och i resultat- och analyskapitlet redovisas hur detta kan uppmuntra till läsning. Nedan följer mer utförlig beskrivning av de olika förhållningssätten. 3.1 Det pragmatiska förhållningssättet Enligt detta förhållningssätt är det viktigaste att barn läser, inte vad eller att de har förståelse för det lästa (Sandin, 2011, s. 142). Det pragmatiska förhållningssättet premierar tävling och läsning i mängd, gärna med belöningar som morot för att barnen ska läsa, och är en instrumentell syn på läsning där läsningen ses som ett medel för att nå förbättrade språkkunskaper och faktakunskaper (Sandin, 2011). Limberg tar också upp (2002) att den centrala aspekten är vilken nytta barnen har av läsning och vilka fakta- och språkkunskaper de får, inte att barnen ska få intresse för själva läsningen. En annan aspekt av det pragmatiska förhållningssättet är att den som arbetar efter detta förhållningssätt vill styra valet av material och aktiviteter för att passa målgruppen och att barnen inte väljer det som anses för svårt (Limberg, 2002, s. 64). Limberg menar också att i det pragmatiska förhållningssättet finns en vilja att kontrollera att de texter som förmedlas också har lästs av barnen. 3.2 Det traditionalistiska förhållningssättet I det traditionalistiska förhållningssättet betonar barnbibliotekarien litteraturen och att de gärna vill dela med sig av ett kulturarv (Sandin, 2011). Vidare påpekar Sandin att läsa rätt böcker av bra kvalitet premieras, där bibliotekarien vill dela med sig av kända verk och inspirera till läsning för att utbilda (s. 143). Detta förhållningssätt vill betona att det finns litterära kvaliteter och man lyfter gärna fram materialets språk och form (Limberg, 2002, s. 65). Dressman (1997) visar i sin studie att förhållningssättet till läsning som betonar språk och form, mer uppfattas som skolarbete än att främja lusten till läsning. Detta gjorde att barnen tog avstånd från detta sätt att läsa. 11

16 3.3 Det emancipatoriska förhållningssättet Det tredje förhållningssättet utgår från människan, i denna studie barnen. Bibliotekarien vill möta barnet där det befinner sig kunskaps- och intressemässigt (Sandin, 2011). Bibliotekarien vill stärka barnets förmåga att tänka och arbeta mer självständigt och kritiskt, både när det gäller textens mening men också i vilken litteratur barnen söker och väljer att läsa (Sandin, 2011). Vidare skriver Sandin om vikten av att kravlöst få uttrycka sina läsupplevelser tillsammans med andra, som ett läsfrämjande medel, i det emancipatoriska förhållningssättet Limberg (2002) pekar också på att de som arbetar efter detta förhållningssätt vill lära barnen hur de ska navigera i bibliotekssystemet och informationsflöden för att kunna hitta det material eller de aktiviteter som de vill ha, utan att behöva fråga om råd eller bli styrd i sitt val av en vuxen. I det emancipatoriska förhållningssättet är kommunikationen mellan barnbibliotekarien och barnen viktig eftersom den präglas av dialog och ömsesidig respekt (Limberg, 2002, s. 63). Det emancipatoriska förhållningssättet vill betona barnens utveckling och möjligheten att dela läsupplevelser med andra, som nämns ovan. Detta gör att de läsfrämjande projekt som har blandat läsning och olika sätt att uttrycka sig på genom skrivande och andra kreativa former i Sandins forskning, tolkas som ett exempel på emancipatoriskt förhållningssätt i denna studie. 4 Metod och Material I följande kapitel beskrivs först kort den insamlings- och analysmetod som valts. Därefter kommer en kort beskrivning av urvalet för studien, följt av en beskrivning av studiens datainsamling. I kapitlet har de exempel på kategorier som kommer från kodningsschemat utmärkts inom enkla citattecken ( ) och menyer, flikar och aktiviteter från Barnens bibliotek och Polarbibblo har utmärkts med dubbla citattecken ( ) i den löpande texten. För att se kategorierna från kodningsschemat i sin helhet, se bilaga 1. I bilagan redovisas i första kolumnen de ursprungliga kategorierna som har skapats för innehållsanalysen samt de tillagda kategorierna. I den fjärde kolumnen redovisas de slutgiltiga kategorierna för varje förhållningssätt som användes i analysen. Efter datainsamlingen tas studiens trovärdighet och tillförlitlighet upp. Kapitlet avslutas sedan med en kort beskrivning av Barnens Bibliotek och Polarbibblo. 4.1 Kvalitativ innehållsanalys För att besvara studiens forskningsfrågor har den kvalitativa innehållsanalysen bedömts som en lämplig metod för att steg för steg göra en systematisk datainsamling och -analys över de aktiviteter och material som barnen möter när de besöker Barnens bibliotek och Polarbibblo. Bryman (2011) skriver att metoden används för att analysera olika typer av dokument samt texter i olika former. Den kvalitativa innehållsanalysen kan göras på flera sätt. I denna studie används den riktade analysen av innehållet där kategorierna i kodningsschemat har skapats deduktivt utifrån tidigare forskning och teori, på detta sätt kan framträdande mönster i studien bekräfta eller förändra det teoretiska 12

17 resonemanget (Wildemuth, 2017). De olika kategorierna utformades efter utmärkande karaktärsdrag för det pragmatiska, traditionalistiska och emancipatoriska förhållningssättet. Dessa karaktärsdrag beskrivs i tidigare teorikapitel där teorin främst bygger på Sandins (2011) och Limbergs (2002) beskrivning av de tre olika förhållningssätten för läsning och läsfrämjande arbete. 4.2 Urval och insamling av material Materialet samlades in från Barnens bibliotek och Polarbibblo under 1-20 maj Varje meny på respektive webbplats har undersökts. Barnens bibliotek hade sju menyer med ett antal underliggande teman och aktiviteter som skapats av webbansvariga och de barn som besöker webbplatsen. På Polarbibblo finns det sex menyer med underliggande teman, spel och material som skapats av webbansvariga och av barn som besöker webbplatsen. Kodningsschemat, som skapades i Googles kalkylark över varje webbplats, bestod av 32 kategorier varav 11 beskrev det pragmatiska förhållningssättet, 4 kategorier som beskrev det traditionalistiska förhållningssättet och sammanlagt 17 kategorier som beskrev det emancipatoriska förhållningssättet. Av de 17 var 12 ursprungliga, fem av dem tillkom efter provkodning. De fem sistnämnda kategorierna skapades med andra ord, induktivt. Kategorierna som skapades efter kodningen var presentation i olika format bild/film/text, presentation av författare / serieskapare, finns vägar att söka utan att behöva läsa text, olika teman och aktiviteter som barnen kan känna igen sig i, och olika språk som barnen kan känna igen sig i. Under analysarbetet bedömdes några kategorier som något detaljerade. I kategorier för det pragmatiska förhållningssättet som till exempel att läsa för att lära sig något nytt och att läsa för att lära nya språk sågs båda kategorierna handla om att läsa för att lära sig något nytt. Därför sammanfördes de till kategorin att läsa för att lära sig något nytt. I kategorier för det traditionalistiska förhållningssättet ansågs de koder som motsvarade kategorin uttrycks olika litterära kvaliteter i texterna vara samma koder som också motsvarande kategorin pratar man språk och form vilket gjorde att kategorin språk och form skapades. I det emancipatoriska förhållningssättet bedömdes också några kategorier för detaljerade. Följande kategorier ges vägar att skriva om det lästa, ges vägar att dela upplevelse av det lästa och finns det plats för att uttrycka läsupplevelser handlade alla om att dela med sig av det lästa vilket skapade en gemensam kategori med samma namn. Vidare fördes kategorierna olika teman och aktiviteter som barnen kan känna igen sig i, och olika språk som barnen kan känna igen sig i ihop till möjligheten att känna igen sig. Då några aktiviteter och material låg nära varandra, exempelvis på Polarbibblo finns till exempel material som Noras pulka, en saga som presenterades på nio olika språk, men där barnen också kan känna igen sig i att gilla att åka pulka. I bilaga 1 syns både det ursprungliga och de sammanslagna kategorierna. Vid genomgången av resultatet valde vi att inte rensa bort aktiviteter som förekom i två kategorier utan lät dem ingå i de kategorier som de bedömdes höra hemma i. Wildemuth (2017) menar att en aktivitet kan representera flera teman i en kvalitativ innehållsanalys utan att det behöver påverka resultatet negativt, som 13

18 det skulle ha gjorts i en kvantitativ innehållsanalys där en aktivitet som räknas flera gånger påverkar den statistiska beräkningen. Vår bedömning är att de sammanförda kategorierna inte ändrade resultatet av fördelningen mellan förhållningssätten utan gjorde att resultatet av dataanalysen blev tydligare. Vilket har underlättat studiens senare delar i tolkning och argumentering i diskussion och slutsats. 4.3 Tillförlitlighet och trovärdighet Tillförlitligheten i en studie mäts i begrepp som extern och intern reliabilitet (Bryman, 2011). Den externa reliabiliteten mäter i vilken mån en annan forskare kan komma fram till samma resultat som denna studie gör. Den interna reliabiliteten ger ett mått på hur överensstämmande de olika forskarnas tolkning av materialet är. För att säkerställa studiens tillförlitlighet har en tydlig beskrivning gjorts på de förhållningssätt till läsfrämjande som studien bygger på samt vilka kategorier som finns i innehållsanalysen. Under arbetets gång har vi gjort en gemensam tolkning av materialet på Barnens bibliotek och Polarbibblo för att säkerställa att vi tolkat materialet på samma sätt. Svårigheten har varit att en del av aktiviteterna och materialet har kunnat tolkas som olika kategorier beroende på vilken aspekt av förhållningssätten som tagits hänsyn till. På Barnens bibliotek finns till exempel aktiviteten att Så imponerar du med en dikt på 15 sekunder som sorterats in i kategorin färdighetsträning för att läsa och skriva i det pragmatiska förhållningssättet. Men samma aktivitet kan också sorteras in kategorin språk och form då aktiviteten lär ut diktformen Elving. Denna kategori hör hemma i det traditionalistiska förhållningssättet. Vår bedömning är, att om innehållsanalysen görs med en striktare tolkning av aktiviteterna och material bör fördelningen på förhållningssätten fortfarande vara densamma. Bryman (2011) påtalar också att det kan vara svårt att få exakt samma förhållanden i en kvalitativ studie vid ett annat tillfälle, något som framförallt gäller vid forskning som bygger på material hämtat från internet då mediets format gör att innehållet ändrar sig snabbt. Därför kan denna undersökning ses som en slags nulägesanalys för Barnens bibliotek och Polarbibblo. Trovärdigheten i en studie kan beskrivas i begrepp som validitet. Den externa validiteten mäter i vilken utsträckning resultatet av studien kan överföras till andra sammanhang (Bryman, 2011). Den interna validiteten mäter i vilken mån studiens resultat överensstämmer med den verklighet som undersöks, förklarar Bryman. De förhållningssätt som beskrivs i teoriavsnittet har används i ett flertal studier; i läsfrämjande arbete i skolan av Limbergs (2002) forskning, i lässtimulerande projekt av Sandins (2011) forskning, samt i undersökning om barns syn på läsning i Hedemarks (2011) forskning. Detta bör underlätta för att kunna överföra studiens resultat i ett annat sammanhang även om innehållet på webbplatserna snabbt kan ändras på grund av internets medieformat. För att studiens resultat ska överensstämma med den verklighet som undersöks beskrivs det innehåll som barnen möter när de besöker de två digitala bibliotek som ingår i studien. 14

19 4.4 Material Barnens bibliotek 1996 startade Katarina Dorbell Barnens bibliotek, en webbplats för barn och unga som gillar läsning, litteratur och att skriva. Idag drivs webbplatsen genom Förvaltning för kulturutveckling inom Västra Götaland, med bland andra Lisa Ahlqvist som innehållsproducent, Sandra Fogel som arbetar med kommunikation och Andreas Josefsson som arbetar med programmering och utveckling. Webbplatsen innehåller en mängd aktiviteter och material kring litteratur, läsning och att skriva som barn och unga kan ta del av genom att surfa runt på webbsidorna. Om de loggar in kan de skapa sig ett eget krypin för att lägga upp eget material, göra uppdrag och samla bibblomon och jaga bokdrakar. Webbplatsen har en tydlig uppbyggnad där innehållet är uppdelat i olika menyer såsom Hem, Lästips, Tema, Författare, Skriva, Pyssla och Katalogen. På Barnens bibliotek kan barnen välja mellan en mängd olika aktiviteter och material som lästips, temasidor, författarintervjuer, reportage och tävlingar. Barnens bibliotek har ett stort litteraturfokus och via katalogen kan barnen få information om böcker samt söka upp det bibliotek som ligger närmast. Webbplatsen innehåller också en del egenproducerat material både från de som är ansvariga för webbplatsen och barn och unga, men webbplatsen har också samlat in information och material som länkar till andras webbplatser som till exempel WWF Panda Planet, Hässleholm miljö AB med sopsamlarmonstret. Barnens bibliotek finns också som app för android och Iphone. (Barnens bibliotek, ) 15

20 4.4.2 Polarbibblo Polarbibblo drivs av Regionbiblioteket i samarbete med folkbiblioteken i Norrbotten sedan Detta digitala bibliotek gick under namnet Barnens Polarbibliotek innan de bytte till Polarbibblo (Raymond, 2017). Polarbibblo är en digital tjänst som möjliggör och ger plats för barnens egna kulturella uttryck. Verkamhetsidén är att barn ska få sin röst hörd. Detta sker i form av texter, berättelser, webb-böcker, teckningar och boktips. Bibliotekarier som arbetar på Polarbibblo är Regine Nordström, Linda Nilson Westerdahl och Eva Lidström, samt övriga medarbetare. De läser igenom alla texter som barnen skickar in. Där det behövs hjälper de till att göra barnens texter mer lättillgängliga och ger respons och tips till de unga författarna. På webbplatsen är alla barn och unga välkomna att skriva egna texter, poesi och även skriva boktips. Barnen kan även rita, göra quiz och spela spel, men också ta del av Poesiskolan där författaren Mikael Niemi guidar barnen i att skriva poesi och dikter (Polarbibblo, u.å). Ett nytt projekt pågår för biblioteket Polarbibblo då det utvecklas, detta är ett treårigt projekt ( ) som har fått ekonomiskt stöd av Kulturrådet. Polarbibblo jobbar med att erbjuda en plats för berättande, läs- och skrivaktiviteter samt skapande på svenska, meänkieli med dess varieteter och samiska språk och på sikt även finska. (Polarbibblo, u.å). Detta kommer innebära att utseendet på webbplatsen kommer att ändras. (Polarbibblo, ) 16

21 5 Resultat och analys I följande kapitel redovisas studiens resultat och analys av Barnens bibliotek och Polarbibblo utifrån de tre förhållningssätten pragmatiskt, traditionalistiskt och emancipatoriskt. Kapitlet inleds med en tabell med de mest förekommande kategorierna på Barnens bibliotek och Polarbibblo. Efter denna inledande tabell presenteras sedan varje förhållningssätt till läsning och läsfrämjande för sig. Under varje förhållningssätt nämns först Sandins och/eller Limbergs beskrivning på utmärkande drag av förhållningssättet. För en utförligare beskrivning av förhållningssätten, se tidigare teorikapitel. Därefter beskrivs vilken kategori som har skapats för denna innehållsanalys. Sedan redovisas vilka aktiviteter och material i kategorin som finns på Barnens bibliotek och Polarbibblo under maj 2020 och till sist benämns hur detta resultat kan fungera som ett läsfrämjande arbetssätt med utgångspunkt främst från Gambrells (2011) läsmotiverande regler, men också från Sandins och kulturrådets beskrivning på läsfrämjande. Avslutningsvis tar vi upp resultat och analys i sin helhet. I kapitlet används, som i tidigare kapitel, enkla citattecken ( ) för att markera kategorier från kodningsschemat och dubbla citattecken ( ) för att markera menyer, flikar och aktiviteter på Barnens bibliotek och Polarbibblos webbplatser. För att få en överblick över vilka kategorier som skapats se bilaga 1. Tabell 2. De mest synliga kategorierna på förhållningssätt på Barnens bibliotek och Polarbibblo Barnens bibliotek Polarbibblo Kategori Förhållningssätt Kategori Förhållningssätt Läsa för att lära sig något nytt fakta/ språk pragmatiskt Fritidssysselsättningar emancipatoriskt Tydliga instruktioner att hitta material Barnen som författare (att få uttrycka sig) Presentation i olika format emancipatoriskt Tydliga instruktioner att hitta material emancipatoriskt Kreativitet emancipatoriskt Läsa för att lära sig något nytt fakta/språk emancipatoriskt emancipatoriskt pragmatiskt 17