Innovationer för pyramidens bas. Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader. Emil Görnerup

Transkript

1 Innovationer för pyramidens bas Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader Emil Görnerup Februari 2009

2

3 Index Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Ett av världens mest forskningsintensiva länder 10 Våga styra mot behovet 10 Nyttan står i fokus 11 Svenska innovationer för pyramidens bas 14 Nya behov i nya länder 14 Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader 16 Från medeltid till nutid 17 Svensk export går till nord och väst 18 Medan marknaden växer i syd och öst 19 Företagande minskar fattigdomen 22 Aktörssamverkan 23 Forskning, utveckling och bistånd 25 Vad säger företagen? 26 Tillväxtmarknader 27 FoU och marknad 28 Stöd från svenska myndigheter 29 Några slutsatser 30 Källor 32 Referenslista 32 Intervjuade personer 33 Appendix 1 Sammanställning av resultatet från intervjuerna 34 Undersökningens genomförande 34 Resultat 35

4 Sammanfattning Svenska innovationer gör skillnad. Dels utgör de grunden för Sveriges framtida tillväxt. När den nuvarande lågkonjunkturen vänder har Sverige en stor konkurrensfördel om företagen står beredda med nya innovativa produkter och tjänster som i en ökande efterfrågan kan ge Sverige nya exportsuccéer. Innovationer bidrar också till att hantera mänsklighetens största utmaningar. Det krävs ny teknik och nya tjänster för att hantera både påfrestningarna på miljön och för att minska fattigdomen i världen. Den här rapporten handlar om hur svenska innovationer skulle kunna bidra mycket mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad fattigdom, genom att i högre grad kommersialiseras och spridas till nya marknader. Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Orosmolnet är att kommersialiseringen av svensk forskning inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många viktiga tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet och har dessutom sjunkit de senaste åren. Regeringen och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja kommersialiseringen av fler svenska innovationer på nya viktiga marknader. 4

5 Sverige skulle vinna på att knyta forsknings- och innovationspolitiken närmare näringspolitiken, exportfrämjandet och biståndspolitiken. En nationell strategi för tillväxt och hållbar utveckling där de olika områdena ingår som kuggar i ett hjul. Det innebär till exempel att innovationsfrämjande program skulle kunna länkas på ett naturligt sätt till demonstrationsprogram på nya marknader. Svenska myndigheters lokala kunskap om behov och möjligheter i fattiga länder skulle kunna förmedlas till både akademi och näringsliv för tidig integrering i forskning och utveckling. Minskad fattigdom kräver en breddad syn på biståndet. Biståndsmedel skulle exempelvis kunna användas till forskning och utveckling av ny teknik och nya tjänster som leder till minskad fattigdom och hållbar utveckling. SIDA skulle kunna förmedla mer lokal kunskap om möjligheter och behov till både svenska universitet och företag. Utan tidigare marknadskännedom är det svårt för ett litet företag att hitta rätt lokala kontakter. Här skulle alla svenska myndigheter på plats, inklusive ambassader, kunna hjälpa till. Mindre företag behöver också få bättre stöd att genomföra demonstrationer av ny teknik på plats. Det ger företagen en referens som visar att den innovativa produkten eller tjänsten fungerar på plats och är ofta nödvändigt för att nå framgång. Sverige har alla möjligheter att komma ut som en vinnare i framtiden. Men vi är inte ensamma, eftersom varken kunskap eller ekonomisk tillväxt är ett nollsummespel. Svenskt företagande i världen skapar både tillväxt globalt och lyfter upp fler fattiga människor till ett bättre liv. Rapporten är skriven av Emil Görnerup som arbetar på Svenskt Näringslivs avdelning för forskning och innovation. 5

6 Bakgrund En majoritet av jordens befolkning är laktosintolerant. 1 Det är i princip bara i västvärlden och bland vissa nomadstammar i Afrika som nästan alla vuxna tål mjölkprodukter. År 1990 började därför Rickard Öste och hans forskningsteam vid Lunds universitet genomföra försök att ta fram en ny dryck som alternativ till mjölk. Drycken skulle utgöra ett fullgott alternativ och kunna drickas av personer känsliga mot både laktos och mjölkprotein. Efter många försök och tester i laboratoriet hittade de till slut den perfekta råvaran: havre. Förutom att havre innehåller alla viktiga makronäringsämnen (protein, fett och kolhydrater) innehåller havre även kolesterolsänkande ämnen och fibrer. År 1993 sökte de patent för sin nya dryck och startade företaget Oatly. 15 år senare finns produkten i ett 20-tal länder över hela världen. Framtiden för företaget ser ljus ut. År 2009 kommer Oatly att bedriva en studie i Kina där 500 skolbarn ingår. Studien ska utvärdera havremjölk som alternativ till ett traditionellt mjölkprogram för alla skolbarn i Kina. Havremjölkens fördelar 6

7 framför komjölk är flera. Näringsinnehållet kan anpassas efter de kinesiska barnens behov. Produktionen av havremjölk tar bara hälften så mycket landyta i anspråk som produktionen av motsvarande mängd komjölk. Eftersom inga kor används minskar samtidigt utsläppen av växthusgaser. Det finns också bra tillgång till havre av god kvalitet i Kina. Faller studien ut väl är den potentiella marknaden enorm eftersom det i Kina finns 230 miljoner skolbarn. Vid tillverkningen av drycken överförs ungefär hälften av energin i havrekärnan till havremjölken. Resten av energin går till restprodukter som används som djurfoder. Företaget har nu börjat titta på möjligheterna att istället använda restprodukterna som en energikälla vid tillverkningen. Teoretiskt så skulle restprodukterna kunna ge tillräckligt med energi för att göra produktionsanläggningen helt oberoende av externa energikällor. Oatly har också ett samarbete med det svenska företaget CropTailor som genom icke-gmo teknik förädlar nya sorters havre. 2 I samarbete med kinesiska havreförädlare utvecklar CropTailor en variant av havre som kan växa i jordar som blivit förstörda av salt. Havret absorberar saltet ur jorden när det växer. Genom att saltet går in i bladen och inte in i kornen kan havren omvandlas till havremjölk. Samtidigt sker en jordförbättring som banar väg för andra typer av grödor. Havremjölk är ett bra exempel på en svensk innovation. Med en bakgrund i svensk forskning har den bidragit till ökad tillväxt i Sverige. Den kan också minska undernäringen i fattiga länder genom att utgöra ett kostnadseffektivt alternativ till komjölk. Denna tvådelade nytta är utgångspunkten för den här rapporten. Svenska innovationer skulle nämligen kunna bidra mycket mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad fattigdom, genom att i högre grad kommersialiseras och spridas till nya marknader. 7

8 Möjligheterna är kanske tydligast på nya tillväxtmarknader som Kina, Indien och delar av Afrika. Där växer marknaden snabbt samtidigt som utmaningarna när det gäller miljöförstöring och fattigdom är stora. Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Trots detta pekar mycket på att kommersialiseringen av svenska innovationer på flera viktiga tillväxtmarknader inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet. Än mer oroande är att andelarna dessutom har sjunkit de senaste åren. Regeringen och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja kommersialiseringen av fler svenska innovationer. 1 Laktosintolerans är genetiskt betingat. Andelen laktosintoleranta i en population verkar vara proportionell mot den tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. I en sådan miljö sker troligen en positiv selektering för dem som klarar av att dricka mjölk. 2 GMO står för Genetiskt Modifierad Organism. CropTailor har precis som Oatly sitt ursprung i svensk forskning (Göteborgs universitet) 8

9 9

10 Ett av världens mest forskningsintensiva länder I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken Storsatsning på svensk forskning, Promemoria från Regeringskansliet 2008 Våga styra mot behovet Sverige är ett ledande FoU-land. I alla fall när det gäller pengar in i forskningssystemet investerade nämligen de privata och offentliga sektorerna 108 miljarder kronor i forskning och utveckling. Det motsvarar 3.8 procent av BNP och gör Sverige till EU:s mest forskningsintensiva land. Den allra största delen investeringarna, 75 procent, gjordes inom näringslivet. Det är bra, för det ökar sannolikheten att resurserna används på ett effektivt sätt och att forskningsresultaten kommer till nytta. Av de privata investeringarna i FoU i Sverige står en handfull storföretag för en mycket stor del. Det är naturligtvis positivt, men skapar samtidigt en sårbarhet om något av dessa företag skulle lämna landet. Den akademiska forskningen i Sverige är också stark. Av tradition har tyngdpunkten legat på den fria obundna forskningen, utan direkta relevanskrav mot de utmaningar som samhället står inför. Det håller på att ändras. Inte på så sätt att resurserna till 10

11 denna typ av forskning ska minska, utan att en betydande del av det tillskott som presenterats i den senaste forsknings- och innovationspropositionen går till forskning med höga kvalitets- och relevanskrav. 3 När det gäller frågan om hur forskningspolitiken ska utformas i praktiken finns det många åsikter. Många inom den akademiska världen vurmar för den fria, ostyrda forskningen som vägen att gå. Andra, inklusive Svenskt Näringsliv, talar om att forskningspolitiken i högre grad måste våga gå mot behovsstyrning och vara tydligare orienterad mot näringslivets och övriga samhällets behov. 4 Sverige behöver både fri och behovsinriktad forskning. Ett tecken på att så måste ske är att Sverige enligt flera undersökningar ligger högt när det gäller input till forskningssystemet, men att output inte står i relation till detta. 5 Denna så kallade svenska forskningsparadox ifrågasätts av många som hävdar att den inte fångar in alla typer av nyttiggörande, och därför är missvisande. Så är säkert fallet, men den pekar nog ändå på att mer kan göras för att få svensk forskning att i högre grad leda till tillväxt i Sverige. Det är glädjande att det finns flera förslag i forsknings- och innovationspropositionen som stimulerar till ökad relevans i forskningen. 6 Ökad konkurrensutsättning av universitetens basfinansiering och de strategiska forskningsområdena är något nytt som förhoppningsvis kommer att leda till att forskningsresultaten i högre grad än tidigare har en relevans för näringslivet och övriga samhällets behov. Nyttan står i fokus Näringslivet är en nyckelaktör i forskningssystemet: nämligen som länken mellan kunskap, skapad av forskare på universitetet eller på företaget, och samhällsnytta, i form av produkter och tjänster som efterfrågas av marknaden eller staten. I den nyligen presenterade Forsknings- och innovationspropositionen skriver Regeringen att två grundläggande insikter har varit utgångspunkten för arbetet: 11

12 Mänsklighetens största utmaningar som påverkan på klimatet, energikrisen, vattenbristen, den utbredda fattigdomen i delar av världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna internationella konflikter och risken för pandemier kan inte hanteras på ett framgångsrikt sätt utan ny kunskap I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken Hur ska då den kunskap som kommer ut rent praktiskt komma världens behov till nytta och leda till ökad svensk tillväxt? Det finns en del förslag, men inte så mycket nytt tänkande. Konkurrensutsättningen av fakultetsmedlen genom mätning och kvalitet och relevans ses i sig som en tillräcklig drivkraft mot ökat nyttiggörande. Den modell som föreslås kommer kanske att göra det, men drivkrafterna för innovationer mot specifikt nya marknader och de särskilda behov och utmaningar som ofta finns där, saknas. Ett antal universitet kommer att få pengar för att sätta upp så kallade innovationskontor. Hur de ska se ut är ännu så länge oklart. I Sverige är interaktionerna mellan små och medelstora företag och akademin inte tillräckligt starka. Det finns ett stort intresse från företagen att samverka, men svårigheterna att nå varandra utgör stora hinder. Samtidigt är företagen, som tidigare nämnts, en nyckelaktör i att omvandla kunskapen till nytta. Ska de stora investeringar i forskning som görs på universiteten leda till ökad tillväxt och hållbar utveckling måste detta bli bättre. Fler små och medelstora företag måste få tillgång till kunskapen och kommersialisera den på marknaden. För framtiden så är frågan hur väl kunskapen från universitet och högskolor leder till tillväxt och en hållbar utveckling en nyckelfråga. Ambitionsnivån har satts högt av Regeringen. Nu gäller det att målen verkligen infrias. Det måste ske ett tydligt skifte från produktion av forskningsresultat till nyttiggörande av forskningsresultat. Motsatsen skulle vara en akademisk forskning som inte tar sig utanför universitetens väggar. Eller kommersialiseras i andra länder utanför Sverige. Det sistnämnda kan också leda till en bättre värld, men tillväxten hamnar inte i Sverige. 7 Nyttiggörandet av forskningen lider av att det svenska forskningssystemet är spretigt. Det finns många offentliga aktörer som har som uppgift att finansiera och främja forskning, utveckling och innovation. Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, FAS, 12

13 Energimyndigheten och Vägverket är exempel på några myndigheter som finansierar forskning. Även om det finns gemensamma grupperingar och utlysningar av forskningsmedel så skulle mycket mer kunna göras för att öka samordningen och därigenom den övergripande effektiviteten. Problemet med spretigheten riskerar att bestå framöver eftersom det inte adresseras tillräckligt i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Det har inte tagits tillräckliga steg för att samordna de offentliga forskningsaktörerna mot gemensamma mål. Det är däremot positivt att forskningsberedningens uppgifter ska breddas och att det samtidigt tillsätts ett näringspolitiskt råd under näringsministern som ska arbeta nära forskningsberedningen. Dessa två råd borde ha en nyckelroll i att knyta ihop forsknings- och innovationspolitiken med näringspolitiken. 3 Regeringens proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation 4 Svenskt Näringsliv, 2008, Ökat välstånd för Sverige förslag till forskningsstrategi 5 Europeiska kommissionen, 2008, European Innovation Scoreboard Regeringens proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation 7 Grundforskning är i hög grad icke-exklusiv och inte geografiskt bunden. Den kan lätt komma till nytta och skapa tillväxt på andra ställen. Det samma gäller för all den forskning som sker utanför Sverige, den kan även vi absorbera och omsätta till tillväxt i Sverige. Cirka 99 procent av all forskning sker utanför Sveriges gränser. Se exempelvis Svensson, Roger, 2008, Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen?, Institutet för Näringslivsforskning. 13

14 Svenska innovationer för pyramidens bas Linda Krondahl, HiNation Nya behov i nya länder Det har skett stora framsteg i solenergitekniken de senaste åren. Verkningsgraden har successivt ökat samtidigt som priserna sjunkit. Även ljusdioder av LED-teknik har blivit både ljusstarkare och sjunkit i pris. 8 Linda Krondahl, som driver företaget HiNation, har därför som affärsidé att kombinera de olika teknikerna och utveckla en ny energisnål solcellslampa med hög verkningsgrad. Den ursprungligen affärsidén var att lansera väldesignade solcellslampor på den svenska marknaden. Idag är siktet istället inställt på den afrikanska marknaden och en första lansering kommer förhoppningsvis att ske i Botswana. Flera faktorer styrde valet mot just Botswana. Elförsörjningen i landet är bristfälligt utbyggd och tidvis opålitlig. Landet tillhör inte de allra fattigaste länderna i Afrika, utan har en relativt hög BNP-nivå. Inkomstnivån utgör därför rätt målgrupp för lampan. Tillgång till kostnadseffektiv belysning i områden som inte är uppkopplade på elnätet skulle skapa både bättre livskvalitet och ge högre tillväxt. Butiksinnehavare kan exempelvis ha sina butiker öppna längre. Möjligheterna att sköta sina sysslor i hemmet förbättras också. Det finns också en miljöaspekt. Idag används ofta fotogenlampor som belysning vilka försämrar luftkvaliteten inomhus. 14

15 Lampan kommer inte att ha det lägsta inköpspriset utan vara kostnadseffektiv per lumen och tid. 9 Enligt Linda Krondahl kan det därför krävas nya affärsmodeller för att lyckas. Eftersom köpkraften är begränsad skulle lampan exempelvis kunna hyras ut till en fast månadskostnad. För att lyckas måste då kostnaden understiga den som köparna i dagsläget lägger ut på fotogen. Lampan kan också ladda en mobiltelefon och skapar därför även förbättrade möjligheter till mikrobusiness på lokal nivå, långt utanför elnätets räckvidd. Lampan kan återbetala sig på ett år och fortsätter därefter ge ett extra tillskott förutom de uppenbara fördelarna i form av ljus för studier och arbete, bättre luft och minskad förbrukning av fotogen. Sverige har med sin starka kunskapsekonomi alla möjligheter att bli en framtida vinnare i tillväxt. Det finns nämligen ett stort överlapp mellan de utmaningar som världen står inför och kunnandet inom många svenska företag. Inom miljöteknikområdet finns det många små och medelstora företag i Sverige med innovativa lösningar på allt från ny energiteknik till vattenrening och sanitet. Det finns flera svenska företag som är världsledande på produktion av färdigmat och nya typer av livsmedel. Svenska företag gör alltså skillnad. Samtidigt är möjligheterna nästan obegränsade. Kinas öppnande mot omvärlden för 30 år sedan och östblockets kollaps under slutet av 1980-talet ledde i slutändan till att närmare två miljarder människor integrerades i världshandeln. Mer närliggande i tiden så har delar av Afrika börjat få betydelse för världsekonomin och göra avtryck i världshandeln. Tillväxt och en stabil samhällsutveckling har möjliggjort nya investeringar i både infrastruktur och utbildning. Behoven av nya produkter och tjänster växer från den kraftigt växande marknad som utgörs av alla de människor som lyfts ur fattigdom. Näringslivet kommer att ha en fortsatt avgörande roll i att lyfta de människor som fortfarande befinner sig i fattigdom upp till ett bättre liv. 10 Fortfarande saknar stora delar av världens befolkning 15

16 rent vatten, högvärdiga livsmedel och energi. Ofta är det beroende på avsaknaden av fungerande marknader vilket leder till monopol och överpriser. De miljömässiga utmaningar som följer av att allt fler människor höjer sitt välstånd kommer att kräva nya innovationer som når ut på marknaden. Det måste ske parallellt med den ekonomiska tillväxten som i sig möjliggör nödvändiga miljöinriktade investeringar. Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader År 2009 ska det indiska bilföretaget Tata lansera sin nya bilmodell Nano i Indien. Den ska kosta under 2500 US dollar och målgruppen är Indiens snabbt växande medelklass. Bilen är något helt nytt på marknaden. Inte på så sätt att det är den första billiga bilen. Äldre begagnade bilar och nytillverkade bilar av äldre modell, där utvecklingskostnaderna för länge sedan är avskrivna, är förstås också billiga. Det som är nytt med Nano är att den har utvecklats ända från grunden med ett enda mål: Att uppfylla ställda funktionskrav till så låg kostnad som möjligt. Utformningen av varje komponent har ifrågasatts. Det har inneburit att hjulen endast är fastsatta med tre bultar, istället för fyra som är det vanliga. Bilen har bara en vindrutetorkare istället för två. Ingenjörerna har också lagt fokus vid låg vikt och hög modularitet för att förenkla slutmonteringen. I Indien växer det nu fram en kompetens att utveckla kostnadseffektiva lösningar som kallas frugal engineering, eller snål ingenjörskap. I praktiken innebär det kunskap och kompetens i att utveckla produkter som är billiga, men ändå har tillräcklig funktionalitet. Framtagandet av Tata är ett exempel på detta. Både Tata och dess underleverantörer har varit tvungna att komma på nya innovativa lösningar till vanliga problem. Att endast ta ett befintligt fordon och modifiera räcker inte. Ett mer närliggande svenskt exempel på snål ingenjörskap är det Uppsalabaserade företaget Cavidi som tillverkar och säljer tester för att mäta virushalten hos HIVsmittade. För att bromsmediciner mot HIV ska vara effektiva mäts alltid virusnivåerna 16

17 hos de smittade innan medicinen sätts in. Det är en förutsättning för att patienten både ska få rätt sorts medicin och för att säkerställa att den ger effekt. De tester som finns på marknaden är dock komplicerade och ställer höga krav på laboratorierna. Det är inte något problem i Europa. Men i Afrika och Asien, där de flesta människor med HIV idag lever, är tillgången till resurser för laboratorietester och sofistikerade laboratorier ofta mycket begränsad. Konsekvensen av detta blir att virusnivåerna inte mäts hos många smittade. Medicineringen följs därigenom inte upp och riskerar att i slutändan bli ineffektiv. Det har många negativa konsekvenser både för patienten och för samhället i stort. Tillgängliga resurser används då inte optimalt och patientens livskvalitet försämras. Dessutom ökar risken att resistenta HIV virus sprids i större utsträckning. Denna problematik har uppmärksammats av Cavidi, som har en bakgrund inom Uppsala universitet. Cavidi utvecklar och tillverkar tester till lägre kostnad och som ställer lägre krav på både personal och laboratorier, men har samma höga prestanda. Deras huvudmarknad är de länder som inte har råd eller möjlighet att använda redan befintliga tester. Produkten har blivit en succé och ett stort antal tester har redan levererats till länder som Kenya, Botswana, Fiji och Vietnam. Både Tata och Cavidi visar att produkter mot kunder med låg köpkraft inte alls nödvändigtvis minskar behoven av forskning, utveckling och innovativa lösningar. Det är snarare en förutsättning. Exemplen ovan visar också hur redan mogna produkter tagits tillbaks till ritbordet och gjorts om i grunden för att täcka befintliga behov på nya marknader. Lågprisprodukter behöver inte heller innebär låga marginaler. Bilmärket Dacia, som tillverkar mycket billiga bilar och ägs av Renault, har marginaler på ungefär 6 procent. Det är dubbelt så hög marginal som på Renaults egna bilar. 11 Slutligen så är det också intressant att notera hur produkter utvecklade för tillväxtmarknader även kan nå framgång på mogna marknader i väst. Det finns ett stort intresse i västvärlden för Tata som andrabil, särskilt för familjer som i dagsläget bara har råd med en bil. Även Cavidi säljer sina tester i Europa till kunder som uppskattar testernas robusthet och kostnadseffektivitet. Från medeltid till nutid Många tillväxtmarknader har mycket stora inkomstklyftor. Det innebär att marknaderna på ett ännu mer utpräglat sätt än i väst består av olika köpgrupper. I Kina har befolkningen på landsbygden och i städerna olika rättigheter, vilket har skapat mycket stora klyftor. Den fattiga befolkningen på landsbygden har inget socialt skyddsnät utan förväntas klara sig själva genom det som jorden ger. 17

18 Indien är ett annat exempel på ett land med djupa klyftor. Där finns en medelklass på 300 miljoner människor som i allt högre grad efterfrågar samma typ av konsumtion som i västvärlden. Det är för just detta segment som Tata Nano utvecklas. Men Indien är också hem för en fjärdedel av jordens alla fattiga. 390 miljoner människor lever på under en US dollar om dagen och hälften av alla Indiens barn är undernärda. 12 Det finns dock anledning att vara optimistisk. Varje år lyfts 10 miljoner människor, mer än hela Sveriges befolkning, ut ur fattigdomen tack vare den ekonomiska tillväxten. 13 Indien och Kina är två av de så kallade BRIC-länderna 14 där en stor del av världens framtida tillväxt förväntas ske. Land och år BNP per capita 16 Även i Afrika är skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan olika länder mycket stor. Det visar sig Sierra Leone (2006) 656 Sverige (1500-tal) 695 inte minst om man tittar på BNP per capita och jämför med Sverige Nigeria (2006) Sverige (1859) Botswana (2006) Sverige (1943) vid olika tidpunkter i historien. 15 Då framträder bilden av ett Sverige som sträcker sig från Gustav Vasa till Olof Palme. Sierra Leone, ett av Afrikas fattigaste länder, hade år Mauritius (2006) Sverige (1973) en BNP i nivå med vad Sverige hade under 1500-talet. Mauritius, som är ett av de afrikanska länder som har högst BNP tack vare en framgångsrik textil- och turistindustri, befinner sig där Sverige var på 1970-talet. Bilden är förstås starkt förenklad, men den säger ändå en hel del om hur stora skillnaderna är. Afrika sett som helhet är en mycket segmenterad marknad med stora klyftor. Där finns återigen allt från de fattigaste länderna i världen, med de behov och utmaningar som de står inför, till marknadssegment som ligger nära Sverige i inkomstförhållanden och med en efterfrågan som ligger nära vår egen. Svensk export går till nord och väst Sveriges andel av världens totala export år 2006 var 1.3 procent. Det är en kraftig minskning från toppnoteringen år 1970, då hela 2.1 procent av världens export utgick från Sverige. Minskningen beror inte på att svenska företag i absoluta tal exporterar mindre idag än år 1970, tvärtom, utan på att fler länder idag är integrerade i världshandeln. Sverige relativa andel har då minskat. En annan anledning till att exportandelen minskat är att svenska företag idag i högre grad än år 1970 har dotterbolag på viktiga marknader. Varor produceras då 18

19 lokalt på marknaden, något som inte ingår i exportstatistiken. Sist men inte minst så deprecierades värdet på den svenska kronan kraftigt under decennierna som följde efter år Då minskade också värdet på den svenska exporten relativt omvärlden och följaktligen även den svenska exportandelen. Nästan hela Sveriges minskade exportandel har förlorats i Europas. 17 Det nominella exportvärdet till Europa har ökat men Sverige har inte försvarat sin andel. Tabellen nedan visar den geografiska fördelningen av svensk export (exportvärde och andel av totalexport) år 2000 och år Det framgår tydligt att den absolut största delen av svensk export går till Europa. Mellan år 2000 och år 2006 ökade andelen från 71.1 procent till 73.7 procent. För alla andra områden minskade andelen. Undantagen är Afrika och Oceanien, som utgår från mycket små nivåer. I absoluta tal har exportvärdet ökat till alla områden förutom Central- och Sydamerika. Noterbart är att exportvärdet till Asien endast ökat från 95 miljarder kronor till 110 miljarder kronor. Den största anledningen till den svaga utvecklingen i Asien är att den svenska exporten till Japan kraftigt minskat. Svensk varuexport uppdelad på geografiska områden, mkr, löpande priser 18 Område Exportvärde Andel av total- Exportvärde Andel av totaljan-dec 2000 export 2000 jan-dec 2006 export 2006 Europa , ,7 Varav EU-länder , ,7 Nordamerika , ,4 Asien , ,1 Central- och Sydamerika , ,0 Mellanöstern , ,0 Afrika , ,1 Oceanien , ,5 Övriga Europa ,0 Medan marknaden växer i syd och öst Världens tillväxt- och utvecklingsländer är hem för 85 procent av jordens befolkning. Det är också där som en stor del av den förväntade framtida tillväxten förväntas ske. I tabellen nedan visas hur världens BNP fördelar sig mellan regioner och länder. Särskilt noterbart är ökningen av Kinas andel av BNP från två procent år 1990 till fem procent år Andelen för EU är synbart konstant. Ändå har andelen för EU:s tidigare medlemmar faktiskt sjunkit. I siffrorna för år 2006 ingår nämligen alla nya 19

20 andel av bnp USA 26% EU 30% KINA 2% JAPAN 14% ÖVRIGA 28% USA 27% EU 31% KINA 5% JAPAN 9% ÖVRIGA 28% EU-länder som anslutet sedan år 1990 och som tidigare redovisades som övriga. I tabellen till höger framgår att tillväxten i Kina, Indien, Övriga Asien och Afrika varit mycket hög. Även Mellanöstern, Central- och Östeuropa samt Sydamerika har haft en hög tillväxt. Inte lika hög tillväxt som i Asien, men betydligt högre än i såväl Eurozonen som Nordamerika. Flera av utvecklingsländerna står för en mycket liten köpkraft idag. Kombinationen av fortsatt hög befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling innebär dock att hävstångseffekten är stor och att en allt större del av världens produktion kommer att ske i dessa länder. Kina, Indien och Afrika har redan idag över hälften av världens totala befolkning. En andel som dessutom kommer att öka ytterligare. Mellan år 2001 och år 2005 tappade Sverige exportandelar på ungefär hälften av de viktigaste tillväxtmarknaderna. På de flesta av dessa marknader har Sverige en export - andel som ligger under det globala genomsnittet på 1.3 procent. Den minskade marknadsandelen i Europa har alltså inte kompenserats genom nya marknadsandelar på dessa nya marknader. Samtidigt som marknadsandelen har minskat för hälften av länderna så har det nominella värdet på exporten ökat kraftigt. Sverige har alltså inte försvarat sin andel av den ökande exporten till dessa länder. Ett tydligt exempel på detta är den kinesiska marknaden. Det ska dock framhållas att Sverige inte är unikt i västvärlden. Även övriga europe- 20

21 BNP-tillväxt för olika länder och regioner 20 BNP-tillväxt (prognos) 2008 (prognos) USA 3,2 3,3 2,2 2,8 Eurozonen 1,4 2,6 2,3 2,3 Afrika 5,6 5,5 6,2 5,8 Mellanöstern 5,4 5,7 5,5 5,5 Central- och Österuropa 5,5 6,0 5,5 5,3 Asien (utom Kina och Indien) 9,2 9,4 8,8 8,4 Kina 10,4 10,7 10,0 9,5 Indien 9,2 9,2 8,4 7,8 Sydamerika 4,6 5,5 4,9 4,2 iska länder har tappat marknadsandelar på bekostnad av nya tillväxtländer som integrerats i världsekonomin. Det handlar också som tidigare nämnts om att allt inte fångas upp av exportstatistiken. Svenska företag etablerar producerande dotterbolag, vilket inte räknas med i statistiken. Den kraftigt ökande tjänsteexporten från Sverige är också något som inte heller alltid fångas upp. Vilka svenska företag är det då som exporterar? År 2004 så gick hela 94 procent av exporten från medelstora och stora företag. Bland små företag så hade bara 26 procent av företagen export till i genomsnitt ett land LED står för light emmiting diode och är en halvledardiod som avger ljus 9 Lumen är ett mått på ljusflöde 10 Se exempelvis Prahalad, C. K, 2006, Fortune at the Bottom of the Pyramid: Eradicating Poverty through Profits. Prahalad definierar pyramidens bas som de fyra miljarder människor som lever på mindre än två US dollar om dagen. Prahalad argumenterar för att gruppen inte enbart ska ses som offer utan som entreprenörer och kostnadsdrivna konsumenter. 11 The Economist, 2008, A global love affair a special report on cars in emerging markets, November 15th Världsbanken definierar extrem fattigdom som de som lever på mindre än en US dollar om dagen Står för Brazil, Russia, India and China, Building Better Global Economic BRICs, Goldman Sachs, Data från Maddison, Angus, Statistics on World Population, GDP and Per Capita GDP, AD, Detta sätt att illustrera BNP-skillnader är inspirerat av Hans Roslings presentationer av Gap Minder, ett statistiskt verktyg International Geary-Khamis dollars. Definieras som en hypotetisk valuta som har samma köpkraft som US dollar hade i USA SOU 2008:90, Svensk export och internationalisering utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande 18 Stein, Peter, 2007, Världsekonomins nya tillväxtmarknader underskattad potential för svenska företag, Swedfund 19 SOU 2008:90, Svensk export och internationalisering utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande 20 Stein, Peter, 2007, Världsekonomins nya tillväxtmarknader underskattad potential för svenska företag, Swedfund 21 Hansson, Pär, et al, 2007, Svenskt näringsliv i en globaliserad värld ITPS 21

22 Företagande minskar fattigdomen Företag kan vara mer innovativa, resursstarka och lättrörliga än andra aktörer SIDA:s GD Anders Nordström, DI Debatt 21 januari 2009 Det finns idag en bred acceptans att näringslivet är en nyckelaktör i bekämpningen av fattigdom och skapandet av en hållbar utveckling. 22 Precis som i den rika världen beror det på att en fungerande marknadsekonomi leder till ekonomisk tillväxt. Detta lyfter människor ut ur fattigdom. Det skapar också uthålliga resurser till välståndsökande investeringar. En stor del av problemet för många fattiga länder ligger just i avsaknaden av en väl fungerande marknad. Det beror på många saker. Att gå in på dessa ligger inte inom ramen för den här rapporten, men ett skäl som kan lyftas fram är att det ofta finns för få aktörer. Det leder i sin tur till monopol och för höga priser. Det får som konsekvens att många fattiga människor i utvecklingsländer betalar för mycket för bland annat livsmedel, vilket gör dem ännu fattigare och mer undernärda. Monopol minskar också förmågan till anpassning av produkter och tjänster till konsumenternas krav. Det finns helt enkelt inga drivkrafter för utveckling och innovation. Ett öppet, självorganiserande system av aktörer som stimulerar till entreprenörskap och innovation leder till ett effektivare utnyttjande av resurser än ett planstyrt dito. Den amerikanske forskaren Holland har illustrerat detta genom att lägga fram det 22

23 något udda exemplet med en kvinna som ska köpa en burk med sill i New York. 23 Hon förväntar sig att den ska finnas tillgänglig. Precis som alla andra bosatta i New York förväntar sig att just det livsmedel de efterfrågar ska finnas tillgängligt. Samtidigt har inte livsmedelsaffärerna stora lager. Skulle leveranserna stoppas skulle de inte räcka mer än några dagar. Hur kan detta system fungera, år ut och år in, utan stora svängningar mellan efterfrågan och tillgång och utan någon central planering? Det beror på att systemet kan liknas vid ett ekosystem där en mängd aktörers interaktion på en högre aggregerad nivå skapar ett självreglerande system. I många länder fungerar inte detta. Det finns ingen naturlig balans mellan efterfrågan och tillgång. Svenska företag och innovationer kan här göra en skillnad genom att bidra till normala handelsrelationer och utveckling av näringslivet. Då kan det skapas tillgång till livsmedel, energi, och andra nödvändiga basvaror som matchar efterfrågan till rätt pris. En positiv konkurrenssituation som stimulerar till innovationer och entreprenörskap. Normala handelsrelationer och etablering av verksamhet mellan Sverige och biståndsländer är också nödvändigt för att få till kunskapsöverföring åt båda hållen. Åt båda hållen sker en överföring av kunskap om teknologi, handel och utbildning. Även när handelsrelationen avslutas finns kunskap kvar lokalt som kan användas för nya affärer och för att bygga ett bättre och hållbart samhälle. Företag kan ha ytterligare en viktig uppgift. I vissa fall är kanske målgruppen inte medveten om att de har ett behov. Människor utan tillgång till rent vatten måste kanske först informeras om hälsoriskerna med smutsigt vatten och hur de kan göra för att minska riskerna. Kunskap om hur en viss sjukdom sprids kan vara nödvändigt för att skapa efterfrågan på en medicin eller skydd. Aktörssamverkan Oatly är inte det enda svenska företaget som varit involverat i utvecklingen av näringsrika drycker av grödor. År 2000 bildade Tetra Pak en enhet som heter Food 23

24 for Development. Målet var att stödja hållbar ekonomisk utveckling genom att kombinera egen expertis inom mejeriproduktion med 45 års erfarenhet av mjölkprogram för skolbarn över hela världen. Genom offentlig privat samverkan har Tetra Pak stöttat utvecklingen av och medverkat i skolprogram över hela världen. Några program har baserats på nya innovativa drycker tillverkade av lokala grödor. Skolbarn i fattiga länder får därigenom ett förbättrat näringsintag under en viktig tid i livet. Dryckerna skapar också en ökad efterfrågan på lokala grödor vilket direkt stimulerar den lokala ekonomin. I Sydafrika utvecklades exempelvis en dryck baserad på soja och majs som heter Nutri-Sip. Den har distribuerats i Nigeria genom ett skolprogram i samverkan med lokala privata och offentliga aktörer. I Indonesien utgick Tetra Pak istället från linser och ärtor och utvecklade, med stöd av en amerikansk icke-vinstdrivande organisation, en dryck som lanserades i ett skolprogram år Food for Development är inte en biståndsorganisation utan utgör en integrerad del av Tetra Pak. Genom samarbete med lokala aktörer skapas en hållbar ekonomisk utveckling i det lokala jordbruket som skapar framtida efterfrågan på Tetra Paks utrustning och förpackningar. Vikten av normala handelsrelationer och ökade investeringar med nuvarande och tidigare biståndsländer har lyfts fram i flera sammanhang av den svenska regeringen och SIDA. 24 Det begrepp som används för alla de åtgärder som syftar till att stimu lera till självbärande relationer mellan aktörer i Sverige och mottagarländer är aktörssamverkan. Ett exempel är NUTEKS s Start-program och DemoMiljö. Genom programmen kan företag få finansiering för marknadstudier och demonstration av teknik i utvecklingsländer. Finansieringen kommer från SIDA. Trots vissa svagheter med programmen så har intresset varit stort från näringslivet. Svagheten består främst i kravet på att företagets produkt eller tjänst redan måste vara testad på marknaden i Sverige. Det är en stor nackdel för innovationer framtagna specifikt för andra marknader eftersom de inte säkert har en efterfrågan i Sverige. En annan svaghet är avsaknaden av koppling mot Vinnovas innovationsfrämjandeprogram, exempelvis Forska&Väx. Ett annat exempel på aktörssamverkan är de kontor som Exportrådet nyligen satt upp i Namibia och Botswana. Även här finansierade SIDA uppstarten av kontoren för att stimulera till långsiktig näringslivsutveckling. Trots de goda exemplen ovan verkar det finnas en svårighet och tröghet att operationalisera de goda ambitionerna. Det finns fortfarande en viss beröringsångest mot 24

25 att arbeta med näringslivet. Det är främst kopplat till kravet på obundet bistånd. Det är naturligtvis viktigt att biståndspengar går till just bistånd och inte till att främja enskilda företag. Samtidigt måste målet och inte medlen vara styrande. En breddning av hur biståndsmedel kan användas och hur det övergripande målet, minskad fattigdom, ska uppnås vore önskvärd. Det är oroande att flera av de företag som intervjuats för den här studien upplever det som svårt att samarbeta med SIDA och uppfattar en viss ovilja från deras sida. Företagen efterfrågar ofta sådant som information och kunskap på fältet och tillgång till lokala kontakter. Forskning, utveckling och bistånd Vi vet vilken avgörande roll läkemedelsforskningen har för kampen mot hiv/aids-epidemin och andra smittsamma sjukdomar. Men investeringar i svensk forskning om smittsamma sjukdomar som främst drabbar världens fattiga kvalificerar sig inte som bistånd Gunilla Carlsson och Per Schlingmann, DN Debatt 27 november 2008 Kopplingen mellan bistånd och forskning och utveckling utgör en märklig paradox. Att bekämpa smittsamma sjukdomar som drabbar fattiga länder är ett exempel på bistånd. Men att finansiera forskning och utveckling som leder fram till exempelvis nya diagnostiska metoder, kvalificerar sig inte som bistånd. Denna paradox blir ännu märkligare om man noterar att ett av huvudmålen med statens forskningspolitik är att bidra till just fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. 25 Så att trots att såväl forsknings- och biståndspolitiken har samma mål, så sker finansiering och utförandet alltför mycket parallellt mellan politikområdena. Här behövs nya tankar över hur forsknings- och innovationspolitiken ska samverka med biståndspolitiken. Idag består områdena av två parallella verksamheter som till stora delar har samma mål. 22 Se exempelvis Regeringens proposition 2002/03:122, Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling 23 Holland, John, 1995, Hidden Order: How Adaptation Builds Complexity 24 Se exempelvis Regeringens proposition 2002/03:122, Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling, Regeringskansliet, 2007, Aktörssamverkan för global utveckling policy för aktörssamverkan inom utvecklingssamarbetet, Regeringskansliet, 2008, Globala utmaningar vårt ansvar och Sida, 2007, Återrapportering om Sidas samverkan med näringslivet 25 Regeringens proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation 25

26 Vad säger företagen? Anledningen till att vi gått in i Kina är att innovatören är kines Svenskt miljöteknikföretag om varför de finns på den kinesiska marknaden. De är viktigt att få in företagens röst i en diskussion om främjande av kommersialisering av innovationer. Under november och december år 2008 genomförde därför Gullers Grupp på uppdrag av Svenskt Näringsliv ett antal intervjuer med svenska små och medelstora företag. Syftet med intervjuerna var att fånga in företagens egen syn på kommersialisering av innovationer mot tillväxtmarknader och att fånga upp områden som kan vara intressanta att studera djupare i ett fortsatt arbete. Totalt intervjuades tio livsmedelsföretag och tio miljöteknikföretag. Skälet till att just miljöteknikföretag och livsmedelsföretag valdes ut var flera. De har båda gemensamt att de representerar områden där tillväxtländer och utvecklingsländer har sina kanske största utmaningar. Världens fattiga länder kommer troligen att drabbas hårdast av klimat- och miljöförändringar samt stigande priser på livsmedel. Inom båda områdena kan svenska företag göra en skillnad. Förutom att svenska miljöteknikföretag har fått mycket uppmärksamhet, inte minst genom USA:s ambassadör Michael Woods investerarlista, så befinner sig företagen ofta i teknikutvecklingens framkant. Företagens produkter och tjänster bygger i hög grad på innovativ forskning och utveckling. Livsmedelsföretagen 26

27 har kanske inte fått lika stor uppmärksamhet. Icke desto mindre är forskning och utveckling en viktig del i strävan mot bättre livsmedel. Flera svenska företag ligger långt fram när det gäller utveckling av nya livsmedel och färdigmat. Företagen som har intervjuats är både produkt- och tjänsteinriktade. Motivet till att endast små och medelstora företag intervjuats är att stora företag ofta redan finns representerade på de flesta marknader och ofta har tillräckliga resurser för att klara sig själva. Alla intervjuade företag har redan försäljning utanför Sverige. Detta var inte ett urvalskriterium vid valet av företag, utan något som framgick under intervjuerna. På grund av det begränsade antalet företag som ingår i studien och avgränsningen till två branscher är studiens resultat inte representativt för hela näringslivet. Trots det går det troligtvis ändå att dra vissa slutsatser eftersom vissa av resultaten från intervjuerna ger en ganska så samlad bild. En fullständig sammanställning och beskrivning av intervjuernas upplägg finns i appendix. Nedan följer en sammanställning av de svar som framkom i intervjuerna. Tillväxtmarknader Få företag har en tydlig strategi för sina exportsatsningar. Företagen finns ofta på en viss tillväxtmarknad av en tillfällighet. De kan ha träffat en bra kontakt på en mässa. Flera företag lyfter också fram att de har haft anställda på företaget med ursprung på den tillväxtmarknad där företaget nu finns. Den anställda har varit inkörsport till just den marknaden. Det inkluderar även forskare som sett att en viss produkt eller tjänst skulle kunna ha potential. Flera företag ansåg att de i nuläget inte har kapacitet att gå in på nya tillväxtmarknader eftersom de redan har fullt upp och växer på befintliga marknader. 27

28 De svenska livsmedelsföretagen har fokus på närområdet: Östeuropa, Baltikum och Ryssland. Asien eller Afrika ligger inte i planerna och ses som för svåra logistiskt och tveksamma ur miljösynpunkt (långa transporter). Miljöteknikföretagen är också i hög grad etablerade i Östeuropa, Baltikum och Ryssland, men många har även verksamhet i Asien. Ett fåtal har verksamhet i Sydamerika (Brasilien och Venezuela). Afrika ses som en för outvecklad marknad idag men miljöteknikföretagen ser behoven och potentialen på sikt. Flera företag lyfter fram sin närvaro på tillväxtmarknader tack vare samarbete med stora svenska företag som redan är väl etablerade på plats. Exempelvis livsmedelsförsäljning på IKEA-varuhus och joint venture mellan Alfa Laval och miljöteknikföretag (stöd med logistik och marknadsföring). Alla miljöteknikföretagen tror att de kommer att finnas på ytterligare tillväxtmarknader om tio år. Livsmedelsföretagen är mer skeptiska. Endast hälften tror att de kommer att befinna sig på ytterligare tillväxtmarknader om 10 år. FoU och marknad Genomgående för alla företagen är att de i sin kommersialisering på nya marknader utgår från en befintlig produkt eller tjänst och sedan anpassar den för den nya marknaden. Inget företag i studien har utvecklat en produkt eller tjänst från grunden specifikt för en tillväxtmarknad. Här bör framhållas att de företag som presenteras i rapporten (Oatly, Cavidi, m.fl.) inte ingick i studien, utan finns med som goda exempel. Få företag har en koppling mellan tidig FoU och marknad. Det finns en undran över varför så mycket resurser investeras i FoU men så lite på att sedan stödja kommersialiseringen av forskningsresultaten på marknaden. Ett vanligt hinder för etablering är att företagets produkter ses som för dyra för tillväxtmarknaden. Företagen anser att de ej kan konkurrera med befintliga lågkostnadsalternativ. Utgångspunkten är då som redan nämnts att gå in med redan utvecklad teknik. Livsmedelsföretagen utgår i sina etableringar från tillverkning i Sverige med transport till tillväxtmarknad. Tillverkning på plats ses inte som ett alternativ på grund av den höga kostnaden och risken. 28

29 Stöd från svenska myndigheter Det finns en efterfrågan från företagen att svenska myndigheter visar en bättre nationell samling mot och på viktiga marknader. Företagen efterfrågar hjälp med lokala kontakter och hjälp på plats. Svenska ambassader skulle kunna göra mer för att stödja svenska företag. Det finns en stor efterfrågan på stöd till att genomföra lokala demonstrationer av ny teknik för att vissa att det fungerar på plats. Det blir en referens som av många av företagen i studien ses som avgörande för att lyckas på nya marknader. Företagen efterfrågar stöd för hur de ska skydda sig mot kopiering och plagiering. 29

30 Några slutsatser Svenska innovationer skulle kunna spela en större roll på nya marknader. Varför är inte så fallet? Det beror på flera saker, både av attityd- och systemperspektiv. Företagen kanske inte vill, eller är inte medvetna om de möjligheter som finns på nya marknader. I våra intervjuer framkom båda dessa skäl. Men det finns också många företag som är positiva och som vill ta steget. I de fallen skulle ett bättre stöd kunna göra stor skillnad. Vinnova skulle kunna ha en viktig roll i att stödja företag att i ett tidigt skede utveckla teknik specifikt för nya marknader. Intervjuerna pekar på att många företag har som utgångspunkt att gå in på nya marknader med befintliga produkter, som eventuellt anpassats för lokala förhållanden. Detta har sina begränsningar eftersom anpassningar endast kan göras till en viss gräns. Många företag lyfter också fram att deras befintliga produkter är för dyra och inte kan konkurrera lokalt. Flera företag lyfte fram samarbete med stora företag som redan finns på marknaden som ett framgångsrikt sätt att komma ut på nya marknader. Sverige har många stora företag med närvaro på de flesta marknader. Exempel som framkom i intervjuerna var joint venture där det stora företaget, med redan etablerad närvaro på marknaden, tog hand om marknadsföring och logistik åt det mindre företaget. Svenskar födda i utlandet kan vara en viktig ingång till nya marknader. Genom att ha personer med utländskt ursprung anställda skapas länkar till nya marknader. Dessa personer kan spela en stor roll i att förstå behov och kultur samt knyta lokala kontakter. Diversifierad FoU-personal ökar chanserna till en tidig länk mellan marknadsförståelse och FoU. Det finns mycket att vinna på att ta till vara alumner av utländska studenter och forskare som varit på svenska universitet. Både de som stannar och de som flyttar tillbaka till sitt hemland. Som exempel kan nämnas att av de femtio alumner som deltog på KTH:s återträff i Peking år 2008 arbetade en tredjedel i svenska företag. 26 Bara på KTH så studerar varje år femhundra kineser. 30

31 Utan tidigare marknadskännedom är det svårt för ett litet företag att hitta rätt lokala kontakter. Här skulle alla svenska myndigheter på plats, inklusive ambassader, kunna samverka. Mindre företag behöver bättre stöd för att genomföra demonstrationer av ny teknik på plats. Det ger företagen en referens som visar att den innovativa produkten eller tjänsten fungerar på plats och är ofta nödvändigt för att nå framgång. På det politiska planet så skulle Sverige vinna på att knyta forsknings- och innovationspolitiken närmare näringspolitiken, exportfrämjandet och biståndspolitiken. En nationell strategi för tillväxt och hållbar utveckling där de olika områdena ingår som kuggar i ett hjul. Det innebär till exempel att innovationsfrämjande program skulle kunna länkas på ett naturligt sätt till demonstrationsprogram på nya marknader. Svenska myndigheters lokala kunskap om behov och möjligheter i fattiga länder skulle kunna förmedlas till både akademi och näringsliv för tidig integrering i forskning och utveckling. Minskad fattigdom kräver en breddad syn på biståndet. Biståndsmedel skulle exempelvis kunna användas till forskning och utveckling av ny teknik och nya tjänster som leder till minskad fattigdom och hållbar utveckling. SIDA skulle kunna förmedla mer lokal kunskap om möjligheter och behov till både svenska universitet och företag. Sverige har alla möjligheter att komma ut som en vinnare i framtiden. Men vi är inte ensamma, eftersom varken kunskap eller ekonomisk tillväxt är ett nollsummespel. Svenskt företagande i världen skapar både tillväxt globalt och lyfter upp fler fattiga människor till ett bättre liv