Innovationer för pyramidens bas. Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader. Emil Görnerup

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovationer för pyramidens bas. Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader. Emil Görnerup"

Transkript

1 Innovationer för pyramidens bas Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader Emil Görnerup

2

3 Index Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Ett av världens mest forskningsintensiva länder 10 Våga styra mot behovet 10 Nyttan står i fokus 11 Svenska innovationer för pyramidens bas 14 Nya behov i nya länder 14 Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader 16 Från medeltid till nutid 17 Svensk export går till nord och väst 18 Medan marknaden växer i syd och öst 19 Företagande minskar fattigdomen 22 Aktörssamverkan 23 Forskning, utveckling och bistånd 25 Vad säger företagen? 26 Tillväxtmarknader 27 FoU och marknad 28 Stöd från svenska myndigheter 29 Några slutsatser 30 Källor 32 Referenslista 32 Intervjuade personer 33 Appendix 1 Sammanställning av resultatet från intervjuerna 34 Undersökningens genomförande 34 Resultat 35

4 Sammanfattning Svenska innovationer gör skillnad. Dels utgör de grunden för Sveriges framtida tillväxt. När den nuvarande lågkonjunkturen vänder har Sverige en stor konkurrensfördel om företagen står beredda med nya innovativa produkter och tjänster som i en ökande efterfrågan kan ge Sverige nya exportsuccéer. Innovationer bidrar också till att hantera mänsklighetens största utmaningar. Det krävs ny teknik och nya tjänster för att hantera både påfrestningarna på miljön och för att minska fattigdomen i världen. Den här rapporten handlar om hur svenska innovationer skulle kunna bidra mycket mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad fattigdom, genom att i högre grad kommersialiseras och spridas till nya marknader. Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Orosmolnet är att kommersialiseringen av svensk forskning inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många viktiga tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet och har dessutom sjunkit de senaste åren. Regeringen och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja kommersialiseringen av fler svenska innovationer på nya viktiga marknader. 4

5 Sverige skulle vinna på att knyta forsknings- och innovationspolitiken närmare näringspolitiken, exportfrämjandet och biståndspolitiken. En nationell strategi för tillväxt och hållbar utveckling där de olika områdena ingår som kuggar i ett hjul. Det innebär till exempel att innovationsfrämjande program skulle kunna länkas på ett naturligt sätt till demonstrationsprogram på nya marknader. Svenska myndigheters lokala kunskap om behov och möjligheter i fattiga länder skulle kunna förmedlas till både akademi och näringsliv för tidig integrering i forskning och utveckling. Minskad fattigdom kräver en breddad syn på biståndet. Biståndsmedel skulle exempelvis kunna användas till forskning och utveckling av ny teknik och nya tjänster som leder till minskad fattigdom och hållbar utveckling. SIDA skulle kunna förmedla mer lokal kunskap om möjligheter och behov till både svenska universitet och företag. Utan tidigare marknadskännedom är det svårt för ett litet företag att hitta rätt lokala kontakter. Här skulle alla svenska myndigheter på plats, inklusive ambassader, kunna hjälpa till. Mindre företag behöver också få bättre stöd att genomföra demonstrationer av ny teknik på plats. Det ger företagen en referens som visar att den innovativa produkten eller tjänsten fungerar på plats och är ofta nödvändigt för att nå framgång. Sverige har alla möjligheter att komma ut som en vinnare i framtiden. Men vi är inte ensamma, eftersom varken kunskap eller ekonomisk tillväxt är ett nollsummespel. Svenskt företagande i världen skapar både tillväxt globalt och lyfter upp fler fattiga människor till ett bättre liv. Rapporten är skriven av Emil Görnerup som arbetar på Svenskt Näringslivs avdelning för forskning och innovation. 5

6 Bakgrund En majoritet av jordens befolkning är laktosintolerant. 1 Det är i princip bara i västvärlden och bland vissa nomadstammar i Afrika som nästan alla vuxna tål mjölkprodukter. År 1990 började därför Rickard Öste och hans forskningsteam vid Lunds universitet genomföra försök att ta fram en ny dryck som alternativ till mjölk. Drycken skulle utgöra ett fullgott alternativ och kunna drickas av personer känsliga mot både laktos och mjölkprotein. Efter många försök och tester i laboratoriet hittade de till slut den perfekta råvaran: havre. Förutom att havre innehåller alla viktiga makronäringsämnen (protein, fett och kolhydrater) innehåller havre även kolesterolsänkande ämnen och fibrer. År 1993 sökte de patent för sin nya dryck och startade företaget Oatly. 15 år senare finns produkten i ett 20-tal länder över hela världen. Framtiden för företaget ser ljus ut. År 2009 kommer Oatly att bedriva en studie i Kina där 500 skolbarn ingår. Studien ska utvärdera havremjölk som alternativ till ett traditionellt mjölkprogram för alla skolbarn i Kina. Havremjölkens fördelar 6

7 framför komjölk är flera. Näringsinnehållet kan anpassas efter de kinesiska barnens behov. Produktionen av havremjölk tar bara hälften så mycket landyta i anspråk som produktionen av motsvarande mängd komjölk. Eftersom inga kor används minskar samtidigt utsläppen av växthusgaser. Det finns också bra tillgång till havre av god kvalitet i Kina. Faller studien ut väl är den potentiella marknaden enorm eftersom det i Kina finns 230 miljoner skolbarn. Vid tillverkningen av drycken överförs ungefär hälften av energin i havrekärnan till havremjölken. Resten av energin går till restprodukter som används som djurfoder. Företaget har nu börjat titta på möjligheterna att istället använda restprodukterna som en energikälla vid tillverkningen. Teoretiskt så skulle restprodukterna kunna ge tillräckligt med energi för att göra produktionsanläggningen helt oberoende av externa energikällor. Oatly har också ett samarbete med det svenska företaget CropTailor som genom icke-gmo teknik förädlar nya sorters havre. 2 I samarbete med kinesiska havreförädlare utvecklar CropTailor en variant av havre som kan växa i jordar som blivit förstörda av salt. Havret absorberar saltet ur jorden när det växer. Genom att saltet går in i bladen och inte in i kornen kan havren omvandlas till havremjölk. Samtidigt sker en jordförbättring som banar väg för andra typer av grödor. Havremjölk är ett bra exempel på en svensk innovation. Med en bakgrund i svensk forskning har den bidragit till ökad tillväxt i Sverige. Den kan också minska undernäringen i fattiga länder genom att utgöra ett kostnadseffektivt alternativ till komjölk. Denna tvådelade nytta är utgångspunkten för den här rapporten. Svenska innovationer skulle nämligen kunna bidra mycket mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad fattigdom, genom att i högre grad kommersialiseras och spridas till nya marknader. 7

8 Möjligheterna är kanske tydligast på nya tillväxtmarknader som Kina, Indien och delar av Afrika. Där växer marknaden snabbt samtidigt som utmaningarna när det gäller miljöförstöring och fattigdom är stora. Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Trots detta pekar mycket på att kommersialiseringen av svenska innovationer på flera viktiga tillväxtmarknader inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska exportandelarna på många tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet. Än mer oroande är att andelarna dessutom har sjunkit de senaste åren. Regeringen och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja kommersialiseringen av fler svenska innovationer. 1 Laktosintolerans är genetiskt betingat. Andelen laktosintoleranta i en population verkar vara proportionell mot den tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. I en sådan miljö sker troligen en positiv selektering för dem som klarar av att dricka mjölk. 2 GMO står för Genetiskt Modifierad Organism. CropTailor har precis som Oatly sitt ursprung i svensk forskning (Göteborgs universitet) 8

9 9

10 Ett av världens mest forskningsintensiva länder I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken Storsatsning på svensk forskning, Promemoria från Regeringskansliet 2008 Våga styra mot behovet Sverige är ett ledande FoU-land. I alla fall när det gäller pengar in i forskningssystemet investerade nämligen de privata och offentliga sektorerna 108 miljarder kronor i forskning och utveckling. Det motsvarar 3.8 procent av BNP och gör Sverige till EU:s mest forskningsintensiva land. Den allra största delen investeringarna, 75 procent, gjordes inom näringslivet. Det är bra, för det ökar sannolikheten att resurserna används på ett effektivt sätt och att forskningsresultaten kommer till nytta. Av de privata investeringarna i FoU i Sverige står en handfull storföretag för en mycket stor del. Det är naturligtvis positivt, men skapar samtidigt en sårbarhet om något av dessa företag skulle lämna landet. Den akademiska forskningen i Sverige är också stark. Av tradition har tyngdpunkten legat på den fria obundna forskningen, utan direkta relevanskrav mot de utmaningar som samhället står inför. Det håller på att ändras. Inte på så sätt att resurserna till 10

11 denna typ av forskning ska minska, utan att en betydande del av det tillskott som presenterats i den senaste forsknings- och innovationspropositionen går till forskning med höga kvalitets- och relevanskrav. 3 När det gäller frågan om hur forskningspolitiken ska utformas i praktiken finns det många åsikter. Många inom den akademiska världen vurmar för den fria, ostyrda forskningen som vägen att gå. Andra, inklusive Svenskt Näringsliv, talar om att forskningspolitiken i högre grad måste våga gå mot behovsstyrning och vara tydligare orienterad mot näringslivets och övriga samhällets behov. 4 Sverige behöver både fri och behovsinriktad forskning. Ett tecken på att så måste ske är att Sverige enligt flera undersökningar ligger högt när det gäller input till forskningssystemet, men att output inte står i relation till detta. 5 Denna så kallade svenska forskningsparadox ifrågasätts av många som hävdar att den inte fångar in alla typer av nyttiggörande, och därför är missvisande. Så är säkert fallet, men den pekar nog ändå på att mer kan göras för att få svensk forskning att i högre grad leda till tillväxt i Sverige. Det är glädjande att det finns flera förslag i forsknings- och innovationspropositionen som stimulerar till ökad relevans i forskningen. 6 Ökad konkurrensutsättning av universitetens basfinansiering och de strategiska forskningsområdena är något nytt som förhoppningsvis kommer att leda till att forskningsresultaten i högre grad än tidigare har en relevans för näringslivet och övriga samhällets behov. Nyttan står i fokus Näringslivet är en nyckelaktör i forskningssystemet: nämligen som länken mellan kunskap, skapad av forskare på universitetet eller på företaget, och samhällsnytta, i form av produkter och tjänster som efterfrågas av marknaden eller staten. I den nyligen presenterade Forsknings- och innovationspropositionen skriver Regeringen att två grundläggande insikter har varit utgångspunkten för arbetet: 11

12 Mänsklighetens största utmaningar som påverkan på klimatet, energikrisen, vattenbristen, den utbredda fattigdomen i delar av världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna internationella konflikter och risken för pandemier kan inte hanteras på ett framgångsrikt sätt utan ny kunskap I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken Hur ska då den kunskap som kommer ut rent praktiskt komma världens behov till nytta och leda till ökad svensk tillväxt? Det finns en del förslag, men inte så mycket nytt tänkande. Konkurrensutsättningen av fakultetsmedlen genom mätning och kvalitet och relevans ses i sig som en tillräcklig drivkraft mot ökat nyttiggörande. Den modell som föreslås kommer kanske att göra det, men drivkrafterna för innovationer mot specifikt nya marknader och de särskilda behov och utmaningar som ofta finns där, saknas. Ett antal universitet kommer att få pengar för att sätta upp så kallade innovationskontor. Hur de ska se ut är ännu så länge oklart. I Sverige är interaktionerna mellan små och medelstora företag och akademin inte tillräckligt starka. Det finns ett stort intresse från företagen att samverka, men svårigheterna att nå varandra utgör stora hinder. Samtidigt är företagen, som tidigare nämnts, en nyckelaktör i att omvandla kunskapen till nytta. Ska de stora investeringar i forskning som görs på universiteten leda till ökad tillväxt och hållbar utveckling måste detta bli bättre. Fler små och medelstora företag måste få tillgång till kunskapen och kommersialisera den på marknaden. För framtiden så är frågan hur väl kunskapen från universitet och högskolor leder till tillväxt och en hållbar utveckling en nyckelfråga. Ambitionsnivån har satts högt av Regeringen. Nu gäller det att målen verkligen infrias. Det måste ske ett tydligt skifte från produktion av forskningsresultat till nyttiggörande av forskningsresultat. Motsatsen skulle vara en akademisk forskning som inte tar sig utanför universitetens väggar. Eller kommersialiseras i andra länder utanför Sverige. Det sistnämnda kan också leda till en bättre värld, men tillväxten hamnar inte i Sverige. 7 Nyttiggörandet av forskningen lider av att det svenska forskningssystemet är spretigt. Det finns många offentliga aktörer som har som uppgift att finansiera och främja forskning, utveckling och innovation. Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, FAS, 12

13 Energimyndigheten och Vägverket är exempel på några myndigheter som finansierar forskning. Även om det finns gemensamma grupperingar och utlysningar av forskningsmedel så skulle mycket mer kunna göras för att öka samordningen och därigenom den övergripande effektiviteten. Problemet med spretigheten riskerar att bestå framöver eftersom det inte adresseras tillräckligt i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Det har inte tagits tillräckliga steg för att samordna de offentliga forskningsaktörerna mot gemensamma mål. Det är däremot positivt att forskningsberedningens uppgifter ska breddas och att det samtidigt tillsätts ett näringspolitiskt råd under näringsministern som ska arbeta nära forskningsberedningen. Dessa två råd borde ha en nyckelroll i att knyta ihop forsknings- och innovationspolitiken med näringspolitiken. 3 Regeringens proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation 4 Svenskt Näringsliv, 2008, Ökat välstånd för Sverige förslag till forskningsstrategi 5 Europeiska kommissionen, 2008, European Innovation Scoreboard Regeringens proposition 2008/09:50, Ett lyft för forskning och innovation 7 Grundforskning är i hög grad icke-exklusiv och inte geografiskt bunden. Den kan lätt komma till nytta och skapa tillväxt på andra ställen. Det samma gäller för all den forskning som sker utanför Sverige, den kan även vi absorbera och omsätta till tillväxt i Sverige. Cirka 99 procent av all forskning sker utanför Sveriges gränser. Se exempelvis Svensson, Roger, 2008, Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen?, Institutet för Näringslivsforskning. 13

14 Svenska innovationer för pyramidens bas Linda Krondahl, HiNation Nya behov i nya länder Det har skett stora framsteg i solenergitekniken de senaste åren. Verkningsgraden har successivt ökat samtidigt som priserna sjunkit. Även ljusdioder av LED-teknik har blivit både ljusstarkare och sjunkit i pris. 8 Linda Krondahl, som driver företaget HiNation, har därför som affärsidé att kombinera de olika teknikerna och utveckla en ny energisnål solcellslampa med hög verkningsgrad. Den ursprungligen affärsidén var att lansera väldesignade solcellslampor på den svenska marknaden. Idag är siktet istället inställt på den afrikanska marknaden och en första lansering kommer förhoppningsvis att ske i Botswana. Flera faktorer styrde valet mot just Botswana. Elförsörjningen i landet är bristfälligt utbyggd och tidvis opålitlig. Landet tillhör inte de allra fattigaste länderna i Afrika, utan har en relativt hög BNP-nivå. Inkomstnivån utgör därför rätt målgrupp för lampan. Tillgång till kostnadseffektiv belysning i områden som inte är uppkopplade på elnätet skulle skapa både bättre livskvalitet och ge högre tillväxt. Butiksinnehavare kan exempelvis ha sina butiker öppna längre. Möjligheterna att sköta sina sysslor i hemmet förbättras också. Det finns också en miljöaspekt. Idag används ofta fotogenlampor som belysning vilka försämrar luftkvaliteten inomhus. 14

15 Lampan kommer inte att ha det lägsta inköpspriset utan vara kostnadseffektiv per lumen och tid. 9 Enligt Linda Krondahl kan det därför krävas nya affärsmodeller för att lyckas. Eftersom köpkraften är begränsad skulle lampan exempelvis kunna hyras ut till en fast månadskostnad. För att lyckas måste då kostnaden understiga den som köparna i dagsläget lägger ut på fotogen. Lampan kan också ladda en mobiltelefon och skapar därför även förbättrade möjligheter till mikrobusiness på lokal nivå, långt utanför elnätets räckvidd. Lampan kan återbetala sig på ett år och fortsätter därefter ge ett extra tillskott förutom de uppenbara fördelarna i form av ljus för studier och arbete, bättre luft och minskad förbrukning av fotogen. Sverige har med sin starka kunskapsekonomi alla möjligheter att bli en framtida vinnare i tillväxt. Det finns nämligen ett stort överlapp mellan de utmaningar som världen står inför och kunnandet inom många svenska företag. Inom miljöteknikområdet finns det många små och medelstora företag i Sverige med innovativa lösningar på allt från ny energiteknik till vattenrening och sanitet. Det finns flera svenska företag som är världsledande på produktion av färdigmat och nya typer av livsmedel. Svenska företag gör alltså skillnad. Samtidigt är möjligheterna nästan obegränsade. Kinas öppnande mot omvärlden för 30 år sedan och östblockets kollaps under slutet av 1980-talet ledde i slutändan till att närmare två miljarder människor integrerades i världshandeln. Mer närliggande i tiden så har delar av Afrika börjat få betydelse för världsekonomin och göra avtryck i världshandeln. Tillväxt och en stabil samhällsutveckling har möjliggjort nya investeringar i både infrastruktur och utbildning. Behoven av nya produkter och tjänster växer från den kraftigt växande marknad som utgörs av alla de människor som lyfts ur fattigdom. Näringslivet kommer att ha en fortsatt avgörande roll i att lyfta de människor som fortfarande befinner sig i fattigdom upp till ett bättre liv. 10 Fortfarande saknar stora delar av världens befolkning 15

16 rent vatten, högvärdiga livsmedel och energi. Ofta är det beroende på avsaknaden av fungerande marknader vilket leder till monopol och överpriser. De miljömässiga utmaningar som följer av att allt fler människor höjer sitt välstånd kommer att kräva nya innovationer som når ut på marknaden. Det måste ske parallellt med den ekonomiska tillväxten som i sig möjliggör nödvändiga miljöinriktade investeringar. Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader År 2009 ska det indiska bilföretaget Tata lansera sin nya bilmodell Nano i Indien. Den ska kosta under 2500 US dollar och målgruppen är Indiens snabbt växande medelklass. Bilen är något helt nytt på marknaden. Inte på så sätt att det är den första billiga bilen. Äldre begagnade bilar och nytillverkade bilar av äldre modell, där utvecklingskostnaderna för länge sedan är avskrivna, är förstås också billiga. Det som är nytt med Nano är att den har utvecklats ända från grunden med ett enda mål: Att uppfylla ställda funktionskrav till så låg kostnad som möjligt. Utformningen av varje komponent har ifrågasatts. Det har inneburit att hjulen endast är fastsatta med tre bultar, istället för fyra som är det vanliga. Bilen har bara en vindrutetorkare istället för två. Ingenjörerna har också lagt fokus vid låg vikt och hög modularitet för att förenkla slutmonteringen. I Indien växer det nu fram en kompetens att utveckla kostnadseffektiva lösningar som kallas frugal engineering, eller snål ingenjörskap. I praktiken innebär det kunskap och kompetens i att utveckla produkter som är billiga, men ändå har tillräcklig funktionalitet. Framtagandet av Tata är ett exempel på detta. Både Tata och dess underleverantörer har varit tvungna att komma på nya innovativa lösningar till vanliga problem. Att endast ta ett befintligt fordon och modifiera räcker inte. Ett mer närliggande svenskt exempel på snål ingenjörskap är det Uppsalabaserade företaget Cavidi som tillverkar och säljer tester för att mäta virushalten hos HIVsmittade. För att bromsmediciner mot HIV ska vara effektiva mäts alltid virusnivåerna 16

17 hos de smittade innan medicinen sätts in. Det är en förutsättning för att patienten både ska få rätt sorts medicin och för att säkerställa att den ger effekt. De tester som finns på marknaden är dock komplicerade och ställer höga krav på laboratorierna. Det är inte något problem i Europa. Men i Afrika och Asien, där de flesta människor med HIV idag lever, är tillgången till resurser för laboratorietester och sofistikerade laboratorier ofta mycket begränsad. Konsekvensen av detta blir att virusnivåerna inte mäts hos många smittade. Medicineringen följs därigenom inte upp och riskerar att i slutändan bli ineffektiv. Det har många negativa konsekvenser både för patienten och för samhället i stort. Tillgängliga resurser används då inte optimalt och patientens livskvalitet försämras. Dessutom ökar risken att resistenta HIV virus sprids i större utsträckning. Denna problematik har uppmärksammats av Cavidi, som har en bakgrund inom Uppsala universitet. Cavidi utvecklar och tillverkar tester till lägre kostnad och som ställer lägre krav på både personal och laboratorier, men har samma höga prestanda. Deras huvudmarknad är de länder som inte har råd eller möjlighet att använda redan befintliga tester. Produkten har blivit en succé och ett stort antal tester har redan levererats till länder som Kenya, Botswana, Fiji och Vietnam. Både Tata och Cavidi visar att produkter mot kunder med låg köpkraft inte alls nödvändigtvis minskar behoven av forskning, utveckling och innovativa lösningar. Det är snarare en förutsättning. Exemplen ovan visar också hur redan mogna produkter tagits tillbaks till ritbordet och gjorts om i grunden för att täcka befintliga behov på nya marknader. Lågprisprodukter behöver inte heller innebär låga marginaler. Bilmärket Dacia, som tillverkar mycket billiga bilar och ägs av Renault, har marginaler på ungefär 6 procent. Det är dubbelt så hög marginal som på Renaults egna bilar. 11 Slutligen så är det också intressant att notera hur produkter utvecklade för tillväxtmarknader även kan nå framgång på mogna marknader i väst. Det finns ett stort intresse i västvärlden för Tata som andrabil, särskilt för familjer som i dagsläget bara har råd med en bil. Även Cavidi säljer sina tester i Europa till kunder som uppskattar testernas robusthet och kostnadseffektivitet. Från medeltid till nutid Många tillväxtmarknader har mycket stora inkomstklyftor. Det innebär att marknaderna på ett ännu mer utpräglat sätt än i väst består av olika köpgrupper. I Kina har befolkningen på landsbygden och i städerna olika rättigheter, vilket har skapat mycket stora klyftor. Den fattiga befolkningen på landsbygden har inget socialt skyddsnät utan förväntas klara sig själva genom det som jorden ger. 17

18 Indien är ett annat exempel på ett land med djupa klyftor. Där finns en medelklass på 300 miljoner människor som i allt högre grad efterfrågar samma typ av konsumtion som i västvärlden. Det är för just detta segment som Tata Nano utvecklas. Men Indien är också hem för en fjärdedel av jordens alla fattiga. 390 miljoner människor lever på under en US dollar om dagen och hälften av alla Indiens barn är undernärda. 12 Det finns dock anledning att vara optimistisk. Varje år lyfts 10 miljoner människor, mer än hela Sveriges befolkning, ut ur fattigdomen tack vare den ekonomiska tillväxten. 13 Indien och Kina är två av de så kallade BRIC-länderna 14 där en stor del av världens framtida tillväxt förväntas ske. Land och år BNP per capita 16 Även i Afrika är skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan olika länder mycket stor. Det visar sig Sierra Leone (2006) 656 Sverige (1500-tal) 695 inte minst om man tittar på BNP per capita och jämför med Sverige Nigeria (2006) Sverige (1859) Botswana (2006) Sverige (1943) vid olika tidpunkter i historien. 15 Då framträder bilden av ett Sverige som sträcker sig från Gustav Vasa till Olof Palme. Sierra Leone, ett av Afrikas fattigaste länder, hade år Mauritius (2006) Sverige (1973) en BNP i nivå med vad Sverige hade under 1500-talet. Mauritius, som är ett av de afrikanska länder som har högst BNP tack vare en framgångsrik textil- och turistindustri, befinner sig där Sverige var på 1970-talet. Bilden är förstås starkt förenklad, men den säger ändå en hel del om hur stora skillnaderna är. Afrika sett som helhet är en mycket segmenterad marknad med stora klyftor. Där finns återigen allt från de fattigaste länderna i världen, med de behov och utmaningar som de står inför, till marknadssegment som ligger nära Sverige i inkomstförhållanden och med en efterfrågan som ligger nära vår egen. Svensk export går till nord och väst Sveriges andel av världens totala export år 2006 var 1.3 procent. Det är en kraftig minskning från toppnoteringen år 1970, då hela 2.1 procent av världens export utgick från Sverige. Minskningen beror inte på att svenska företag i absoluta tal exporterar mindre idag än år 1970, tvärtom, utan på att fler länder idag är integrerade i världshandeln. Sverige relativa andel har då minskat. En annan anledning till att exportandelen minskat är att svenska företag idag i högre grad än år 1970 har dotterbolag på viktiga marknader. Varor produceras då 18

19 lokalt på marknaden, något som inte ingår i exportstatistiken. Sist men inte minst så deprecierades värdet på den svenska kronan kraftigt under decennierna som följde efter år Då minskade också värdet på den svenska exporten relativt omvärlden och följaktligen även den svenska exportandelen. Nästan hela Sveriges minskade exportandel har förlorats i Europas. 17 Det nominella exportvärdet till Europa har ökat men Sverige har inte försvarat sin andel. Tabellen nedan visar den geografiska fördelningen av svensk export (exportvärde och andel av totalexport) år 2000 och år Det framgår tydligt att den absolut största delen av svensk export går till Europa. Mellan år 2000 och år 2006 ökade andelen från 71.1 procent till 73.7 procent. För alla andra områden minskade andelen. Undantagen är Afrika och Oceanien, som utgår från mycket små nivåer. I absoluta tal har exportvärdet ökat till alla områden förutom Central- och Sydamerika. Noterbart är att exportvärdet till Asien endast ökat från 95 miljarder kronor till 110 miljarder kronor. Den största anledningen till den svaga utvecklingen i Asien är att den svenska exporten till Japan kraftigt minskat. Svensk varuexport uppdelad på geografiska områden, mkr, löpande priser 18 Område Exportvärde Andel av total- Exportvärde Andel av totaljan-dec 2000 export 2000 jan-dec 2006 export 2006 Europa , ,7 Varav EU-länder , ,7 Nordamerika , ,4 Asien , ,1 Central- och Sydamerika , ,0 Mellanöstern , ,0 Afrika , ,1 Oceanien , ,5 Övriga Europa ,0 Medan marknaden växer i syd och öst Världens tillväxt- och utvecklingsländer är hem för 85 procent av jordens befolkning. Det är också där som en stor del av den förväntade framtida tillväxten förväntas ske. I tabellen nedan visas hur världens BNP fördelar sig mellan regioner och länder. Särskilt noterbart är ökningen av Kinas andel av BNP från två procent år 1990 till fem procent år Andelen för EU är synbart konstant. Ändå har andelen för EU:s tidigare medlemmar faktiskt sjunkit. I siffrorna för år 2006 ingår nämligen alla nya 19

20 andel av bnp USA 26% EU 30% KINA 2% JAPAN 14% ÖVRIGA 28% USA 27% EU 31% KINA 5% JAPAN 9% ÖVRIGA 28% EU-länder som anslutet sedan år 1990 och som tidigare redovisades som övriga. I tabellen till höger framgår att tillväxten i Kina, Indien, Övriga Asien och Afrika varit mycket hög. Även Mellanöstern, Central- och Östeuropa samt Sydamerika har haft en hög tillväxt. Inte lika hög tillväxt som i Asien, men betydligt högre än i såväl Eurozonen som Nordamerika. Flera av utvecklingsländerna står för en mycket liten köpkraft idag. Kombinationen av fortsatt hög befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling innebär dock att hävstångseffekten är stor och att en allt större del av världens produktion kommer att ske i dessa länder. Kina, Indien och Afrika har redan idag över hälften av världens totala befolkning. En andel som dessutom kommer att öka ytterligare. Mellan år 2001 och år 2005 tappade Sverige exportandelar på ungefär hälften av de viktigaste tillväxtmarknaderna. På de flesta av dessa marknader har Sverige en export - andel som ligger under det globala genomsnittet på 1.3 procent. Den minskade marknadsandelen i Europa har alltså inte kompenserats genom nya marknadsandelar på dessa nya marknader. Samtidigt som marknadsandelen har minskat för hälften av länderna så har det nominella värdet på exporten ökat kraftigt. Sverige har alltså inte försvarat sin andel av den ökande exporten till dessa länder. Ett tydligt exempel på detta är den kinesiska marknaden. Det ska dock framhållas att Sverige inte är unikt i västvärlden. Även övriga europe- 20

Innovationer för pyramidens bas. Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader. Emil Görnerup

Innovationer för pyramidens bas. Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader. Emil Görnerup Innovationer för pyramidens bas Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad kommersialisering på nya marknader Emil Görnerup Februari 2009 Index Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Ett av världens mest forskningsintensiva

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29 Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

- från idé till export

- från idé till export Från idé till export: - från idé till export 2011-04-14 Projektet t i siffror 84 företag deltar i någon av projektets aktiviteter 22 företag deltar i FoU-projekt 16 utländska investeringsbeslut har tagits

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

BUSINESS SWEDEN JOHANNEBERG SCIENCE PARK. 11 november 2015

BUSINESS SWEDEN JOHANNEBERG SCIENCE PARK. 11 november 2015 BUSINESS SWEDEN JOHANNEBERG SCIENCE PARK 11 november 2015 MARKNADSÖVERSIKT AUGUSTI 2015 (3 GGR / ÅR - PRENUMERATION) Svensk Export 2014: 1.745 MRD kr maskinindustri, elektro/tele, fordon, papper, kemi

Läs mer

Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft

Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Innehåll Vad har Miljöteknikstrategin bidragit med? Hur stark är Sveriges

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Marknadens Utveckling

Marknadens Utveckling Marknadens Utveckling Svensk försvarsexport 2015 Försvarsexportmyndighetens, FXM, uppdrag är att främja svensk försvarsexport när den är av försvarspolitiskt intresse. Myndigheten stöder företags försvarsnyttiga

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi 2016 04 30 Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer