Å R S R E D O V I S N I N G VMF SYD

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G VMF SYD ek för

2 Innehåll VDs kommentar 3 Förvaltningsberättelse 4 Förslag till vinstdisposition 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 7 Kassaflödesanalys 8 Noter 9-12 Revisionsberättelse 13 Styrelse 14 Verksamheten under året IT-samverkan VMF - SDC fortsätter 19 Det behövs fler kvinnliga virkesmätare 19 Förbättringsprojekt inom VMF Syd 20 Ny toppmodern mätstation i Nymölla 20 Utvecklingsinsatser 21 Kontrollverksamheten Förteckning över tabeller och diagram 23 Tabeller och diagram Medlemsförteckning Adressförteckning 31 Distriktsindelning med karta 32 Ordinarie föreningsstämma hålls på Gyllene Uttern, Gränna den 22 april VMF Syd den opartiska virkesmätningsföreningen i södra Sverige VMF Syd är ett tjänsteföretag inom skogsnäringen, med huvuduppgift att utföra opartisk, likformig och rationell mätning av rundvirke, massaflis och biobränslen. Föreningen drivs utan egna vinstintressen. Den ägs av köpare och säljare av virkesråvara och har ca 170 medlemsföretag. VMF Syd är auktoriserad av VMR (Rådet för virkesmätning och redovisning) och samarbetar med landets övriga två virkesmätningsföreningar. Mätresultaten bearbetas och redovisas genom SDC skogsnäringens IT-företag i Sundsvall.

3 VDs kommentar ÅRET 2003 var första gången VMF Syd tillämpade kalenderår som räkenskapsår. Några nyckeltal. Vi noterar en ny rekordvolym: 21,7 milj m 3 f ub inkl bemyndigad mätning. Produktivitetsutvecklingen är fortsatt positiv; dock är produktiviteten i mätningen vid bruken oförändrad. Den genomsnittliga mätningskostnaden per kubikmeter är nästan oförändrad. Kostnaden för sågtimmermätningen (i allt väsentligt stockmätning) ligger i genomsnitt under 5 kr/m 3 f ub, den lägsta kostnaden sedan slutet av 1980-talet. MoR-frågan. Huvudorganisationerna på virkesmarknaden beslöt under hösten att dagens organisation av virkesmätningen och virkesredovisningen bibehålls. VMF Syd kvarstår alltså som en självständig organisation. Det känns bra att nu ha fått besked i denna fråga som varit bordlagd i två år. Samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och SDC/VMR har fortsatt att utvecklas. Några exempel: Den gemensamma IT-plattformen är nu väl etablerad, även om en del problem återstår att lösa. VMF Syd och VMF Qbera har startat ett projekt för att tillsammans införa ett nytt löneadministrativt system med webb-baserad inrapportering av tjänstgöringsrapporter. De tre mätningsföreningarna har påbörjat ett projekt för att harmonisera nyckeltal och delar av statistiken i resp årsredovisningar. Ny faktureringsmodell. Under hösten förbereddes övergången till månadsvis fakturering av VMF Syds tjänster fr o m den 1 januari Vi tror oss veta att denna förändring uppskattas av våra medlemsföretag, då man i fortsättningen varje månad får veta den faktiska kostnaden. Ökad automatisering av fakturahanteringen innebär också en förenkling av arbetet på vårt huvudkontor. Utvecklingsinsatser under året. Detta berörs också i avsnittet Verksamheten under året, varför jag här lyfter fram bara ett par saker. Erfarenheterna av att rätta och korrigera mätdata direkt ute på mätplatserna vid de fem större bruken är goda. Ytterligare åtgärder har vidtagits för snabbare insändning av mätdata från ett antal timmermätstationer, och för att snabba upp rättning eller komplettering av virkesordern när en mätning avvisas i VIOL pga virkesorderfel. Från VMF Syds sida har vi fört diskussioner med två större tillverkare av timmersorteringsanläggningar för att försöka åstadkomma förbättringar som dels leder till ökad effektivitet i mätnings-/sorteringsarbetet genom färre driftsstörningar, dels leder till en bättre och säkrare arbetsmiljö för timmermätarna. Vidare har vi haft kontakter med REMA Control och Benima om önskvärda förbättringar på mätstolar för timmermätstationer, beträffande ergonomi och funktionalitet. VMF Syds Guldkortskurser kring mätningsbestämmelser och virkestillredning har varit en fortsatt framgång. Totalt har ca 1300 personer genomgått sådana kurser. Hösten 2003 hölls de första repetitions/påbyggnadskurserna (en dag), vilka också har rönt stort intresse. Låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron redovisas enligt de nya lagkraven. År 2003 var den totala sjukfrånvaron bland våra anställda 3,3% av den totala arbetstiden, och för de ca tio kvinnliga medarbetarna så låg som 1,0%. Dessa sjuktal är klart lägre än genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Aktiv skogsdatagrupp. Skogsdatagruppen inom VMF Syds område är mycket aktiv och anses fungera väl. Styrelsen har beslutat att inte realisera en tidigare planerad hopslagning av skogsdatagruppen och VMF Syds mätningstekniska grupp, men har betonat vikten av att de två grupperna samverkar på ett bra sätt. En målsättning har formulerats för denna utökade samverkan. Förändrad sågtimmermätning. Under år 2003 och i början av år 2004 har den framtida mätningen av barrsågtimmer diskuterats intensivt, inom VMR och bland parterna på virkesmarknaden i de tre VMF-områdena. En allmän uppfattning är att inriktningen skall vara ökad automatisering och förenkling. Från intressenter i södra Sverige har föreslagits delvis helt nya grepp beträffande kvalitetsklassningen. Avsikten är att VMR-rådet under våren 2004 skall lägga fast en plan för den fortsatta utvecklingen. Göte Bengtsson, VD 3

4 Styrelsen och verkställande direktören för VMF Syd ek för, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse Medlemmar och verksamhet Antalet medlemmar har fortsatt att minska, till 173 vid verksamhetsårets slut. Sex nya medlemmar har beviljats inträde under året, sjutton medlemmar har beviljats utträde. Verksamhet har bedrivits inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Föreningen svarar för nästan all vederlagsmätning av sågbara sortiment, massaved och sågverksflis inom verksamhetsområdet. Biobränslen mäts vid några värmeverk genom egen eller bemyndigad personal. Vidare utför föreningen omfatttande andra tjänster, bl a sortering av sågtimmer vid sågverken och inventering av virkeslager. VMF Syd tillämpar fr o m år 2003 kalenderår som räkenskapsår. Detta försvårar direkta jämförelser av volymer, kostnader m m med det föregående verksamhetsåret (2001/02) som omfattade sexton månader. Volymer, arbetad tid och produktivitet Jämfört med kalenderåret 2002 ökade den totala inmätta volymen, inkl bemyndigad mätning, med drygt 2% till ca 21,7 milj m 3 f ub. Den totala arbetade tiden och den fakturerade tiden för virkesmätarna minskade med ca timmar jämfört med en tolvmånadersperiod under 2001/02. Mätarnas beläggningsgrad (andel fakturerad tid av total arbetstid) var 94,6%, mot 92,5% under hela verksamhetsåret 2001/02. Den genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet ökade med 3,1% till 72,9 m 3 f ub per timma. Kostnader och ekonomiskt resultat De totala kostnaderna efter finansiella poster och skatt uppgick till ca 97 milj kr. Inriktningen har varit att i enlighet med praxis sikta till noll-resultat. Utveckling och förbättringsarbete Föreningen har som under tidigare år genomfört eller medverkat i projekt och aktiviteter för att utveckla metoder och rutiner för mätning, dataregistrering och virkesredovisning. Detta sker dels i egen regi, dels i samverkan med övriga VMF, SDC/VMR, medlemsföretagen och andra aktörer. Punktinsatser har gjorts för att förbättra/effektivisera verksamheten på enskilda mätplatser. På några mätstationer har införts nya rutiner för snabbare insändning av mätdata, för att möta ökade krav från intressenterna. På mätplatserna vid de fem stora bruken har särskilda förbättringsprojekt påbörjats, i nära samarbete med de berörda uppdragsgivarna Södra resp Stora Enso/Sydved. Den initiala inleveransen av vägdata till NVDB har slutförts. En översyn av VMF Syds avlastningsinstruktion har gjorts, och en ny instruktion planeras att fastställas av styrelsen under våren Den framtida mätningen av barrsågtimmer har diskuterats i styrelsen, utifrån idéer från södra Sverige och från VMR. Ny faktureringsmodell Styrelsen har beslutat att VMF Syd skall övergå till månadsvis fakturering av mätningstjänster och andra tjänster fr o m den 1 januari 2004, vilket innebär att de hittillsvarande slutfakturorna efter årets slut försvinner. Systemet med rullande förlagsmedel ersätts med ett stående förskott från varje större uppdragsgivare om 10% av den bedömda totala kostnaden för olika tjänster under det kommande året. På dessa förskott betalar VMF Syd ränta, som styrelsen för år 2004 fastställt till 3%. MoR-frågan och samverkan VMF - SDC Efter att frågan varit bordlagd sedan år 2001 beslöt huvudorganisationerna på den svenska virkesmarknaden under hösten 2003 att dagens organisation av virkesmätningen och virkesredovisningen bibehålls. Detta innebär att VMR fortsätter som en avdelning inom SDCs organisation och att de tre mätningsföreningarna förblir helt självständiga organisationer. Branschorganisationerna förväntar sig att de fyra organisationerna (VMF och SDC/VMR) fortsätter att utveckla samverkan på olika områden, så som skett under de två senaste åren. Utveckling under den närmaste framtiden För år 2004 har budgeterats i stort sett oförändrat antal arbetade och fakturerade timmar. Trots viss osäkerhet om konjunkturen bedöms verksamheten inom föreningen bli relativt stabil under året. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, dvs de balanserade vinstmedlen kr balanseras i ny räkning. Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter och kommentarer. 4

5 Resultaträkning Belopp i tkr Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat 0 0 5

6 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

7 Balansräkning Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Periodiseringsfonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Bankräkningar Summa ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI

8 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2 9 Minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatskapital från nya medlemmar 6 6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 6 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

9 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing - leasetagare Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Kortfristiga placeringar Likvida placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Not 1 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda (årsarbetare) Sverige Varav män 96% 96% Könsfördelning inom företagsledningen Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Övriga ledande befattningshavare 25% 25% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD (varav tantiem) ( ) ( ) Övriga anställda (varav vinstandelar) ( ) ( ) Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (4 094) (4 430) Av föreningens pensionskostnader avser 268 (f å, 16 mån, 360) gruppen styrelse och VD. Sjukfrånvaro 2003 Timmar Procent Åldersgrupp Procent Totalt Kvinnor Män Total ordinarie tillgänglig arbetstid Totalt 1,0 3,5 exkl tjänstledigheter <29 1,3 Total sjukfrånvaro , ,5 Sjukfrånvaro över 60 dagar ,2 50-4,4 9

10 Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Håkan Lindström och Sven-Åke Svensson, KPMG Bohlins AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror Not 4 Avskrivn av materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, bank Ränteintäkter, uppdragsgivare Ränteintäkter, nuvärdesberäknade återbäringsmedel Alecta Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, uppdragsgivare Räntekostnader, övriga Not 7 Bokslutsdispositioner, övriga Periodiseringsfond, årets återföring

11 Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Redovisat restvärde vid årets slut Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut Avgående tillgångar -600 Redovisat värde vid årets slut Not 10 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Reglerade fordringar Redovisat värde vid årets slut Kvarstående allokerade företagsanknutna medel från Alecta har nuvärdesberäknats och beräknas kunna utnyttjas de kommande tre åren. Nominell fordran Nuvärdesberäknad fordran Varav redovisat under övriga kortfristiga fordringar Not 11 Kortfristiga placeringar Redovisat värde Marknadsvärde Specialinlåning bank SEB Penningmarknadsfond Not 12 Eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Vid årets början Inbetalda insatser 6 Från insatskapital -3 3 Årets resultat 0 Vid årets slut Insatskapitalet från medlemmar som begärt utträde har överförts till reservfonden 11

12 Not 13 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Maskiner och inventarier Not 14 Periodiseringsfonder Periodiseringsfond, avsatt vid taxering Periodiseringsfond, avsatt vid taxering Not 15 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser PRI Ansvarighet till FPG/PRI Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser Bankinlåning Not 16 Uppl kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Övriga poster Jönköping den 23 mars 2004 Johan Stenberg Ordförande Thomas Agrell Yngve Karlsson Carl-Gustaf Andersson Anders Wadell Bernt Bengtson Tommy Knutsson Peter Strömberg Claes Svensson Jan Gustavsson Sten Frohm Göte Bengtsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 12

13 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Syd ek för Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Syd ek för för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 24 mars 2004 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 13

14 Styrelse Ordförande Ordinarie: Johan Stenberg Suppleant: Mats Lundeholm Köparsidans representanter Ordinarie: Thomas Agrell, Sydved AB Yngve Karlsson, Sydved AB Carl-Gustaf Andersson, J G Anderssons Söner AB Anders Wadell, Vida Skog AB Bernt Bengtson, Sågverksföreningen Såg i Syd Suppleanter: Lennart Strömberg, Sydved AB Anders Folkesson, Sydved Energileveranser AB Urban Svensson, Hällerums Trävaru AB Gunnar Jakobsson, Vida Skog AB Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Säljarsidans representanter Ordinarie: Tommy Knutsson, Sveaskog Förvaltnings AB Peter Strömberg, Skogssällskapets Förvaltning AB Claes Svensson, Södra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skogsägarna Sten Frohm, Södra Skogsägarna Suppleanter: Bengt Börjesson, Sveaskog Förvaltnings AB Mats Hansson, Skogssällskapets Förvaltning AB Pär Grahnström, Södra Skogsägarna Jonas Larsson, Södra Skogsägarna Anders Svensson, Södra Skogsägarna Adjungerade personalrepresentanter Ordinarie: Robert Andersson Sven-Jörgen Lennartsson Göran Dahlberg Suppleanter: Hans Hansson Ingemar Andersson Rolf Dahlström Revisorer Ordinarie: Aukt revisorn Håkan Lindström Aukt revisorn Sven-Åke Svensson Suppleanter: Aukt revisorn Michael Johansson Aukt revisorn Raine Svensson VMR-rådet Av föreningen utsedda representanter i Rådet för virkesmätning och redovisning har varit för skogsindustrin: Thomas Agrell med Yngve Karlsson som suppleant för skogsägarna: Claes Svensson med Jan Gustavsson som suppleant för sågverken: Bernt Bengtson med Henrik Asplund som suppleant 14

15 VMF Syds styrelse 2003, bakre raden från vänster: Peter Strömberg, Göran Dahlberg, Sven-Jörgen Lennartsson, Carl-Gustaf Andersson, Anders Wadell, Jan Gustavsson, Sten Frohm, Yngve Karlsson, Dan Sävenryd (ny suppl för Ledarna), Pär Grahnström (suppl), Johan Adolfsson (utvecklingschef). Främre raden: Bengt Börjesson (suppl), Thomas Agrell, Hilkka Eskelinen (ekonomichef, sekr i styrelsen), Johan Stenberg (ordf), Bernt Bengtson, Göte Bengtsson (VD). Ordinarie ledamöterna Claes Svensson och Tommy Knutsson saknas på bilden. VMF Syds alla fälttjänstemän, plus kontrollchef och mätningschef 15

16 Verksamheten under året Kvantiteter VMF Syd har under året utfört mätning vid 139 fasta mätplatser (f å 141), varav 118 sågverk (f å 125). Mätningen vid bilväg var mycket blygsam, endast m 3 f ub. Den totala volymen inkl bemyndigad mätning, med fördelning på mätmetoder var följande. Observera att åren inte är direkt jämförbara, eftersom 2001/02 omfattade 16 månader. Mätmetod och enhet 2001/ (16 mån) Stockmätning, m 3 to De s k separata uppdragen utförs sålunda i huvudsak av virkesmätarna, men även av fälttjänstemän och av personal på huvudkontoret (bl a virkesredovisning samt installation och service av SDC:s mätplatssystem). Nettokostnaderna för godkännande och klassning av bilvägar samt arbetet med den nationella vägdatabasen (NVDB) uppgick till kr (f å kr). Denna verksamhet betraktas också som ett separat uppdrag, vars kostnader särredovisas och fördelas på sågverk och massa-/pappersbruk enligt en av styrelsen fastställd fördelningsnyckel. Dessa kostnader ingår därför inte i de mätningskostnader som redovisas i årsredovisningen. Travmätning, mätning i stjälpt mått och vägning, m 3 f ub Stickprovsmätning RS/TS, m 3 f ub Summa m 3 f ub Ommätning av massaved, m 3 f ub Totalt, m 3 f ub Anm: Omräkningstal för beräkning av volym i fast mått (m 3 f ub): Inmätt i m 3 s 0,37, ton råvikt 1,07. För omräkning av volymen stockmätt barrsågtimmer från m 3 to till m 3 f ub används fr o m 2001/02 en ny toppformtalsmatris som tagits fram av f d Virkesmätningsrådet på basis av ett omfattande kontrollstocksmaterial från södra Sverige. Det genomsnittliga omräkningstalet för allt stockmätt sågtimmer blev 1,198 år 2001/02 och 1,197 år I övrigt hänvisas till tabellerna 2B, 4 och 7. Bemyndigad mätning Bemyndigad mätning har utförts vid sammanlagt 11 olika industrier, värmeverk och terminaler av totalt 28 personer. Den totala volymen mätt av bemyndigade mätare var m 3 f ub. (Tabell 2B) Kostnader, intäkter och produktivitet Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 97,6 milj kr och de totala kostnaderna efter finansnetto och skatt till ca 97 milj kr (tabell 1). Den totala kostnaden för mätning utförd av VMFanställd personal uppgick till 86,3 milj kr (tabell 2A). Den genomsnittliga mätningskostnaden för all sådan mätning var 4,05 kr/m 3 f ub (tabell 4), en ökning med 2 öre jämfört med 2001/02. Den genomsnittliga produktiviteten för alla slag av mätning ökade med 3,1% till 72,9 m 3 f ub per timma. Vid sågverken och övriga mätplatser var det en klar ökning, medan produktiviteten i mätningen vid bruken var oförändrad. (Tabell 4, nedre delen) Andra uppdrag än mätning, "separata uppdrag", inbringade ca 11,3 milj kr (tabell 3). Merparten härav utgörs av timmersortering och andra uppdrag vid sågverk. Debiteringsgrunder och kommentarer till kostnadsredovisningen Principerna för debiteringen är oförändrade, med ett kostnadspåslag om 30% för icke medlem. Insatsen för nya medlemmar har varit kr, den årliga serviceavgiften 600 kr per medlem och internräntan 4%. För bemyndigad mätning har debiterats dels en fast avgift om kr för en bemyndigad resp kr för varje ev ytterligare bemyndigad mätare, dels en kvantitetsberoende rörlig avgift för olika mätmetoder. I mätningskostnaderna ingår inte kostnader för mätningsanläggningar och datorsystem med programvara för dataregistreringen på mätplatserna, inte heller kostnader för virkesredovisningen utöver uppläggning av kollektivbeskrivningar, rättning och korrigering samt distribution av mätorder till mätplatser som saknar mätorderstöd i registreringsutrustningen. Å andra sidan utför mätarna i många fall övervaknings- och servicearbeten som inte särredovisas utan inkluderas i mätningskostnaderna. Detta gäller särskilt vid sågverken, där dessutom vederlagsmätningen i flertalet fall är integrerad med en samtidig dimensionssortering av timret. 16

17 Personal Antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten (1.600 tim/år) /02 1) Virkesmätare varav män Övriga varav män Totalt varav män ) Antal årsarbeten under 2001/02 omräknat till att avse 12 månader. Fördelning av virkesmätarnas arbetstid Virkesmätning Andra fakturerade uppdrag Antal timmar Procent / /02 Summa fakturerade uppdrag ,6 92,5 Utbildning Betald restid Övrig intern tid Summa ej fakturerad tid ,4 7,5 Totalt arbetad tid ,0 100,0 varav övertid ,9 5,6 Mätning av övriga anställda I december 2003 var antalet mätare med fast placering vid samma arbetsställe året om 172 (f å 176), varav vid sågverk 106 (f å 109). Under 2003 har fyra mätare och en tjänsteman gått i pension. Virkesmätare Birger Ivarsson, travmätningsstationen i Mönsterås 17

18 Ove Johansson mäter torrflis vid Borås Energi AB Våra mätningsinspektorer, från vänster Magnus Cavallin, Robert Andersson, Mats Nilsson, Anders Bom, Anders Fransson Kontrollmätare Hans Hansson demonstrerar timmermätning för finska besökare 18

19 IT-samverkan VMF - SDC fortsätter Lars-Göran Rostedt, IT-ansvarig inom VMF Syd berättar: Under år 2003 har samarbetet kring IT-utvecklingen mellan VMF och SDC/VMR fortsatt. Nu har alla tjänstemän inom VMF Syd och alla virkesmätare som har tillgång till persondator på mätplatsen möjlighet att koppla upp sig mot den gemensamma IT-plattformen. Detta innebär att också nästan alla virkesmätare via en gemensam server i Sundsvall har tillgång till programpaketet MS Office och e-post med personlig e-postadress. Vidare kan mätarna från mätplatsen koppla upp sig mot mätningsdatabasen och kontrolldatabasen på vårt huvudkontor, så att man själv kan följa upp sina mätningar. Det finns också en egen e-postadress för varje mätplats. - Allt fungerar inte helt perfekt ännu, men den gemensamma plattformen kompletteras och förbättras successivt, avslutar Lars-Göran. - För det stora flertalet av oss virkesmätare inom VMF Syd innebär detta att vi utöver e-posten via MS Outlook nu har tillgång till hela Officepaketet som omfattar Word, Excel och Powerpoint, säger Bengt Åhman, virkesmätare med placering vid Bruza Timber AB. - Vi kan också lätt komma in på VMF Syds intranät och SDCs mätplats-web. Vi virkesmätare här på VMF Syd har då tillgång till olika databaser på VMFs huvudkontor. Där har vi möjlighet att gå in i en del register, följa upp mätningar och kontrollresultat. Fördelarna som jag ser det med den gemensamma IT-plattformen är att jag som virkesmätare har mycket större möjlighet till snabb kommunikation med den jag önskar och att jag på ett effektivt sätt via intranätet kan komma åt information som jag behöver. Bengt Åhman Det behövs fler kvinnliga virkesmätare! det vore kul om vi blev fler. Både Veronica och Yvonne kan tänka sig en framtid som virkesmätare. På timmermätstationen vid Geijer Timber Långasjö arbetar Helena Johansson sedan ett och ett halvt år. - Jag trivs bra, säger Helena. Särskilt värdesätter jag kontakten med chaufförer; det är trevligt när det är folk i rörelse. Det är bra att vara två mätare samtidigt. Skiftarbetet fungerar väl, men helst skulle jag vilja arbeta bara dagtid. Arbetet är inte tungt eller smutsigt, och det är bra att VMF Syd anställer tjejer. Chefen för distriktet, Anders Bom tvekar inte: - Jag anställer gärna fler kvinnliga mätare, om det finns intresserade och lämpliga kandidater. Yvonne Kaspersson Virkesmätarkåren är av tradition extremt mansdominerad. VMF Syd har fortfarande mycket få kvinnliga mätare, även om trenden nu pekar uppåt. I vår jämställdhetsplan är ett av målen att avsevärt öka andelen kvinnliga mätare. Mätningsinspektor Anders Bom på distrikt 2 har intervjuat tre av våra kvinnliga mätare som arbetar inom detta distrikt. Veronica Hjälm och Yvonne Kaspersson har arbetat ett år vid mätstationen vid Södra Cell, Mönsterås. Båda säger att de trivs mycket bra med arbetsuppgifterna och arbetskamraterna och tycker att det fungerar bra med skiftarbetet. - Men ibland kan arbetet kännas något enformigt, säger Yvonne, som också hoppas på utveckling av nya mätmetoder. Veronica tycker om att växla mellan arbete utomhus och inomhus och framhåller att det inte är något fysiskt tungt arbete. - Det är ett passande arbete för tjejer och Veronica Hjälm 19

20 Förbättringsprojekt inom VMF Syd Utvecklingschef Johan Adolfsson sammanfattar Ett mer systematiskt förbättringsarbete på travmätningsstationerna vid de fem större massa/pappersbruken inom VMF Syds område påbörjades under Förbättringsarbetet omfattar tre områden: produktivitet, kvalitet och service. Arbetet inleddes med seminarier där i stort sett samtliga berörda mätare deltog. Seminarierna arrangerades tillsammans med uppdragsgivarna Södra resp Stora Enso. I programmet ingick en genomgång av Södras resp Stora Ensos praktiska erfarenheter av internt förbättringsarbete, företagens marknader och råvarukrav och avslutades med en intern diskussion inom VMF Syd hur arbetet skulle drivas vidare. Syftet var att skapa engagemang och delaktighet i förbättringsarbetet genom att alla medarbetare på utvalda mätplatser informerades om målet med detta arbete. I ett första steg efter seminarierna har interna, mätplatsvisa arbetsgrupper inom VMF Syd bestående av distriktschef och några medarbetare från aktuell mätplats med hjälp av checklistor kartlagt hur man arbetar idag, hur virkesflödet ser ut, var de allvarligaste stör- ningarna finns och vilka möjligheter det finns att förbättra servicen till uppdragsgivaren. I nästa steg har arbetsgrupperna utvidgats med representanter från uppdragsgivarna för att tillsammans gå igenom verksamheten och identifiera förbättringsmöjligheter. Det är i det här sammanhanget viktigt att skapa ett bestående forum för dialog mellan VMF Syd och uppdragsgivaren. Utsedda problemlösningsgruppper/personer tar fram lösningsförslag i prioriterade och definierade frågor, vilket kan handla om allt från att förbättra den löpande informationen till mätplatsen till att diskutera större ombyggnader av mätstationen. Processen med förbättringsarbete startade först på Södras bruk och har där kommit längst med även erfarenhetsutbyte mellan arbetsgrupperna. - Det är idag för tidigt att dra några slutsatser om hur framgångsrika dessa projekt blir, säger VD Göte Bengtsson, men jag tror på arbetsmodellen. En förutsättning är att både VMF Syds personal och representanterna för uppdragsgivarna verkligen engagerar sig. Flera intressanta uppslag till förbättringar har redan kommit fram. Ny toppmodern mätstation i Nymölla Beslutet om en ny mätstation vid pappersbruket i Nymölla var en del i ett större investeringsbeslut vilket innebar att järnvägsspåret skulle dras in på industriområdet för att rationalisera hanteringen av järnvägstransporter. Fordonstrafiken vid bruket skulle också läggas om och en ny mätstation byggas på ett område utanför själva industriområdet. Samtidigt skulle nya fordonsvågar installeras. En arbetsgrupp med representanter från bruket och VMF Syd skapades i slutet av 2002 med syfte att utforma den framtida mätplatsen. Studiebesök genomfördes vid Gruvön för att studera mätning av rundvirke på järnvägsvagnar samt vid Hylte för att studera en modern travmätningsstation. Under sommaren 2003 utarbetades ett förslag till utformning av den nya mätstationen. Järnvägsspåret in på industriområdet var färdigställt i slutet av sommaren och mätning av järnvägsvagnar påbörjades under september Mätningsarbetet utförs med hjälp av en mobil eldriven vagn som är höj- och sänkbar med ett tak över. Den nya mätstationen i Nymölla 20

21 Ulf Lindahl mäter importerad bokmassaved Markarbetena för den nya mätstationen påbörjades i oktober 2003 och denna var färdigställd i mars Den nya travmätningsstationen är rationellt utformad med mätbryggorna placerade intill mätstationen och utgång på andra våningsplanet. Flera arbetsmiljöförbättrande åtgärder har genomförts. Exempelvis har flisens sållnings- och torkningsrum separat ingång för att minska olägenheterna med lukt och sållningsskåpet är monterat på ett ordentligt fundament för att dämpa vibrationerna. Huset har väl tilltagna takutsprång över bryggorna för att minska väderpåverkan. Fordonsvågen för vägning av ankommande bilar är placerad ca 100 meter framför mätstationen för att möjliggöra vägning av många fordon utan onödig köbildning. Utvecklingsinsatser Utöver vad som berörts på annan plats kan följande nämnas: Kamera för visning av bortre ändytan på stockarna vid timmermätning på keratt eller tvärtransportör finns nu på ett femtiotal mätstationer inom VMF Syds område. En mätstol med höj- och sänkbara armstöd som möjliggör växling mellan sittande och stående arbetsställning har installerats vid timmermätstationen hos Vida Timber i Vislanda. Utrustningen har tagits fram av en lokal tillverkare och den kan förhoppningsvis inspirera andra tillverkare att ta fram liknande lösningar. VMF Syd har medverkat i arbetet på att revidera VMRs anvisningar för utformning av mätstationer. Mätare stationerade vid de tre svenska Södra-bruken har aktivt deltagit i detaljutformning och test av SDCs nya bilvågssystem som under våren 2004 skall installeras vid dessa bruk. Detta blir de första installationerna i landet. VMF Syd har medverkat i förberedelserna för SDCs projekt för förnyelse av mätplatssystemet vid massa- /pappersbruk. Den stora frågan i mätningstekniska gruppen under år 2003 har varit översynen av VMF Syds avlastningsinstruktion. Vidare har gruppen bl a varit remissinstans för granskning av ett förslag till rutiner för genomförande och dokumentation av resultat från kalibrering och kontroll av mätning i skördare. 21

22 Kontrollverksamheten Den interna kontrollen av mätningsarbetet har utförts i enlighet med VMR:s normer, dels som funktionskontroller, dels som kompetenskontroller. Verksamheten har letts av en centralt placerad kontrollchef som till sin hjälp haft sex kontrollmätare. Dessutom har en förman och en virkesmätare på deltid medverkat i kontrollverksamheten. Funktionskontrollerna syftar till att ge en samlad bild av noggrannheten i mätningen. Urvalet av kontrollobjekt görs därför så långt möjligt genom ett slumpmässigt urval av enskilda stockar (stockvis kontroll) och hela virkespartier eller enskilda travar/skäppor (partivis kontroll). De redovisade avvikelserna avser differensen mellan den ordinarie mätningen och kontrollmätningen uttryckt i procent av kontrollmätningen; + innebär alltså att den ordinarie mätningen gett högre värde än kontrollen. Alla volymjämförelser avser bruttovolym. Värdeberäkningen görs såväl vid partivis kontroll av sågtimmermätningen som vid stockvis kontroll på basis av en av VMR rekommenderad relativprislista. Ett kontrollparti vid mätning av travsortiment vid industri utgörs av endast en biltrave, i de fall då stockmätning använts som kontrollmetod. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av resultaten från funktionskontrollerna. M% = genomsnittlig avvikelse i % från kontrollmätningsresultatet, s % = standardavvikelse ( kvotspridning ) i %. Grupp Antal Volym Värde Träffkontroller M% s% M% s% procent Stockmätning barrsågtimmer Partivis kontroll 12 partier - 0,1 1,4 + 1,9 2,1 Stockvis kontroll 1) (71 mätplatser) stockar - 0,1 7,1 + 1,4 22,5 76 Travmätning med fastvolymbedömning Kontroll genom stockmätning 2) travar 0 5,5 + 2,7 7,0 Skäppmätning, bränsle/spån 141 skäppor - 0,1 1,2 1) Standardavvikelsen beräknas på stocknivå 2) Mätning på fordon vid industri För några massavedssortiment och barrkubb som mätts vid industri är resultaten följande. Beteckningarna är desamma som i föregående tablå. Sortiment Antal Volym Värde kontroller M% s% M% s% Barrmassaved, 3 m 1) 317-0,3 5,8 + 2,6 7,1 Granmassaved, 3 m 2) ,2 5,2 + 2,7 6,2 Lövmassaved, svensk och importerad, 3 m 3) ,2 + 2,6 8,2 Barrkubb 4) ,4 + 2,9 5,6 1) Sortiment ) Sortiment ) Sortiment 1330, 1340 och ) Sortiment 2600, 2620, 2700, 2710,

23 Nedan presenteras genomsnittliga mätplatsvisa avvikelser för mätningen av massaved, med motsvarande skattade medelfel. Tablån avser all massaved vid de sex perma- nenta mätplatserna vid massa- och pappersbruken där mätningen utförs av VMF-anställd personal. Mätplats Volym Värde Avvikelse, % Medelfel, % Avvikelse, % Medelfel, % A - 1,3 0,7 + 1,4 0,8 B + 0,7 0,4 + 3,4 0,5 C - 0,5 0,4 + 1,0 0,5 D + 0,2 0,4 + 2,6 0,6 E + 0,3 0,4 + 3,9 0,5 F - 1,1 0,7 + 1,9 0,8 Variationsvidd, % 2,0 2,9 Beträffande bruttovolymen är avvikelserna mot kontrollmätningen små. I fråga om virkesvärdet finns en systematisk överskattning, på samma sätt som redovisats ovan totalt för travmätningen och för de olika massavedssortimenten. Generellt gäller att de systematiska värdeavvikelserna normalt är tämligen stabila över tiden. Vid tolkningen av kontrollresultaten måste beaktas att de skattade avvikelserna är behäftade med ett visst stickprovsfel ( medelfelet ). Volymavvikelserna är i flera fall inte signifikant skilda från noll. De systematiska värdeavvikelserna beror huvudsakligen på svårigheten att korrekt bedöma vrakförekomsten vid den ordinarie mätningen som utförs genom travmätning. Vidstående diagram avser utfallet av stockvis kontroll av barrsågtimmermätningen på mätplatsnivå. Endast mätstationer med automatisk mätning av längd och diameter ingår. Ett specialsågverk har uteslutits, och med tanke på stickprovsfelen likaså mätplatser med mindre än 200 kontrollstockar under den aktuella perioden Stockvis kontroll av sågtimmer Antal mätplatser BRUTTOVOLYM VÄRDE Avvikelse i % av kontrollens volym och värde Begärd kontroll Av part begärd kontrollmätning har utförts vid två tillfällen och avsåg massaved. Förteckning över tabeller och diagram Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning, exkl finansiella intäkter och kostnader Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Tabell 3 Separata uppdrag Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 23

24 Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader, tkr /02 (16 mån) Kostnadsställe Kostnadsställe Kostnadsslag Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Löner Lönebikostnader o pensioner Resekostnader, kost, logi o traktamenten Bilersättningar inkl soc kostn Företagshälsovård, utbildning o övriga personalomkostn Företagsbil, driftskostnad Lokalkostnader Förbrukningsmateriel, blanketter, mtrl förv ers, m m Telefon, porto, frakter Redovisningsservice Datorutrustning, hyra o service Datorprogram inkl konsulter Datorprogram, köp Konsulter datorprogram Hyra hem-pc Avgifter Svenskt Näringsliv, SLA, ARBIO VMR Styrelse o revision Representation o årsstämma Övriga kostnader Avskrivningar fordringar Omföringar Avskrivningar inventarier Rörelsens kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Kostnader efter finansnetto Skatt Summa kostnader netto Anm: I Förvaltning ingår kostnaden för virkesredovisning (registrering av mäthandlingar och produktion av manuella mätbesked), som uppgår till 450 tkr (f å, 16 mån 572 tkr). Kostnaden för arbetsledning inom distrikten ingår fr o m år 2001/02 i Distrikt. Tabell 2A Kostnader för virkesmätning, exkl finansiella intäkter och kostnader Tkr % Förvaltningskostnader ,8 Distriktskostnader ,2 Kontrollkostnader ,0 Summa mätningskostnader ,0 Anm: Mätningskostnader inkl finansiella poster är tkr. 24

25 Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Mätmetod Virkesvolym i m 3 f ub per mätplatstyp Totalt Kod Benämning Bilväg Industri Övr mätplatser m 3 f ub % Mätning, VMF-personal Totalmätning 2 Stockmätning ,3 3 TBF-mätning ) 37,1 4 Trav-/skäppmätning ,6 7 Vägning ,5 Stickprov 42 TS-mätning ,2 2 S-mätning ,0 82 RS-mätning ,0 2 S-mätning ,0 Summa m 3 f ub ,7 Bemyndigad mätning Totalmätning 2 Stockmätning ,2 3 TBF-mätning ,9 4 Trav-/skäppmätning ,1 7 Vägning ,1 Stickprov 42 TS-mätning ,0 82 RS-mätning Summa 1.000m 3 f ub ,3 Totalsumma 1.000m 3 f ub ,0 1) Inkl ommätning av tidigare inmätt massaved m 3 f ub. Tabell 3 Separata uppdrag Uppdrag 2003 tkr 2001/02 tkr Intäkter (och kostnader) Tillsyn av bemyndigad mätning Speciella mätningsuppdrag Utredningar och kontroller Inventering Information och kursverksamhet Diverse arbeten vid sågverk och liknande Vägklassning och NVDB Virkesredovisning Övrigt Summa

26 Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren / / / /99 Kvantiteter 1) Stockmätning st m 3 to omr m 3 f ub Travmätning m 3 f ub Skäppmätning/vägning cellulosaflis, spån m 3 s ton råvikt omr m 3 f ub bränslesortiment m3s Stickprovsmätning omr m 3 f ub Totalt m 3 f ub Medelkostnad för mätning utförd av VMF-personal 2) Fasta mätplatser stockmätning, kr/m 3 to 5,76 5,84 5,80 5,80 5,98 trav-/skäppmätning och vägning, kr/m 3 f ub 3,23 3,12 2,84 2,76 2,79 Bilväg och strand stockmätning, kr/m 3 to 69,91 55,17 30,04 27,13 40,81 travmätning, kr/m 3 f ub 12,29 11,87 10,07 6,74 8,58 All mätning kr/m 3 f ub3) 4,05 4,03 3,81 3,79 3,89 Produktivitet, mätning utförd av VMF-personal 3) Sågverk m 3 f ub/tim 58,9 56,5 55,6 52,9 49,4 Vedgård m 3 f ub/tim 99,3 99,3 102,5 101,9 93,9 Övriga mätplatser m 3 f ub/tim 78,5 70,4 Alla mätplatser m3f ub/tim 72,9 70,7 70,7 68,1 63,8 1) Inkl bemyndigad mätning men exkl ommätning av tidigare inmätt massaved och cellulosaflis. 2) Inkl finansiella intäkter och kostnader. 3) Sänkta omräkningstal vid omräkning av volymer i m 3 to till m 3 f ub från och med år 2001/02 påverkar produktiviteten uttryckt i m 3 f ub/tim i negativ riktning, med 1,5 à 2% vid sågverken och knappt 1% för alla mätplatser. Ca 3 öre av ökningen i kr/m 3 f ub för all mätning år 2001/02 förklaras av de ändrade omräkningstalen. 26

27 Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer / / / /99 Tallsågtimmer 1) 0,183 0,178 0,172 0,170 0,168 Gransågtimmer 1) 0,190 0,183 0,183 0,177 0,170 Samtliga timmersortiment 0,169 0,165 0,166 0,164 0,158 1) Sortiment 01, 02, 03 och 04 Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri (sortiment 01, normalsågtimmer) VMF totalt Tall 1 9,7 3,9 3,5 5,8 6,1 6,3 2 1,9 0,7 0,1 0,2 1,2 1,1 3 14,6 11,4 18,0 11,8 14,0 13,4 4 65,3 75,2 68,9 74,3 70,6 71,1 5 6,5 6,8 7,3 5,8 6,3 6,3 Avdrag 1,0 0,9 0,8 1,2 0,9 0,9 Vrak 1,0 1,1 1,4 0,9 0,9 0,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gran 1-0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 2 8,5 9,3 5,2 5,8 11,2 8,6 3 73,2 70,7 74,8 79,1 73,6 74,1 4 15,7 16,8 18,3 13,1 12,8 14,7 Avdrag 0,5 0,7 0,5 0,6 0,8 0,7 Vrak 2,1 2,4 1,1 1,3 1,2 1,7 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Anm: Redovisningen avser endast mätning med fullständig kvalitetsbehandling. Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Träd- D i s t r i k t Kval slag Bruttovolyvolym- Ved- Volymens procentuella fördelning på ved med olika andel röta Sortiment Vrakandel % röta procent m 3 % f ub Summa Barr1) ,7 2,2 36,8 51,7 8,6 1,8 0,8 0,2 0, ,0 Gran 2) ,7 2,3 99,7 0, ,0 Löv 3 ) ,7 2,8 91,1 8,6 0, ,0 Bok 4) 99 52,2 2,5 98,0 1,8 0, ,0 1) Sortiment ) Sortiment ) Sortiment 1330 och ) Sortiment

28 Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Avser endast volymer redovisade via VIOL Månad Sågtimmer m 3 to Övriga sågbara sortiment m 3 f ub Massaved m3f ub Cellulosaflis ton råvikt Övriga sortiment m 3 f ub Totalt m 3 f ub Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Anm: Totala volymen, inkl volymer ej redovisade via VIOL, är m 3 f ub. Se tabell 2B. Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året tal m3f ub Övriga mätmetoder Mätmetod 4-9 Fasta mätplatser Travmätning Mätmetod 3 Fasta mätplatser Stockmätning Mätmetod 2 Fasta mätplatser 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 28

29 Förteckning över medlemmar Medlemmar med kursiv stil är nya under året (sex st) Alexanderssons Maskinsnickeri, Holmsjö Alvesta Timber AB, Alvesta Ambjörnarps Såg AB, Ambjörnarp Andersson Trävaru AB, Torvald, Blackstad Anderssons Söner AB, J G, Linneryd Andréassons Sågverk, Smålandsstenar Aneby Hus AB, Aneby Annebergssågen AB, Kungsbacka ATA Timber AB, Moheda Ballingslövs Sågverk, Ballingslöv Bennsäters Sågverk AB, Eringsboda Berg & Berg, AB, Kallinge Berg & Co, AB C F, Mörlunda Bitterna Såg & Trävaru AB, Vara Bjärnareds Sågverk KB, Slöinge Björsereds Emballage, Göran Johansson,Vessigebro Bloms Trä Försäljnings AB, Nässjö Bockara Sågverk AB, Fågelfors Bodafors Trä AB, Malmbäck Borgstena Timber AB, Borgstena Borås Energi AB, Borås Boxholm Timber AB, Boxholm Boxholms Skogar AB, Boxholm Bruza Timber AB, Hjältevad Bråthults Sågverk AB, Älmhult Bäckebo Sågverk, Alsterbro C4 Energi AB, Värme, Kristianstad Carlton Contractors AB, Traryd Cascades Djupafors AB, Ronneby Dacke Timber AB, Långasjö Danske Skoves Handelskontor, Köpenhamn, Danmark Derome Skog AB, Skene Derome Såg AB, Veddige Det Danske Hedeselskab, Handelskontoret, Viborg, Danmark EKA Skog AB, Aneby Ekenäs Timber AB, Vetlanda Ekeryds Trävaruaffär AB, Strömsnäsbruk Eksjö Industri AB, Eksjö Eneryda Sågverk AB, Eneryda Erikssons Byggnads AB, Kenneth, Holsbybrunn A B C D E Fegens Sågverks AB, Smålandsstenar Flyboda Sågverk AB, Lönsboda Fohrmans Trä AB, Ulricehamn F Fredriksnäs Säteri AB, Valdemarsvik Fritsell, AB Carl, Gränna Frödinge Sågverks AB, Vimmerby Frösekestolpen AB, Fröseke Fågelfors Hyvleri AB, Fågelfors Färdigh Sågverks AB, Gösta, Kalvsvik Geijer Timber Långasjö, Långasjö Geijer Timber Orrefors, Orrefors Geijer Timber Ramkvilla, Ramkvilla Geijer Timber Torsås, Torsås Glimåkra Trävaruaffär AB, Glimåkra Gransjöverken AB, Eriksmåla Gustafsborgs Säteri AB, Perstorp Gyllsjö Träindustri, AB, Klippan Göteryds Sågverk AB, Älmhult Hallrup AB, Ernst, Moheda Hanåsa Sågverk AB, Högsby Hemmingssons Trävaru AB, Bröd, Vimmerby Hjorths Skogsentreprenad, Sexdrega Holmen Skog AB, Norrköping Holmsjö Timber AB, Holmsjö Hållanders Sågverk AB, Dalstorp Hällerums Trävaru AB, Vimmerby Härryda Trä, Härryda Högesta AB, Ystad Hökönsågen AB, Killeberg Ingarps Trävaror AB, Eksjö IP System AB, Fröseke Jarl-Trä AB, Broakulla JK-Trä AB, Lenhovda Johanssons Sågverk AB, E, Häradsbäck Johanssons Sågverk AB, Gunnar, Bjärnum Johanssons Trävaru AB, Ture, Skillingaryd Jonsryd Sågverk AB, Alsterbro Karla-Trä, AB, Bottnaryd Carlsson Pallindustri, Allan, Långaryd Karlsson Såg och Byggvaror, AB Henry, Härryda Carlsson Trävaru AB, Lars, Älmeboda Carlström Trävaru AB, Bröd, Bjärnum Kinda Trä AB, Kisa Kinnaredssågen AB, Kinnared Claeson AB, Johan, Stockaryd Klippan AB, Växjö Knoxhults Trä AB, Häradsbäck Knäredssågen AB, Knäred Kähr, AB Gustaf, Nybro G H I J K Fortsättning på nästa sida 29