Å R S R E D O V I S N I N G VMF SYD

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G VMF SYD ek för

2 Innehåll VDs kommentar 3 Förvaltningsberättelse 4 Förslag till vinstdisposition 5 Resultaträkning 6 Balansräkning 7-8 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 8 Kassaflödesanalys 9 Noter Revisionsberättelse 14 Styrelse 15 Verksamheten under året VMF Syds bidrag till Nationell VägDataBas 20 Kompetensutveckling för virkesmätare 21 Kontrollverksamheten Förteckning över tabeller och diagram 23 Tabeller och diagram Medlemsförteckning Adressförteckning 31 Distriktsindelning med karta VMF Syd den opartiska virkesmätningsföreningen i södra Sverige VMF Syd är ett tjänsteföretag inom skogsnäringen, med huvuduppgift att utföra opartisk, likformig och rationell mätning av rundvirke, massaflis och biobränslen. Föreningen drivs utan egna vinstintressen. Den ägs av köpare och säljare av virkesråvara och har ca 180 medlemsföretag. VMF Syd är auktoriserad av VMR (Rådet för virkesmätning och redovisning) och samarbetar med landets övriga två virkesmätningsföreningar. Mätresultaten bearbetas och redovisas genom SDC skogsnäringens IT-företag i Sundsvall.

3 VDs kommentar Verksamhetsåret 2001/02 var lite speciellt. Dels ändrade föreningen namn (firma) till den kortare formen VMF Syd ek för, dels förberedde vi övergången till att ha kalenderår som räkenskapsår från och med år Totalt mättes 28,0 milj m 3 f ub på 16 månader, eller 21,0 milj m 3 omräknat till en tolvmånadersperiod, någon procent mer än under 2000/01 och i nivå med rekordvolymen 1999/2000. Produktivitetsutvecklingen i sågtimmermätningen har varit fortsatt positiv, vilket gör att den genomsnittliga kostnaden för denna mätning (i allt väsentligt stockmätning) fortfarande ligger under 5 kr/m 3 f ub. Man får gå tillbaka till 1988/89 för att hitta en lägre kostnad per m 3. Produktivitetsökningen i mätningen vid massa- och pappersbruken har däremot planat ut. Kostnaden per m 3 för denna mätning har därför ökat, vilket delvis beror på ökad servicegrad i form av längre öppethållande och mera arbete under nätter och helger. I vårt förbättringsarbete under år 2003 prioriteras mätningen vid bruken i ett första skede. Året präglades i hög grad av breddad samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och SDC, vilket delvis är en följd av utredningen MoR Under hösten 2001 och vintern 2001/02 inventerade VD-gruppen möjligheterna till ökad samverkan och harmonisering mellan de fyra företagen, vad gäller såväl administrativa frågor och IT-området som frågor som rör mätning och virkesredovisning. Ett antal utredningar och projekt har genomförts, påbörjats eller planeras. Ett viktigt resultat hittills är att en för alla VMF:arna och SDC gemensam IT-plattform byggts upp, med bl a gemensamt e-postsystem. Vidare har förutsättningarna för att utnyttja ett gemensamt system för tidrapportering och löneadministration utretts; VMF Syd är beredd att samverka också på detta område. Det ökade erfarenhetsutbytet mellan tjänstemän på olika nivåer inom de fyra företagen är lärorikt i sig och bidrar till att mätning och virkesredovisning kan utvecklas tillsammans på ett för våra intressenter gynnsamt sätt. Samverkan på IT-området medför ökade kostnader för VMF Syd på kort sikt, men vi räknar med att stordriftsfördelarna på några års sikt ger lägre kostnader, mindre personberoende och ännu bättre förutsättningar för effektiv kommunikation mellan de fyra företagen och med våra intressenter. Bland VMF Syds intressenter, liksom på andra håll i landet, har under år 2002 startats en förutsättningslös diskussion om hur den framtida mätningen av barrsågtimmer skall utformas. VMR:s projekt Effektivare sågtimmermätning avrapporteras under våren Automatisk mätning av stockdiameter under bark tycks vara på väg mot ett kommersiellt genombrott. Jag förutser en intensiv diskussion om timmermätningen på riksplanet under det kommande året, med VMR som samlande kraft. Mycket talar för att tiden är mogen för en förändring. Inriktningen bör vara bl a ökad automatisering genom ny teknik, med bibehållen hög trovärdighet och stabilitet i mätningen, och samtidigt med tillräcklig flexibilitet för att möta varierande framtida krav från olika intressenter. En spännande utmaning! Göte Bengtsson, VD Ordinarie föreningsstämma hålls i Möckelsnäs, Älmhult den 8 maj

4 Styrelsen och verkställande direktören för VMF Syd ek för, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 1 september december Förvaltningsberättelse Verksamhet har bedrivits inom Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Utlandsverksamheten har varit obetydlig. Föreningen svarar för nästan all vederlagsmätning av sågbara sortiment, massaved och sågverksflis inom verksamhetsområdet. Biobränslen mäts vid några värmeverk genom egen eller bemyndigad personal. Föreningen har under 2001/02 utfört mätningsuppdrag åt 138 medlemmar och ytterligare några uppdragsgivare. Vidare utför föreningen omfattande andra tjänster, bl a sortering av sågtimmer vid sågverken och inventering av virkeslager. Medlemmar Strukturomvandlingen inom skogsnäringen har lett till fortsatt minskning av antalet medlemmar, till 184 vid verksamhetsårets utgång. Under året har 23 medlemmar beviljats utträde och sex nya medlemmar beviljats inträde. Stadgeändring Nya stadgar antogs vid ordinarie föreningsstämma och extra föreningsstämma De viktigaste ändringarna är att räkenskapsåret skall vara kalenderår och att föreningens namn (firma) ändrats till VMF Syd ek för. Verksamhetsåret 2001/02 har därmed förlängts och omfattar 16 månader. Varierande virkesflöde Under hösten 2001 och vintern 2001/02 var den inmätta volymen lägre än under motsvarande period året innan, delvis till följd av dålig bärighet på vägarna under den milda och regniga vintern. Från och med april låg volymerna däremot klart över fjolårssiffrorna. Vårruschen 2002 var den mest intensiva på många år med omfattande övertid för mätarna som följd, särskilt vid sågverken. Eftersom verksamhetsåret förlängts kan direkta jämförelser mellan åren inte göras. Dock kan konstateras att den totalt inmätta volymen under tolvmånadersperioden sept aug 2002 var obetydligt större än under verksamhetsåret 2000/01. Arbetad tid och produktivitet Om man beaktar att det gångna verksamhetsåret förlängts är såväl den totala arbetade tiden som den fakturerade tiden för mätarnas arbete ungefär som under året innan. Mätarnas beläggningsgrad (andel fakturerad tid av total arbetstid) var 92,5% mot 92,7% året innan. Tiden för utbildning var extra omfattande genom att den årliga fortbildningen i mätning och nybörjarutbildningen under såväl hösten 2001 som hösten 2002 fallit på samma verksamhetsår. Den redovisade genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet var oförändrad jämfört med 2000/01: 70,7 m 3 fub per timma. Justerat för sänkta omräkningstal från m 3 to till m 3 f ub har produktiviteten i realiteten ökat med cirka en procent. Kostnader och ekonomiskt resultat Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 124,7 milj kr. Inriktningen har varit att i enlighet med praxis sikta till noll-resultat. Innestående återbäringsmedel hos Alecta har som tidigare utnyttjats till att betala 80% av de löpande ITP-avgifterna. Utveckling och förbättringsarbete Föreningen har genomfört eller medverkat i projekt och aktiviteter för att utveckla metoder och rutiner för mätning, dataregistrering och virkesredovisning. Detta sker dels i egen regi, dels i samverkan med övriga VMF, SDC/VMR, medlemsföretagen och andra aktörer. Punktinsatser har gjorts för att förbättra/effektivisera verksamheten på enskilda mätplatser. På några mätstationer har införts nya rutiner för snabbare insändning av mätdata, för att möta ökade krav från intressenterna. Rutinerna för rättning och korrigering av mätresultat har effektiviserats, bl a genom att delar av rättnings- och korrigeringsarbetet lagts ut på några av de större mätplatserna. Detta bidrar till kortare ledtider i virkesredovisningen. Förberedelser har genomförts för att under våren 2003 påbörja ett mera systematiskt förbättringsarbete på enskilda mätplatser, varvid de fem stora bruken prioriteras i ett första skede. Arbetet med NVDB (den nationella vägdatabasen) har intensifierats. En diskussion om behovet av att förändra sågtimmermätningen har förts i styrelsen. I styrelsen, i skogsdatagruppen och från olika medlemsföretag har betonats nödvändigheten av en snar förnyelse av SDC:s mätplatssystem för RTV-mätning (all annan mätning än stockmätning), med delvis ny funktionalitet för att möta nya krav och för att bädda för ett rationellt mätningsarbete. Organisation och kompetensutveckling De tidigare distrikten 5 och 7 (Halland resp Södra Älvsborg) har lagts samman i ett nytt distrikt med en mätningsinspektor och en förman i ledningen, som har ett gemensamt kontor i Borås. Befattningen som mätningschefsassistent har inte återbesatts efter pensionsavgång i januari Utbildningen av virkesmätarna har under året varit mera omfattande än tidigare, bl a med inriktning mot data och VIOL-redovisning. 4

5 Samverkan VMF - SDC/VMR Samverkan mellan de tre mätningsföreningarna och mellan VMF:arna och SDC/VMR har breddats och fördjupats under 2001/02, utifrån det uppdrag som branschorganisationerna på riksplanet gav med anledning av utredningen MoR Ett av de mera konkreta resultaten hittills är uppbyggnaden av en gemensam IT-plattform. Däremot har styrelsen avböjt ett erbjudande om att VMF Syd skulle gå in som delägare i VMF Qberas baltiska mätningsbolag. Styrelsen konstaterar att det nya VMR-rådet har kommit i gång på ett bra sätt. Under år 2002 har ett stort antal frågor, främst av policykaraktär, behandlats i rådet, som också har fastställt en översiktlig treårsplan för VMR-avdelningens verksamhet. Utveckling under den närmaste framtiden För år 2003 har budgeterats en total inmätt volym som är drygt 0,5 milj m 3 f ub större än volymen under tolvmånadersperioden sept aug Ökningen utgörs till större delen av massaved vid Södra Cell Värö, som ökat sin produktion. Trots osäkerheten om den allmänna konjunkturutvecklingen tyder uttalanden av branschföreträdare i början av år 2003 om virkesbehovet på att denna volymprognos kan vara rimlig. Inmätningen under jan-febr 2003 ligger några procent över volymerna under motsvarande tid år Verksamheten inom föreningen kan alltså bedömas bli relativt stabil under året. Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, dvs de balanserade vinstmedlen kr balanseras i ny räkning. Vad beträffar föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande noter och kommentarer. Michael Esse mäter vid Mörrums Bruk 5

6 Resultaträkning Belopp i kkr Not Nettoomsättning Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

7 Balansräkning Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

8 Balansräkning Belopp i kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Periodiseringsfonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kkr Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Bankräkningar Summa ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI

9 Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 3 Minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatskapital från nya medlemmar 6 3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 6 3 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

10 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen respektive verkligt värde. Därvid har inkuransrisk beaktats. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing - leasetagare Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Likvida placeringar Likvida placeringar värderas i enlighet med årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Not 1 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda (årsarbetare) Sverige Varav män 96% 97% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD (varav tantiem) ( ) ( ) Övriga anställda (varav vinstandelar) ( ) ( ) Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (4 430) (3 417) Av föreningens pensionskostnader avser 360 (f å 232) gruppen styrelse och VD. Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Håkan Lindström och Sven-Åke Svensson, KPMG Bohlins AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag

11 Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror Not 4 Avskrivn av materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, bank Ränteintäkter, uppdragsgivare Ränteintäkter, nuvärdesberäknade återbäringsmedel Alecta Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, uppdragsgivare Räntekostnader, övriga Not 7 Bokslutsdispositioner, övriga Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan - Inventarier, verktyg och installationer 0-4 Periodiseringsfond, årets avsättning Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Redovisat restvärde vid årets slut

12 Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början och slut Avgående tillgångar -600 Redovisat värde vid årets slut Not 10 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Redovisat värde vid årets slut Kvarstående allokerade företagsanknutna medel från Alecta har nuvärdesberäknats och beräknas kunna utnyttjas de kommande fem åren. Nominell fordran Nuvärdesberäknad fordran Varav redovisat under övriga kortfristiga fordringar Not 11 Kortfristiga placeringar Specialinlåning bank Not 12 Eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Vid årets början Inbetalda insatser 6 Från insatskapital -3 3 Disposition enl föreningsstämmobeslut Avsättning till reservfond 8-8 Årets resultat 0 Vid årets slut Till reservfonden överfört från insatskapital avser utträden av medlemmar. Not 13 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Maskiner och inventarier Not 14 Periodiseringsfonder Periodiseringsfond, avsatt vid taxering Periodiseringsfond, avsatt vid taxering

13 Not 15 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser PRI Ansvarighet till FPG/PRI Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser Bankinlåning Not 16 Uppl kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Övriga poster Jönköping den 27 mars 2003 Johan Stenberg Thomas Agrell Tommy Knutsson Yngve Karlsson Ordförande Peter Strömberg Nicklas Gerhardsson Claes Svensson Anders Wadell Jan Gustavsson Bernt Bengtson Sten Frohm Göte Bengtsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor VMF Syds styrelse 2001/02, från vänster Peter Strömberg, Tommy Knutsson, Bernt Bengtson, Yngve Karlsson, Nicklas Gerhardsson, Sven-Jörgen Lennartsson, Mats Lundeholm (vice ordf), Göte Bengtsson (VD), Claes Svensson, Anders Wadell, Jan Gustavsson, Hilkka Eskelinen (sekr), Göran Dahlberg, Robert Andersson, Anders Svensson (suppleant). Andersson, Dahlberg och Lennartsson är adjungerade personalrepresentanter. Ordinarie ledamöterna Johan Stenberg (ordförande), Thomas Agrell och Sten Frohm saknas på bilden. 13

14 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i VMF Syd ek för Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Syd ek för för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 1 april 2003 Håkan Lindström Auktoriserad revisor Sven-Åke Svensson Auktoriserad revisor 14

15 Styrelse Ordförande Ordinarie: Johan Stenberg Suppleant: Mats Lundeholm Köparsidans representanter Ordinarie: Thomas Agrell, Sydved AB Yngve Karlsson, Sydved AB Nicklas Gerhardsson, Ingarps Trävaror AB Anders Wadell, Västskog Sågråvaru AB Bernt Bengtson, Sågverksföreningen Såg i Syd Suppleanter: Olle Ankarling, Sydved AB Anders Folkesson, Sydved Energileveranser AB Carl-Gustaf Andersson, J G Anderssons Söner AB Per Svensson, Boxholm Timber AB Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Säljarsidans representanter Ordinarie: Tommy Knutsson, Sveaskog AB Peter Strömberg, Skogssällskapets Förvaltning AB Claes Svensson, Södra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skogsägarna Sten Frohm, Södra Skogsägarna Suppleanter: Bengt Börjesson, Sveaskog AB Mats Hansson, Skogssällskapets Förvaltning AB Pär Grahnström, Södra Skogsägarna Jonas Larsson, Södra Skogsägarna Anders Svensson, Södra Skogsägarna Adjungerade personalrepresentanter Ordinarie: Robert Andersson Sven-Jörgen Lennartsson Göran Dahlberg Suppleanter: Hans Hansson Ingemar Andersson Rolf Dahlström Revisorer Ordinarie: Aukt revisorn Håkan Lindström Aukt revisorn Sven-Åke Svensson Suppleanter: Aukt revisorn Michael Johansson Aukt revisorn Raine Svensson VMR-rådet Av föreningen utsedda representanter i Rådet för virkesmätning och redovisning har varit för skogsindustrin: Thomas Agrell med Yngve Karlsson som suppleant för skogsägarna: Claes Svensson med Jan Gustavsson som suppleant för sågverken: Bernt Bengtson med Henrik Asplund som suppleant 15

16 Dan Sävenryd kontrollmäter massaved vid Mönsterås Bruk Timmerkurs i Asa hösten

17 Verksamheten under året Kvantiteter VMF Syd har under året utfört mätning vid 141 fasta mätplatser (f å 152), varav 125 sågverk (f å 134). Mätningen vid bilväg har fortsatt att minska i omfattning, till endast m 3 f ub, mindre än en promille av den totalt inmätta volymen. Den totala volymen inkl bemyndigad mätning, med fördelning på mätmetoder var följande. Observera att åren inte är direkt jämförbara, eftersom 2001/02 omfattar 16 månader. Mätmetod och enhet 2001/ /01 (16 mån) (12 mån) Stockmätning, m 3 to Travmätning, mätning i stjälpt mått och vägning, m 3 f ub Stickprovsmätning RS/TS, m 3 f ub Summa m 3 f ub Ommätning av massaved, m 3 f ub per timma. Vid sågverken var det en mindre ökning, vid övriga mätplatser en mindre minskning. Även denna jämförelse störs av de ändrade omräkningstalen. (Tabell 4, nedre delen) Andra uppdrag än mätning, separata uppdrag, inbringade ca 12,9 milj kr (tabell 3). Merparten härav utgörs av timmersortering och andra uppdrag vid sågverk. De s k separata uppdragen utförs sålunda i huvudsak av virkesmätarna, men även av fälttjänstemän och av personal på huvudkontoret (bl a virkesredovisning samt installation och service av SDC:s mätplatssystem). Nettokostnaderna för godkännande och klassning av bilvägar samt arbetet med den nationella vägdatabasen (NVDB) uppgick till kr (f å kr). Denna verksamhet betraktas också som ett separat uppdrag, vars kostnader särredovisas och fördelas på sågverk och massa-/pappersbruk enligt en av styrelsen fastställd fördelningsnyckel. Dessa kostnader ingår därför inte i de mätningskostnader som redovisas i årsredovisningen. Totalt, m 3 f ub Anm: Omräkningstal för beräkning av volym i fast mått (m 3 f ub): Inmätt i m 3 s 0,37, ton råvikt 1,07. För omräkning av volymen stockmätt barrsågtimmer från m 3 to till m 3 f ub används fr o m 2001/02 en ny toppformtalsmatris som tagits fram av f d Virkesmätningsrådet på basis av ett omfattande kontrollstocksmaterial från södra Sverige. Det genomsnittliga omräkningstalet för allt stockmätt sågtimmer år 2001/02 blev 1,198. Under de närmast föregående åren har tillämpats det schablonmässiga talet 1,22. De nya omräkningstalen ger sålunda en närmare 2% lägre sågtimmervolym i m 3 f ub vilket bör beaktas vid jämförelser med uppgifter från tidigare år. I övrigt hänvisas till tabellerna 2B, 4 och 7. Bemyndigad mätning Bemyndigad mätning har utförts vid sammanlagt 11 olika industrier, värmeverk och terminaler av totalt 26 personer. Den totala volymen mätt av bemyndigade mätare var m 3 f ub. (Tabell 2B) Kostnader, intäkter och produktivitet Rörelsens kostnader före finansiella poster och skatt uppgick till 124,7 milj kr och de totala kostnaderna efter finansnetto och skatt till 123,3 milj kr (tabell 1). Den totala kostnaden för mätning utförd av VMFanställd personal uppgick till 111,9 milj kr (tabell 2A). Den genomsnittliga mätningskostnaden för all sådan mätning ökade från 3,81 till 4,03 kr/m 3 f ub (tabell 4). Detta beror delvis på högre servicegrad i form av bl a ökad mätning nattetid. Ca 3 öre/m 3 f ub är en skenbar ökning till följd av de nya lägre omräkningstalen för barrsågtimmer. Den genomsnittliga produktiviteten i mätningsarbetet var oförändrad jämfört med året innan, 70,7 m 3 f ub Debiteringsgrunder och kommentarer till kostnadsredovisningen Principerna för debiteringen är oförändrade, med ett kostnadspåslag om 30% för icke medlem. Insatsen för nya medlemmar har varit kr, den årliga serviceavgiften 600 kr per medlem (för 12 månader) och internräntan 4%. För bemyndigad mätning har debiterats dels en fast avgift om kr för en bemyndigad resp kr för varje ev ytterligare bemyndigad mätare (för 12 månader), dels en kvantitetsberoende rörlig avgift för olika mätmetoder. I mätningskostnaderna ingår inte kostnader för mätningsanläggningar och datorsystem med programvara för dataregistreringen på mätplatserna, inte heller kostnader för virkesredovisningen utöver uppläggning av kollektivbeskrivningar, rättning och korrigering samt distribution av mätorder till mätplatser som saknar mätorderstöd i registreringsutrustningen. Å andra sidan utför mätarna i många fall övervaknings- och servicearbeten som inte särredovisas utan inkluderas i mätningskostnaderna. Detta gäller särskilt vid sågverken, där dessutom vederlagsmätningen i flertalet fall är integrerad med en samtidig dimensionssortering av timret. 17

18 Personal Antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten (1.600 tim/år) /02 1) 2000/01 Virkesmätare varav män Övriga varav män Totalt varav män ) Antal årsarbeten under 2001/02 omräknat till att avse 12 månader. Fördelning av virkesmätarnas arbetstid Antal timmar Procent Virkesmätning Andra fakturerade uppdrag / / / /01 Summa fakturerade uppdrag ,5 92,7 Utbildning Betald restid Övrig intern tid Summa ej fakturerad tid ,5 7,3 Totalt arbetad tid ,0 100,0 varav övertid ,6 Mätning av övriga anställda I december 2002 var antalet mätare med fast placering vid samma arbetsställe året om 176 (aug f å 168), varav vid sågverk 109 (aug f å 108). Personalens åldersfördelning per den 31 december 2002 framgår nedan. Åldersgrupp Virkesmätare Övriga Antal VIRKESMÄTARE ÖVRIGA Totalt Under 2001/02 har fyra mätare och fyra tjänstemän gått i pension Ålder Sjukfrånvaron bland virkesmätarna utgjorde 3,4% av den totala arbetstiden under kalenderåret Korttidssjukfrånvaron (upp till 14 dagar) var 1,2%. Bland tjänstemännen var den totala sjukfrånvaron 4,7%, varav korttidsfrånvaron 0,6%. 0 18

19 Huvudkontorets kvinnliga administratörer. Övre raden från vänster: Ann-Sofie Johansson, Birgitta Hultén, Hilkka Eskelinen, Kristina Andén och Gunilla Tallberg (Linda Hyltse saknas). Ingemar Göransson mäter timmer vid Fegens Sågverk 19

20 VMF Syd bidrar med vägdata till NVDB NVDB är en databas med data om alla Sveriges vägar, där vägdata ska följa en svensk standard. Vägverket är huvudman för NVDB-projektet som pågått sedan 1996, med Lantmäteriverket, Kommunförbundet och skogsnäringen som samarbetspartners. Skogsnäringen är den största leverantören av data om det enskilda vägnätet. Datainsamlingen är uppdelad på tre regioner: SVDB Syd, Mitt respektive Nord där SVDB står för Skogens VägDataBas. Motivet till tre regioner är bl a att användningen av väginformation skiljer sig åt geografiskt. VMF Syd har av skogsnäringen i södra Sverige fått uppdraget att ansvara för SVDB Syd och alltså vara leverantör av skogsbilvägsdata från vår landsända till den nationella vägdatabasen. Vårt arbete med att lägga in vägdata i NVDB gick under år 2002 in i en operativ fas. I början av året anordnade Vägverket kurser för berörd VMF-personal om dataförsörjningen och de GIS-baserade programverktyg som skall användas för datainläggningen. Inom SVDB Syd är målsättningen i initialskedet att överföra vår befintliga information om körbarhetsklassningen, gröna vägar från blå kartan till NVDB, dvs de uppgifter som VMF Syd samlat in och àjourhållit sedan början av 1990-talet. En PC-baserad arbetsstation för att utföra registreringen av vägdata installerades redan i början av året. Vissa förseningar hos Vägverket fördröjde i början vårt arbete, men sedan har det flutit på bra så att merparten av överläggningen av de gröna NVDB står för Nationell VägDataBas vägarna var genomförd före årsskiftet 2002/03. Sören Pettersson, tidigare transportchef på Sydved, har projektanställts för att hjälpa till med arbetet inom SVDB Syd. Också vår egen Per Axelsson medverkar. Ett formellt avtal mellan VMF Syd och Vägverket som reglerar villkoren för datainsamlingen undertecknades i oktober Vidare har upprättats processbeskrivningar för SVDB Syd för att kvalitetssäkra datahanteringen. - Vägdatabasen kommer framåt sett att kunna utnyttjas för bl a transportplanering, avståndsberäkning och navigering i bilar säger VMF Syds utvecklingschef Johan Adolfsson, som leder arbetet inom SVDB Syd. Kravet på korrekta och mer detaljerade data kommer därför säkerligen att öka. Detta medför i framtiden att åtskilliga vägar i södra Sverige behöver inventeras i fält för att uppdatera informationen. - Detta är ett spännande och framtidsinriktat projekt, kommenterar VD Göte Bengtsson. Att VMF Syd fått förtroendet att ansvara för SVDB Syd ser jag som ett erkännande av den kompetens kring vägfrågor som byggts upp hos vår personal under lång tid och av att VMF Syd som organisation är väl lämpad för att hantera dessa frågor. Genom NVDB kommer vår tidigare insamlade väginformation till än större nytta för medlemsföretagen. Det var en sådan vision våra intressenter och vår styrelse hade när man för mer än tio år sedan tog beslutet om den systematiska vägklassningen i VMF Syds regi. Sören Pettersson, Johan Adolfsson och Per Axelsson lägger in vägdata i NVDB 20

21 Ökad satsning på kompetensutveckling för virkesmätarna I enlighet med VMF Syds handlingsplan har den sammanlagda tiden för virkesmätarnas fortbildning/kompetensutveckling utökats sedan ett par år tillbaka. Under år 2002 utformades i samråd med representanter för mätarkåren en plan för kompetensutvecklingen under de närmaste åren. Målet är att stärka mätarnas möjligheter att med ökad kunskap och service bättre tillgodose uppdragsgivarnas krav och framtida nya behov. Samtidigt ska kompetensutvecklingen bidra till medarbetarnas motivation och arbetsglädje och därmed öka delaktigheten och engagemanget för att utveckla mätningsuppdragen. Vid fortbildningskursen för timmermätarna i Asa hösten 2002 ägnades avverkningsskador i sågbara sortiment särskild uppmärksamhet. Under kursen besöktes även försöksparken i Asa. Huvudtemat vid fortbildningen för travmätarna i Trollebo var vrakuttag. Ett annat inslag var att professor Thomas Thörnqvist från Växjö Universitet föreläste i ämnet vedlära. Under hösten 2002 har alla mätare också genomgått en dags utbildning på VIOL-systemet. Kursen som hölls av SDC syftade till att ge en översiktlig bild av SDCs verksamhet, virkesredovisningens principer och några av de viktigaste delsystemen i VIOL, såsom virkesorder, kvantitetssystemet, prisräkning och uthandlingar. Utbildningen skall också ses som ett led i att utveckla samarbetet mellan VMF Syd och SDC. I samband med att den gemensamma IT-plattformen för VMF/SDC driftsätts också på mätplatserna kom- mer alla mätare att få en personlig e-postadress. Tidigare utbildning kommer att kompletteras med riktade utbildningsinsatser på e-posthantering och informationshämtning på VMF Syds Intranet. Vid kommande fortbildning ska fördjupning av virkesmätningsteorin ingå genom inläsning av VMR-pärmen och efterföljande kunskapsprov uppdelat i flera block. Ett mera systematiskt förbättringsarbete påbörjas under 2003 där den lokala dialogen mellan VMF och uppdragsgivare om hur processen fungerar och vad som kan förbättras kommer i fokus. I denna satsning ingår viss utbildning och det handlar också om att lära i arbetet genom utbyte mellan mätplatser. En ökad kundorientering och bättre kunskaper om den virkesförädlande industrin och dess marknader ska mätaren få genom studiebesök hos någon industri. Mätramen är ett viktigt arbetsverktyg för en timmermätare. Distriktsvisa endags fördjupningskurser kring mätramarnas funktion och användningsmöjligheter planeras för berörda mätare. Övning i mätning av massaved i Trollebo 21

22 Kontrollverksamheten Den interna kontrollen av mätningsarbetet har utförts i enlighet med VMR:s normer, dels som funktionskontroller, dels som kompetenskontroller. Verksamheten har letts av en centralt placerad kontrollchef som till sin hjälp haft sex kontrollmätare. Dessutom har en förman på deltid medverkat i kontrollverksamheten. Funktionskontrollerna syftar till att ge en samlad bild av noggrannheten i mätningen. Urvalet av kontrollobjekt görs därför så långt möjligt genom ett slumpmässigt urval av enskilda stockar (stockvis kontroll) och hela virkespartier eller enskilda travar/skäppor (partivis kontroll). De redovisade avvikelserna avser differensen mellan den ordinarie mätningen och kontrollmätningen uttryckt i procent av kontrollmätningen; + innebär alltså att den ordinarie mätningen gett högre värde än kontrollen. Alla volymjämförelser avser bruttovolym. Värdeberäkningen görs såväl vid partivis kontroll av sågtimmermätningen som vid stockvis kontroll på basis av en av VMR rekommenderad relativprislista. Ett kontrollparti vid mätning av travsortiment vid industri utgörs av endast en biltrave, i de fall då stockmätning använts som kontrollmetod. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av resultaten från funktionskontrollerna. M% = genomsnittlig avvikelse i % från kontrollmätningsresultatet, s % = standardavvikelse ( kvotspridning ) i %. Grupp Antal Volym Värde Träffkontroller M% s% M% s% procent Stockmätning barrsågtimmer Partivis kontroll 19 partier - 0,4 1,2 + 1,3 3,2 Stockvis kontroll 1) (75 mätplatser) stockar - 0,2 7,2 + 1,3 19,9 75 Travmätning med fastvolymbedömning Kontroll genom stockmätning 2) travar + 0,3 5,9 + 2,6 8,1 Kontroll genom travmätning 1 trave - 1,3 + 5,8 Skäppmätning, bränsle/spån 219 skäppor + 0,2 2,2 1) Standardavvikelsen beräknas på stocknivå 2)Mätning på fordon vid industri Den genomsnittliga avvikelsen mellan ordinarie mätning och kontroll för några massavedssortiment som mätts vid industri är följande. Beteckningarna är desamma som i föregående tablå. Sortiment Antal Volym Värde kontroller M% s% M% s% Barrmassaved, 3 m 1) 468-0,5 6,3 + 2,0 7,8 Granmassaved, 3 m 2) 292-0,1 5,1 + 2,3 6,2 Lövmassaved, svensk och importerad, 3 m 3) ,6 6,3 + 3,4 9,7 1) Sortiment ) Sortiment ) Sortiment 1330, 1340 och

23 Nedan presenteras genomsnittliga mätplatsvisa avvikelser för mätningen av massaved, med motsvarande skattade medelfel. Tablån avser all massaved vid de sex permanenta mätplatserna vid massa- och pappersbruken där mätningen utförs av VMF-anställd personal. Mätplats Volym Värde Avvikelse, % Medelfel, % Avvikelse, % Medelfel, % A + 0,8 0,5 + 3,1 0,7 B + 0,1 0,4 + 2,3 0,5 C - 0,5 0,4 + 1,7 0,6 D - 0,1 0,4 + 2,4 0,6 E - 0,1 0,4 + 2,8 0,5 F - 0,6 0,5 + 2,7 0,6 Variationsvidd, % 1,4 1,4 Beträffande bruttovolymen är avvikelserna mot kontrollmätningen mycket små. I fråga om virkesvärdet finns en systematisk överskattning, på samma sätt som redovisats ovan totalt för travmätningen och för de olika massavedssortimenten. Spridningen (variationsvidden) mellan mätplatser måste dock betraktas som mycket måttlig. Generellt gäller att de systematiska värdeavvikelserna normalt är tämligen stabila över tiden. Vid tolkningen av kontrollresultaten måste beaktas att de skattade avvikelserna är behäftade med ett visst stickprovsfel ( medelfelet ). Volymavvikelserna är inte signifikant skilda från noll. De systematiska värdeavvikelserna beror huvudsakligen på svårigheten att korrekt bedöma vrakförekomsten vid den ordinarie mätningen som utförs genom travmätning. Nedanstående diagram avser utfallet av stockvis kontroll av barrsågtimmermätningen på mätplatsnivå. Endast mätstationer med automatisk mätning av längd och diameter ingår. Ett specialsågverk har uteslutits, och med tanke på stickprovsfelen likaså mätplatser med mindre än 200 kontrollstockar under den aktuella perioden. Sållningen av cellulosaflis har fortlöpande kontrollerats genom att kontrollmätarna sållat om totalt 62 flisprov. Jämförelserna visar, som under tidigare år, mycket god överensstämmelse i fråga om fraktionsfördelningen och att sållningen och registreringen av resultaten sker med stor omsorg. Begärd kontroll Av part begärd kontrollmätning har utförts vid ett tillfälle och avsåg sågtimmer. Resultatet låg inom intervallet för godkänd avvikelse Stockvis kontroll av sågtimmer Antal mätplatser BRUTTOVOLYM VÄRDE Avvikelse i % av kontrollens värde Förteckning över tabeller och diagram Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning med fördelning av distriktskostnader Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Tabell 3 Separata uppdrag Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året 23

24 Tabell 1 Sammanställning över totala kostnader, kkr 2001/02 (16 mån) 2000/01 Kostnadsställe Kostnadsställe Kostnadsslag Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Förvaltn Distrikt Kontroll Summa Löner Lönebikostnader o pensioner Resekostnader, kost, logi o traktamenten Bilersättningar inkl soc kostn Företagshälsovård, utbildning o övriga personalomkostn Företagsbil, driftskostnad Lokalkostnader Förbrukningsmateriel, blanketter, mtrl förv ers, m m Telefon, porto, frakter Redovisningsservice Datorutrustning, hyra o service Datorprogram inkl konsulter Avgifter Svenskt Näringsliv, SLA, ARBIO VMR Styrelse o revision Representation o årsstämma Övriga kostnader Avskrivningar fordringar Omföringar övrigt Ersättning mätningsvägran Avskrivningar inventarier Rörelsens kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Kostnader efter finansnetto Skatt Summa kostnader netto Anm: I Förvaltning ingår kostnaden för rättning och korrigering på huvudkontoret, liksom kostnaden för virkesredovisning (registrering av mäthandlingar och produktion av manuella mätbesked), som uppgår till 572 kkr (f å 482 kkr). Kostnaden för arbetsledning inom distrikten ingår år 2001/02 i kostnadsstället Distrikt (ca kkr) och år 2000/01 i Förvaltning (ca kkr). Kostnaden för hem-pc (som debiteras de anställda i form av bruttolöneavdrag) ingår under Datorutrustning med 403 kkr. Tabell 2 A Kostnader för virkesmätning med fördelning av distriktskostnader Distriktskostnader i kr per mätplatstyp Totalt Mätmetod Bilväg Industri Övr mätplatser kr % Stockmätning ,2 Övriga mätmetoder ,4 Summa distriktskostnader ,6 Förvaltningskostnader för mätning, exkl finansiella intäkter och kostnader ,8 Kontrollkostnader för mätning ,6 Summa mätningskostnader ,0 24

25 Tabell 2 B Virkesvolymens fördelning på mätplatstyper och mätmetoder Mätmetod Virkesvolym i m 3 f ub per mätplatstyp Totalt Kod Benämning Bilväg Industri Övr mätplatser m 3 f ub % Mätning, VMF-personal Totalmätning 2 Stockmätning ,8 3 TBF-mätning ) 36,9 4 Trav-/skäppmätning ,5 7 Vägning ,6 Stickprov 42 TS-mätning ,2 2 S-mätning ,0 82 RS-mätning S-mätning ,0 Summa m 3 f ub ,0 Bemyndigad mätning Totalmätning 2 Stockmätning ,0 3 TBF-mätning ,0 4 Trav-/skäppmätning ,9 7 Vägning ,1 Stickprov 42 TS-mätning ,0 82 RS-mätning ,0 Summa 1.000m 3 f ub ,0 Totalsumma 1.000m 3 f ub ,0 1) Inkl ommätning av tidigare inmätt massaved m 3 f ub. Tabell 3 Separata uppdrag Uppdrag 2001/02, kkr 2000/01, kkr Intäkter (och kostnader) Tillsyn av bemyndigad mätning Speciella mätningsuppdrag Utredningar och kontroller Inventering Information och kursverksamhet Diverse arbeten vid sågverk och liknande Vägklassning och NVDB Virkesredovisning Övrigt Summa

26 Tabell 4 Totala kvantiteter, medelkostnader och produktivitet under de senaste fem åren 2001/ / / / /98 Kvantiteter 1) Stockmätning st m 3 to omr m 3 f ub Travmätning m 3 f ub Skäppmätning/vägning cellulosaflis, spån m 3 s ton råvikt omr m 3 f ub bränslesortiment m3s Stickprovsmätning omr m 3 f ub Totalt m 3 f ub Medelkostnad för mätning utförd av VMF-personal 2) Fasta mätplatser stockmätning, kr/m 3 to 5,84 5,80 5,80 5,98 6,15 trav-/skäppmätning och vägning, kr/m 3 f ub 3,12 2,84 2,76 2,79 2,68 Bilväg och strand stockmätning, kr/m 3 to 32,78 30,04 27,13 40,81 41,08 travmätning, kr/m 3 f ub 5,57 10,07 6,74 8,58 8,92 All mätning kr/m 3 f ub3) 4,03 3,81 3,79 3,89 3,83 Produktivitet, mätning utförd av VMF-personal 3) Sågverk antal stock/tim m 3 f ub/tim 56,5 55,6 52,9 49,4 47,5 Vedgård m 3 f ub/tim 99,3 102,5 101,9 93,9 99,7 Alla mätplatser m 3 f ub/tim 70,7 70,7 68,1 63,8 63,7 1) Exkl ommätning av tidigare inmätt massaved och cellulosaflis. 2) Inkl finansiella intäkter och kostnader. 3) Sänkta omräkningstal vid omräkning av volymer i m 3 to till m 3 f ub år 2001/02 påverkar produktiviteten uttryckt i m 3 f ub/tim i negativ riktning, med 1,5 à 2% vid sågverken och knappt 1% för alla mätplatser. Ca 3 öre av ökningen i kr/m 3 f ub för all mätning år 2001/02 förklaras av de ändrade omräkningstalen. 26

27 Tabell 5 Medelvolym i m3to för stockmätt barrsågtimmer 2001/ / / / /98 Tallsågtimmer 1) 0,178 0,172 0,170 0,168 0,164 Gransågtimmer 1) 0,183 0,183 0,177 0,170 0,166 Samtliga timmersortiment 0,165 0,166 0,164 0,158 0,153 1) Sortiment 01, 02, 03 och 04 Tabell 6 A Kvalitetsfördelning i volymprocent för stockmätt barrsågtimmer mätt vid industri (sortiment 01, normalsågtimmer) VMF totalt Tall 1 7,8 3,9 3,4 3,1 5,4 4,6 5,4 2 2,2 0,8 0,1 0,4 1,6 0,4 1,4 3 12,5 10,6 15,4 11,5 14,4 10,7 13,0 4 67,5 75,8 71,1 78,0 70,5 76,1 71,7 5 7,7 6,9 7,5 5,2 6,2 6,3 6,5 Avdrag 1,2 0,9 0,8 0,9 1,0 0,9 1,0 Vrak 1,1 1,1 1,7 0,9 0,9 1,0 1,0 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gran 1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,3 0,1 0,1 2 10,5 10,0 5,0 7,8 11,8 7,4 9,8 3 71,2 70,5 72,2 73,9 71,7 80,0 72,2 4 15,9 17,1 20,8 16,3 14,0 10,8 15,7 Avdrag 0,7 0,7 0,5 0,6 0,9 0,5 0,7 Vrak 1,6 1,6 1,5 1,3 1,3 1,2 1,5 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Anm: Redovisningen avser endast mätning med fullständig kvalitetsbehandling. Tabell 6 B Vedvolymprocent samt volymens fördelning på ved med olika andel röta hos 3 meters massaved mätt vid industri Träd- D i s t r i k t Kval slag Bruttovolyvolym- Ved- Volymens procentuella fördelning på ved med olika andel röta Sortiment Vrakandel % röta procent m 3 % f ub Summa Barr1) ,2 2,2 32,7 52,5 10,9 2,5 1,0 0,3 0, ,0 Gran 2) ,0 2,2 99,7 0, ,0 Löv 3 ) ,3 2,7 91,4 8,4 0, ,0 Bok 4) ,3 2,7 98,2 1,7 0, ,0 1) Sortiment ) Sortiment ) Sortiment 1330 och ) Sortiment

28 Tabell 7 Inmätta kvantiteter av olika sortimentsgrupper månadsvis, inkl bemyndigad mätning Avser endast volymer redovisade via VIOL Månad Sågtimmer m 3 to Övriga sågbara sortiment m 3 f ub Massaved m3f ub Cellulosaflis ton råvikt Övriga sortiment m 3 f ub Totalt m 3 f ub Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Anm: Totala volymen, inkl volymer ej redovisade via VIOL, är m 3 f ub. Se tabell 2B. Diagram 1 Mätningarnas fortgång under året tal m 3 f ub Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec -02 Övriga mätmetoder Mätmetod 4-9 Fasta mätplatser Travmätning Mätmetod 3 Fasta mätplatser Stockmätning Mätmetod 2 Fasta mätplatser 28

29 Förteckning över medlemmar Medlemmar i färg är nya under året (sex st) Ake Timber AB, Holmsjö Alexanderssons Maskinsnickeri, Holmsjö Alvesta Timber AB, Alvesta Ambjörnarps Såg AB, Ambjörnarp Andersson Trävaru AB, Torvald, Blackstad Anderssons Söner AB, J G, Linneryd Andréassons Sågverk, Smålandsstenar Aneby Hus AB, Aneby Annebergssågen AB, Kungsbacka ATA Timber AB, Moheda Ballingslövs Sågverk, Ballingslöv Bankeryds Trä AB, Bankeryd Bennsäters Sågverk AB, Eringsboda Berg & Berg, AB, Kallinge Berg & Co, AB C F, Mörlunda Bitterna Såg & Trävaru AB, Vara Bjärnareds Sågverk KB, Slöinge Björsereds Emballage, Göran Johansson,Vessigebro Bloms Trä Försäljnings AB, Nässjö Bockara Sågverk AB, Fågelfors Bodafors Trä AB, Malmbäck Bollebygds-Hus AB, Bollebygd Borgstena Timber AB, Borgstena Borås Energi AB, Borås Boxholm Timber AB, Boxholm Boxholms Skogar AB, Boxholm Bruza Timber AB, Hjältevad Bråthults Sågverk AB, Älmhult Bäckebo Sågverk, Alsterbro C4 Energi AB, Värme, Kristianstad Cascades Djupafors AB, Ronneby Claro Virke AB, Borås Dacke Timber AB, Långasjö Danske Skoves Handelskontor, Köpenhamn, Danmark Derome Såg AB, Veddige Det Danske Hedeselskab, Handelskontoret, Viborg, Danmark Drareds Sågverk, Oskarström EKA Skog AB, Aneby Ekenäs Trävaru AB, Vetlanda Ekeryds Trävaruaffär AB, Strömsnäsbruk Eksjö Industri AB, Eksjö Eneryda Sågverk AB, Eneryda Erikssons Byggnads AB, Kenneth, Holsbybrunn A B C D E F Fegens Sågverks AB, Smålandsstenar Flyboda Sågverk AB, Lönsboda Fohrmans Trä AB, Ulricehamn Fredriksnäs Säteri AB, Valdemarsvik Frillebo Träemballage, AB, Torup Fritsell, AB Carl, Gränna Frödinge Sågverks AB, Vimmerby Frösekestolpen AB, Fröseke Fågelfors Hyvleri AB, Fågelfors Fårbo Timber AB, Fårbo Färdigh Sågverks AB, Gösta, Kalvsvik Geijer & Söner, AB, Långasjö Glimåkra Trävaruaffär AB, Glimåkra Gransjöverken AB, Eriksmåla Gräsås Trävaru AB, Halmstad Gustafsborgs Säteri AB, Perstorp Gyllsjö Träindustri, AB, Klippan Göteryds Sågverk AB, Älmhult Hallrup AB, Ernst, Moheda Hanåsa Sågverk AB, Högsby Hemmingssons Trävaru AB, Bröd, Vimmerby Hjorths Skogsentreprenad, Sexdrega Holmen Skog AB, Norrköping Hållanders Sågverk AB, Dalstorp Hällerums Trävaru AB, Vimmerby Härryda Trä, Härryda Högesta AB, Ystad Hökönsågen AB, Killeberg Hördegårds Trä AB, Ramkvilla Ingarps Trävaror AB, Eksjö Jabo Träprodukter AB, Tranemo Jarl-Trä AB, Broakulla JK-Trä AB, Lenhovda Johansson Trävaru AB, John, Vimmerby Johanssons Sågverk AB, E, Häradsbäck Johanssons Sågverk AB, Gunnar, Bjärnum Johanssons Trävaru AB, Ture, Skillingaryd Jonsryd Sågverk AB, Alsterbro Karla-Trä, AB, Bottnaryd Carlsson Pallindustri, Allan, Långaryd Karlsson Såg och Byggvaror, AB Henry, Härryda Carlsson Trävaru AB, Lars, Älmeboda Carlström Trävaru AB, Bröd, Bjärnum Kinda Trä AB, Kisa Kinnaredssågen AB, Kinnared Claeson AB, Johan, Stockaryd Klippan AB, Växjö G H I J K Fortsättning på nästa sida 29