EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 2003/0165(COD) 9 mars 2004 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (KOM(2003) 424 C5-0329/ /0165(COD)) Föredragande (*): Piia-Noora Kauppi (*) Förstärkt samarbete mellan utskott Artikel 162a AD\ doc PE

2 PE /55 AD\ doc

3 ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 11 september 2003 utsåg utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden Piia-Noora Kauppi till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 26 november 2003, 23 februari och 8 mars 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående ändringsförslag med 12 röster för, 8 röster emot och 1 nedlagd röst. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Giuseppe Gargani (ordförande), Ioannis Koukiadis och Bill Miller (vice ordförande), Uma Aaltonen, Paolo Bartolozzi, Enrico Ferri (suppleant för Bert Doorn), Janelly Fourtou, Marie-Françoise Garaud, Evelyne Gebhardt, José María Gil-Robles Gil-Delgado, Malcolm Harbour, Klaus-Heiner Lehne, Sir Neil MacCormick, Toine Manders, Arlene McCarthy, Manuel Medina Ortega, Angelika Niebler (suppleant för Kurt Lechner), Elena Ornella Paciotti (suppleant för Fiorella Ghilardotti), Marianne L.P. Thyssen, Ian Twinn (suppleant för Lord Inglewood) och Diana Wallis. AD\ doc 3/55 PE

4 KORTFATTAD MOTIVERING Föredragandens ståndpunkt Föredraganden välkomnar och stöder kommissionens förslag som är en positiv reaktion på parlamentets resolution från mars 1998 om kommissionens grönbok om allmänna principer för livsmedelslagstiftningen i Europeiska unionen och resolutionen från juni 2001 om vitboken om livsmedelssäkerhet. Föredraganden stöder särskilt införandet av allmänna principer och villkor för användningen av påståenden och välkomnar följande punkter: upprättandet av en förteckning över näringspåståenden, villkor för jämförande påståenden, skillnaden mellan hälsopåståenden som avser fysiologiska funktioner och påståenden som avser minskad risk för sjukdom samt definitionen av en konsument baserad på EGdomstolens avgöranden. Flera delar av förslaget behöver emellertid förbättras. Detta gäller särskilt följande punkter: - Föredraganden anser att förslaget måste sättas in i ett vidare sammanhang som inbegriper de nu gällande riktlinjerna från WHO, Codex Alimentarius och Europarådet, och det förslag till förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och vissa andra ämnen i livsmedel ( berikning ) som kommissionen nyligen lagt fram. Vidare måste man beakta kommissionens avsikt att inom kort lägga fram ett förslag till översyn av rådets direktiv 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. - Föredraganden välkomnar det dubbla garantisystemet för hälsopåståenden, men är oroad över att det föreslagna förebyggande förfarandet för godkännande av hälsopåståenden är oproportionerligt och alltför restriktivt. Förslaget bör ta hänsyn till att det allmänna skyddet av konsumenternas intressen kommer att garanteras genom det förbud mot att vilseleda konsumenter med hjälp av påståenden som anges i artikel 3. Hälsopåståenden måste dessutom godkännas eller finnas med på gemenskapens förteckning över tillåtna påståenden. Proportionalitetsprincipen kräver att lagstiftningen inte skall gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Krav utöver detta, särskilt artikel 4.11 och krav på en speciell formulering i ansökan om godkännande, bör inte stödjas. - Föredraganden känner oro över att om ett hälsopåstående begränsas till en speciell formulering kan konsumenternas rätt att erhålla den information som avses i artikel 153 i EG-fördraget kränkas och begränsas. Förordningen måste garantera att de påstådda hälsoeffekterna framförs på ett lämpligt sätt så att konsumenterna erhåller viktig information, samt framför allt att denna information skall ses i förhållande till hela kosten. Det måste även göras en distinktion mellan det vetenskapliga sambandet och innehållet i påståendet. - Föredraganden anser att förslaget om att upprätta näringsprofiler är alltför långtgående och bör frångås. Det finns ingen bra eller dålig mat förutsatt att man äter en balanserad kost och använder sitt sunda förnuft. Att definiera en önskvärd näringsprofil kan tekniskt sett vara mycket besvärligt eftersom många produkter kommer att vara gränsfall. Det är nödvändigt att garantera att all slags föda kan komma i fråga för närings- och/eller hälsopåståenden, under förutsättning att påståendet är dokumenterat. Förslagets rättsliga grund (artikel 95 i EG-fördraget) tycks kunna ifrågasättas, eftersom förslagets huvudsyfte är konsument- och hälsoskydd. Näringsprofilerna kan inte heller bli föremål för någon PE /55 AD\ doc

5 harmonisering, eftersom vissa medlemsstater saknar nationella bestämmelser som skulle kunna harmoniseras. - Föredraganden ställer sig kritisk till förslagets tekniska kvalitet, som i många avseenden är otillräcklig och kan resultera i tolkningssvårigheter och rättslig osäkerhet, till exempel den räckvidd för skyddet som medges genom att ett tillåtet marknadsföringspåstående förs in i registret (täcker detta även påståenden med liknande innehåll och jämförbara påståenden på främmande språk?), och svårigheten att fastställa innebörden av sådana uttryck som psykologiska och beteenderelaterade funktioner, kroppens normala funktioner och på ett oegentligt eller oroväckande sätt. - Föredraganden är oroad över att en bokstavlig tolkning av förslaget skulle kunna innebära ett förbud mot hälsosamma kostalternativ, som utvecklats för att öka konsumenternas urval av hälsosam mat och ge den en mera framträdande plats. Ett förbud mot sådana enkla och tydliga vägvisare skulle vara till förfång för konsumenterna. Av detta skäl bör det i förordningen klargöras att beskrivningar av produktutbud inte betraktas som påståenden och att sådana produktutbud inte faller under förbjudna påståenden. - Föredraganden är bekymrad över att befintliga nationella system för självreglering inte omfattas av förslaget. - Föredraganden anser att det är nödvändigt att fastställa en övergångsperiod för produkter som lagligen saluförs innan förslaget till förordning träder i kraft, då förfarandet för förhandsgodkännande pågår vid livsmedelsmyndigheten. - Föredraganden föreslår en utökning av den förteckning över näringspåståenden som återfinns i bilagan. ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 3a (nytt) (3a) Nya hinder för livsmedelshandeln med tredje länder får inte skapas. 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. AD\ doc 5/55 PE

6 Det är mycket viktigt att förslaget till förordning så vitt möjligt anpassas till Codex Alimentarius i fråga om närings- och hälsopåståenden. Ändringsförslag 2 Skäl 4a (nytt) (4a) Syftet med denna förordning är att förstärka uppförandekodernas betydelse, exempelvis självreglerande uppförandekoder för nationell annonsering, vilka tillämpas på ett effektivt sätt inom EU. Uppförandekoder har stor betydelse för att stärka handelsmoralen, inklusive närings- och hälsopåståenden om livsmedel, och deras spridning över nationsgränserna. Ofta kan de till och med utgöra ett bättre konsumentskydd än lagstiftning. Hälso- och näringspåståenden är både en marknadsförings- och annonseringsfråga och en konsumentskyddsfråga och de bör därför regleras genom väl avvägd och lämplig gemenskapslagstiftning kompletterad med effektiva uppförandekoder. Framgångarna med självreglerande nationell annonsering bekräftas på ett övertygande sätt genom resultaten av de nyligen genomförda undersökningar som offentliggjorts av kommissionen. Ett formellt erkännande av effektiva uppförandekoder skulle ytterligare stärka den självreglerande annonseringen och främja högsta möjliga standard i EU. Ändringsförslag 3 Skäl 6 (6) Konsumenterna kan tro att livsmedel som saluförs med påståenden har näringsmässiga, fysiologiska eller andra hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande eller andra produkter utan tillsats av sådana näringsämnen. Detta kan uppmuntra konsumenterna att göra val som direkt påverkar deras totala intag av enskilda näringsämnen eller andra ämnen på ett sätt som skulle strida mot vetenskapliga råd. För att motverka denna potentiella oönskade effekt är det lämpligt (6) Konsumenterna kan tro att livsmedel som saluförs med påståenden har näringsmässiga, fysiologiska eller andra hälsorelaterade fördelar jämfört med liknande eller andra produkter utan tillsats av sådana näringsämnen. Detta kan uppmuntra konsumenterna att göra val som direkt påverkar deras totala intag av enskilda näringsämnen eller andra ämnen på ett sätt som skulle strida mot vetenskapliga råd. För att motverka denna potentiella oönskade effekt är det lämpligt PE /55 AD\ doc

7 att införa vissa begränsningar när det gäller produkter som är försedda med påståenden. Faktorer som förekomsten av vissa ämnen, till exempel alkoholhalten i en produkt, eller en produkts näringsprofil är lämpliga kriterier när det gäller att bestämma huruvida en produkt kan förses med ett påstående. att införa vissa begränsningar när det gäller produkter som är försedda med påståenden. Faktorer som förekomsten av vissa ämnen, till exempel alkoholhalten i en produkt måste beaktas när det gäller att bestämma huruvida en produkt kan förses med ett påstående. En produkts alkoholhalt bör beaktas när det gäller att avgöra huruvida produkten kan förses med ett påstående, men detsamma gäller däremot inte näringsprofiler. Ändringsförslag 4 Skäl 7 (7) När man fastställer en näringsprofil kan man beakta mängden av olika näringsämnen och ämnen med en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, mättat fett, transfettsyror, salt, natrium och socker, som enligt rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten, eller fleromättade och enkelomättade fetter, andra tillgängliga kolhydrater än socker, vitaminer, mineralämnen, protein och kostfibrer. När näringsprofilerna bestäms skall de olika kategorierna av livsmedel och deras andel av och betydelse för den totala kosten beaktas. Det kan hända att man måste bevilja undantag från skyldigheten att respektera etablerade näringsprofiler när det gäller vissa livsmedel eller kategorier av livsmedel, beroende på vilken betydelse de har och hur stor andel de utgör av befolkningens kost. Detta arbete är tekniskt komplicerat och det bör vara kommissionen som antar de relevanta bestämmelserna. utgår Se ändringsförslaget till artikel 4. AD\ doc 7/55 PE

8 Ändringsförslag 5 Skäl 11 (11) Vetenskapliga belägg bör vara den viktigaste aspekten att beakta vid användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden, och de livsmedelsföretagare som använder påståenden bör motivera dem. (11) Vetenskapliga belägg bör vara den viktigaste aspekten att beakta vid användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden, och de livsmedelsföretagare som använder påståenden bör motivera dem. Vetenskapliga belägg för näringspåståenden och hälsopåståenden måste stå i proportion till den påstådda hälsofrämjande effekten. Syftet med vetenskapliga belägg bör vara att visa det berättigade i närings- och hälsopåståendet och den påstådda hälsofrämjande effekten, men det får inte vara orimligt svårt att uppnå detta mål, det vill säga beviskravet bör vara sannolik effekt och inte bortom rimligt tvivel. Ändringsförslag 6 Skäl 13a (nytt) (13a) Möjligheten att använda påståendet med låg fetthalt för bredbara fetter anges i förordning (EG) 2991/94 och därför skall påståenden om fetthalten för närvarande inte användas om bredbara näringsfetter. Denna förordning bör inte tillämpas på bredbara fetter, för vilka förordning (EG) nr 2991/94 innehåller separata bestämmelser. Enligt punkt 23 i kommissionens motivering skall förordning (EG) nr 2991/94 anpassas till denna förordning. Förordning (EG) nr 2991/94 behandlar bredbara fetter, och kan knappast anpassas helt till en allmän förordning som berör samtliga livsmedelsprodukter. Det bör därför klart anges att påståenden om fetthalt för närvarande inte kommer att användas om bredbara näringsfetter. Sådana påståenden är också tillåtna i enlighet med direktivet om näringsvärdesdeklaration för livsmedel och det allmänna märkningsdirektivet samt på grundval av specifik nationell lagstiftning och/eller riktlinjer (Österrike, Tyskland, Nederländerna, Förenade kungariket, etc.). Dessa påståenden har använts i över 40 år. De har bidragit till att öka konsumenternas kunskap och stimulerat producenterna till att ändra fettets sammansättning i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen. PE /55 AD\ doc

9 Ändringsförslag 7 Skäl 17 (17) Hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner, och som bygger på vedertagna och okontroversiella vetenskapliga fakta, skall genomgå en annan slags bedömning och godkännande. En förteckning över tillåtna påståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes funktion måste därför antas. (17) Hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner, och som bygger på allmänt vedertagna vetenskapliga fakta, skall genomgå en annan slags bedömning och godkännande. En gemenskapsförteckning över tillåtna påståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes funktion måste därför antas. Detta ändringsförslag är en följd av ändringsförslaget till artikel 12. Ändringsförslag Skäl 20 (20) För att garantera att hälsopåståendena är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenternas val av en hälsosam kost bör formuleringen och presentationen av hälsopåståendet beaktas i livsmedelsmyndighetens yttrande och i det därpå följande förfarandet för godkännande. (20) För att garantera att hälsopåståendena är sanningsenliga, tydliga, tillförlitliga och meningsfulla för konsumenternas val av en hälsosam kost bör produktens effektivitet och presentationen av hälsopåståendet beaktas i livsmedelsmyndighetens yttrande och i det därpå följande förfarandet för godkännande. Det är det föreslagna hälsopåståendets effektivitet snarare än formuleringen som skall undersökas och godkännas av livsmedelsmyndigheten. Ändringsförslag 9 Skäl 21a (nytt) (21a) Den europeiska livsmedelsindustrins, och särskilt de små och medelstora företagens behov, måste beaktas för att garantera att innovation och konkurrenskraft inte försämras. AD\ doc 9/55 PE

10 Förfarandet för registrering av ett hälsopåstående får inte vara så tekniskt komplicerat, dyrt och tidsödande att det försämrar utvecklingen av innovationer som verkligen främjar både konsumenterna och livsmedelsproducenternas generella konkurrenskraft på de europeiska och globala marknaderna. De små och medelstora företagens förmåga att fungera inom ramen för denna process kräver särskild uppmärksamhet. Det är därför utomordentligt viktigt att se till att de förfaranden för anmälan och ansökan om godkännande som anges i artiklarna i förslaget är effektiva när det gäller att i tid fatta nödvändiga beslut. Ändringsförslag 10 Skäl 22 (22) Av öppenhetsskäl och för att undvika flerdubbla ansökningar om påståenden som redan har bedömts bör det upprättas ett register över sådana påståenden. (22) Av öppenhetsskäl och för att undvika flerdubbla ansökningar om påståenden som redan har bedömts bör ett offentligt register över sådana påståenden upprättas och underhållas. Registret skall vara offentligt och regelbundet aktualiseras sedan det upprättats. Ändringsförslag 11 Skäl 23 (23) Registret bör vid behov ses över snabbt så att det står i överensstämmelse med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. En sådan översyn är en genomförandeåtgärd av teknisk art, och det bör därför anförtros kommissionen att besluta om dessa åtgärder för att förenkla och påskynda förfarandet. utgår Strider mot artikel 18 i förslaget. Ändringsförslag 12 Artikel 1, punkt 2 2. Denna förordning skall tillämpas på näringspåståenden och hälsopåståenden på märkning och presentation av samt i 2. Denna förordning skall tillämpas på näringspåståenden och hälsopåståenden på märkning och presentation av samt i PE /55 AD\ doc

11 reklam för livsmedel som skall levereras som sådana till konsumenten. Den skall också tillämpas på livsmedel avsedda att levereras till restauranger, sjukhus, skolor, serveringar och liknande storkök. reklam för livsmedel som skall levereras som sådana till konsumenten. Den skall också tillämpas på livsmedel avsedda att levereras till restauranger, sjukhus, skolor, serveringar och liknande storkök. Den får inte hindra spridning av information eller rekommendationer endast avsedda för läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, samt annan hälsopersonal och/eller näringsfysiologer. Det är mycket viktigt att detaljerad information om livsmedel kan spridas till berörd hälsopersonal för att öka deras kunskaper så att de kan ge lämpliga råd till sina patienter. Ändringsförslag 13 Artikel 1, punkt 3 3. Näringspåståenden och hälsopåståenden som inte följer denna förordning skall betraktas som vilseledande reklam enligt rådets direktiv 84/450/EEG 1. 1 EGT L 250, , s. 17. utgår Enligt bestämmelserna i punkt 3 betraktas alla näringspåståenden och hälsopåståenden som inte överensstämmer med förordningen som vilseledande reklam i enlighet med direktiv 84/450/EEG. Det föreskrivs ingen kontroll av huruvida ett enskilt påstående kan vara vilseledande i det enskilda fallet(!). Med andra ord baseras punkt 3 på en oacceptabel rättslig föreställning om den vilseledande karaktären hos påståenden. Man försöker utan konkret grund uppnå överensstämmelse med förordningen, vilket strider mot grundläggande principer för förfaranden. Ändringsförslag 14 Artikel 1, punkt 4 4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen om livsmedel för särskilda näringsändamål. 4. Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser i gemenskapslagstiftningen om näringspåståenden och hälsopåståenden AD\ doc 11/55 PE

12 på märkning enligt förordning (EG) nr 2991/94 av den 5 december 1994 om regler för bredbara fetter. Samtliga näringspåståenden och hälsopåståenden som regleras i gemenskapsrätten skall fortfarande kunna tillämpas. Dessa påståenden är sedan flera år tillbaka väl inarbetade, och konsumenterna är förtrogna med dem och blir därför inte vilseledda. Det gäller exempelvis näringspåståenden och hälsopåståenden enligt förordning (EG) nr 2991/94 (förordningen om bredbara fetter), t.ex. sänkt fetthalt, låg fetthalt eller lätt vid bredbara fetter; förordning (EG) nr 2597/97 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk; förordning (EG) nr 777/80 (förordning om mineralvatten) och ramdirektivet om livsmedel för särskilda näringsändamål (ramdirektivet om kost). Ändringsförslag 15 Artikel 2, led 1 (1) påstående: budskap eller framställning som inte är obligatorisk enligt gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning, inklusive framställningar bestående av bilder, grafiska element eller symboler, och som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper. (1) påstående: budskap eller framställning som inte är obligatorisk enligt gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning, inklusive framställningar bestående av bilder, grafiska element eller symboler, och som anger att ett livsmedel har särskilda egenskaper. Den ursprungliga formuleringen skulle lämna kvar en relativt omfattande gråzon för annonsörer beträffande vilka bilder som inte utgör ett brott mot lagen. Fall som någon ler medan han äter viss mat skulle kunna dömas för att låta påskina eller antyda att man mår bra av att äta denna mat och därför kunna förbjudas med hjälp av kommissionens förslag. Detta överensstämmer även med ändringsförslag 25. Ändringsförslag 16 Artikel 2, led 2 (2) näringsämne: protein, kolhydrater, fett, kostfibrer, natrium, vitaminer och mineralämnen som anges i bilagan till direktiv 90/496/EEG samt ämnen som hör till eller utgör beståndsdelar av en av dessa kategorier. (2) näringsämne: protein, kolhydrater, fett, kostfibrer, natrium, vitaminer och mineralämnen som anges i bilagan till direktiv 90/496/EEG eller i förslaget till förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra PE /55 AD\ doc

13 ämnen i livsmedel samt ämnen som hör till eller utgör beståndsdelar av en av dessa kategorier. Dessutom bör det tillkomma en hänvisning till de vitaminer och mineralämnen som förtecknas i förslaget till förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel (KOM(2003) 671). Ändringsförslag 17 Artikel 2, led 4, led a, strecksats 1 - ger, - ger, eller Ändringsförslag 18 Artikel 2, led 4, led a, strecksats 1 - innehåller, - innehåller, eller Ändringsförslag 19 Artikel 2, led 6 (6) påstående om minskad sjukdomsrisk: varje hälsopåstående som anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller av en av dess beståndsdelar väsentligt minskar en riskfaktor för en mänsklig sjukdom. (6) påstående om minskad sjukdomsrisk: varje hälsopåstående som anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller av en av dess beståndsdelar väsentligt minskar risken för en mänsklig sjukdom. Eftersom konsumenterna måste förstå påståendena är det viktigt att definitionen syftar på en minskning av risken och inte av riskfaktorn. Ett påstående om minskad sjukdomsrisk (t.ex. Kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar ) är lättare att förstå än ett påstående om en minskning av den riskfaktor som förknippas med en sjukdom (t.ex. Kan sänka homocysteinnivån ). Ändringsförslag 20 Artikel 2, led 8a (nytt) (8a) hälsa: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. AD\ doc 13/55 PE

14 Förslaget till förordning behandlar huvudsakligen bestämmelser om hälsopåståenden, men det innehåller däremot inte någon definition av begreppet hälsa. Den föreslagna definitionen är WHO:s. Ändringsförslag 21 Artikel 3, led b (b) föranleda tvivel om andra livsmedels säkerhet eller tillräckliga näringsvärde, (b) föranleda tvivel om andra livsmedels tillräckliga näringsvärde, Begreppet livsmedelssäkerhet bör strykas. I denna förordning fastställs konsumenternas skydd mot vilseledande näringspåståenden och hälsopåståenden. Konceptet med säkrare livsmedel och foder utgör grunden för den nya EG-livsmedelslagstiftningen och omfattas av andra EG-bestämmelser (jfr förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning). Någon hänvisning till produkternas säkerhet behöver därför inte finnas med i denna förordning. Ändringsförslag 22 Artikel 4 1. Senast 18 månader efter det att denna förordning har antagits skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 23.2, fastställa särskilda näringsprofiler som livsmedel eller vissa kategorier av livsmedel måste uppfylla för att förses med näringspåståenden eller hälsopåståenden. Näringsprofilerna skall särskilt fastställas med hänvisning till mängderna av följande näringsämnen i livsmedlet: (a) fett, mättade fettsyror, transfettsyror, (b) socker, (c) salt/natrium. Näringsprofilerna skall grundas på vetenskapliga fakta om kost och nutrition och om deras förhållande till hälsa, särskilt vilken betydelse näringsämnen och andra ämnen med näringsmässiga utgår PE /55 AD\ doc

15 eller fysiologiska effekter har för kroniska sjukdomar. När näringsprofilerna fastställs skall kommissionen rådfråga livsmedelsmyndigheten och samråda med berörda parter, särskilt livsmedelsföretagare och konsumentgrupper. Undantag och uppdateringar för att ta hänsyn till relevant vetenskaplig utveckling skall fastställas i enlighet med det förfarandet som avses i artikel Genom undantag från punkt 1 skall näringspåståenden som gäller reducerade mängder fett, mättade fettsyror, transfettsyror och socker, salt/natrium vara tillåtna, under förutsättning att de är förenliga med villkoren i denna förordning. 3. Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol skall inte förses med (a) hälsopåståenden eller (b) näringspåståenden, förutom sådana som gäller en reducering av alkoholhalten eller energihalten. 4. Andra livsmedel eller kategorier av livsmedel än de som avses i punkt 3, för vilka näringspåståenden och hälsopåståenden skall begränsas eller förbjudas, får fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och med beaktande av vetenskapliga fakta. Fastställande av näringsprofiler kan inte stödjas. Om kommissionen skulle vilja gå vidare inom detta område bör den lägga fram ett separat förslag inför Europaparlamentet. Att fastställa näringsprofiler går utöver de nödvändiga restriktionerna och är därför oförenligt med proportionalitetsprincipen. Det är oacceptabelt att näringsprofilerna skulle fastställas genom ett kommittéförfarande först 18 månader efter antagandet av denna förordning. Det är också oacceptabelt att Europaparlamentet inte skulle delta i detta förfarande. Kommissionen föreslår dessutom att inte bara fastställandet av näringsprofiler utan även fastställandet av andra livsmedel för vilka närings- och hälsopåståenden skulle förbjudas (artikel 4.4) skall ske genom kommittéförfarandet. AD\ doc 15/55 PE

16 Det bör dessutom framhållas att närings- och hälsopåståenden baseras antingen på det verkliga näringsinnehållet eller på en allmänt känd eller bevisad effekt av ett livsmedel eller dess beståndsdel(ar). Det finns således ingen grund för den förbudsprincip som föreslås i denna artikel. Det kan dessutom ifrågasättas på vilka grunder näringsprofiler kan fastställas, och det är för övrigt oklart hur dessa näringsprofiler skulle utformas och hur de skulle genomföras. Slutligen skall hälsopåståenden endast tillåtas om de kan godkännas i enlighet med denna förordning. Det krävs mera arbete för att främja effektiva sätt att hjälpa människor att balansera sitt energiintag med energibehovet. Kommissionen har exempelvis inrättat ett nätverk, Nutrition and Physical Activity Network, som består av experter från medlemsstaterna och som skall bidra till att utveckla olika politiska åtgärder inom gemenskapen i samband med kost och folkhälsa. Detta arbete måste få mera stöd. Behovet av att förbättra informationen till och utbildningen av konsumenterna är också mycket viktigt. Därför är det av avgörande betydelse att först försöka klargöra hur kommissionen har för avsikt att lägga fram sitt förslag till ändring av rådets direktiv om näringsvärdesdeklarationer. Det faktum att konsumenter inte alltid förstår tillgänglig information om näringsvärden är en avgörande orsak till att konsumenter vilseleds. Man måste försöka finna effektivare sätt att hjälpa konsumenterna att bättre förstå det totala näringsinnehållet i de produkter de konsumerar. Slutligen är det värt att påpeka att det redan finns både gemenskapslagstiftning och nationell lagstiftning om vilseledande påståenden och reklam. Frågan är hur pass effektivt denna lagstiftning tillämpas och övervakas. Den befintliga konsumentskyddslagstiftningen kommer att förstärkas ytterligare genom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder, varigenom området för konsumentskydd kommer att utsträckas till att inte endast omfatta vilseledande handlingar utan även vilseledande underlåtenhet när det gäller all marknadskommunikation (förutom reklam) som vänder sig till konsumenterna. Förslaget bör ta hänsyn till huruvida konsumenternas inköpsvanor påverkas av dessa affärsmetoder, och detta bör i sin tur baseras på begreppet genomsnittskonsument. Ändringsförslag 23 Artikel 5, punkt 1, led a (a) Det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den reducerade mängden av det ämne som påståendet gäller har en gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt, och detta har bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. (a) Det har påvisats att förekomsten, avsaknaden eller den reducerade mängden av det näringsämne eller annat ämne som påståendet gäller har en gynnsam näringsmässig effekt eller hälsoeffekt, och detta har bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap, eller på grundval av ett godkännande som beviljats i enlighet med det förfarande som anges i artiklarna 14 17, då det görs ett hälsopåstående om ett livsmedel eller kategori av livsmedel och detta livsmedel eller denna livsmedelskategori har visat PE /55 AD\ doc

17 sig ha en gynnsam näringsmässig eller hälsofrämjande effekt enligt allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap. Allmänna principer och villkor för användandet av närings- och hälsopåståenden bör betraktas positivt, som ett riktmärke som de rättsvårdande myndigheterna kan stödja sig på vid kontroll av de påståenden som görs i medlemsstaterna. Det måste emellertid klargöras att hälsopåståenden som är specifika för ett livsmedel eller en kategori av livsmedel också är tillåtna. Detta synsätt stöds av den definition av ett hälsopåstående som återfinns i artikel 2 i förslaget till förordning, Europarådets riktlinjer om vetenskapliga belägg för hälsopåståenden om mervärdesmat Guidelines Concerning Scientific Substantiation of Health Related Claims for Functional Foods och förslaget till riktlinjer i Codex Alimentarius: Draft Guidelines for Use of Health and Nutrition Claims. Ändringsförslag 24 Artikel 5, punkt 1, led b (b) Det ämne som påståendet gäller (i) ingår i slutprodukten i en betydande mängd såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta, eller (ii) ingår inte eller ingår i en reducerad mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. (b) Det näringsämne eller annat ämne som påståendet gäller (i) ingår i slutprodukten i en betydande mängd såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en mängd som kommer att ge den näringsmässiga effekt eller hälsoeffekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap, eller (ii) ingår inte eller ingår i en reducerad mängd, såsom den definieras i gemenskapens lagstiftning eller, då sådana bestämmelser saknas, i en mängd som kommer att ge den näringsmässiga effekt eller hälsoeffekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap. Ändringsförslaget syftar till att göra texten klarare. AD\ doc 17/55 PE

18 Ändringsförslag 25 Artikel 5, punkt 1, led c c) I tillämpliga fall, det ämne som påståendet gäller är i en form som kan tillgodogöras av kroppen. c) I tillämpliga fall, det näringsämne eller annat ämne som påståendet gäller är i en form som kan tillgodogöras av kroppen. Ändringsförslaget syftar till att göra texten klarare. Ändringsförslag 26 Artikel 5, punkt 1, led d (d) Den mängd som rimligtvis kommer att konsumeras ger en betydande mängd av det ämne som påstående gäller, såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en betydande mängd som kommer att ge den näringsmässiga eller fysiologiska effekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. (d) Den mängd som rimligtvis kommer att konsumeras ger en betydande mängd av det näringsämne eller annat ämne som påstående gäller, såsom fastställs i gemenskapens lagstiftning eller, om sådana bestämmelser inte finns, i en betydande mängd som kommer att ge den näringsmässiga effekt eller hälsoeffekt som anges, vilket bekräftats av allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap. Ändringsförslaget syftar till att göra texten klarare. Ändringsförslag 27 Artikel 5, punkt 3a (ny) 3a. Drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol skall inte förses med (a) hälsopåståenden (b) näringspåståenden, förutom sådana som gäller en reducering av alkoholhalten eller energihalten. Förslaget att drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol inte skall förses med hälsopåståenden eller näringspåståenden, förutom sådana som gäller en reducering av alkoholhalten eller energihalten, bör stödjas och införlivas som ett av villkoren för tillåten PE /55 AD\ doc

19 användning av påståenden. Ändringsförslag 28 Artikel 6, punkt 1 1. Näringspåståenden och hälsopåståenden skall grundas på och beläggas med allmänt vedertagna vetenskapliga fakta. 1. Näringspåståenden och hälsopåståenden skall grundas på och beläggas med allmänt erkända vetenskapliga rön. Tydligare formulering. Ändringsförslag 29 Artikel 6, punkt 2 2. En livsmedelsföretagare som gör ett näringspåstående eller hälsopåstående skall motivera användningen av påståendet. 2. En livsmedelsföretagare som gör ett näringspåstående eller hälsopåstående skall, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, motivera användningen av påståendet. Uppfattningen att det skall finnas vetenskapliga belägg för påståenden är i princip välkommen. Det vetenskapliga belägget för ett påstående skall således bevisas på ett sätt som står i proportion till påståendet (litteratur, dokumentation, allmänna fakta om näringslära). Hur ingående och omfattande de anförda vetenskapliga beläggen för påståendet skall vara bestäms av sakförhållandet i varje enskilt fall och skall stå i rimlig proportion till det påstående som används. I regel kan näringspåståenden fastställas genom vetenskaplig litteratur och dokumentation, och nya påståenden om att minska en sjukdomsrisk genom klinisk prövning. Ändringsförslag 30 Artikel 7 Om det görs ett näringspåstående eller hälsopåstående, med undantag för samlingsreklam, skall det lämnas information om näringsvärdet i enlighet med direktiv 90/496/EEG. När det gäller hälsopåståenden skall den information som lämnas bestå av information i grupp 2, i enlighet med definitionen i artikel 4.1 i Om det görs ett näringspåstående eller hälsopåstående, med undantag för reklam, skall det lämnas information om näringsvärdet i enlighet med direktiv 90/496/EEG. När det gäller hälsopåståenden skall den information som lämnas bestå av information i grupp 1, i enlighet med definitionen i artikel 4.1 i AD\ doc 19/55 PE

20 direktiv 90/496/EEG. Dessutom skall mängderna av de ämnen som ett näringspåstående eller hälsopåstående gäller, om de inte ingår i näringsvärdesdeklarationen, anges i närheten av information om näringsvärdet. direktiv 90/496/EEG. Dessutom skall mängderna av de näringsämnen eller andra ämnen som ett näringspåstående eller hälsopåstående gäller, om de inte ingår i näringsvärdesdeklarationen, anges i närheten av information om näringsvärdet, förutsatt att de inte redan skall anges på grund av andra EG-bestämmelser. Kommissionen accepterade tidigare att den information som lämnas på etiketten inte skulle krävas i en reklamannons. Därför bör ordet samlingsreklam ändras till reklam. Ändringen i det tredje stycket hänvisar för övrigt till definitionerna i artikel 2 i förslaget. Ett krav på näringsvärdesdeklaration för hälsopåståenden inom ramen för grupp 2 ( Big 8 ) är därför olämpligt, eftersom en sådan deklaration inte ger konsumenterna någon ny, meningsfull information. Det gäller t.ex. för produkter där påståendet om näringsvärdet är noll (t.ex. påståenden om fett, fettsyror, kostfibrer och natrium som har använts i sötningsmedel för läsk och vatten; påståenden om socker och kostfiber i bredbara fetter i samband med en hänvisning till mättade fettsyror; påståenden om fett i drycker eller om protein i fetter). Av denna anledning bör endast grupp 1 ( Big 4 ) omfattas av ett krav på näringsdeklaration. Ändringsförslag 31 Artikel 8, punkt 1 1. Näringspåståenden skall endast tillåtas om de är förenliga med denna förordning och uppfyller villkoren i bilagan. 1. Näringspåståenden skall endast tillåtas om de är förenliga med denna förordning. Om villkor fastställs för vissa näringspåståenden i bilagan skall dessa respekteras. Enligt bestämmelsen i punkt 1 skall hädanefter endast de näringspåståenden som är omnämnda i förordningens bilaga (icke uttömmande förteckning) få användas. Påståenden såsom hänvisningar till enkla och fleromättade fettsyror, omega-3 och kolesterol skall i framtiden inte få användas. Härmed förlorar konsumenterna rätten till information om utmärkande egenskaper hos en produkt. På EU-nivå är användningen av näringspåståenden enhetligt reglerad (direktiv 90/496/EEG) sedan Hänvisningen till särskilda halter av näringsämnen i en produkt leder till en märkning av näringsstatus i form av en näringsvärdestabell. Näringsmängden är då angiven i mg/100 g eller 100 ml. Det är därför omöjligt för konsumenterna att vilseledas vad gäller halten av näringsämnen i en produkt. En öppen förteckning, som kan jämföras med en uppförandekod där exempel ges på näringspåståenden och vilka förutsättningarna för PE /55 AD\ doc

21 användning är, och som kan tjäna som vägledning för företagaren, är därför att föredra. Förteckningen skall bara kunna ändras på basis av vetenskapliga rön. Ändringsförslag 32 Artikel 8, punkt 2 2. Ändringar av bilagan skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och i tillämpliga fall efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. 2. Ändringar av bilagan skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2 och i tillämpliga fall efter samråd med livsmedelsmyndigheten. Ändringsförslaget bygger på artikel 2. Ändringsförslag 33 Artikel 9, punkt 1 1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 84/450/EEG skall ett näringspåstående som jämför mängden av ett näringsämne eller energivärdet hos ett livsmedel med livsmedel inom samma kategori endast göras om de livsmedel som jämförs med varandra lätt kan kännas igen av genomsnittskonsumenten eller är tydligt angivna. Skillnaden mellan mängden av ett näringsämne eller energivärde skall anges, och jämförelsen skall gälla samma mängd livsmedel. 1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 84/450/EEG skall ett näringspåstående som jämför mängden av ett näringsämne eller energivärdet hos ett livsmedel med andra livsmedel endast göras om de livsmedel som jämförs med varandra klart kan kännas igen av genomsnittskonsumenten eller är tydligt angivna. Skillnaden mellan mängden av ett näringsämne eller energivärde skall anges, och jämförelsen skall gälla samma mängd livsmedel. De villkor som fastställts för jämförande påståenden välkomnas. Innehållet i denna artikel bör emellertid klargöras för att garantera att de livsmedel som de jämförande påståendena handlar om klart kan kännas igen av konsumenten. Syftet med ändringsförslaget är även att möjliggöra en jämförelse mellan olika slags livsmedel, till exempel en jämförelse mellan kalciuminnehållet i ett glas mjölk och i ett glas apelsinjuice. Ändringsförslag 34 Artikel 9, punkt 2 2. Jämförande näringspåståenden skall jämföra det berörda livsmedlets utgår AD\ doc 21/55 PE

22 sammansättning med ett urval livsmedel i samma kategori, vilka inte har en sådan sammansättning att de får förses med ett påstående. Detta gäller även livsmedel av andra märken. Hur skall en jämförelse av sammansättningen enligt punkt 2 göras? Det är oklart i vilken omfattning ( med ett urval livsmedel ) och på vilket sätt jämförelsen skall göras. Den österrikiska livsmedelsindustrin har tolkat punkt 2 som om företagen före framställningen av en produkt skall göra en jämförelse med andra produkter (och även med andra märken) för att få vägledning. Det kan inte vara meningen att företagen, på förpackningen av produkten, dels måste ange sammansättningen av de produkter med vilka man har jämfört sin produkt, dels de andra märkena. En sådan tolkning är problematisk mot bakgrund av konkurrensreglerna om jämförande reklam. Det är svårt att förstå kravet på en hänvisning till samma kategori livsmedel vars sammansättning inte tillåter en användning av ett påstående. Punkt 2 skall därför strykas. Ändringsförslag 35 Artikel 10, punkt 1 1. Hälsopåståenden skall tillåtas om de är förenliga med de allmänna bestämmelserna i kapitel II och de särskilda bestämmelserna i detta kapitel och om de är godkända i enlighet med denna förordning. 1. Hälsopåståenden skall tillåtas om de är förenliga med de allmänna bestämmelserna i kapitel II och de särskilda bestämmelserna i detta kapitel. I artikel 10, punkt 1 föreskrivs ett allmänt förbud av hälsopåståenden, med reservation för eventuella godkännanden. Hälsopåståenden skall endast få användas om de har godkänts enligt bestämmelserna i förordningen. Detta allmänna förbud omfattar alla hälsopåståenden, oberoende av om de är avsedda att vilseleda konsumenterna eller ej. Förbudet går för långt, eftersom det också gäller påståenden som grundas på vetenskapliga rön och inte vilseleder konsumenterna. Alla påståenden som grundas på allmänt erkända vetenskapliga rön som konsumenterna förstår skall därför få användas utan att först godkännas. Underlåtelse att följa proportionalitetsprincipen: Enligt EG-domstolens senaste praxis är ett generellt förbud mot hälsopåståenden utan föregående godkännande en oproportionerlig åtgärd för att skydda konsumenterna som inte är sakligt motiverad 1. Enligt EG-domstolen kan konsumentskyddet också säkerställas genom mindre begränsande åtgärder, t.ex. genom ett krav på att tillverkaren eller distributören i tveksamma fall skall bevisa att faktapåståendet är sant 2. Kommissionens avviker från sin hittillsvarande position: PE /55 AD\ doc

23 Det är oklart varför kommissionen avviker från sin hittillsvarande position vad beträffar skäligheten i bestämmelserna, vilka begränsar saluföringen av produkter (jfr bl.a. argumenteringen i mål C-221/00) och istället väljer att följa en linje som EG-domstolen har bedömt som oproportionerlig och icke sakligt motiverad. 1 EG-domstolens rättsfallssamling, dom av den 23 januari 2003 i mål C-221/00 (Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike), de förenade målen C-421/00, C-426/00 och C-16/01 (Sterbenz och Haug) av den 23 januari EG-domstolens rättsfallssamling, dom i mål C-77/97 (Unilever), 1999, s. I-431, punkt 35, EG-domstolens rättsfallssamling, dom i mål C-221/00 punkt 49. Ändringsförslag 36 Artikel 10, punkt 2, inledningen 2. Hälsopåståenden skall endast tillåtas om följande uppgifter ingår på märkningen: 2. Inom ramen för godkännandeförfarandet enligt artikel 13 eller den gemenskapsförteckning som skall utarbetas enligt artikel 12 kan det fastställas att hälsopåståenden endast skall tillåtas om följande uppgifter ingår på märkningen: Att införa ett krav på ytterligare anvisningar om hur mycket och ofta något kan intas, såsom eventuella varningar på livsmedlets förpackning, är överdrivet och omotiverat. I avsaknad av en riskanalys finns det inga vetenskapliga belägg som skulle motivera det ovannämnda kravet vad gäller livsmedel för att skydda konsumenterna. Ett eventuellt krav på märkning skulle endast kunna ske efter en kontroll av enskilda fall. Eventuell (vetenskapligt belagd) ytterligare information skall i framtiden inte endast finnas på etiketten, utan skall också finnas tillgänglig för konsumenterna på Internet, genom telefonservice eller i broschyrer. Dessa sätt att förmedla information fungerar bra i många länder och accepteras och efterfrågas av konsumenterna. Ändringsförslag 37 Artikel 10, punkt 2, led a (a) Ett uttalande om vikten av en balanserad kost och en hälsosam livsstil. (a) Ett uttalande om vikten av en balanserad kost och en hälsosam livsstil, om en sådan balanserad kost eller hälsosam livsstil är mycket viktiga faktorer för att uppnå den påstådda AD\ doc 23/55 PE

24 hälsoeffekten. Det är självklart att en balanserad kost och en hälsosam livsstil har positiva effekter för konsumenternas hälsa. Därför bör sådan information ges på etiketten endast i de fall då det finns ett klart samband mellan en balanserad kost eller en hälsosam livsstil och den påstådda hälsoeffekten. Ändringsförslag 38 Artikel 10, punkt 2, led c (c) I tillämpliga fall, ett konstaterande riktat till personer som bör undvika att använda produkten. (c) I tillämpliga fall, en varning riktad till personer som bör undvika att använda produkten och Ändringsförslag 39 Artikel Följande underförstådda hälsopåstående skall inte tillåtas: (a) Påståenden som hänvisar till näringsämnets eller livsmedlets allmänna, ospecifika fördelar för den allmänna hälsan och välbefinnandet. (b) Påstående som hänvisar till psykologiska och beteenderelaterade funktioner. (c) Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 96/8/EG, påståenden som hänvisar till viktminskning eller viktkontroll, eller till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ner i vikt om man nyttjar dessa produkter, eller som hänvisar till nedsatt hungerkänsla eller ökad mättnadskänsla, eller till en reducering av den energi som fås från kosten. (d) Påståenden som hänvisar till råd från läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, eller från deras branschorganisationer eller välgörenhetsorganisationer, eller som låter förstå att hälsan skulle kunna utgår PE /55 AD\ doc

25 påverkas om man inte konsumerar livsmedlet. 2. I tillämpliga fall skall kommissionen, efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten, offentliggöra noggranna riktlinjer för tillämpningen av denna artikel. Näringspåståenden bör grundas på erkänd forskning och allmänt vedertagen vetenskaplig kunskap. Om påståendet anses alltför ospecifikt (enligt punkt 19 i kommissionens motivering) kan det kompletteras enligt de uppgifter som finns tillgängliga. Det finns åtminstone preliminära bevis för livsmedelsprodukters effekter på exempelvis psykologiska funktioner, beteende, minskade hungerkänslor och ökad mättnadskänsla. I ett samfund som EU borde det vara möjligt att referera till uttalanden, utlåtanden, etc. från professionellt verksamma inom hälsovården och berörda organisationer (till exempel tandläkarförbundet eller det finska hjärtförbundet), om den berörda organisationen eller fackmannen godkänner att man använder sig av dess/hans/hennes namn och utlåtande om produkten i fråga. Om man vidhåller att vissa påståenden (liknande de som beskrivs i punkt 19 i kommissionens motivering, exempelvis hjälper kroppen att tåla stress, eller renar kroppen ) skall förbjudas, bör denna lista bli så kort att den inte kommer att förhindra utvecklandet av livsmedelsprodukter med sådana positiva effekter för hälsan. Denna åsikt sammanfaller med EG-domstolens rättspraxis (mål C-77/99, C-221/00 och C-421/00). I samtliga dessa mål fastställde domstolen att det fanns rimligare sätt att ta itu med påståenden (i de fall deras sanningsenlighet ifrågasattes) än att helt enkelt förbjuda dem. Den viktigaste rekommendationen var att i de fall det råder tvivel om ett påståendes giltighet skall bevisbördan kastas om, så att producenten måste dokumentera och validera sitt påstående. Det bör även tilläggas att generella förbud i själva verket kan inverka negativt på WHO:s och EU:s mera långtgående folkhälsomål genom att de i onödan begränsar konsumenternas förmåga att göra välgrundade val i fråga om de livsmedel de konsumerar och eventuellt hindrar konsumenterna att få tillgång till livsmedelsprodukter med positiva hälsoeffekter. Förbudet mot påståenden om viktminskning och viktkontroll kan till exempel utgöra en effektiv begränsning av positiva påståenden inte bara när det gäller måltidsersättningsprodukter (s.k. ParNuts) utan beträffande alla konventionella livsmedel, även i de fall då påståendena skulle kunna bevisas vetenskapligt. Ändringsförslag 40 Artikel Genom undantag från artikel 10.1 får hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner, och som 1. Genom undantag från artikel 10.1 får hälsopåståenden som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner, och som AD\ doc 25/55 PE

26 bygger på allmänt vedertagna vetenskapliga fakta och utan problem förstås av genomsnittskonsumenten, göras om de är upptagna på den förteckning som avses i punkt Medlemsstaterna skall till kommissionen lämna förteckningar över de påståenden som avses i punkt 1 senast den... [sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 1 år]. Efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23, anta en gemenskapsförteckning över de tillåtna påståenden som avses i punkt 1 och som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner senast den... [sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 3 år]. Ändringar av förteckningen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23, antingen på kommissionens eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat. 3. Från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den dag då den förteckning som avses i andra stycket i punkt 2 antas, får hälsopåståenden som avses i punkt 1 göras på livsmedelsföretagarens ansvar, under förutsättning att de är förenliga med denna förordning och med gällande nationella bestämmelser som är tillämpliga på dem och utan att det påverkar antagandet av de skyddsåtgärder som avses i artikel 22. bygger på allmänt vedertagna vetenskapliga fakta och utan problem förstås av genomsnittskonsumenten, göras om de stämmer överens med det belysande exemplet på gemenskapsförteckningen över tillåtna hälsopåståenden som avses i punkt Medlemsstaterna skall till kommissionen lämna förteckningar över belysande hälsopåståenden som de önskar få uppförda på gemenskapsförteckningen över tillåtna hälsopåståenden senast den... [sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 1 år]. Efter att ha samrått med livsmedelsmyndigheten skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2, anta den gemenskapsförteckning över de belysande hälsopåståenden som avses i punkt 1 och som beskriver ett näringsämnes eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och normala fysiologiska funktioner senast den... [sista dagen i den månad då denna förordning antogs + 3 år]. Ändringar av förteckningen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23.2, antingen på kommissionens eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat. 3. Från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den dag då gemenskapsförteckningen över belysande hälsopåståenden antas, får hälsopåståenden som avses i punkt 1 göras på livsmedelsföretagarens ansvar, under förutsättning att de är förenliga med denna förordning och med gällande nationella bestämmelser som är tillämpliga på dem. Det är lämpligt att dela upp hälsopåståenden i två kategorier såsom kommissionen föreslår, dels påståenden som hänför sig till fysiologiska funktioner (artikel 12), dels påståenden om PE /55 AD\ doc