En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Utredningen klar FÖRÄNDRAD SKOGSPOLITIK Fixa ditt eget mobilnät Spännande vildsvinsjakt Dubbel tillväxt I FIBERSKOGEN PROFESSORN Får skogen att blomma

2

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 19 oktober TEMA: Bilar, ATV och bränsle ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog EXTRA SÄKER- HET. Om olyckan är framme är det tryggt att ha ett larm. Sidan 36 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigering: Ola Oscarsson Telefon: NY SKOGSPOPLITIK. Maggie Mikaelsson är i det närmaste klar med förslaget om en ny skogspolitik. Sidan 10 OMSLAG. Forskaren Ove Nilsson studerar blomman på ett träd som knoppas långt tidigare än normalt. Sidan 22 ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson, Sven-Erik Petersson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö JAKT. Vildsvinen drar norr ut. Sidan 26 PROFILEN. Roger Pontare gjorde en värdig entré på Skogs-Nolia. I en profilintervju berättar han om sympatierna för familjeskogsbruket. Sidan 6 5 LEDARE: Mer mark till naturvård med fortsatt äganderätt. 6 PROFILEN: Roger Pontare hämtar kraft från skogen. 10 POLITIK: Nytt förslag om framtidens skogspolitik. 12 BIOENERGI: Oljekommissionen lyfter fram skogens möjligheter. 16 PRODUKTION: Lovande forskning om fi berskog har nått målsnöret. 18 NÄRINGSPOLITIK: Bidrag för skog på åkermark. 21 FÖRENINGARNA: Kraftsamling på skogsägartinget i Örnsköldsvik. 22 FORSKNING: Förädlingen kan ta jättekliv genom tidigare blomning. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA REKORDSKOTARE. Det finns behov av riktigt tunga maskiner, dit hör den nya skotaren från Ecolog. Sidan JAKT: Följ med på vildsvinsjakt, 32 TEKNIK: Fixa eget mobilnät, ny skördare från John Deere, rekordstor skotare, ackumulerande aggregat, larm för ökad säkerhet och robust moped. 37 SKOGSGÅRDEN: Plan för att lyfta skogsbruket i inlandet. 38 SKOGSGÅRDEN: Livet efter Gudrun. 42 MARKNAD: Lovande för konjunkturen, nytt från fastighetsmarknaden. 50 PORTRÄTT: Svante Fahlgren blickar tillbaks och ger råd inför framtiden. 53 NAMN & NYTT: Karin hjälper utboägarna. 62 KRÖNIKA: Christer Segersteén om energin VI SKOGSÄGARE 4/06 3

4 HARVESTERS FORWARDERS Eco Log maskinvalet för optimal produktivitet och bästa lönsamhet! Välkommen till Log Max Servicecenter Log Max Servicecenter i Jära, strax utanför Jönköping, har nu öppnat. Vi kommer vara den centrala kontaktpunkten för Eco Log och Log Max kunder och servicelämnare. Våra tjänster Fältsupport Telefonsupport Reklamationer Reservdelar Mer information: Log Max Servicecenter Västra Jära Bottnaryd , Eco Log AB Box 84, N:a Hamngatan Soderhamn

5 Miljö med äganderätt USA har som princip att alltid äga tomtmarken till landets ambassader. Ibland blir det problem, men det var inget man förväntade sig i England. I början av 50-talet planerades dagens byggnad i London, vid fashionabla Grosvenor Square. Trots hård press från dåvarande premiärministern vägrade markägaren att sälja. Till slut gick hertigen av Westminster med på att arrendera ut marken i 999 år. Hertigen konstaterade lakoniskt att området visserligen var förlorat för honom, hans barn, barnbarn och barnbarns barn men så småningom skulle någon ättling åter ha full kontroll över marken. Familjen får närmare bestämt vänta till år Amerikanarna viftade förgäves med dollarsedlar, förstod ingenting och gör det förmodligen fortfarande inte. LEDAREN INGA JÄMFÖRELSER i övrigt (för en släkt med rötterna i medeltiden är uppenbarligen perspektiven annorlunda) men det säger något om känslan inför äganderätten. Argumenten är inte alltid logiska mätt med de vanliga plånboks-parametrarna. Det känner många i dessa dagar då maskineriet för markinlösen är i full rullning. Länsstyrelserna talar maktspråk och pengar, men borde lära sig ödmjukhet och anpassning. Ibland är pengar bästa ersättningen när staten tar över skogen, ibland (rätt ofta) är ersättningsmark bättre och ibland (tyvärr rätt sällan) är lösningen naturvårdsavtal. De innebär att markägaren har kvar äganderätten och åtar sig en speciell skötsel. Om inte hanteringen blir smidigare kommer avtalen att omfatta några få procent av all mark som reserveras till naturvård. I samband med Noliamässan, fick skogsutredaren Maggie Mikaelsson ett förslag om att också större reservat skulle kunna skyddas med vanliga, långa, arrendekontrakt. Det låter klokt. Om ett antal årtionden ser skogen kanske annorlunda ut, liksom våra värderingar och kunskaper förändrats. MILJÖMÅLET kan inte begränsas till att addera hektar, det måste bygga på trovärdighet hos allmänhet och markägare. Då behövs smidig hantering och gärna nya former för att behålla både miljö och äganderätt. Mycket fungerar ändå bra, det handlar mer om att hantera och komplettera de instrument som finns. Fast ibland hotar bristen på trovärdighet att bli kontraproduktiv. Vi har mött markägare med goda förutsättningar att släppa fram ädellöv, men tvekar inför perspektivet att odla framtida reservat. Det blir inte bättre av den stora inlösen av ädellövskog som nu är på gång, vilken är dubbelt korkad. Samhället betalar för något man i dag får gratis och lägger en hämsko på brukandet som är en garanti för att utveckla den skog vi alla vill ha. Oavsett om det är ädellöv eller gammal fin barrskog så är det dålig lön för mödan när ett par generationers skogsskötsel resulterar i att ägandet glider ifrån kommande generationer. Kanske låter det kortsiktigt och dumt för de som prasslar med dollarsedlar och inget begriper om känslorna bakom äganderätten, men det handlar om känslor som följer sin egen logik. En god tanke avlövas i dubbel bemärkelse. HISTORIEN om ambassaden har för övrigt en poäng till. I ett läge erbjöds amerikanarna att köpa tomten om familjen fick igen hektar i Florida som tagits ifrån dem under frihetskriget Amerikanarna undrade förhoppningsfullt var marken ligger. Vi är inte riktigt säkra, men det är visst ett ställe som numera kallas Miami, blev svaret. Därefter var det bara att plocka fram arrendekontraktet. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 4/06

6 Tid för eftertanke bland Han är en eftertänksam man som talar vördnadsfullt om träden. Efter ett framträdande (med motorhuven på en skördare som scen!) möter vi Roger Pontare för en vandring i den helande skogen. Fast där vill han helst vara ensam. Av Pär Fornling På något sätt framstår Roger Pontare som ett skogens väsen där han går genom lingonriset i sina färggranna kläder, med pärlor, fransar och vildmarksdekorationer. På liknande sätt för han med sig något av naturens krafter in på scenen i schlager-sm eller andra sammanhang. Och det hänger inte på kläderna. Det är en mångsidig artist som också sjunger jazz i smoking, men det där med skogen och naturen bär han alltid med sig. I år medverkar han i reklam för Norra Skogsägarna, vilket var ett medvetet val. Roger Pontare känner sig hemma med familjeskogsbrukets tankesätt. Berätta, vad betyder skogen för dig? Om man ska bena ut de stora frågorna först vill jag börja med initialerna; trygghet och frihet. Så beror det på hur stor eller liten man är som människa. För den som är sårad och inte mår bra har den en väldig helande kraft. Det är rena hälsomedicinen. Vad är dina finaste stunder i naturen? Oftast tiden före midsommar och alltid på morgonen när dagen är helt oförstörd och allt är upprensat av dagg eller regn. Helst vill jag vara ensam för att kommunicera med den omgivande naturen på det sätt jag vill. Är man två förflyttas fokus till varandra. Är du skogsägare själv? Nej, men jag är uppfödd med skogen. Tidigare bodde vi på Den stora friheten, en avstyckad gård i de jämtländska fjälltrakterna. Nu bor vi i Örnsköldsvik och rätt mycket i husbussen. Jag gillar det nomadlivet på något sätt. Dina kläder är inget man 6 VI SKOGSÄGARE 4/06

7 PROFILEN Här känner sig Roger Pontare hemma. Annars är vi mest vana att se honom på scenen. År 2000 vann han schlager-sm med Vindarna viskar ditt namn. Man ska ha respekt för de här gamlingarna säger Roger Pontare och kramar ett träd. Foto: Pär Fornling Baka Pontares bröd: Förutom musik delar Roger Pontare gärna med sig av ett brödrecept som eventuellt Polarbröd kommer att lansera. Det är en glödkaka som mormor brukade baka på häll. Grunden är ostvassle som blandas med mjölk och värms till kroppstemperatur innan jästen och mörk sirap sätts till. Arbeta in en blandning av vetemjöl och grahamsmjöl, kavla tunna kakor som gräddas på häll, en varm sten eller på en vedspis. Kanongott till te, försäkrar bagaren och artisten. helande träd hittar i en vanlig herrekipering Nej, det mesta sys av Sara Mårskog, hon är klädkonstnär och bor i Skogsnäskollektivet. Jag önskar mig något, så tillför hon saker från sin värld. Det blir en blandning med etniska kopplingar till samer, indianer, folk från tundran och den här dräkten har något av japansk samuraj över sig. Trivs du i kläderna? Absolut. Jag mår bra i dem och kan inte riktigt förklara varför. Det är svårt att sätta ord på känslan, kanske har det att göra med min uppväxt nära naturen. De ger någon sorts trygghet att ha på sig. Hur blev du artist? Som 13-åring var jag med i ett popband från Sorsele. Vi brukade spela på skoldanser. Efter skolan jobbade jag som svetsare i sex år och spelade på helgerna. Därefter gick flyttlasset till Stockholm där jag försökte leva på musiken. Hur kom skogen in i ditt liv? Till stor del via morfar som hade ett skogsbruk i västerbottniska Bockträsk. Jag brukade hjälpa till med gallringar och annat, vilket började tidigt. Redan innan skolådern var jag med morfar och röjde. Jag fick en liten yxa som han slipade åt mig. Det hela var mycket romaniskt. Morfar arbetade med timmersvans, vi fikade under gamla träd, han lagade kolbullar på elden med riktigt amerikafläsk i stekpannan, nötskrikan åt ur händerna på oss och vi sov middag under bar himmel. Sådant sätter sina spår i en liten parvel som växer upp. Är det en värld du saknar? Ja, på många sätt, det var ett värde i enkelheten. I dag är det så mycket slit och släng, åtta dagar i kyldisk sedan slängs allt bort Lite grand av den eran finns i hela samhället och det är nästan samma sak med oss människor. Det finns så mycket livslång erfarenhet som på något sätt inte tas tillvara. Allt blir enkelriktat och allt går så fort. Vi hinner inte tänka efter och söka oss till det där helande rummet som varje människa behöver, oavsett om det är skogen eller något annat. Vad tycker du om dagens skogsbruk? Det beror på, egentligen tycker jag att träden också ska få växa sig stora, starka och helst föryngra sig själva. För mig är skogen en levande Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 4/06 7

8 PROFILEN En något udda scen, i Norra Skogsägarnas monter på årets Nolia-mässa. Fortsättning: Tid för eftertanke varelse och träden är mina bröder, så personligen tycker jag inte om att fälla träd. Men det görs förstås i skogsbruket och här tycker jag det handlar om vilket förhållningssätt man har. Jag har pratat igenom det med Norra och sympatiserar med familjeskogsbrukets tankar. Det är mycket känslor i skogen Oh ja! Det visade sig ju inte minst nere i Småland efter orkanen Gudrun. Det var tragiskt att se så många drabbade familjer som skött sin skog perfekt. Egentligen går det inte att sätta ord på känslorna, det handlar om mycket mer än pengar. Hur går det med ditt skrivande? Det blir någon sång ibland, men någon riktigt bra låtskrivare är jag i alla fall inte ännu. Det känns lite lättare med lyriken, vid rätt tillfälle läser jag gärna små korta dikter. Plockas de fram av naturen? Inte så att jag sitter i skogen och skriver, då blir man avstängd. Jag tycker man ska gå ut i naturen helt förutsättningslöst då får man mycket igen. Skogen kräver ingenting. Det är en villkorslös kärlek. Du behöver bara sköta den så får du mångfalt tillbaks. Är det en livshållning du gillar i stort? Ja, men vi hinner aldrig gå in i de djupa frågorna. Om något mediaprogram försöker ta upp dem avhandlas allt väldigt fort. Vi måste ge oss mer tid. Är det något du vill förmedla i din musik? Jag försöker tala om vad jag tycker och förmedla lite eftertänksamhet. Men det får inte bli för djupt. Kan man så något frö eller bilda någon liten ring på vattnet för eftertanke är det bra. Hur vill du bli fotograferad? Gärna när jag kramar ett träd. Vill du ha Sveriges roligaste skogsjobb? LRF Konsult hjälper aktivt sina kunder att utveckla sina företag och förbättra sin ekonomi. Vi har rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsmäkleri och finns på fler än 130 orter över hela landet. LRF Konsult Skogsbyrån ingår som en del i LRF Konsult och består av ca 100 medarbetare. Skogsbyrån inom LRF Konsult fyller 40 år och växer fortfarande. Vi söker dig som är skogsutbildad och som tycker om att jobba med kundkontakter. Dina arbetsuppgifter består av det mesta som rör ägande av jord- och skogsfastigheter och skogsekonomi. Är du fastighetsmäklare eller på väg att bli fastighetsmäklare ser vi det som en merit. Vi behöver även nya medarbetare som ska arbeta med värdering av jord- och skogsfastigheter. Var vill du jobba? Ange det i din ansökan. Vi söker medarbetare för placering på våra kontor över hela landet bl a i Småland, Västergötland, Östergötland, Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida eller kontakta affärschef Anders Boman, Din ansökan vill vi ha senast den 20 september till Anders Boman, LRF Konsult Skogsbyrån, Box 964, Kalmar eller 8 VI SKOGSÄGARE 4/06

9 Rädda skogen! Jag förlorade kr/ha för att jag inte behandlade i tid. Rotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen. Risken att drabbas av rotröta har ökat markant. När kylan avtar och temperaturen överstiger +5 C är det därför viktigt att behandla med Rotstop. Nya undersökningar antyder dessutom att spridningsförloppet går betydligt snabbare än vad vi tidigare trott. Det är därför viktigare än någonsin att behandla mot rotröta, både vid gallring och slutavverkning. Rotstop! STOPPA SPRIDNINGEN A V ROTRÖT A Rotröta Rottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott. Du kan förlora kr i försämrat virkesvärde på 1 ha. Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år. Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Korrekt utförd behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning. Rotrötan gör mest skada på gran, men även på tall och lärk. En rötskadad gran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav på de som gallrar och slutavverkar din skog. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten på Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax

10 Maggies förslag I den kommande skogsutredningen får produktionen en tydligare roll. Visserligen blir det troligen både nya böter och krav på skogsbruksplan, men det är ändå mer morot än piska. Av Pär Fornling Landshövding Maggie Mikaelsson har arbetat med skogsutredningen sedan sommaren Ett första delbetänkande resulterade i att Skogsstyrelsen stärkte sin makt som central myndighet. Resten av förslagen presenteras vid månadsskiftet. Resultaten återstår att se, men det här är den bild som tonar fram i skrivande stund. Dagens politik är en följd av 1990 års skogs utredning, vilket var ett rejält brott mot det gamla. Bidrag och detaljregler försvann och skogsägaren fick frihet under ansvar. Men den stora nyheten var att miljön och produktionen blev två jämställda mål. Nu blir det ingen revolution, utan mer en justering av dagens politik. Och produktionen blir tydligare, utan att för den skull minska på miljöambitionerna. I dag är miljömålet kristallklart. Ett visst antal hektar ska avsättas till naturvård och hänsynen mäts på olika sätt. Men ingen vet hur många kubikmeter skog som bör avverkas för att produktionsmålet ska uppfyllas. Maggie Mikaelsson vill att det tas fram någon form av produktionsmål. Kanske blir det något för ett nybildat skogsråd (eller vad det nu ska heta) att arbeta med. Det handlar om ett forum med representanter för näringen, miljöorganisationer, regering, myndigheter och andra intressenter. Tanken är att hitta en samsyn i olika frågor och arbeta ungefär som miljömålsrådet. När det gäller miljön och skogen handlar mycket om reservat och inlösen av mark. Utredningen förväntas MY DEAR DEAR CHAINSAW STIHL motorsåg MS 390 Gäller endast denna modell Ca pris inkl. moms 6.490:- Din gamla såg :- Ditt nya pris 4.490:- BYT IN DIN GAMLA MOTORSÅG OCH FÅ 2.000:- TILLBAKA Erbjudandet gäller t.o.m och endast MS 390. TRYGGHET & KVALITET FACKHANDELN K U N SK AP & SERVICE Provat att handla i Servande Fackhandeln någon gång? Kom in till oss och upptäck skillnaden! VI SKOGSÄGARE 4/06

11 om nya skogspolitiken vara positiv till naturvårdsavtal och fler liknande former (Statskontoret lägger dessutom fram med en rapport till våren). RÖJNINGSPLIKT kommer inte den här gången, men om skogsbruket inte vänt den negativa trenden till nästa översyn, år 2010, finns anledning att räkna med det. Kravet på skogsbruksplaner är på väg att återinföras, men det gäller inte de mindre fastigheterna. Det är en öppen fråga var den nedre gränsen går. Å andra sidan försvinner nog Skogs- och miljöredovisningen (SMÖR), en obligatorisk redovisning, med tyngdpunkt på miljön, för de som inte har en färsk skogsbruksplan. I teorin finns det hårda straff för den som inte följer dagens lag, men det är rätt sällan överträdelserna går hela vägen genom åklagare och domstol. I stället finns förslag om att införa sanktionsavgifter för den som gör fel. Det kan mer jämföras med en sorts p-böter för skogen som är rätt enkla att döma ut, exempelvis om avverkningen blir större än vad som angivits i den avverkningsanmälan som gjorts, eller något annat övertramp. Bland en oändligt massa områden har utredningen också haft i uppdrag att titta på skogsbruksmetoderna. En del har uppfattat det som ett hot mot trakthyggesbruket. Men det handlar snarare om att markägaren bestämmer hur han eller hon vill bruka skogen och myndigheten bistår med råd så att metoden håller sig inom lagens råmärken. PRODUKTIONEN framhålls på olika sätt. Tonen slås an redan i portalparagrafen med nya formuleringar om skogen som en förnybar resurs. Det talas om möjligheten till gödsling (Skogsstyrelsen manas snabba på med nya regler), vikten av skogsvård, bra plantmaterial och liknande saker. Däremot föreslås inga lagändringar som gör det ännu friare att exempelvis använda främmande trädslag eller andra skogsbruksmetoder. Även om inte lagen ändras har de allmänna skrivningarna ändå stor betydelse. Det är ett signalsystem både till skogsägare och myndigheter. Dessutom framhåller Maggie Mikaelsson att friheten redan är stor. Är det något som överraskat mig under arbetet är det insikten om att skogsnäringen redan i dag har stora möjligheter att göra olika saker. Man försöker lägga ansvaret på myndigheten trots att man själv äger frågan. Jag vill uppmana näringen att ta vara på det ansvar och den frihet man fått, säger hon. IMPEDIMENT försvinner som begrepp. I stället talas om lågproduktiv skogsmark. Men framför allt får Sverige en beskrivning av skogsmark som är jämförbar med andra länder. Genom dagens sätt att räkna kommer Sverige ofta missvisande i strykklass då det gäller jämförelser om hur stor procent av skogen som är skyddad för naturvård. Enligt FAO:s sätt att se på saken är det runt 20 procent. I norra Sverige ställer gränsen för svårföryngrad skog till en del problem. Begreppet i sig hämmar skogsbruket, det krävs speciella krav för avverkning och framför allt visar praktiskt skogsbruk att det ibland går utmärkt att bedriva produktivt skogsbruk i området. Dagens gränser är mer politiska än vetenskapliga och utredningen föreslår en översyn byggd på de verkliga förutsättningarna. Hur det går med den och andra frågor hänger på nästa regeringen som ska förvalta Skogsutredningen POLITIK Diskutera skogsekonomi med oss Nordea Bank AB (publ) När både fastighets- och virkespriserna stiger är det än viktigare att ha kontroll på utvecklingen av räntan och marknaden. Det är av stor betydelse att fatta rätt beslut även på lång sikt när det gäller din skogsekonomi. Hos Nordea finns specialistgruppen Jord & Skog som har lång erfarenhet från såväl fastighets- och virkesaffärer som skatter och generationsskiften. Välkommen att kontakta ditt närmaste Nordea kontor eller någon av oss på Nordea Jord & Skog. Eivor Mettävainio Östersund tel Rolf Nordén Sundsvall tel Arne Grundberg Karlstad tel Gör det möjligt VI SKOGSÄGARE 4/06 11

12 xxxxxxxxxxx BIOENERGI Flis i massor med ny vision I början av sommaren kom oljekommissionens rapport. Den öppnar för en flerdubbling av energin från skogen och åkrarna. Nu återstår att se vad som händer efter valet. Av Pär Fornling Det är lätt att glömma att den utlösande faktorn till arbetet vare sig är omsorg om skogsbruket eller att minska beroendet av den allt dyrare oljan. De positiva effekterna kommer på köpet. Drivkraften är i stället miljön, där skogen har en nyckelroll genom att inte bidra till kolutsläpp som påverkar klimatet. Det fick ett land som Holland (helt utan skog) att införa ett träbyggnadsprogram långt före Sverige. Nu har skogens miljömöjligheter då det gäller klimatfrågan kommit högt upp på dagordningen också i Sverige. Miljön är utgångspunkten. En annan dimension, som kommit upp under tiden, är förstås oljesamhällets sårbarhet, sade statsminister Göran Persson när kommissionen presenterade sin vision. Han har själv varit ordförande i gruppen som bestått av experter och nyckelpersoner från näringslivet med Stefan Edman som huvud sekreterare. UPPDRAGET har varit att visa vägen för hur Sverige kan bryta oljeberoendet. I dag kommer en tredjedel av landets energi från olja. För att nå fram finns flera delmål fram till år 2020: Genom att spara och effektivisera ska samhållet som helhet minska energianvändningen med 20 procent. All oljeeldning i bostäder och lokaler försvinner. Vägtransporterna minskar användningen av bensin och diesel med procent. Industrin minskar oljeanvändningen med procent. FÖR ATT nå dit går skogen som en grön tråd genom hela rapporten. I tabellen här bredvid framgår hur bioenergin från skogen kan fördubblas på 15 år. Det handlar om ved i olika former, avverkningsrester i form av Fortsättning sid 14 Flisen från skogen väller fram i en allt högre takt. Det finns mer grot att hämta, därefter kommer stubbarna. Ny teknik gör det enklare att ta hand om virket från röjningar och gallringar, vägen öppnas för att plantera åkermark och en del områden kan intensivodlas med gran. Planerad ökning av bioenergin: År Ved, grot, stubbar Åkerbränsle Industri internt Industri avsalu Avlutar Avfall, torv mm Övrigt 1 8 Totalt (TWh) VI SKOGSÄGARE 4/06

13 Släktträd till salu! Vi säljer delar av vårt skogsinnehav. Du som äger skog, eller bor i glesbygd, har en unik möjlighet att köpa mark och ge dina kommande generationer fastare rötter i skogen. Är du intresserad av att köpa skogsmark, ring Sveaskogs kundcenter tel eller gå in på

14 BIOENERGI Fortsättning: Flis i massor grot (grenar/toppar) och stubbbrytning. För att skogen ska räcka till ökas tillväxten med procent genom effektivare skötsel (gallring och röjning), gödsling, förädlat plantmaterial och dikesrensning. Dessutom talas om intensivodling på några procent av arealen (se artikel om fiberskog på annan plats i tidningen). Ett exempel som lyfts fram är att om 5 procent av den lämpliga arealen (1,1 miljoner hektar) intensivodlas ger det 27 TWh om året. Det gäller gran med en omloppstid på 45 år. ÅKERBRÄNSLE handlar inte bara om jordbruksgrödor, utan också om att plantera nedlagd åkermark med skog. Den som sätter hybridasp, poppel eller energiskog kan förväntas få bidrag genom EU-programmet för landsbygdsutveckling (LBU). Total handlar det om att nyttja hektar nedlagd åkermark. Kanske kommer det ytterligare stöd. Staten ska ha ett mycket stort engagemang för utbildning brukarna och anläggningsstöd till odling av energi, sade Stefan Edman på presskonferensen. INOM INDUSTRIN har lutar från massavedsindustrin länge varit en stor energikälla. Det finns fler och andra möjligheter att nyttja energin, inte minst att göra fordonsbränsle genom svartlutsförgasning. Det sägs klart och tydligt att staten ska bidra till ett antal pilotanläggningar för andra generationens biodrivmedel. Till första generationen räknas etanol från spannmål. I nästa generation kommer etanol från skogen och förgasning av trä, vilket kan ge flera olika sorters bränsle som alla ersätter diesel. En hel del talar för en fyrklöver med investeringsstöd: Svartlutsförgasning vid Kappas massabruk. Fortsatt stöd till storskalig förgasning av skogsflis i Värnamo. Några etanolfabriker enligt den teknik som testas i Örnsköldsvik. Förgasning av träflis till FT-diesel, vilket det finns planer på i Sundsvall. DIESELBILARNA lovsjungs av kommissionen. De har högre verkningsgrad och med ett renare bränsle tror jag vi står för ett radikalt skifte av våra vanor, säger Göran Persson. På sätt och vis kan man se det som en tvåstegraket: Dieselbilarna drar mindre bränsle per mil och minskar på så sätt omedelbart oljeberoendet. I nästa steg ersätts dessutom dieseln av andra generationens bränsle från skogen. Vad det kan innebära i form av beskattning och stimulans till dieselbilar återstår att se. Det är för tidigt att uttala sig om, säger Göran Persson och framhåller att det inte är tal om att jaga bilister. Tvärtom vill vi driva på utvecklingen för att kunna fortsätta använda bilen när oljan tryter. Bilismen har kommit för att rulla och vi måste hitta andra sätt att driva våra bilar. Kommissionen vill gärna stimulera fram effektivare bilar och framhåller att den svenska bilparken drar 20 procent mer än genomsnittet i EU. Att spara och effektivisera med ny teknik är för övrigt en viktig punkt inom alla områden. Därför föreslås ett speciellt centrum för energieffektivisering med målet kapa 1,5 procent av energianvändningen per år. Nu är rapporten lagd och regeringen som sitter i höst får ta tag i arbetet, konstaterar Göran Persson. TIPS: I tidigare nummer av Vi Skogsägare har vi haft artiklar om svartlutsförgasning (nr 5-05), förgasning i Värnamo (nr 2-06 ) och etanol/förgasning (nr 5-05). De finns att läsa på Jag tror på en ljus framtid för skogen, sade Göran Persson i Jönköping. Statsminister optimistisk om skogen Det har varit mycket skog ljus framtid för den svenska och bioenergi för stats - skogen. minister Göran Persson under året. För egen del har jag min identitet kopplad till skogen konstaterade han vid invigningen av bioenergimässan i Jönköping. Göran Persson talade om en Naturligtvis kan ett litet land som Sverige inte stoppa klimatförändringen själva, men vi kan visa vägen, sade han. Ett huvudbudskap till den internationella publiken var att bioenergi kan ge både jobb och tillväxt. Svensk teknik för bioenergi till Kina Den internationella bioenergimässan hölls under våren för andra gången på Elmia i Jönköping. Över 50 länder var representerade för att utbyta erfarenheter och bädda för en växande internationell handel av både teknik och råvara. I centrum för de internationella besökarna fanns Liu Zhen Ya som är ordförande i det statliga energibolaget State Grid Corporation of China. Företaget har 128 miljoner kunder! Liu Zhen Ya talade om kommande jättesatsningar på bioenergi och undertecknade samarbetsavtal med svenska företag. I planerna ingår en anläggning i Sveg som dels gör kraftvärme och dels tillverkar pellets tillsammans med etanol från skogsråvara. Kinesiska State Grid är tänkt att bli en av tre delägare tillsammans med kommunen och Härjedalens energi. I ett annat projekt tillverkas Det finns mycket svensk teknologi inom bioenergin som är intressant för Kina, säger Jenny Y Wang. bioenergi med Sveaskog som partner. I dag står Kina för 12 procent av världens energianvändning och Liu Zhen Ya räknar med att förbrukningen kommer att öka med närmare 50 procent till år En hel del av det ska komma från bioenergi. Vi planerar för att använda 50 miljoner ton biopellets år 2020, berättade Liu Zhen Ya. Råvaran kommer till stor del från halm, dessutom planeras för stora energiskogar. Bland framtidsplanerna finns ett internationellt forskningscenter för bioenergi som ska stå klart om fem år. 14 VI SKOGSÄGARE 4/06

15 Kraftsamling på tinget Årets skogsägarting gläntade på dörren till en ny era. Det präglade mötet under två dagar i Örnsköldsvik, med representanter för LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna. De nya möjligheterna för bioenergi ökar efterfrågan på råvara, och över huvud taget handlar nu mycket om produktionen. Flera analyser och utredningar drar åt samma håll, inte minst oljekommissionens rapport och det kommande förslaget om en ny skogspolitik. Däremot uttrycktes oro över Skogsstyrelsens agerande och ställningstaganden. Var lugna, vi ska klara miljön, de frågorna får vi inte släppa, var Christer Segerstéens budskap till Skogsstyrelsen. Men Skogsstyrelsen har också ett ansvar att till sammans med näringen gå i bräschen för klimatfrågorna och bioenergin. Det handlar inte minst om produktionsinriktad rådgivning. Skogsägarföreningarna drar sitt strå till stacken genom att förvalta den skogliga delen i LRF:s Kraftsamling för att stärka de gröna näringarna, som ska få landet att växa. Förutom 18 miljoner kronor från LRF räknar man med att få del av LBU-pengar till en kampanj för att inspirera till ökad skogsproduktion. Det hela kretsar kring goda exempel på flera hundra demonstrationsgårdar över landet. Målet är att nå skogsägare som ägnar minst en dag åt de här frågorna. Möjligheterna ska sprida sig som ringar på vattnet. När projektet är över ska vi ha påverkat hela skogsbrukets sätt att se på de här frågorna, säger Sven Lundell, LRF Skogsägarna. Målet är att öka skogsproduktionen med 20 procent. Förödande skogsbrand Efter en långvarig torka utbröt en av de största skogsbränderna i modern tid. Ett 15-tal markägare är drabbade. För många är det en totalkatastrof med all skog förstörd. Den som är kvar kan möjligen användas som bränsle. Området ligger i Bodafors i Norrbotten. Elden började den 11 augusti och en dryg vecka senare, när den ännu inte var under full kontroll, hade omkring hektar eld härjats. Värdet av den avverkningsbara skogen beräknas till 50 miljoner kronor. Det är naturligtvis oerhört jobbigt för de drabbade. Frånsett de ekonomiska skadorna är det en sorgeprocess att gå igenom. Förhoppningsvis kan staten gripa in genom att ge de drabbade ny skog från Sveaskog och eventuellt göra ett reservat av det brandhärjade området, säger Norras ordförande Tomas Mörsell, som diskuterade de möjligheterna med skogsminister Ulrika Messing när hon besökte området. Prova hur vi kan göra verklighet av dina skogsdrömmar Prova vad det innebär att få en partner som är specialiserad på jordbruks- och skogsfastigheter. Att få ett finansieringsåtagande som sträcker sig längre än över själva köpet. Hur du kan få hjälp, inte bara med lån utan med råd som ger dig möjlighet till bättre intäkter från skogen. Det kan betyda skillnaden mellan dröm och verklighet. Ring oss på eller gå in på Jordnära finansieringar NYHETER Ny förgasning i Härnösand Länsstyrelsen har gett kronor till Mittuniversitetet i projektstöd för utveckling av en förgasningsanläggning i laboratorieskala i Härnösand. En överenskommelse har också slutits om att Mittuniversitet ska påbörja forskning inom biobränsle. Projektet är ytterligare ett steg i Västernorrlands satsning på energiomställning och tidigare har länets biobränsleforskning skett i samarbete med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. VI SKOGSÄGARE 4/06 15

16 Vägen öppen för rekordskog Tjugo års forskning ger klart besked: Tillväxten i norra Sverige kan fördubblas och i södra Sverige öka med 50 procent! Nu är kunskapsvägen öppen för att gå från försök till praktisk odling. Av Pär Fornling Trädens biologiska potential är mycket större än vad vi tror, säger professor Sune Linder. För ett par årtionden sedan drog han igång det som kom att bli forskningsprogrammet Fiberskog, vilket nu avslutats. Försöken gäller gran och resultaten visar att tillväxten kan öka dramatiskt genom gödsling, utan att det blir några problem med näringsläckage. Skogen har ingen naturgiven produktionsförmåga, vilket många tror, konstaterar Sune Linder. KLIMATET i Sverige är visserligen kärvt, men till skillnad från i många andra delar av världen finns här oftast gott om vatten. Det ger förutsättningar för relativt bra tillväxt, bara träden får den näring de vill ha. Om all lämplig mark används till intensivodling skulle stamvedsproduktionen öka med 220 miljoner kubikmeter, vilket är mer än en fördubblad produktion. Om 10 procent av arealen intensivodlas räknar forskarna med att produktionen ökar med miljoner kubikmeter. I flera olika försök (framför allt Flakliden i Västerbotten och Asa i Småland) har träden fått all den näring de kan tillgodogöra sig. I Flakliden tredubblades tillväxten de första 15 åren. Uthålligt räknar forskarna med att tillväxten per hektar ökar från 3,5 till 10 kubikmeter om året. I Småland är den procentuella ökningen mindre, bland annat på grund av vattenbrist. Vi kan minst öka produktionen i norr med 100 procent och i söder med 50 procent, konstaterar Johan Bergh, projektledare för Fiberskog. TILLVÄXTEN är inte den enda positiva effekten. När det växer mer biomassa binds mer kol. Dessutom fångar marken upp mer kol genom att humuslagret växer och nedbrytningen av förnaproduktionen avtar. Gödslingen blir därmed en kolfälla som hindrar kolet att komma ut i atmosfären och bidra till växthuseffekten. För varje ton kväve får vi 50 ton bundet kol, berättar Sune Linder. Men samtidigt går det åt energi att tillverka handelsgödsel. Och traktorn, eller helikoptern som sprider den, förbränner olja vilket ger utsläpp av kol. Totalekonomin blir ändå god. Enligt forskarna motsvarar energiåtgången bara 2 4 procent av den energivinst som merproduktionen av biomassa ger, om man använder den för utvinning av energi. Och detsamma gäller för kolinlagringen. Orsaken till att virkesproduktionen ökar är framför allt att träden får mer barr och därmed bättre kan tillgodogöra sig solljuset genom fotosyntesen. 16 VI SKOGSÄGARE 4/06

17 PRODUKTION Johan Bergh räknar med att intensivare odling på lämpliga marker är ett alternativ för flera skogsägare. Professor Sune Linder konstaterar att tillväxten mer beror på näringstillgången än biologin i skogen. För 10 år sedan kom ett miljölarm om att ett varmare klimat påverkar tjälen vilket i sin tur frigör kol. Ett försök i Flakliden, där marken värmts med elkablar, visar att det inte är någon fara. Träden i Flakliden växer fort. Kolla barren, markanalyser säger inget om gödningsbehovet Dessutom behöver inte träden lägga så mycket energi på att utveckla finrötterna för att fånga upp näring, i stället får stamveden växa till sig. TILL SKILLNAD från dagens vanliga skogsgödsling börjar man gödsla fiberskogen i ungdomsåren, då träden har möjlighet och utrymme att bygga upp barrmassan. Inledningsvis kan därför produktionen öka med flera hundra procent. I korthet tänker sig forskarna följande upplägg vid praktisk odling: Använd bra förädlade plantor. Sätt plantor per hektar, eller om man vill köra gallringsfritt. Röj framför allt bort självsådda plantor. Börja gödsla när medelhöjden är 1,5 3,5 meter och gödsla vart annat år tills beståndet sluter sig. Det slutna beståndet gödslas 2 4 gånger, eller upp till vart 10:e år. Första gödselgivan bör ofta vara kilo kväve per hektar och därefter kilo. Men bara kväve räcker oftast inte, dessutom kan det behövas fosfor, kalium och magnesium. För att pricka rätt är det bäst att analysera barren hösten innan gödslingen. Markanalyser säger inget om gödningsbehovet, betonar Sune Linder. En barranalys kostar kronor. BÄST EFFEKT fås på dåliga och halvdåliga marker. Ökningen blir inte alls lika stor Faller inte på kvaliteten: Träden växer rekordsnabbt, men frågan är vad som händer med virkeskvaliteten. För papperstillverkning finns det både för- och nackdelar. Massan är ljus och kräver mindre kemikalier, men det går åt en kubikmeter mer råvara för varje ton massa (precis som för vanlig snabbväxande gran). En utvärdering från MoRe Research, som provkokat massan, visar att den fungerar utmärkt till våtprodukter och bra till skriv- och tryckpapper. I tekniska termer blir det mer korta vårfiber vilket ger bra dragstyrka och sämre rivstyrka. För sågat virke kan de grova årsringarna i centrum vara ett problem, men den delen av stocken kan användas till pallvirke och andra mindre krävande kvaliteter. Det görs redan i dag när det gäller så kallat Japan-timmer med höga kvalitetskrav, säger professor Urban Nilsson. Även om relativt mycket virke får sämre kvalitetsklassning räknar han med att gödsling kan vara en lönsam åtgärd. Han påpekar att gödslingen i sig inte påverkar virkeskvaliteten. Veden får samma egenskaper som för vanlig snabbväxande gran. Centrum utbytet (juvenilveden) vid sågning är alltid ett problem eftersom det har en tendens att vrida sig. Och växer träden fort i ungdomsåren blir andelen större. Vid massakokning är resultaten desamma som för vanlig snabbväxande gran. på åkermark där de naturliga förutsättningarna redan från början är bra. Fiberskogsprogrammet avslutas i en tid när efterfrågan på råvara går på högvarv, vilket bidrar till forskarnas slutsats: Vi har inte råd att inte gå vidare och prova konceptet i praktisk skala. VI SKOGSÄGARE 4/06 17

18 NÄRINGSPOLITIK Famnen och framtiden full av energi från skogen Det finns anledning att vara optimist som skogsägare. Råvaran efterfrågas av allt fler och nu handlar det om att öka produktionen. Av Pär Fornling Den här våren har bioenergin handlat om mycket mer än vedhögarna, som i vanlig ordning tornar upp sig hemma på Hamra gård hos Christer Segerstéen. Utöver arbetet som ordförande för LRF Skogsägarna har han varit ledamot i statsministerns oljekommission. Christer Segerstéen har länge och konsekvent talat om produktionen. Men nu, när allt fler stämmer in i kören, är han mån om att också lyfta fram miljön. Lås oss inte göra misstaget att glömma de frågorna om pendeln slår över igen. Den bio logiska mångfalden måste finnas med, säger han och blickar ut över Kinda kanal som glittrar en bit bort från balkongen på den gamla släktgården. Den bidrar till att ge perspektiv på dagsfrågorna. LIKVÄL handlar det nu om tillväxten i skogarna. Under hösten startar Kraftsamling skog, vilket är en del av de 250 miljoner kronor som LRF avsatt fram till år 2010 för att få fart på landsbygdsföretagandet. Av det går 18 miljoner kronor till att lyfta skogsproduktionen. Förberedelserna är i full gång inför starten nästa år. Inom varje skogsägarförening kommer en projektledare att arbeta med frågorna, som kretsar kring ett antal goda exempel och föredömen. Vi vill få ut folk i skog och mark och diskutera möjligheterna. Det är en väg att öka produktionen där vi gör något själva. Dessutom behövs uppmuntran från myndigheter och samhälle, poängterar Christer Segerstéen. Ibland verkar Skogsstyrelsen mer koncentrerad på skog för rekreation och sociala värden. Det är viktigt, men man får inte skapa ett problem som egentligen inte finns. Och i grunden måste myndighetens arbete ändå handla om produktionen. REAKTIONERNA från skogsindustrin på det ökade intresset för bioenergi är lite blandad, flera bolag oroar sig för konkurrens om råvaran till massa- och pappersindustrin. De får väl vara beredda att betala lite mer. Volvo slutar inte att tillverka lastbilar för att LKAB höjer priset för sina produkter I morgon ska jag åka till Jämtland och diskutera de här sakerna. Där betalar industrin 212 kronor för massaveden efter transportavdrag, medan Södra betalar 260 kronor och Skogsbrukets utrustning på ett ställe Vi levererar till DIG på ort och ställe Storgatan 62, Hammerdal Telefon Telefax Beställ vår katalog STALPEN Mekanisk trädfällriktare Hjälpmedel vid fällning av träd i besvärlig fallriktning. Stabil, säker konstruktion med kuggstång, hög utväxling, delbar. Tillverkad sedan 1972 Lyftkapacitet kg Mer info? Telefon , fax VI SKOGSÄGARE 4/06

19 likväl gör en bra vinst. Det bör alltså finnas möjligheter att få upp priserna, säger Christer Segerstéen. Han räknar med att det kan bli en förskjutning så att massaved i klena dimensioner går till energi, medan klentimmer går till massabruken. Marknaden är inte statisk, det är ständiga förändringar. Nu ser vi hur det papperslösa kontoret börjar påverka förbrukningen av finpapper, å andra sidan kommer ny pappers användning och fibern kan användas till mycket annat, allt från lätta komponenter i bilindustrin till kläder. Utvecklingen har sin gång, du kan inte konservera något. Det är bättre att bejaka förändringarna och ta vara på möjligheterna. Det gäller inte minst energin. UTÖVER att öka produktionen i skogarna finns en slumrande potential på åkern. Genom vårt arbete i skogsägarrörelsen kommer nu också hybridasp och poppel att få anläggningningsstöd tillsammans med energiskog. Visserligen är ersättningen på kronor per hektar i lägsta laget, men i förslaget finns öppningar för både högre ersättning och fler trädslag, säger Christer Segerstéen. Oljekommissionen räknar med att ungefär hektar åkermark kan användas till energiproduktion, hälften med traditionella jordbruksgrödor och hälften med trädplantering av något slag. I första hand handlar det om de hektar som ligger utanför EU-systemet. Det är nedlagd åkermark som av olika anledningar inte får något arealstöd. Därutöver menar jag att det finns en potential på ungefär hektar vanlig åkermark, vilket inte alla inom LRF håller med om. Det är naturligtvis upp till markägaren att Christer Segerstéen arbetar handfast med bioenergifrågorna. bestämma. För egen del tror jag det är klokt att tänka bortom dagens jordbrukspolitiska beslut. Om direktstöden minskar finns det anledning att fundera över hur marginalmarken bör nyttjas. En tredje väg för att få mer råvara är någon form av plantageskogsbruk eller fiberskogsbruk, vilket skogsstyrelsen reagerat emot. Det där tycker jag är vulgärpropaganda. Man talar om att den svenska modellen är hotad. Det handlar bara om några procent som kan odlas intensivare och då ska det naturligtvis ske i samråd med myndigheten. OAVSETT vad som händer i valet konstaterar Christer Segerstéen att frågorna lever vidare. Det blir vare sig bättre klimat eller billigare världsmarknadspris på olja efter valdagen. Det förblir en viktig fråga, där skogen är en del av lösningen. VI SKOGSÄGARE 4/06 19

20

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Kommissionen mot oljeberoende

Kommissionen mot oljeberoende Kommissionen mot oljeberoende Anders Nylander anders.nylander@nylan.se +46 709 71 99 49 Vad var Kommissionen mot oljeberoende? Ett brett sammansatt kompetensråd som lämnade fakta och råd till statsministern

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer