Verksamhetsplan 2009

Transkript

1 Verksamhetsplan 2009 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Vision Vår vision är en behovsstyrd hälso- och sjukvård där vi som förtroendevalda genom goda medborgarkontakter kan medverka med väl underbyggda beslutsunderlag till landstingsfullmäktige. Regelverk Beredningens geografiska ansvarsområde Hälso- och sjukvårdsberedning Nord omfattar Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner. Beredningen har 13 ledamöter Birgitta Gidblom, ordf. s Margareta Henricsson, ns Maivor Johansson, s Björn Lundquist, ns Marina Eriksson, s Monica Hedström Nordvall, m Gabriella Andersson, s Anita Weinz, ns Ulf Kero s Eva Alriksson, m Börje Frisk, mp Anne Kotavuopio Jatko, fp Kurt Sundkvist, v Uppdrag Grundläggande uppgift Beredningens uppgift är att inom vårt geografiska område vara en länk mellan medborgarna och landstingsfullmäktige. I vårt uppdrag ingår att lyssna och föra en dialog med medborgarna och att sammantaget med den övriga kunskap vi har om medborgarna föra fram den behovsbild som framkommer till fullmäktige. Arbetet ska vidare skapa förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. (bilaga1) Vi ska således: Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i vårt geografiska område. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Vi ska vidare; Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl. förslag till beredningens uppdrag nästkommande år. Vi ska i vårt arbete också söka samverkan med våra respektive kommuner. Beredningens uppdrag 2009 Landstingsfullmäktige fastställde vid sitt sammanträde att hälsooch sjukvårdsberedningarnas uppdrag under 2009 ska vara Barn och ungdomars hälsa. Uppdraget avgränsas till grundskole- och gymnasieåldern. 1

2 Verksamhetsinriktning och handlingsplan Arbetsmodell för årets uppdrag Processen Kunskapsinhämtning: Vi ska stegvis bygga upp vår kunskap/kompetens inom uppdragsområdet genom insamling av faktamaterial, intervjuer och föreläsningar. Planering: Beredningen fastställer riktlinjerna för beredningsarbetet. Därefter detaljplaneras arbetet efter grundlig genomgång av lämpliga metoder. Arbets- och ansvarsfördelning samt aktivitetsplan med tidplanering fastställs. Medborgardialoger: Vi genomför dialogerna. Strukturera materialet och rapportera: Insamlat faktamaterial och resultatet av genomförda dialoger struktureras, analyseras och sammanställs till en slutrapport som lämnas till landstingsfullmäktige i december Återkoppling: Vi återrapporterar fortlöpande till de medborgare och andra som har deltagit i dialogerna. Nästa års uppdrag: Beredningen föreslår uppdrag för kommande verksamhetsår. Beredningens mål Vi ska medverka till att kunskap om medborgarnas behov kring barn och ungdomars når landstingsfullmäktige. Medborgarna ska känna ett intresse för och en vilja att delta i dialogen med oss. Vi ska ha en kunskapsbas om befolkningen grundad på fakta och dialog med medborgarna. Vår rapport ska skapa debatt i landstingsfullmäktige utifrån ett behovsperspektiv. Vi ska ha förmåga att ställa om vår arbetsmodell efter nya förutsättningar. Budgeten ska hållas inom ramen. Framgångsfaktorer för att uppnå målen Medborgarperspektivet och den ökade kompetensen hos beredningen ska vara vägledande i allt arbete och ligga till grund för analysprocessen. Medborgardialogen bör utgöra minst hälften av varje ledamots redovisade arbetstid. Vi tar alla ansvar för arbetet och informerar varandra fortlöpande. Alla arbetar kostnadseffektivt vilket, förutom att välja effektiva metoder, även innebär att, där det är möjligt, samåka och att svara på kallelser i god tid. 2

3 Dokumentation görs så snart som möjligt i samband med varje dialogtillfälle. Alla informerar sina politiska partier om vårt arbete. Vi inkluderar de mål som anges i landstingsplanen: God hälsa och God vård i vårt arbete. Vi ska ha tillgång till uppdaterad fakta om befolkningens hälsa, medicinsk utveckling och liknande information. Metoder som ger utrymme för både information och dialog ska prioriteras. Vi ska kunna urskilja gränserna mellan landstingets och kommunernas ansvar. Kunskapsuppbyggnaden ska vara en ständigt pågående process. Vi ska utveckla bra metoder och hitta nya arenor för att förbättra dialogen med medborgarna. Ekonomi Ram Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har av landstingsfullmäktige tilldelats en ekonomisk ram på kr för verksamhetsåret Utgifter Den största utgiftsposten är arvoden och omkostnader för ledamöter. Dessutom utgår ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst för högst 15 dagar för arbete/aktiviteter inom ramen för beredningens uppdrag samt för eget partiarbete. Utgifter utöver detta är omkostnader för aktiviteter samt information och återkoppling till medborgarna. Mål Vi ska för att nå framgång i vårt uppdrag: inventera befintliga resurser och noggrant planera och förbereda verksamhetsårets olika aktiviteter. successivt följa upp kostnadsutvecklingen för beredningens arbete och stämma av mot budgeten. Aktivitetsplan Beredningen kommer efter planering av uppdraget att upprätta en integrerad mötes-, aktivitets- och tidplan. Planen ska fortlöpande avstämmas. Uppföljning Vi ska följa upp årets arbete kopplat till mål, framgångsfaktorer och aktivitetsplan. Arbetsinsatser, budget och användning av ledamöternas 15 dagar ska också följas upp. 3

4 4

5 Bilaga 1 Styrdokument Utdrag ur landstingsplan Ökat läns- och medborgarperspektiv Den 1 januari 2001 förändrades landstingets politiska organisation och från den 1 juni samma år förändrades även driftsorganisationen. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsperspektiv. Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en förändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv och förmedla medborgarnas behov till landstingsfullmäktige. Genom fullmäktigeberedningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formulera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. Successivt ökas landstingsfullmäktiges kunskap kring olika medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap om befolkningens behov finns kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras. Medborgardialog För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras. De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att tjänstemannaorganisationen är lyhörd för det demokratiska systemet. Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig. Syfte med medborgardialogen är att: Öka tilliten till landstingets samtliga verksamheter och deras demokratiska styrning. Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet. Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd vård. Få återkoppling från medborgarna. Ge återkoppling till medborgarna. Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I samtliga beredningars uppdrag ingår att lyssna till och föra dialog med medborgarna. Tillsammans med övrig kunskap om medborgarnas behov ska beredningarna presentera en behovsbild till landstingsfullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna. 5

6 Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet. God hälsa Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av folkhälsoarbetet. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Kommunerna och landstinget har i samverkan antagit en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Den utgör en gemensam plattform och inspirationskälla med syfte att hälsoaspekter ska vägas in i beslut på alla nivåer. Strategin ligger till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet. De av landstinget prioriterade områdena i arbetet med att förverkliga den folkhälsopolitiska strategin kan sammanfattas i följande tabell (enligt den åldersindelning som strategin anger): Barn och ungdom Vuxna Äldre Psykisk hälsa Övervikt och fetma Övervikt, fetma, undervikt Övervikt och fetma Tobaksbruk Fallskador Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Kulturens bidrag till god livskvalitet Sexuellt överförbara infektioner(särskilt klamydia) Aborter Kulturens bidrag till god livskvalitet God vård Kulturens bidrag till god livskvalitet Grundläggande synsätt Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälsooch sjukvård samt tandvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Utgångspunkten för insatserna inom hälso- och sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vid uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser ska uppnådda resultat i ett patientperspektiv vara i fokus Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett individens socioekonomiska situation, etniska bakgrund, religiösa tillhörighet eller sexuella läggning. 6