EKERÖ KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET. Box 116, Ekerö Tel

Transkript

1 Nyheter & information från våra församlingar Nr KYRKFÖNSTRET Ur innehållet: Hopp som bär Timglasets tydliga språk Genom kris till utveckling Nytt utgångsläge Marie Bebådelsedag vart tog den vägen? Nya församlingsmusiker Omsorg om kropp och själ Gott & Blandat

2 Nr EKERÖ PASTORAT Expeditionen Öppettider: Måndag, tisdag, torsdag 9-12, onsdagar 13-15, fredagar 9-12 Präster: Staffan Eklund, kyrkoherde , Karin Frödinger, komminister , Svän Fogelqvist, komminister , , komminister , Lisa Kjellgren, komminister , Ralph Sjöholm, komminister , Diakoner: Marie Björnvad, diakon Anna Blommengren, diakon , EKERÖ KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Box 116, Ekerö Tel ekero.pastorat@svenskakyrkan.se Kyrkfönstrets upplaga: 6500 ex Tryckt hos: AWJ Tryck AB, Nyköping Ansvarig utgivare: Staffan Eklund Text och foto: Marianne Abrahamsson Layout: Ann-Marie Olkerud Omslagsbild: Vinterdag vid Munsö kyrka För information, gå in på vår hemsida Musiker: Carina Einarson, kyrkomusiker Leif Asp, kyrkomusiker , Barn och ungdom: Anna Stelling, förskolechef , Pia Bergqvist Ceasar, förskollärare, Familjecentrum, föräldra-/barngrupper Susanne Olsson, förs.pedagog Simon Liljecrantz, fritidsledare Munsö församlingsgård Kyrkogårdar och fastigheter: Henrik Mattsson, Kyrkogårds- och fastighetsföreståndare Ekonomi och administration: Thomas von Gegerfelt, adm. chef Wolfgang Falk, kamrer Marianne Abrahamsson, informatör, , Gud i dina händer vilar jag i tro vilar i din värme och din ro. Varje brustet hjärta; varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel. Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din omsorg finner själen ro. Gud, i dina händer vilar jag i bön, växer glädjens tro och hoppets frön. Du har oss försonat: Jesu Kristi död räddar oss till liv i överflöd. Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro. Psalm 769 Hoppet som bär Förra året blev året då miljöhotet och klimatförändringarna skakade om alla svenskar. Vi har nyårslöften bakom oss och vi har gått in i ett nytt år: Hur känner vi inför det nya året och inför framtiden? Hotfullt eller hoppfullt? Eller hör vi till de som slutat bry sig och bara hänger med? I kyrkans sammanhang kommer fastan och påsken emot oss rekordtidigt detta år. För mig handlar påsken om ett hopp ett hopp som bär. Symbolen för hoppet är ankaret. Påskdramat som utspelade sig för nästan 2000 år sedan, får vi återuppleva igen: Jesus som dör, men besegrar döden genom sin uppståndelse ifrån de döda. Genom död till liv, i en person: Jesus Kristus! Det kristna glädjebudskapet handlar om något som är lika fast som ett ankare: hoppet. Hoppet om att Jesu seger över döden den gången också ska bli din och min seger över döden Hoppet är det sista som överger en människa brukar vi säga. Men vårt hopp som kristna sträcker sig ännu längre: hoppet gäller också bortom döden, ett hopp som bär. I detta nummer av Kyrkfönstret får vi läsa om hur några personer trots olika svårigheter och motgångar kunnat gå vidare i livet. De har fått ett hopp som burit dem vidare och en livsmognad som de vill förmedla till andra. Staffan Eklund

3 Timglasets tydliga språk Förr i tiden fanns i kyrkorna ett timglas - ett slags tidmätare. Det stod på predikstolen. Det visade tiden. Det var fyllt med sand. Det tog en timma för sanden att rinna igenom glaset. När det var färdigt vände man på timglaset. Och så tog det en timma igen för sanden att rinna igenom. Under flera år var timglaset kyrkornas tidmätare. Timglaset talar sitt tydliga språk om tro hopp kärlek Det säger, att tiden går fort. Och visst är de många - minuterna, timmarna och dagarna - i ett människoliv. Men hur många de än är, tar de dock slut en gång. Ingen tid får man tillbaka. Därför är det viktigt, att ni fyller dagarna med tro, hopp och kärlek. Se med tro uppåt. Se med kärlek åt sidorna. Se med hopp framåt. Idag kan du glädja någon. Idag kan du hjälpa en annan. Dagen idag är en märklig dag. Den är din. (indisk bön) Ingmar Arvidsson kyrkoherde emeritus

4 Gunilla Brattberg är legitimerad läkare, specialist i anestesiologi och smärtlindring och adjungerad professor i rehabiliteringspedagogik vid Certec, LTH, Lunds Universitet. Hon har arbetat 40 år med behandling och rehabilitering av långtidssjukskrivna människor med smärtproblematik och stressrelaterad ohälsa. Levande ord för långtidssjukskrivna Gunilla har skrivit många böcker. I en av dem, Levande ord för långtidssjukskrivna använder hon kyrkoåret som grund för kloka tankar för varje vecka. Jag har varit aktiv församlingsbo i många år och läst teologi, berättar Gunilla. I kyrkan får man varje söndag fundera över en text och få livskunskap. Jag har stått i Värkstaden varje vecka och pratat om sådant kyrkan också tar upp, fast på ett sekulariserat sätt. Den här boken vänder sig till dem som inte är vana vid kyrkans språk. Påsknatten Genom kris till utveckling Budskap Ibland kan kroppsliga symptom ge en människa viktiga budskap. De kan vara en varningssignal på att något inte står rätt till. En förändring som tvingas på en människa kan driva henne ut på djupt vatten. Rutiner och aktiviteter som hon tidigare vilade i fungerar inte längre. En sådan förändring går inte att jämföra med den förändring som är planerad, och som man genomför under full kontroll. Tålamod och självreflektion kan då vara viktigare än läkemedel och andra behandlingsformer. När det ser som mörkast ut gäller det att acceptera läget och att försöka få varje dag mer konstruktiv än destruktiv. Man behöver våga vara i förvirringen, efter det gamla, före det nya. Att vara en levande människa innebär att gå igenom små och ibland stora kriser. Det första som brukar hända när man drabbas av något svårt och oväntat är att man förnekar. Man vill inte se vad som har hänt, att man har drabbats. Efter förnekelsen kommer ett stadium av förvirring. Man tappar fotfästet och vet inte hur man ska gå vidare. Vågar man gå in i förvirringen så kommer så småningom förnyelsefasen. De flesta människor har resurser att ta sig ur kriser på egen hand - såvida de inte skapar egna hinder för utvecklingsprocessen. Varje gång de reser sig ur en kris blir de lite stoltare, lite klokare och lite gladare. Det är lätt att fastna i problem och svårigheter. Ju mer du fokuserar på dina svårigheter desto större blir de. För att må bättre behöver du byta tänk, sätta fokus på de möjligheter som alltid finns, men som du kanske inte har sett - eftersom du inte har letat efter dem. Du behöver lämna ditt tunnelseende till förmån för ett helikopterperspektiv. Då ser du lättare vad som behöver göras. Berättelse Så fort något börjar kännas som ett krav börjar mitt system att varva upp. Nu först inser jag att allt det jobbiga jag har varit med om inte i första hand handlar om det som faktiskt har hänt, utan vad jag i efterhand har gjort med mina erfarenheter. Jag har varit utifrånstyrd. Därför har jag blivit den hemska människa man sa att jag var. Jag vill inte tänka som jag gör. Jag vill inte heller vara som jag är. Jag behöver renoveras och bli inifrånstyrd. Jag måste lära mig att krav inte nödvändigtvis innebär att jag måste knäcka mig. Nu har jag tagit första steget. Det ska bli spännande. Utdrag ur Levande ord för långtidssjukskrivna

5 Bön Jag har gjort tusentals dåliga val i mitt liv. Till slut tog jag permission från livet. Nu vill jag bli en ny människa. Ge mig mod att våga bli medveten om konsekvenserna av de val jag har fattat, även de val som jag inte uppfattar som val. Hjälp mig att hantera rädslan så att jag inte hindrar min egen utveckling. Handled mig så att jag kan göra kloka val i min förnyelse process.

6 Nytt utgångsläge Ibland förändras tillvaron radikalt. Livet blir aldrig mer sig likt. Orsakerna kan vara många. En sorg, en olycka, sjukdom, eller kanske den berömda väggen. Vad än orsaken är så har livet för alltid förändrats. Det som förut varit självklart är inte längre möjligt. En som verkligen fått lära sig att leva med ett nytt utgångsläge är Thomas Jacobsén. Och då inte bara begränsningar, utan också med en ständig följeslagare: smärtan. Så här berättar Thomas: Jag har varit mycket fysiskt aktiv. Som 16-åring fick jag min första knäskada, så den första knäoperationen gjorde jag När Thomas fortsätter berätta, är det om ett liv med mycket aktiviteter, både i arbetsliv och fritid. Egen målerifirma med upp till tretton anställda, fotboll och Vasalopp. Att lyssna på sin kropp och smärtsignaler tycks det inte ha varit tal om. Men problemen fortsatte idag kan Thomas se tillbaka på 18 operationer, varav 9 knäoperationer. Och i början av 90-talet blev det ett tvärstopp i tillvaron. Värken överskuggade allt. Det blev ny operation, den här gången med knäprotes. Knät var nytt men smärtan var kvar. Och yrkeslivet som målare var definitivt över. Jag låg i sjuksängen och planerade jobb, jag kände mer ansvar för mina anställda än för mig själv Som så många andra hade Thomas svårt att ta till sig den nya livssituationen. Han konstaterar att han lade mer omsorg och bekymmer på att hans anställda skulle få jobb, än på sin egen livssituation. Men verkligheten kom ikapp ganska hårdhänt. Thomas fick lägga ner firman och sälja huset. Thomas fru Ann-Britt arbetade, precis som nu, som undersköterska och Thomas fick halvt sjukbidrag. Under den här tiden sökte Thomas mängder med jobb utan resultat. Till sist fick han ett halvtidsjobb i en färgaffär. Då tyckte försäkringskassan att han kunde arbeta heltid och drog in sjukbidraget. Heltidsjobbet fun- gerade förstås inte, och under en period hamnade Thomas i en riktig moment-22 situation; han kunde varken få sjukpeng eller a-kassa. Så småningom blev Thomas förtidspensionär, långt innan han hunnit fylla femtio. En helt ny livssituation och med värken som ständig följeslagare. Våga vara ärlig När en i familjen drabbas, drabbas hela familjen. Det är inte enkelt att vara den som står vid sidan om, och vars livssituation också påtagligt blir förändrad. För många innebär det att relationer går sönder. Men Thomas konstaterar att han är lyckligt lottad. Familjen, frun och sönerna med familjer, är ovärderliga! Min fru Ann-Britt har aldrig varit rädd för att fråga och att ta upp också känsliga saker, säger han med tacksamhet. Och att det var viktigt på många plan förstår man, när han beskriver hur sjukvården fungerar. Medicinskt fick jag hur mycket hjälp som helst, konstaterar Thomas. Men när operationen var klar och jag skulle gå hem, var jag ett avslutat fall. Läkarna skickade hem Thomas med beskedet: Nu kan vi inte göra mer, nu får du leva med detta. Men hur klarar man det med en smärta som ständigt finns där och hela tiden spikar rätt in i nerven? Det var under den här perioden som Thomas fick höra talas om smärtläkaren Gunilla Brattbergs verksamhet Värkstaden. Första besöket blev inte alldeles lyckat:

7 Mycket av det Thomas fått lära sig handlar om att börja med sig själv. Det gäller att bearbeta för att kunna gå vidare, istället för att älta och bli bitter, förklarar Thomas. Nu tar jag vara på livet, lever mera i nuet. Gör nu! Där satt damer och pratade. Jag tyckte det var rena syjuntan, berättar Thomas. Thomas berättar hur han satt och lyssnade på alla damerna. Han tyckte de pratade ett språk från en annan värld. Han lyssnade med förundran. Det var tack vare Ann-Britt jag fortsatte. Hon tyckte att jag skulle ge det en chans. Thomas tog mod till sig och började ställa frågor. Han upplevde hur gruppen började lyssna på varandra på ett nytt sätt. Så småningsom märkte han att han både förstod och tog till sig det som hände på träffarna. Thomas märkte hur de hjälpte honom att hantera livet. Att få värktyg Värkstadsträffarna handlar inte om hur man ska få bort smärtan de handlar om att ge värktyg för att kunna leva ett bra liv trots smärtan. Det handlar om att lära sig att gilla läget, säger Thomas. När han säger det är det inte bara ett modeuttryck, utan en livserfarenhet som växt fram genom flera år. Istället för att sätta upp ouppnåeliga mål och sedan lägga av för att det inte fungerar, har Thomas fått lära sig att dela upp sina olika projekt i mål och delmål. Man kan äta upp en hel elefant om man bara skär den i mindre bitar, konstaterar Thomas med ett skratt. Och kan jag inte åka Vasaloppet längre, så kan jag i alla fall äta blåbärssoppa. Värktygslådegrupper på Munsö Under samtalets gång kommer Thomas med flera kloka klurigheter. Det märks att han är van att förklara för andra. När jag varit med i Värkstadsgrupper under några år, började jag vara med som ledare, säger Thomas. De senaste åren har han haft Värktygslådegrupper på Munsö, där han fått dela med sig av sina erfarenheter och kunnat stötta andra. I behandlingsarbete arbetar man med svårigheterna, men i rehabilitering arbetar man med det friska. Det gäller att inte stirra sig blind på det man inte kan, utan istället hitta vad man kan, säger Thomas. Som ledare i Värktygslådegruppen menar Thomas att han kan fungera som en förebild. Var och en måste gå vägen själv, men jag kan vara någon som gått före! En ny Värktygslådegrupp startar på Munsö i slutet av februari (träff varannan vecka) Information och anmälan: Thomas Jacobsén, , Gunilla Brattbergs Värkstad finns p.g.a lokalbrist numera enbart som internetkurs (en hemsida med mycket bra information)

8 Adelsö-Munsö församling Marie Bebådelsedag vart tog den vägen? Marie Bebådelsedagen, Vårfrudagen, Våffeldagen... Marie Bebådelsedag har en egen dag i almanackan, nio månader före jul, den 25 mars. I kyrkoåret brukar texterna handla om ängeln Gabriels besök hos Maria söndagen närmast den 25 mars. Men i år firar vi Maria redan den 9 mars. Fullmånen styr Att vi firar Marie Bebådelsedag så tidigt är månens fel. Månen styr nämligen när påsken infaller påskdagen firas på första söndagen efter fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen infaller den 20 mars, fullmåne är det på långfredagen den 21 mars, så tidigare än så här kan knappast påsken komma. Ursprunget till detta är den judiska påsken, till minne av uttåget till Egyp- ten. Den judiska kalendern är en månkalender, så där ligger påsken alltid på samma dag. När vi bytte till den gregorianska kalendern, som istället följer solåret, uppstod den flyttbara påskhelgen i de västliga kyrkorna. De ortodoxa kyrkorna firar istället påsken enligt den julianska kalendern, vilket gör att helgerna inte sammanfaller. Vårfrudag Våffeldag I katolska kyrkan kallas Maria ofta för Vår fru, katolska kyrkans främsta helgon. Hos oss förvandlades Vårfrudagen i traditionen till Våffeldagen, numera underrubrik i våra almanackor. Säkert en blandning av ordförväxling och vårglädje i det gamla bondesamhället. När våren kom började hönsen värpa och man kunde göra våffelfest. Ängeln Gabriel på besök hos Maria. Bild ur gammal tidegärdsbok, British Museum I Munsö kyrka finns den här vackra Mariaskulpturen. Inplastad kyrka Nu står Munsö kyrka på tur för yttre renovering. Precis som Adelsö och Ekerö kyrkor förra året, kommer Munsö kyrka i sommar att vara dold under tunna vita presenningar. Yttre renovering måste genomföras sommartid, kanske framför allt till besvikelse för brudpar som tänkt sig Munsö som vigselkyrka. Invändigt berörs inte kyrkan av renoveringen, så gudstjänster och annan verksamhet kan pågå som vanligt. Renoveringen beräknas pågå från mitten av april till slutbesiktning, troligen i oktober.

9 Ekerö församling Ett nytt och ett välbekant ansikte: Kerstin Baldwin kommer från en organisttjänst i Piteå medan Helena Hansson successivt byter från Kulturskolan till Ekerö församling. Två nya församlingsmusiker Under våren kommer Ekerö församlings två nya musiker, Kerstin Baldwin och Helena Hansson, att successivt smyga in i sina tjänster. Kerstin Baldwin, är organist, vilket också innebär att hon kommer att ha ett samordningsansvar för musiklivet i pastoratet. Kerstin har hunnit samla på sig en gedigen yrkeserfarenhet. Sin första kantorstjänst hade hon redan som 13-åring i Gökhems församling i Västergötland. Sedan dess har hon bland annat hunnit med kantorstjänst i Piteå, samtidigt som hon gick musikhögskolan där, organisttjänst i Umeå och därefter åter i Piteå. Kerstin är också nyutnämnd förbundsdirigent i Sveriger Kyrkosångsförbund, där hon finns med i styrelsen sedan flera år. Innan Kerstin tillträder på heltid i maj, kommer hon på kortare gästspel, framför allt för att få lära känna och arbeta tillsammans med Ekerö kyrkokör. Helena Hansson, som redan nu är välbekant för oss, både i kyrkan och bygden, har fått kantorstjänsten. Helena är sedan många år musiklärare, men har vidareutbildat sig till kantor. Idag arbetar Helena på Kulturskolan både med administration och elever i fiol och piano. Hon är också konsertmästare i MÄMUS, något hon givetvis hoppas hinna också i framtiden. Helena tillträder tjänsten på halvtid i april, och har kvar sina elever i Kulturskolan terminen ut. Detta är möjligt tack vare Mait Thoäng, som har möjlighet att fortsätta som ledare för barnkörerna under våren. Nyfiken... på livets frågor och kristen tro? Livets eviga frågor följer oss under hela livet. Inte döpt eller konfirmerad? Kom ihåg att det aldrig är för sent. Kontakta Ralph Sjöholm, präst i Ekerö församling eller ralph.sjoholm@svenskakyrkan.se (Vuxenkonfirmation är kostnadsfri. Vuxenkonfirmation och dop kan också ske enskilt) Ekerö kyrkokör Kyrkokören övar under våren: to 14/2 kl 19.00, lö 8/3 kl to 3/4 kl 19.00, to 17/4 kl maj körinternat, därefter övning varje torsdag. Kören sjunger i gudstjänst 17/2, 20/4 och 18/5 och avslutar terminen med vårkonsert. Nya medlemmar välkomna. Kontakta kerstin.baldwin@svenskakyrkan.se eller

10 Lovö församling Elisabeth Lagerfelt: Omsorg om kropp och själ Elisabeth Lagerfelt är ordförande i Lovö kyrkoråd. En ordförande med många intressen och ett stort engagemang. En ordförande som betonar att kropp och själ hör ihop! Kyrkan har alltid varit en naturlig del i Elisabeths liv. Född i Östergötland och uppvuxen i Värmland fick hon följa med sina föräldrar till kyrkan. Elisabeths mamma var också förtroendevald i kyrkan. En annan stor viktig del i livet som Elisabeth fått med från sina föräldrar, är det stora naturintresset.pappa var jägmästare. Elisabeth har också fått ärva en skogsgård i Östergötland som tar en stor del av hennes engagemang. Jag har skogsrötter, konstaterar Elisabeth, och berättar med stort engagemang om ansvaret för och kärleken till skogen. Livet på landet Elisabeth har två barn, och när barnen var små bodde familjen i sta n men åkte alltid ut till Lovö på helgerna. Tillgången till naturen verkar i dubbel bemärkelse vara livsluft för Elisabeth och promenaderna med hundarna är både många och långa. Fysisk aktivitet är ett måste. Friskvård som yrke Att fysisk aktivitet är viktig för Elisabeth märks också i hennes yrkesval: sjukgymnast. Ett yrke hon blivit trogen från examen vid 22 års ålder. En sjukgymnast måste vara intresserad av människor, konstaterar Elisabeth. Och i det intresset ingår att försöka förbättra människors tillvaro både fysiskt och psykiskt. För Elisabeth har det intresset också inneburit att söka sig till olika arbetsuppgifter genom åren: Första arbetsplatsen var ett sjukhus, därefter arbete med rörelsehindrade barn. Från 1971 blev det företagshälsovård i olika former. Det är intressant att försöka förbättra vardagstillvaron för människor, säger Elisabeth med entusiasm i rösten. Jag är road av teknik och hur man förbättrar tekniken för att förhindra skador, fortsätter hon. Elisabeth har varit inom företagshälsovården på så olika arbetsplatser som Ericsson, Sveriges Radio, Siemens och till sist Ekerö kommun. I alla tjänster, utom på Ekerö, har jag arbetat 50% med ergonomi och förebyggande och 50% med patienter. Jag har haft närkontakt med människor som verkligen haft det bekymmersamt, säger Elisabeth. Kyrkans uppgift Mötet med människor i svåra livssituationer stärker känslan för kyrkans uppgift för Elisabeth. Jag värnar om församlingens arbete för barn, ungdomar och vuxna Elisabeth konstaterar, mest med Foto: Kyrkobild glädje i rösten, att det var mycket mer att göra som kyrkorådets ordförande än hon trodde från början. Jag trivs i Lovö kyrka, där jag också är kyrkvärd, och jag trivs med personalen. Det är positiva människor som arbetar där. Det finns också ett levande intresse bland dem som är aktiva i kyrkorådet. Att kyrkan betyder något för människors psykiska hälsa tror jag alla tycker är självklart, menar Elisabeth. Men kyrkan kan också bidra med verksamheter för fysiskt välbefinnande, t.ex. pilgrimsvandringar, heliga danser, meditation och avslappning; hjälp till självhjälp. Elisabeth lever som hon lär med omsorg om kropp och själ och hennes energi och glädje smittar! Lovö Klockargården tisdagar kl SÅNGKVÄLLAR tillsammans med Leif Asp

11 Kalendarium ADELSÖ-MUNSÖ församling Sö 10/2 ADELSÖ kyrka Mässa i Taizéton On 13/2 hos Eva-Maria och Svän Fogelqvist, Adelsö prästgård Husförhör och fasteandakt Sö 17/2 MUNSÖ kyrka Högmässogudstjänst Lö 23/2 ADELSÖ hembygdsgård Psalmafton, musikcafé Ad Mundi, Carina Einarson Svän Fogelqvist 2/3 MUNSÖ kyrka Ad Mundi, Svän Fogelqvist To 6/3 ADELSÖ kyrka Musik i fastan Carina Einarson, Svän Fogelqvist därefter Adelsö Hembygdslag K V Jacobson Sö 9/3 ADELSÖ kyrka Karin Frödinger On 12/3 hos Kerstin och Olle Lindberg, Asplunda, Munsö Husförhör och fasteandakt Svän Fogelqvist Sö 16/3 MUNSÖ kyrka Familjegudstjänst Svän Fogelqvist On 19/3 MUNSÖ kyrka Mässa Svän Fogelqvist To 20/3 ADELSÖ kyrka Skärtorsdagsmässa Svän Fogelqvist 21/3 MUNSÖ kyrka Långfredagsgudstjänst Ad Mundi, Svän Fogelqvist 23/3 ADELSÖ kyrka Påskdagsmässa, Påsklunch Ad Mundi, Svän Fogelqvist 30/3 MUNSÖ kyrka Mässa i Taizéton Karin Frödinger 6/4 SÄTTRA handelsträdgård Söndagsgudstjänst, med kyrkkaffe Svän Fogelqvist, Carina Einarson On 6/2 EKEBYHOVSKYRKAN Askonsdagsmässa Ralph Sjöholm Sö 10/2 EKEBYHOVSKYRKAN Ekebyhovsmässa, söndagsskola, Lisa Kjellgren Sö 10/2 EKERÖ kyrka Högmässogudstjänst Karin Frödinger On 13/2 EKEBYHOVSKYRKAN 8.00 Mässa, Mässa, Karin Frödinger 17/2 EKEBYHOVSKYRKAN Söndagsgudstjänst söndagsskola, Lisa Kjellgren 17/2 EKERÖ kyrka, kyrkkaffe Ralph Sjöholm, Svän Fogelqvist, Ekerö kyrkokör On 20/2 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Lisa Kjellgren Sö 24/2 EKEBYHOVSKYRKAN Ekebyhovsmässa, söndagsskola, Ralph Sjöholm Sö 24/2 EKERÖ kyrka Högmässogudstjänst Lisa Kjellgren On 27/2 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Ralph Sjöholm Sö 2/3 EKEBYHOVSKYRKAN Ekebyhovsmässa, söndagsskola, Ralph Sjöholm Sö 2/3 EKERÖ kyrka Ingmar Johansson On 5/3 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Lisa Kjellgren Mässa, Karin Frödinger Sö 9/3 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa i Taizéton Lisa Kjellgren Sö 9/3 EKERÖ kyrka, kyrkkaffe Lisa Kjellgen On 12/3 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Ralph Sjöholm EKERÖ församling Sö 16/3 EKEBYHOVSKYRKAN Gudstjänst för små och stora, Lisa Kjellgren Sö 16/3 EKERÖ kyrka, kyrkkaffe Ralph Sjöholm On 19/3 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, To 20/3 EKERÖ kyrka Skärtorsdagsmässa Ralph Sjöholm, Lisa Kjellgren Långfr 21/3 EKERÖ kyrka Långfredagsgudstjänst Lisa Kjellgren Påskaft 22/3 EKERÖ kyrka Påsknattsmässa Pastoratets präster Påskd 23/3 EKEBYHOVSKYRKAN Ekebyhovsmässa, Söndagsskola Lisa Kjellgren Annand påsk 24/3 EKERÖ kyrka Emmausmässa Staffan Eklund On 26/3 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Lisa Kjellgren Sö 30/3 EKEBYHOVSKYRKAN Söndagsmässa, söndagsskola, Lisa Kjellgren Sö 30/3 EKERÖ kyrka Högmässogudstjänst Ralph Sjöholm On 2/4 EKEBYHOVSKYRKAN Mässa, Sö 6/4 EKEBYHOVSKYRKAN Gudstjänst för små och stora, Staffan Eklund Sö 6/4 EKERÖ kyrka, kyrkkaffe Karin Frödinger Sö 13/4 EKERÖ kyrka, kyrkkaffe Karin Frödinger avtackas (I Ekebyhovskyrkan kyrkkaffe varje söndag) Öppet hus-träffar vårterminen 2008 Adelsö-Munsö Ekerö Lovö Torsdagar /2 ADELSÖ hembygdsgård Kurt Dahl om Evert Taube och Cornelis 27/3 MUNSÖ församlingsgård Sonorakören 24/4 ADELSÖ hembgd Trubadurparet Bergman från Kurön Onsdagar i Ekebyhovskyrkan 13/2 Dizzy Dames tre damer/tjejer i Andrew sisters-stuk 12/3 Människor jag mött Ingmar Arvidsson 23/4 Sonorakören sjunger in våren Torsdagar Sopplunch Klockargården 7/2 Ove Engström: Visor, valser och Volgasång 6/3 Den glade Luther, Staffan Eklund 10/4 Erik Winqvist sjunger Ted Gärdestad Kyrkobild LOVÖ församling On 6/2 LOVÖ kyrka Askonsdagsmässa Sö 10/2 LOVÖ kyrka Ti 12/2 hos Elisabeth Lagerfelt,Malmvik, tel FASTEANDAKT Sö 17/2 LOVÖ kyrka Högmässogudstjänst med dop, Karin Frödinger Ti 19/2 hos Johan Werner, Lunda, tel FASTEANDAKT Sö 24/2 DROTTNINGHOLM Ti 26/2 hosthomas Billig, Orangeriet, tel FASTEANDAKT Sö 2/3 LOVÖ kyrka Karin Frödinger Ti 4/3 hos Joakim &Johanna Vikström, Prästgården, tel FASTEANDAKT Lisa Kjellgren Sö 9/3 LOVÖ kyrka, kaffei kyrkan Staffan Eklund, Lovö kyrkas kör Ti 11/3 hos familjen Wahlberg Liljeström, Malmen, tel FASTEANDAKT Sö 16/3 LOVÖ kyrka Familjegudstjänst, kaffe i kyrkan, Lovö barnkör Må 17/3, Ti 18/3 och On 19/3 DROTTNINGHOLM Passionsandakt Staffan Eklund Långfr 21/3 LOVÖ kyrka Långfredagsgudstjänst, Lovö kyrkas kör Korsandakt Gravläggningsandakt Påskd 23/3 LOVÖ kyrka kyrkkaffe i Klockargården, Lovö kyrkas kör 24/3 Sammanlyst till Ekerö Sö 30/3 DROTTNINGHOLM, Sön 6/4 LOVÖ kyrka, Örjan Blom

12 Kyrkorna tillsammans Den 20 januari fylldes Ekerö kyrka till sista plats, när Ekerö pastorat, Mälarökyrkan och Stiftsgården Marielund firade gemensam gudstjänst. Gudstjänsten var en del i ekumeniska böneveckan en hundraårig tradition, som firas i sjuttio länder. Traditioner och musikstilar från våra kyrkor blandades friskt. En glad gudstjänst med ett stänk av vemod: Lena Tellebo, som predikade, har efter 10 år i Mälarökyrkan övergått till en en tjänst i Filadelfia på Rörstrandsgatan. Tack Lena, för den värme och glädje du spritt omkring dig, också till syskonkyrkorna. Under året fortsätter samarbetet med samtalskvällar/föredrag hos de olika kyrkorna under rubriken Andlig fördjupning: 27/3 i Mälarökyrkan kl Niklas Piensoho talar över ämnet: Mognar du eller blir du bara äldre 18/5 i Ekerö kyrka och hembygdsgård: kl Blomningsfest med gästtalare 3/6 på Stiftsgården Marielund kl Vägar till bön, Syster Veronica, OP Gott & Blandat Gruppförsändelse Rent vatten räddar liv En svensk använder omkring 40 liter dricksvatten om dagen för att spola toaletten. För den som måste gå timmar varje dag för att alls få tag i vatten är detta obegripligt. Vatten för livet är temat för Svenska kyrkans fastekampanj 3 februari 16 mars. Tillräckligt med vatten är en mänsklig rättighet. Ändå saknar mer än en miljard människor dricksvatten. Rent vatten kan utrota svält, förhindra dödliga sjukdomar och hejda ökenspridningen. Förorenat vatten gör att två miljoner människor dör av diarré varje år. 90 procent av dem är barn under fem år. Tidigare hade vi ofta diarré och kräkningar. Nu mår vi bra. Förut måste vi gå långt för att hämta vatten. Nu har vi rent vatten vid husknuten, berättar Vilzoneick Margues Batista i nordöstra Brasilien. Pengarna som samlas in i kampanjen går till människors kamp mot hunger och fattigdom. Vattenledningar till byar från skyddade källor i bergen ger rent vatten och sparar timmars arbete varje dag för flickor och kvinnor. Terrassering och trädplantering bevarar regnvattnet i marken och bidrar till större skördar. Cisterner samlar regnvatten i torra områden och droppbevattning hushållar med det. Åh min Gud,kom och hjälp mig snabbt! Ps 71:12 Foto: Kyrkobild Samuel Fogelqvist